bin – Nya Dagbladet

bin – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 31 Aug 2026 06:20:50 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg bin – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Så ser du skillnad på bi och geting https://nyadagbladet.se/miljo/sa-ser-du-skillnad-pa-bi-och-geting/ https://nyadagbladet.se/miljo/sa-ser-du-skillnad-pa-bi-och-geting/#respond Mon, 31 Aug 2026 06:20:42 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=126864 Honungsbin är oftast brunare och tydligt håriga, medan getingar har en blankare gulsvart kropp och en smal midja. I augusti blir getingarna dessutom fler kring matbordet – men det finns enkla knep för att se vem som surrar förbi. Den här jämförelsen gäller främst honungsbiet och våra vanliga sociala getingar. I Sverige finns drygt 300 biarter som kan se ganska olika ut, så naturen följer inte alltid en enkel färgmall.

Artikeln publicerades ursprungligen i Nya Dagbladet den 9 juli 2022.

Ofta räcker det ändå att titta på kroppen, midjan och vad insekten verkar vara intresserad av. Ett hårigt bi bland blommorna är sällan svårt att skilja från en blank geting som undersöker saftglaset.

Titta på midjan och behåringen

Getingen har den tydliga ”getingmidjan”: en smal förbindelse mellan fram- och bakkroppen. Den vanliga getingen är dessutom klart gulsvart, har förhållandevis lite hår och ser ofta blank ut. Honungsbiet är kraftigare byggt och täckt av hår som hjälper det att samla pollen. Färgerna går mer i brunt, svart och guld än i getingens skarpa gula och svarta teckning. Äldre honungsbin kan vara mindre lurviga eftersom håren slits med tiden.

Maten avslöjar ofta getingen

Honungsbin söker framför allt nektar och pollen i blommor. Getingar äter också nektar och andra söta ämnen, men jagar samtidigt flugor, larver och andra smådjur som blir mat åt larverna i boet. Det är därför en geting kan dyka upp både vid läsken och den grillade maten. Att ställa ut ett glas saft som test är däremot ingen bra idé – det kan locka dit fler getingar. Se i stället vad insekten redan gör och låt den flyga vidare utan hastiga rörelser.

Därför märks getingarna mer i augusti

Getingsamhället växer under sommaren och är som störst mot slutet av säsongen. Samtidigt förändras arbetarnas vardag. Tidigare har de jagat proteinrik föda åt larverna och i utbyte fått en sockerhaltig vätska från dem. När larverna har utvecklats färdigt blir många arbetargetingar ”arbetslösa” och börjar söka socker på andra håll, förklarar Lunds universitets frågetjänst Fråga en biolog. Därför samlas de gärna kring saft, läsk, mogen frukt och annat sött under sensommaren. Getingarna behöver alltså inte ha blivit argare. De är helt enkelt många och mer intresserade av vår mat. Täck över sötsaker, kontrollera öppna burkar och flaskor och undvik att vifta efter dem.

Honungsbiet lämnar ibland gadden

Ett honungsbis gadd kan fastna i människans hud och slitas loss när biet flyger därifrån. Getingens gadd fastnar normalt inte, vilket gör att getingen kan sticka flera gånger. Skillnaden gäller honungsbin – inte alla de hundratals andra biarter som finns i Sverige. Om en gadd sitter kvar bör den skrapas bort så snart som möjligt, exempelvis med en nagel. De flesta stick går över av sig själva, men den som får svårt att andas eller känner sig svimfärdig ska ringa 112, enligt 1177.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/sa-ser-du-skillnad-pa-bi-och-geting/feed/ 0 Vanligt bekämpningsmedel bromsar binas arbete https://nyadagbladet.se/vetenskap/studie-glyfosat-minskar-honungsbins-fodosok/ Tue, 18 Aug 2026 05:11:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=237786 En ny studie visar att glyfosat kan bromsa honungsbins födosök och påverka ämnen i deras hjärnor – trots att medlet länge ansetts vara mindre riskfyllt för bina. Glyfosat är ett av världens mest använda ogräsmedel och den verksamma substansen i flera bekämpningsmedel. Medlet verkar genom att blockera shikimatvägen, en process som växter behöver för att växa. Eftersom honungsbin saknar den processen har glyfosat länge ansetts vara mindre riskfyllt för dem. Forskare vid Virginia Tech har nu undersökt hur honungsbin påverkas när de får i sig ämnet. Studien genomfördes med bin från samma kupor, som tränades att hämta sockerlösning från två konstgjorda matare. Den ena mataren innehöll en sockerlösning utan tillsats, medan den andra innehöll glyfosat. Forskarna följde binas besök under tre dagar och analyserade även hjärnvävnad från en mindre grupp. Resultaten, som publicerats i Journal of Experimental Biology, visar att bina som exponerats för glyfosat gjorde 13,4 procent färre födosök än bin i kontrollgruppen. Forskarna såg samtidigt förändringar i ämnen i binas hjärnor som har betydelse för deras beteende.

