bistånd – Nya Dagbladet

Regeringen: Använd bistånd som morot

Jan Sundstedt — Mon, 16 Feb 2026 07:55:12 +0000

Regeringen vill använda svenskt bistånd som påtryckningsmedel för att få fler personer att lämna landet. Ett av årets besked till Sida är att biståndspengar ska villkoras för att få ursprungsländer att ta emot fler utvisade. I ett regleringsbrev har regeringen samlat uppdrag och mål som biståndsmyndigheten Sida ska arbeta med. Förvaltningsmyndigheten ska bland annat ta fram metoder för utvecklingsbistånd som har som villkor att länder ska samarbeta bättre med Sverige om återvändande, frivillig återvandring och hållbar återintegrering. Om Sverige går in med bistånd i ett land ska Sida också se till att främja svenska intressen och handel inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Det främsta målet är att länder ska ta sitt folkrättsliga ansvar att ta emot egna medborgare som utvisas från Sverige. Bistånd ska kunna användas som ett slags "morot" för att få ursprungsländer att ta emot utvisade samt öka återvändandet från Sverige. — Vi ska hitta sätt att samarbeta med stater för ett effektivt återvändande, säger Hanna Hellquist, överdirektör på Sida om styrningen i regleringsbrevet för 2026, enligt Schibsted-tidningen Aftonbladet. [caption id="attachment_46469" align="alignnone" width="640"] Foto: Holger.Ellgaard/CC BY-SA 3.0[/caption]

Ukraina prioriteras

Sidas biståndsbudget minskas med nästan en femtedel till 19,4 miljarder kronor (cirka 21,3 miljarder kronor inklusive förvaltningsanslaget) under 2026. Vidare kommer bistånd till ett antal länder i Afrika och Latinamerika att avvecklas, samtidigt som Ukraina får större prioritet. Trots det menar Hanna Hellquist att riksdagens mål kvarstår, vilket är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom.

Regeringen ökar biståndet till Syriens jihadistregim

Jan Sundstedt — Wed, 24 Sep 2025 08:58:57 +0000

Regeringen har beslutat att utöka biståndet till Syrien med nästan 300 miljoner kronor, utöver ett redan omfattande regionalt stöd. Efter regimskiftet i Syrien leds landet av den tidigare efterlyste terroristen al-Qaida-veteranen Ahmed al-Sharaa – och nu ska svenska skattemedel gå direkt till institutioner under hans styre. Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) presenterar satsningen som en möjlighet att stödja återuppbyggnad, demokratisk utveckling och öka chanserna för återvändande för det syriska folket. I praktiken innebär det att svenska skattemedel nu kan hamna hos myndigheter och offentliga institutioner styrda av den nyinstallerade jihadistregimen under Ahmed al-Sharaa, tidigare känd som Abu Muhammad al-Julani. – Regeringen ändrar nu biståndet till Syrien för att stödja återuppbyggnaden och öka möjligheterna till återvändande. Det syriska folket förtjänar fred, demokrati och möjligheten att återvända och bygga upp sitt land, säger Benjamin Dousa i ett pressmeddelande. Regeringens nya beslut gör det dessutom möjligt för biståndet att kanaliseras direkt till offentliga syriska institutioner, utöver tidigare insatser till civilsamhälle, kvinnorättsorganisationer och oberoende medier. [caption id="attachment_195641" align="alignnone" width="640"] Ahmed al-Sharaa, tidigare känd som Abu Muhammad al-Julani. Foto: faksimil X/@PamirNews/CNN[/caption]

Sverige stor bidragsgivare till Syrien

Kritiker varnar för att svenska skattepengar riskerar att förstärka en totalitär regim där våldsbejakande jihadister styr – och ifrågasätter regeringens ansvar för var pengarna faktiskt tar vägen. Historiskt har Sverige spenderat miljarder på bistånd till krigshärjade Syrien, med tydliga prioriteringar för humanitärt stöd och återuppbyggnad. Biståndet till Syrien har varit ett av de största inom regeringens regionstrategier, och nu förstärker man ytterligare med direkt stöd till den omstridda islamistregimen. Många frågar sig nu om regeringen återigen vilseleder väljarna genom att under falska förespeglingar om demokrati slänga skattemiljarder på krigsprofitörer och kleptokrater – pengar som finansierar våld och korruption snarare än fred och stabilitet.

