<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>biobränsle &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/biobransle/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 03 Apr 2026 10:41:07 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>biobränsle &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Mikroalger kan rena avloppsvatten – och tillverka biobränsle</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/mikroalger-renar-avloppsvatten-biobransle/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 06 Apr 2026 05:55:13 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[biobränsle]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[hållbarhet]]></category>
		<category><![CDATA[klimat]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<category><![CDATA[vatten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=225798</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Traditionell avloppsrening kräver stora mängder energi och kemikalier. Nu visar svensk forskning att mikroalger kan göra jobbet – och samtidigt binda koldioxid och producera värdefull biomassa.</strong>

Ghasem Mohammadkhani vid Högskolan i Borås har i sin <a href="https://www.hb.se/om-hogskolan/aktuellt/nyhetsarkiv/2026/mars/nordiska-mikroalger--nasta-steg-for-renare-vatten-och-ett-mer-hallbart-samhalle/" target="_blank" rel="noopener nofollow">avhandling</a> undersökt hur mikroalgen <em>Chlorella vulgaris</em> kan odlas i rötrester från biogasanläggningar – bland annat från Borås Energi och Miljö. Algerna tar upp kväve, fosfor och flyktiga fettsyror, och tål höga nivåer av ammoniumkväve som konventionella reningsverk har svårt att hantera utan kemikalier.

— <em>Förenklat kan man säga att jag har ägnat flera år åt att övertyga mikroalger att äta vårt avfall, rena vårt vatten, fånga in koldioxid – och samtidigt må bra</em>, säger Mohammadkhani.

En viktig poäng i forskningen är att den är utförd i verkligt, komplext avloppsvatten – inte bara i idealiserade labbmiljöer. Tillväxten optimeras med en ljus-/mörkcykel, och biomassans sammansättning kan styras: med extra koldioxid produceras fettsyror lämpliga för biobränsle, utan extra koldioxid ger odlingen mer protein.

Mikroalgerna kan återvinna näringsämnen som annars riskerar att orsaka övergödning, och producera råvaror för biobränslen och bioplaster – under nordiska förhållanden direkt relevanta för svenska anläggningar.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tallolja förnybar – enligt EU</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/tallolja-fornybar-enligt-eu/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/tallolja-fornybar-enligt-eu/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 28 Jan 2018 21:15:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[biobränsle]]></category>
		<category><![CDATA[bränsle]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=46664</guid>

					<description><![CDATA[<strong>EU-parlamentet har slagit fast att tallolja fortsatt klassas som biobränsle, liksom att stubbar kan användas som bioenergi. Det rapporterar Sveriges Radio.</strong>

Därmed motsätter sig inte EU-parlamentet användning av tallolja i diesel, vilket är bra, enligt Centerns Fredrick Federley.

– <em>Talloljan är viktig för omställning i transportsektorn, där kan vi använda en restprodukt från skogen då vi tar fram andra skogliga material. Vi kan använda tallolja och se till att vi snabbare kan fasa ut fossila bränslen,</em> säger Fredrick Federley, som förhandlat om frågorna i EU-parlamentets industriutskott.

<strong>Det fanns förslag som </strong>kunde ha omöjliggjort skogsråvara till fossilfria bränslen. Motståndet kom dels från dem som lyssnat på kemisk industri, som ser en risk för att det blir konkurrens om den råvara som tallolja utgör.

Andra anser, enligt Sveriges Radio, att det är klimatmässigt fel att använda skogens råvaror till bränsle, eftersom det ökar risken för att skog skövlas.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/tallolja-fornybar-enligt-eu/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Klimatseger mot palmolja i Norge</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/klimatseger-mot-palmolja-norge/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/klimatseger-mot-palmolja-norge/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 01 Jul 2017 08:03:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[biobränsle]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[palmolja]]></category>
		<category><![CDATA[regnskog]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=38531</guid>

					<description><![CDATA[<strong> Den norska riksdagen, Stortinget, har röstat för att förbjuda offentliga upphandlingar av biobränsle som innehåller palmolja eller restprodukter från palmolja. Det rapporterar Regnskogfondet.</strong>

<em>– Det är en banbrytande seger för kampen för klimatet och regnskogarna, </em>säger Rainforest Foundation Norway i ett uttalande.

<strong>Enligt en rapport från</strong> den norska organisationen är palmoljebaserade produkter ännu värre för klimatet än fossilbränsle eftersom landskapet omvandlas från regnskogar till palmoljeodlingar.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/klimatseger-mot-palmolja-norge/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Frityrolja som bränsle</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/frityrolja-som-bransle/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/frityrolja-som-bransle/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 03 Mar 2017 13:11:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[biobränsle]]></category>
		<category><![CDATA[flyg]]></category>
		<category><![CDATA[flygplan]]></category>
		<category><![CDATA[flygtrafik]]></category>
		<category><![CDATA[SAS]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=34586</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I januari flög ett SAS-plan från Arlanda till Köpenhamn med återanvänd frityrolja i tanken. Statliga Swedavia har upphandlat 450 ton bioflygbränsle.</strong>

Det första flygplanet med inblandat bioflygbränsle från frityrolja lyfte från Arlanda med destination Kastrup som en del i Swedavias kompensation för de anställdas flygtimmar.

Företaget klimatkompenserar de anställdas 15 000 tjänsteflygtimmar med att köpa in 450 ton bioflygbränsle, tillverkat av använd frityrolja från bland annat snabbmatsrestauranger i USA.