Färre födosök och förändrad hjärnkemi

Forskarna mätte bland annat tyramin, oktapamin och dopamin – signalämnen som är kopplade till insekters aktivitet och beteende. I den exponerade gruppen såg de förändringar i tyramin och ett samband mellan oktapamin och dess förstadier som inte fanns i kontrollgruppen. Försöket omfattade 86 bin och genomfördes under kontrollerade förhållanden, så det visar inte ensamt hur en hel bikupa påverkas ute i landskapet. Men det ger ett konkret mått på en beteendeförändring som kan få följder i större skala. — För en koloni kan en minskning av födosöket med omkring 13 procent få betydelse. Om hela kolonin exponerades skulle det kunna minska pollineringseffektiviteten och honungsproduktionen och hota den långsiktiga stabiliteten, säger Margaret Couvillon, universitetslektor i entomologi vid Virginia Tech, i ett uttalande. Att bina saknar shikimatvägen utesluter dock inte andra effekter. Forskarna hänvisar till tidigare studier om bland annat smak, inlärning, minne och orienteringsförmåga hos honungsbin efter exponering för glyfosat. Det nya arbetet tillför enligt forskarna en möjlig koppling mellan binas födosök och förändringar i hjärnans signalämnen. Mekanismen är ännu inte fastslagen, och författarna efterlyser fler studier om hur medlet påverkar andra organismer än de växter det är avsett att slå ut. — Att förstå hur ogräsmedel påverkar nyttiga insekter som pollinatörer hjälper oss att fatta mer strategiska beslut om när och var de ska användas, säger Laura McHenry, studiens huvudförfattare. När födosöket störs kan det påverka både bisamhällets egen försörjning och den pollinering som odlingar, trädgårdar och vilda växter är beroende av.]]> Rapsfält kan vara en oväntad fristad för bin https://nyadagbladet.se/miljo/rapsfalt-ovantad-fristad-for-bin/ Wed, 24 Jun 2026 12:22:17 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233866 Rapsfält kan spela en större roll för den biologiska mångfalden än vad man tidigare trott. En europeisk studie visar att vilda bin och jordlöpare förekom lika ofta – eller oftare – i rapsfält som i permanenta gräsmarker. Forskare vid bland annat Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har jämfört 86 ängs- och betesmarker med närliggande rapsfält i Sverige, Tyskland, Schweiz, Rumänien och Bulgarien. I studien, som publicerats i Nature Communications, undersöktes växter, dagfjärilar, vilda bin och jordlöpare. Växter och fjärilar var betydligt vanligare i gräsmarkerna, medan rapsfälten hade minst lika många vilda bin och jordlöpare. Forskarna fann också att arterna i de två miljöerna delvis skilde sig åt. I genomsnitt var endast 42 procent av de observerade arterna gemensamma för gräsmarkerna och rapsfälten. Resultaten tyder enligt forskarna på att odlingsmark inte bara är en sämre kopia av gräsmarker, utan också kan erbjuda egna livsmiljöer. Forskarna drar därför en tvådelad slutsats. Permanenta ängs- och betesmarker behöver fortsätta att skyddas, men också jordbrukslandskapets odlade delar kan spela en roll, förutsatt att de sköts på ett sätt som gynnar fler arter. ”Miljöer utanför odlingsmarken behöver därför kompletteras med en biologisk mångfaldsvänlig skötsel av grödor för att stödja arter i och anpassade till odlingsfält”, skriver forskarna i studien.]]> Ny undersökning: Stor oro för bekämpningsmedel som hotar bin https://nyadagbladet.se/miljo/stor-oro-bekampningsmedel-hotar-bin/ Fri, 15 May 2026 05:26:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230319 Nästan sju av tio svenskar oroar sig för att kemiska bekämpningsmedel i jordbruket skadar vilda bin och andra pollinatörer. Samtidigt vill många köpa mer ekologiskt – men anser att livsmedelskedjorna behöver göra valet enklare. En ny opinionsundersökning från Verian, genomförd på uppdrag av Naturskyddsföreningen, visar att 69 procent av svenskarna är ganska eller mycket oroliga för bekämpningsmedlens påverkan på pollinatörer. — Bin och andra pollinatörer hotas av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket. Nu måste matkedjorna göra det lättare att välja bort mat som odlats med bi-skadliga ämnen, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Oro för mat och hälsa

Många oroar sig även för hur ämnena påverkar människor. 41 procent uppger att de oroar sig för bekämpningsmedel i maten, medan 43 procent oroar sig för negativa hälsoeffekter.