Bara positivt att genomkorrupta USAID kastas i soporna

Markus Andersson — Mon, 07 Jul 2025 15:47:18 +0000

Trumps tidigare rådgivare och effektiviseringschef, Elon Musk, beskrev i samband med att Trumpadministrationen tillträde den amerikanska bistånds- och utvecklingsmyndigheten, USAID som en rent ”kriminell organisation” och att ”det är tid för den att dö”, och fick även med Donald Trump själv med på det tåget. För den som inte är bekant med USAID kan det kort nämnas att det handlar om en jättekoloss. Dess budget har legat på närmare en halv biljon kronor varje år, att jämföra med hela Sveriges statsbudget på dryga biljonen. Man står totalt för över hälften av det totala amerikanska utlandsbiståndet. När man hör ordet ”biståndsmyndighet”, tänker nog många på lastbilar med rissäckar och vattendunkar som levereras till svältande barn i Afrika och Mellanöstern. Det är också ungefär så som planerna att lägga ner USAID utmålats av motståndare och etablissemangsmedier i Sverige och EU, där man ger en bild av att denna nödhjälp på ett godtyckligt och närmast ondskefullt sätt rycks undan från de mest behövande.

Finansierar destabiliserande rörelser

USAID var dock inte någon biståndsorganisation i konventionell bemärkelse. På många sätt är det logiskt att man nu absorberas av det amerikanska utrikesdepartementet eftersom man fungerat som en förlängd arm för USA:s utrikespolitik, vars pengar gått direkt till samhällsomstörtande verksamheter i en lång rad andra länder - och därtill även för att bekämpa oppositionella på hemmaplan i USA. Detta har de facto varit välkänt länge, men efter det senaste maktskiftet i USA blev Vita huset också själva uppriktiga med vad USAID egentligen är för en slags organisation. Man påvisar hur dess medel inte bara lagts på svältande barn – utan att man lagt stort fokus på att finansiera och exportera "regnbågsideologi" till Tredje världen. Som om inte det vore nog bedöms den statliga ”utvecklingshjälpen” också ha hamnat i fickorna på al-Qaida, militanta pakistanska fundamentalister och EcoHealth Alliance – den sistnämnda en organisation som varit djupt involverad i experimentell virusforskning vid det ökända laboratoriet i Wuhan.

So apparently USAID financed ultra-progressive Politico in Brussels and basically the entire left-wing media in Hungary under the previous US administration. And they called me “disruptor of the year”…
I think the world owes a debt of gratitude to President @realDonaldTrump for… — Orbán Viktor (@PM_ViktorOrban) February 5, 2025

Ökända Endowment for Democracy, som frekvent beskrivits som en täckmantelorganisation för underrättelsetjänsten CIA, ska också ha mottagit stora summor pengar av USAID. Dessa har lagts på att motarbeta USA-kritiska makthavare och istället främja pro-amerikanska regimskiften i Ukraina och en rad andra länder. Även Clintonfamiljen uppges ha tilldelats stora summor pengar. ”De flesta regeringar vill inte att USAID-medel ska flöda in i deras länder eftersom de förstår var en stor del av dessa pengar faktiskt hamnar. Även om de marknadsförs som stöd till utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter slussas majoriteten av dessa medel till oppositionsgrupper, icke-statliga organisationer med politiska agendor och destabiliserande rörelser”, förklarar bland annat El Salvadors frispråkige president Nayib Bukele i en kommentar på X.

Most governments don’t want USAID funds flowing into their countries because they understand where much of that money actually ends up.
While marketed as support for development, democracy, and human rights, the majority of these funds are funneled into opposition groups, NGOs… pic.twitter.com/bXpdK29zH5 — Nayib Bukele (@nayibbukele) February 2, 2025

”I bästa fall når kanske 10 procent av pengarna verkliga projekt som hjälper människor i nöd, men resten används för att underblåsa missnöje, finansiera protester och underminera regeringar som vägrar att anpassa sig till den globalistiska agendan. Att skära ned på detta så kallade bistånd är inte bara bra för USA, det är också en stor vinst för resten av världen”, konstaterar han vidare.