<strong>Efterfrågan på biobränsle</strong>
Bioflygbränslet levereras genom de vanliga kanalerna och blandas in i flygplatsens ordinarie bränsletankar. 450 ton motsvarar 0,3 procent av inrikesflygets bränslebehov. Bränslet köptes in via Fly Green Fund, ett samarbetsinitiativ inom flygbranschen.

–<em> Vi vill få i gång en efterfrågan på biobränsle. När volymerna ökar kommer priset att gå ner,</em> säger Fly Green Funds vd Maria Fiskerud i Ny Teknik.

<strong>Liknande gröna elcertifikat</strong>
Meningen är att även utomstående företag och privatpersoner ska kunna köpa flygbiletter som genom ett högre pris finansierar inblandning av bioflygbränsle. Ett liknande system som gröna elcertifikat på elmarknaden.

Elcertifikat är ett ekonomiskt stöd för producenter av förnybar el, som funnits sedan 2003.

Holländska KLM genomförde år 2011 en flygning där biokerosene, som utvinns av matolja, utgjorde en del av flygbränslet.

&#160;

Källa: Fly Green Fund

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/frityrolja-som-bransle/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Palmolja från Asien i norskarnas bilar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/palmolja-fran-asien-i-norskarnas-bilar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/palmolja-fran-asien-i-norskarnas-bilar/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 06 Mar 2016 18:32:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[biobränsle]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[palmolja]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=26777</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Norska bilar kör på palmoljeprodukter som är skadligare för miljön än vanliga typer av bränsle.</strong>

Sedan den 1 oktober 2015 ska biobränslet i Norge utgöra minst 5,5 procent av allt bränsle som säljs på bensinstationer.

Flytande biobränsle produceras genom att man blandar vanliga bränsletyper med miljövänliga komponenter — vegetabiliska och animaliska oljor. Koncentrationen av bensin och diesel sjunker, och avgasers negativa påverkan på miljon minskar också.

De flesta norska bensinstationerna säljer dock biobränslet på palmfettsyredestillat – den billiga produkten av palmolja, rapporterar <a href="http://www.nrk.no/norge/norske-biler-kjorer-pa-palmeoljeprodukter-1.12828865" target="_blank">NRK</a>.

<strong>Regnskogfondet varnar</strong> att efterfrågan på palmolja går upp på grund av massinköp av palmfettsyredestillat. Produktionen av palmolja orsakar stora miljöskador och leder även till avverkningen av regnskogar, påpekar Lars Løvold i Regnskogfondet.

<em>– När vi lägger detta ämne till bränslet löser vi inte problemet, utan förvärrar det,</em> säger Løvold.

&#160;

<em>se.sputniknews.com</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/palmolja-fran-asien-i-norskarnas-bilar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Förnybart drivmedel ökar bland bussar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/fornybart-drivmedel-okar-bland-bussar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/fornybart-drivmedel-okar-bland-bussar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 20 Jan 2016 08:10:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[biobränsle]]></category>
		<category><![CDATA[förnyelsebar energi]]></category>
		<category><![CDATA[SL]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=25740</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Andelen förnybara drivmedel bland bussar som körs i kollektivtrafik i Sverige har ökat från 6 till 58 procent mellan 2006 och 2014. Under 2015 låg andelen på 67 procent förnybart.</strong>

Förra året låg Stockholms läns kollektivtrafik bäst till med 85,7 procent förnybara drivmedel, på andra plats kom Västmanlands län och på tredje Hallands län. Biodiesel står för den största andelen, följt av biogas och etanol.

Det visar statistik från Svensk Kollektivtrafik I vilket publicerats i tidningen Bioenergi.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/fornybart-drivmedel-okar-bland-bussar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Politik för biobränslen kritiseras</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/politik-for-biobranslen-kritiseras/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/politik-for-biobranslen-kritiseras/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 07 Mar 2014 09:53:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[biobränsle]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=16909</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Att politiskt och ekonomiskt ensidigt gynna biobränslen är tveksamt ur klimatsynpunkt, enligt en rapport som publicerades i tidskriften Climatic Change förra veckan.</strong></span>

John DeCicco professor och transportforskare vid institutionen <span style="line-height: 1.5em;">för naturresurser och miljö, Michigan universitet, i USA, har utgått </span><span style="line-height: 1.5em;">från de biologiska, kemiska och geologiska förutsättningarna för </span><span style="line-height: 1.5em;">biobränslen i ett globalt perspektiv och menar att de livscykelanalyser </span><span style="line-height: 1.5em;">som ofta ligger till grund för politiska beslut gällande biobränslen </span>är otillräckliga.

Han menar att man inte kan säga att biobränslen är koldioxneu<span style="line-height: 1.5em;">trala på grund av de många osäkra faktorer som finns. Den största </span><span style="line-height: 1.5em;">av dessa faktorer är förändrad markanvändning, exempelvis när skog </span><span style="line-height: 1.5em;">avverkas för att ge plats åt plantager. </span>

<span style="line-height: 1.5em;">Klimatpåverkan från sådana </span><span style="line-height: 1.5em;">ingrepp kan vara så stora att övriga fördelar med biobränslen helt </span><span style="line-height: 1.5em;">motverkas. Forskaren föreslår att resurser i stället ska satsas på de </span><span style="line-height: 1.5em;">koldioxidsänkor som redan finns och exempelvis skydda befintliga </span><span style="line-height: 1.5em;">skogar från avverkning.</span>

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/politik-for-biobranslen-kritiseras/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