Fler vill välja ekologiskt

Samtidigt säger 64 procent att de skulle köpa mer ekologiska livsmedel om de hade möjlighet. 67 procent tycker att livsmedelskedjorna borde göra det lättare att välja ekologiskt i butik. Naturskyddsföreningen menar att det finns ett glapp mellan konsumenternas vilja och butikernas satsningar. — Viljan hos konsumenterna att köpa mer ekologiskt finns. Trots det har de stora matkedjorna minskat sina kampanjer och satsningar på ekologiska varor kraftigt, säger Karin Lexén. Enligt organisationen har användningen av kemiska bekämpningsmedel i Sverige ökat med 40 procent sedan 2010. Under 2024 spreds omkring 1 750 ton aktiv substans över svenska åkrar samt frukt- och grönsaksodlingar. Undersökningen, som bygger på 1 037 intervjuer med personer i åldrarna 18–84 år, genomfördes i den riksrepresentativa Sifopanelen mellan den 27 februari och 1 mars 2026.]]> Honungsbin kartlägger biologisk mångfald i Göteborg https://nyadagbladet.se/miljo/honungsbin-edna-goteborg/ Fri, 27 Mar 2026 08:17:26 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=225437 Det göteborgska biodlingsföretaget Stadskupan använder honungsbin som miljöövervakare i stadsmiljön. Genom e-DNA-analys av insamlat pollen kartläggs vilka växtarter som finns i området. Med 28 bikupor utplacerade av Stadskupan i Göteborg, Mölndal och Partille fungerar bina som levande sensorer. Varje bi flyger upp till tre kilometer från kupan och samlar pollen från hundratals blomsterarter längs vägen. Det insamlade pollenet skickas sedan till SWEDNA – ett eDNA-labb vid Göteborgs universitets institution för biologi och miljövetenskap – för analys. — Man kan ta pollen och skicka på e-DNA-analys. Från resultat som kommit ut av det kan vi se vilken nektar och vilket pollen som finns i omgivningarna, säger Malin Goldkuhl, VD för Stadskupan och projektledare för initiativet, till skattfinansierade SR. Biologiskt fingeravtryck Metoden bygger på så kallat eDNA – miljö-DNA – där genetiskt material analyseras direkt från omgivningen utan att enskilda organismer behöver fångas in. Pollen innehåller artspecifikt DNA, och genom sekvensering kan forskare identifiera exakt vilka växtarter bina besökt. Resultatet ger ett biologiskt fingeravtryck av stadsmiljön – vilka blommor och buskar som faktiskt finns i binas aktionsradie. Metoden backas upp av internationell forskning. Studier publicerade i npj Biodiversity och Scientific Reports, samt indexerade på PubMed, har visat att honungsbin är effektiva bärare av eDNA och kan fungera som ett kostnadseffektivt verktyg för biodiversitetsövervakning i urbana miljöer. Utmaningar med metoden Trots potentialen finns utmaningar. Bin flyger inte slumpmässigt – de föredrar vissa blomarter framför andra, vilket kan ge en skev bild av artrikedomen i ett område. Den geografiska upplösningen är också begränsad: eftersom bina täcker en radie på upp till tre kilometer är det svårt att lokalisera exakt var en viss växtart påträffades. Dessutom är metoden säsongsbetonad, då bina bara är aktiva under de varmare månaderna. Projektet är ett av flera initiativ för att öka kunskapen om biologisk mångfald i svenska städer. Resultaten väntas ge värdefull data inför stadsplaneringen i Göteborg, Mölndal och Partille.]]> Bin får juridiska rättigheter i Peru https://nyadagbladet.se/miljo/bin-far-juridiska-rattigheter-i-peru/ Fri, 06 Feb 2026 11:29:20 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=220871 I ett historiskt beslut har Peru valt att ge bin lagligt skydd. Det är första gången i världen som en insekt får juridisk status. I de peruanska regionerna Satipo och Nauta har myndigheterna tagit ett banbrytande beslut att erkänna bin som rättighetsbärare. Lagstiftningen slår fast att bina måste kunna fortsätta att existera, att deras antal ska hållas på sunda nivåer och att deras livsmiljö ska vara giftfri. Vid hot mot deras överlevnad kan bina nu få juridisk hjälp. — Denna förordning markerar en vändpunkt i hur vi förstår och lagstiftar om vårt förhållande till naturen, säger Constanza Prieto vid Earth Law Center i ett pressmeddelande. Beslutet är frukten av ett mångårigt arbete där flera organisationer, bland annat Earth Law Center och Amazon Research Internacional, samverkat med lokala samhällen, forskare och naturvårdsaktivister.