Strukturell korruption

En av den globalistiska rörelsens mest ökända aktörer, valutaspekulanten George Soros stiftelse, Open Society Foundations, har också kunnat ta del av mångmiljonbelopp från de amerikanska skattebetalarna. Organisationen är omvittnat subversiv med en lång historia av systematiska påverkanskampanjer i en lång rad länder. [caption id="attachment_158877" align="alignnone" width="640"] Alexander och George Soros. Foto: Alexander Soros/Facebook[/caption] Dessvärre tyder ingenting på att dysfunktionaliteten beror på ”misstag” från enskilda aktivistiska tjänstemän – istället tycks rötan genomsyra hela den korrupta organisationen. Exemplen på hur myndigheten vanskött sitt uppdrag och hur pengar istället för att hjälpa de mest utsatta gått till att gynna illasinnade särintressen fortsätter att framkomma dagligen. USA är och förblir en källa till global destabilisering och subversion, men omvärlden kan kanske hoppas på att USAID-affären gör att landet kan ta ett litet steg bort från sin omstörtande verksamhet till andra länder – och kanske nu eventuellt istället kan få en biståndsmyndighet som ägnar sig åt sitt egentliga kärnuppdrag. Markus Andersson

Regeringen skjuter till miljarder till Världsbankens biståndsfond

Jan Sundstedt — Wed, 02 Jul 2025 10:11:59 +0000

Den moderatledda regeringen har beslutat att betala ut 8,2 miljarder kronor till Internationella utvecklingsfonden (IDA), Världsbankens initiativ för att stötta låginkomstländer i tredje världen. Beslutet, som fattades av regeringen efter ett åtagande i december förra året, innebär att pengarna kommer att betalas ut gradvis mellan 2026 och 2034. Enligt regeringen innebär IDA:s finansieringsmodell att varje biståndskrona kan generera mellan 3,5 och 4 kronor i form av lån och bidrag till mottagarländerna. Den kommande påfyllningen av fonden uppskattas ge totalt 100 miljarder dollar i stöd till 1,9 miljarder människor i 78 av världens fattigaste länder under de närmaste tre åren. – Vi lever just nu i en tid som präglas av ökad ekonomisk och geopolitisk osäkerhet, vilket drabbar inte minst världens låginkomstländer. Sverige bidrar därför till en rekordstor påfyllnad av fonden med totalt 8,2 miljarder kronor, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) i ett pressmeddelande. Han hävdar att det rör sig om en ”viktig investering i framtiden” – inte bara för de fattiga länderna, utan även för svensk del. – Varje svensk biståndskrona till IDA ger tre till fyra kronor i Världsbankens utlåning för att stödja goda ekonomiska reformer och bättre förutsättningar för företag att investera, handla, växa och anställa i världens fattigaste länder, hävdas det.

"Pålitlig samarbetspartner"

Regeringen stoltserar med att Sverige fortsätter att vara ”en av de mest generösa givarna till IDA” och slår fast att Världsbanken är en ”viktig samarbetspartner för Sverige”. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) är just nu även ordförande för Världsbankens och IMF:s utvecklingskommitté, som är institutionernas högsta rådgivande organ i utvecklingsfrågor, och hon passar på att hylla organisationen. – Den stora påfyllnaden av IDA visar på givarnas förtroende för Världsbanken som effektiv och pålitlig samarbetspartner. Jag är särskilt glad över institutionens fokus på jobbskapande och tillväxtfrämjande reformer i denna tid av global ekonomisk osäkerhet och låg tillväxt.