Livsviktig funktion i skogen

Dessa bin saknar förmågan att sticka och spelar en avgörande roll när växter i tropiska skogar ska reproducera sig. Bland de skyddade arterna finns Melipona eburnea, Tetragonisca angustula, Melipona illota och Melipona grandis. Enligt forskare är fyra femtedelar av all vegetation beroende av att bina sprider pollen. Bland de växter som gynnas finns kaffeplantor, kakaobuskar, avokado och blåbärsplantor. Bina möter hot från avverkning, jordbrukets kemikalier och bin från andra kontinenter. Detta påverkar hela skogsekosystemet och minskar möjligheterna för lokalbefolkningen att leva på naturens resurser. En global namninsamling från organisationen Avaaz som uppmanar Peru att införa lagen i hela landet har redan samlat in mer än 389 000 underskrifter, och ett stort intresse har också visats från grupper i Bolivia, Nederländerna och USA som vill följa kommunernas exempel som grund för att försvara sina egna vilda bin.]]> Ge törstiga bin en livsviktig gåva – vatten i sommarvärmen https://nyadagbladet.se/miljo/ge-torstiga-bin-en-livsviktig-gava-vatten-i-sommarvarmen/ Mon, 28 Jul 2025 10:55:09 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=210138 Varma och torra dagar gör vatten till en dyrbar resurs – inte bara för oss, utan också för våra viktiga pollinatörer. Att erbjuda bin en trygg vattenkälla i trädgården kan göra stor skillnad för deras överlevnad och välmående. Sommarens sol och torra väder får inte bara människor att längta efter svalkande drycker – de viktiga pollinatörerna, bina och humlorna, behöver också tillgång till friskt vatten för att överleva och frodas. Att erbjuda humlor och bin en pålitlig vattenkälla i trädgården eller på balkongen är ett enkelt men betydelsefullt sätt att stötta naturens hjältar. Bin är otroliga små arbetare som pollinerar stora delar av grödor och vilda växter. Men under varma och torra perioder kan vatten bli en knapp resurs för de små pollinerarna. Det är då de söker sig till trädgårdar, parker och balkonger i jakt på att släcka törsten. Så hur kan man som trädgårdsälskare eller naturvän hjälpa till? Land.se listar fem enkla och naturliga sätt att ge bina och humlorna tillgång till vatten:

Ställ fram ett fat Placera en grund skål med vatten i skyddat läge och fyll på med småsten, barkbitar eller korkar som bina kan landa på. Det lilla badet ger bina en säker landningsplats så att de kan dricka utan att riskera att drunkna.
Mossa Bin är instinktivt programmerade att leta efter stillastående vatten, eftersom rinnande vatten utgör en drunkningsrisk. Just därför dras de gärna till lite smutsigare och jordigare vattenkällor – blöt mossa kan snabbt bli en riktig favorit att dricka från.
Vattenkranen Om du har en kran på din regnvattentunna är det enkelt ordnat. Lägg en planka i lutning under kranen och låt vattnet droppa sakta. Det blir en lättillgänglig plats för bin att dricka från.
Glöm inte att vattna Utan vatten slutar blommorna producera nektar åt bin och humlor. Om man exempelvis har ett jordgubbsland fyllt med blommor men inga pollinatörer i sikte, kan orsaken vara att det är för torrt. Vattna – men undvik att överdriva eftersom för mycket vatten gör nektarn vattnig och mindre lockande.
Öppen bar Ett fat fyllt med stenar och pinnar blir snabbt ett populärt vattenhål för törstiga bin. Det går också fint att ta några nävar bark och pinnar som får flyta på ytan i en vattentunna.