Svenska skattebetalare kan täcka upp USAID-nedskärningar

Redaktionen — Tue, 04 Mar 2025 15:02:53 +0000

Tidigare i januari fattade USA:s president Donald Trump beslut om att kraftigt skära ner på det amerikanska utrikesbiståndet och säga upp 90 procent av biståndsmyndigheten USAID:s kontrakt. Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa (M) lovar dock att regeringen är redo att omprioritera det svenska biståndet för att hjälpa till att fylla luckorna där den amerikanska finansieringen upphört. Trumps beslut innebär enligt beräkningar på kort sikt att omkring 60 miljarder dollar i internationellt bistånd inte betalas ut, och den svenska Moderatledda regeringen är mycket upprörda över beskedet. – Jag brukar dra mig från att recensera andra länders biståndspolitik. Jag kan mest konstatera att det här kommer att få förödande konsekvenser, uppger Benjamin Dousa till statsradion SR. Även om inget annat enskilt land är berett att lägga de summorna som nu ”försvinner” lovar Dousa att man är beredda att använda svenska skattebetalares pengar för att täcka upp en del av de brister som nu sägs uppstå. – Om det uppstår ett gap där vi ser att vi kan göra nytta, särskilt inom hälsoområdet, kvinnors och flickors rättigheter samt stödet till Ukraina, är vi beredda att omprioritera vårt eget stöd och fokusera på dessa tre delarna. Men inget land kan ensamt fylla alla de gap som uppstår om USA drar sig tillbaka.

Propaganda och samhällsomstörtande rörelser

Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat hur biståndsmyndigheten USAID varit en central aktör i det amerikanska propagandakriget och bland annat finansierat påverkanskampanjer i ett 30-tal länder. I Ukraina har så många som nio av tio mediebolag varit helt beroende av amerikanska biståndspengar, och även där har USAID varit den enskilt viktigaste finansiären. Nya Dagbladets chefredaktör, Markus Andersson, har pekat på att biståndsmyndigheten i praktiken är ett cyniskt maktorgan som finansierar terrorister, samhällsomstörtande politiska rörelser och globalistisk propaganda och argumenterat för att det vore positivt om USAID helt läggs ner. ”De flesta regeringar vill inte att USAID-medel ska flöda in i deras länder eftersom de förstår var en stor del av dessa pengar faktiskt hamnar. Även om de marknadsförs som stöd till utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter slussas majoriteten av dessa medel till oppositionsgrupper, icke statliga organisationer med politiska agendor och destabiliserande rörelser”, förklarade El Salvadors frispråkige president Nayib Bukele i samband med Trumps besked att kraftigt begränsa myndighetens verksamhet.

Efter USA:s hot: Israel släpper in 50 lastbilar med bistånd i Gaza

Jan Sundstedt — Thu, 17 Oct 2024 09:31:26 +0000

Israel har tillåtit 50 lastbilar med humanitärt bistånd att passera in i Gaza, endast timmar efter att USA varnat för att landets vapenleveranser till Israel kunde komma att strypas om humanitär hjälp inte släpptes fram inom 30 dagar. Matthew Miller, talesman för amerikanska utrikesdepartementet, uppger att nödhjälpen till Gaza halverats jämfört med tidigare nivåer under kriget. Utöver onsdagens 50 lastbilar släpptes enligt den israeliska myndigheten, COGAT, 145 lastbilar in under tisdagen. Myndigheten tillägger att totalt 465 lastbilar har släppts in under den första halvan av oktober. Den israeliska regeringen gav klartecken för biståndet tidigt på onsdagen och mat, vatten, medicinsk utrustning och skyddsmaterial skickades från Jordanien via Allenbyövergången på Västbanken till norra Gaza, enligt det israeliska militära organet COGAT som hanterar hjälpinsatser i regionen. – Israel kommer att fortsätta underlätta införseln av humanitärt bistånd till Gaza, uppger COGAT i ett officiellt uttalande.

ℹ️UPDATE:
50 trucks carrying humanitarian aid - including food, water, medical supplies, and shelter equipment provided by Jordan - were transferred today (Wednesday) to northern Gaza through the Allenby Bridge Crossing and the Erez West Crossing as part of our commitment to… pic.twitter.com/pFEtlLG2Mr — COGAT (@cogatonline) October 16, 2024

Följer inte försäkran om biståndshjälp

Beslutet att släppa igenom biståndet kommer efter en längre period då humanitära grupper rapporterat att all hjälp varit blockerad, och sammanfaller med den pågående israeliska militäroperationen i norra Gaza. USA:s utrikesminister, Antony Blinken, och försvarsminister, Lloyd Austin, skickade i söndags ett brev till den israeliska regeringen där de varnar för att fortsatta vapenleveranser kan komma att påverkas om inte Israel förbättrar den humanitära situationen i Gaza. Israels minister för strategiska frågor, Ron Dermer, och försvarsministern Yoav Gallant, varnas i brevet för att Israel är på väg att bryta mot en exekutiv order, undertecknad av president Joe Biden, om inte betydande åtgärder vidtas för att lindra den humanitära situationen i Gaza inom en månad. I brevet betonar Blinken och Austin att mängden bistånd som nått Gaza i september är det lägsta sedan kriget startade, samt att Israel inte följer de försäkringar som landet tidigare gett om att inte godtyckligt blockera hjälpinsatser.

USA försäkrar "militär överlägsenhet"

På frågan om vilka åtgärder som kan tas om Israel ignorerar varningarna svarade vicepresidenten, tillika presidentkandidaten, Kamala Harris – Vi tar ett steg i taget, om det behövs. USA:s utrikesdepartement understryker dock att landets säkerhetsbistånd till Israel säkerställer att man behåller en kvalitativ militär överlägsenhet gentemot sina regionala fiender. Detta förbinder USA sig till fram till 2028 genom ett avtal om 3,8 miljarder dollar i årligt säkerhetsstöd. Israel har, enligt amerikanska källor, redan vidtagit åtgärder som en reaktion på brevet. Förutom de 50 biståndslastbilarna har gränsövergångarna Erez och Allenby öppnats, och nya lagerlokaler för humanitärt bistånd håller på att upprättas.

"Svältpolitik"

Israel har även upphävt krav på tulldeklarationer, för att underlätta införseln av bistånd, uppger USA:s FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield. Thomas-Greenfield påpekade även under ett möte i FN:s säkerhetsråd att USA noggrant följer Israels agerande på marken. Hon varnade för att en "svältpolitik" mot Gaza skulle vara oacceptabel och innebära konsekvenser enligt internationell rätt och amerikansk lag. Israels FN-ambassadör Danny Danon bemötte kritiken genom att påpeka att Israel samarbetar med internationella partner för att säkerställa att hjälp når de civila i Gaza. – Problemet i Gaza är inte brist på bistånd. Problemet är Hamas, som stjäl och säljer det för att stödja sin terrormaskin, medan civila lider, sade Danon.

Nytt svenskt miljardregn över Ukraina

Markus Andersson — Mon, 17 Jul 2023 10:06:06 +0000

Den moderatledda regeringen skänker ytterligare sex miljarder kronor till Ukraina. Denna gång ska pengarna gå till återuppbyggnaden av landet och kallas för ”den största bilaterala biståndsstrategin i Sveriges historia”. Slutmålet är att Ukraina ska bli medlemmar i EU. – Det här är en grundplåt, den totala summan kommer att öka, säger Johan Forssell (M), bistånds- och utrikeshandelsminister under en pressträff. Pengarna kommer att förmedlas via biståndsorganisationen Sida och Folke Bernadotteakademin fram tills 2027 och enligt Forsell kan ”det här arbetet inte vänta till kriget är slut”. Fokus ligger på att bygga upp den ukrainska infrastrukturen – både den rent tekniska, men också den ”demokratiska” infrastrukturen, där Sverige på olika sätt ska hjälpa till att bygga upp civilsamhället och förbättra civilbefolkningens levnadsförhållanden. Det uttalade syftet med stödpaketet är att ytterligare underlätta för Ukraina att närma sig EU och på sikt bli medlemmar i den överstatliga unionen. – Det är en del i en uttalad ambition att Ukraina en dag, förhoppningsvis väldigt snart, ska kunna bli fullvärdiga medlemmar av EU, när man uppfyller kraven. Vår bild är att man nått väldigt långt på kort tid och under väldigt svåra förhållanden, menar Forssell. – Strategin ska bidra till uppbyggnads- och reformsamarbete i Ukraina med det övergripande målet till EU-integration. Vi vill se inte en, utan två blågula flaggor vaja i Kyiv, Hittills har Sverige stöttat Ukraina med minst 22 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar, men vad den totala summan kommer att landa på i slutändan är oklart. – Den största bilaterala biståndsstrategin i Sveriges historia, bekräftar ministern stolt. – Ingen prioritering är viktigare just nu, fortsätter han.

Bistånd hotas när bankerna stänger ner föreningars konton

Isac Boman — Wed, 07 Jun 2023 08:20:03 +0000

1 januari 2023 trädde den nya penningtvättslagstiftningen i kraft med påstått syfte att motverka just penningtvätt och finansiering av terrorism. I praktiken har resultatet dock blivit att ett antal ideella föreningar och organisationer som bedriver biståndsverksamhet utomlands har fått sina konton nedstängda av bankerna med hänvisning till bristande kundkännedom – och att färre barn och andra utsatta människor i fattiga länder får den hjälp de är i behov av. Det granskande journalistiska projektet Blank Spot har pratat med Said Agai som är ordförande för den svensk-kurdiska föreningen Stöd till kurdiska barn och fick plötsligt efter 25 år som kund meddelandet att Swedbank utan vidare förklaring eller motivering stänger föreningens konto – och att man får en månad på sig att hitta en ny bank. – Vi har försökt att förklara för Swedbank hur vi använder pengarna som kommer in till oss och vad vi gör med dem. Det finns kvitton och redovisning för allt, förklarar han. Föreningen ägnar sig åt att stötta framför allt föräldralösa barn i iranska Kurdistan med finansiering av medicin, mat, skolgång och andra nödvändigheter – på grund av bankens agerande blir det nu svårt att fortsätta. Det är oklart om de utsatta i området kan få någon hjälp på annat håll. – Det finns nästan ingen som kan hjälpa dessa och vi har möjligheten. Swedbank stoppar nu den möjligheten för oss, säger Agai. Han menar vidare att man överhuvudtaget inte fått någon möjlighet att bemöta bankens bannlysning och han misstänker att agerandet har med Sveriges nya terrorlagstiftning att göra – en terrorlagstiftning som av många ses som en eftergift till Turkiet för att dessa ska godkänna en svensk Nato-ansökan. – Det är svårt att säga varför de stänger vårt konto när vi inte vet anklagelserna. Är det för vad som händer med den nya terrorlagstiftningen och Nato?

Swedbank vägrar förklara sig

När Blank Spot ringer upp Swedbank för att höra om den kurdiska föreningen polisanmälts för penningtvätt eller terrorfinansiering får man veta att nedstängning av en persons eller förenings konto kan göras även om det inte finns någon konkret brottsmisstanke eller polisanmälan, och att enskilda fall inte kan kommenteras. Said Agai och Stöd till kurdiska barn är inte de enda som på senare tid drabbats av bankernas godtyckliga nedstängningar. Enligt Blank Spot har mellan 20 och 30 svensk-kurdiska föreningar och organisationer gått samma öde till mötes efter att de genomfört utlandstransaktioner. ”Runt hälften av dem har fått sina bankrelationer avslutade och resterande har hotats med det”, noterar man. Nuri Kino, som är ordförande för människorätts- och biståndsorganisationen A Demand For Action, som bedriver verksamhet i kris- och krigsdrabbade länder, bekräftar också att ett antal mindre föreningar och organisationer hört av sig till honom och meddelat att de inte längre kan bidra till insamlingar och biståndsarbete – eftersom banken har tagit ifrån dem deras konton. – Mindre aktörer har redan blivit drabbade. De som till exempel samlat pengar till offren för kriget i Ukraina och för jordbävningsdrabbade i Syrien och Turkiet. De hör av sig till oss och säger att de inte kan bidra i framtiden för att de har fått sina konton stängda. Han betonar att det finns en mycket stor oro för att det inte längre går att lita på att bankkonton kan användas för att samla in pengar vid kriser och nödsituationer – något som riskerar att bli förödande för hjälparbetet. – Den 2 mars 2022 kom vi fram till gränsen till Ukraina. Tiotusentals människor, de flesta barn och kvinnor, flydde i panik. De allra flesta hade bara kläderna de hade på sig som bagage. Om inte det svenska civilsamhället, alltså mindre svenska föreningar, snabbt kunde agera och skicka förnödenheter och betala för bussar som tog flyktingar till Sverige hade det varit förödande för ukrainska flyktingar, säger han.

Ett hot mot demokratin

Giva Sverige som är branschorgan för de svenska insamlingsorganisationerna menar att det är ett demokratiskt problem att bankerna på mycket lösa och godtyckliga grunder nekar eller stänger ner föreningars konton för att själva undvika ekonomiska sanktioner. – När bankerna inte vågar eller vill godkänna enskilda föreningar som kunder för att de anser sig inte ha tillräcklig information eller insyn, begränsar det medborgarnas möjligheter att engagera sig i föreningslivet. Därför blir det ett demokratiskt problem, men det ökar ju också riskerna om föreningar och organisationer måste sköta sin ekonomi vid sidan av banksystemet, säger generalsekreteraren Charlotte Rydh. – Utan bankkonto och andra banktjänster som digitala betalningar är det svårt, för att inte säga omöjligt, för de flesta föreningar och organisationer att verka. Det går inte att hantera någon ekonomisk aktivitet för föreningen som tar emot medlemsavgifter, gåvor, inbetalningar för aktiviteter eller betala hyror och andra inköp, tillägger hon. Som privatperson har du idag rätt till ett konto med grundläggande betaltjänster. Denna rätt har dock inte företag, organisationer eller föreningar. Istället är det bankerna själva som bestämmer vem som får vara kund hos dem. Någon välfungerande skyddsmekanism för att säkerställa att banker inte missbrukar sin makt, och av politiska eller andra godtyckliga skäl nekar konton och banktjänster till aktörer de ogillar, existerar inte.

Regeringen ger 9,2 miljarder till Världsbankens IDA-fond

Sofie — Sat, 02 Jul 2022 10:08:21 +0000

Under torsdagen fattade regeringen beslut om att ge 9,2 miljarder svenska beskattade kronor till Världsbankens fond för låginkomstländer (IDA). Sverige blir med detta den åttonde största givaren till IDA. Sverige ska nu ge ett rekordstort bidrag till IDA med 9,2 miljarder kronor, uppger regeringen. Mer än en tredjedel av medlen ska riktas till "klimatåtgärder" och prioritet kommer att ligga på att stärka krisberedskap och motståndskraft inför framtida kriser såsom klimatrelaterade katastrofer, hunger och pandemier. Påfyllnaden säkerställer även att Världsbanken fortsatt kommer att vara en central aktör i projektet att uppnå de långsiktiga målen i Agenda 2030 och Parisavtalet i utvecklingsländer. Förhandlingar om påfyllnad i fonden skulle egentligen ha skett nästa år, men tidigarelades ett år på grund av vad man beskriver som "akuta finansieringsbehov" som coronapolitiken orsakat med ökad fattigdom som följd. – Stödet genom IDA är centralt för att bemöta de många parallella globala kriser som drabbar de fattigaste värst, inklusive klimatförändringar, krig och konflikter, ökad skuldbörda och krisen i global livsmedelsförsörjning, säger biståndsminister Matilda Ernkrans. Förra årets förhandlingar resulterade i en historiskt stor påfyllnad till fonden om sammanlagt cirka 930 miljarder kronor för kommande treårsperiod, vilket är drygt 100 miljarder mer än den senaste påfyllnaden 2019.

Expertgrupp: Svenskt bistånd till Afghanistan var meningslöst

Per Nordin — Wed, 01 Sep 2021 14:24:15 +0000

”Pengar i sjön”: En ny rapport från Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) visar att det massiva biståndet till Afghanistan inte uppnått något mål – och eventuellt även bidragit till korruptionen. Afghanistan har varit Sveriges näst största biståndspost de senaste 20 åren. Sverige har under de senaste 19 åren skickat 14 miljarder kronor till landet. Enligt en rapport från Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) har pengarna dock inte lyckats främja demokrati så som var ämnat utan kan sannolikt ha bidragit till ytterligare korruption, rapporterar skattefinansierande SVT. ”... gör det inte orimligt att hävda att stora biståndsvolymer och kriget mot terrorn tillsammans snarare bidragit till än motverkat korruption och underminerat all potential till hållbarhet.” skriver rapportförfattaren Adam Pain. Det svenska biståndet har inte lyckats skapa intern kapacitet i Afghanistan och inte heller förändrat beteenden och värderingar, menar man. Man menar vidare också att det funnits en bristande samordning för att hantera pengarna. Även målsättningarna för biståndet beskrivs som "abstrakta" och Sverige får också kritik för att man i biståndsstrategierna inte tagit förändringar i Afghanistan i beaktande - bland annat USA:s planer att lämna landet - trots att dessa var väl kända. Efter att talibanerna tagit över Afghanistan utan strid har Sida meddelat har man stoppat allt bistånd till landet.