Att hjälpa bina med vatten är en liten gest med stor betydelse för ekosystemet. Våra humlor, honungsbin och solitärbin bidrar till mångfalden som ger oss frukter, grönsaker och vackra blomsterhav. Genom att erbjuda rent och säkert vatten kan vi ge dem en välbehövlig paus – en törstsläckande oas – mitt i sommarvärmen. Så ta fram en skål, några stenbitar och låt trädgårdens bin känna sig välkomna.]]> Invasiva sammetsgetingen hotar nordiska honungsbin https://nyadagbladet.se/miljo/invasiva-sammetsgetingen-hotar-nordiska-honungsbin/ Tue, 15 Jul 2025 12:13:34 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=209442 Sammetsgetingen har nu observerats i Danmark. Oro finns för att europeiska honungsbin nu är alltmer hotade, inklusive i Norden. Sammetsgetingen, Vespa velutina nigrithorax, tillhör familjen bålgetingar och förekommer naturligt i Asien. Den misstänks från början ha kommit till Europa med en sändning lergods från Kina till Frankrike år 2004, och har sedan dess snabbt spridit sig till Spanien, Schweiz och även Tyskland.

Observerad i Danmark

Nu har arten observerats även på ön Fyn i Danmark och spridningen betraktas som ett allvarligt hot mot binäringen, säger Astrid Bjerke Lund, kommunikationsansvarig i Norges Birøkterlag (Norges biodlarförbund) till den norska statskanalen NRK. – Det oroar oss. Det är ett hot mot bland annat våra honungsbin och därmed också frukt- och grönsaksproduktionen, säger Bjerke Lund. Det östasiatiska honungsbiet har för vana att forma en boll kring invaderande Vespa velutina-individer och värma ihjäl dem, men det europeiska honungsbiet har inte lärt sig denna försvarsmetod. I Europa uppfattar europeiska honungsbin den asiatiska getingen som skrämmande så till den grad att de inte vågar flyga på samma sätt som annars. – Om honungsbiet inte kan komma ut för att samla nektar och pollen kommer de inte att överleva. Därför är det väldigt allvarligt om sammetsgetingen kommer till Norge, fortsätter Bjerke Lund.

Även Jordbruksverket varnar

Det svenska Jordbruksverket utesluter inte att den kan bli ett hot även för södra Sverige, både mot honungsbin genom predation, och vanlig bålgeting genom födokonkurrens. Den asiatiska getingen är något mindre än den europeiska och mörk på bakkroppen, förutom en gul rand på bakdelen, medan den europeiska getingen har röda tecken på bakkroppen. Dessutom är den känd för att ha gula ben.]]> Förbjudna bekämpningsmedel hittade i svensk odling https://nyadagbladet.se/miljo/forbjudna-bekampningsmedel-hittade-i-svensk-odling/ https://nyadagbladet.se/miljo/forbjudna-bekampningsmedel-hittade-i-svensk-odling/#respond Fri, 09 Jun 2023 12:22:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=151982 Naturskyddsföreningen uppger att man vid en undersökning hittat förbjudna bekämpningsmedel i svenskodlad röd solhatt, samt även i basilika. Ärendet är nu anmält till Kemikalieinspektionen. Medlet imidakloprid har varit förbjudet att använda i odling av prydnadsväxter sedan 2018 eftersom det är giftigt för bin. Trots det hittade man ämnet i svenskodlad röd solhatt, en växt som annars marknadsförs som "bi-vänlig" eftersom den ofta uppskattas av bin och andra pollinatörer. – Det är anmärkningsvärt att ett ämne som länge varit förbjudet på grund av väldokumenterad farlighet för bin fortfarande verkar användas. Vi är djupt oroade över att det finns mörkertal i kemikalieanvändningen och att olaglig användning av ämnen som är förbjudna verkar fortsätta, säger Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.

Nervgift för insekter

Imidakloprid är en del av bekämpningsmedelsgruppen neonikotinoider, vilka fungerar som ett nervgift mot insekter. Just dessa har uppmärksammats som en orsak till minskningen av bin och andra pollinatörer. Plantor som ekologisk basilika och konventionellt odlad basilika undersöktes också, det vill säga en växt som är ätlig och även bi-vänlig. I den ekologiskt odlade växten hittade man ett bekämpningsmedel som är godkänt inom konventionell odling, men inte i ekologisk. Däremot överskreds inte gränsvärdet för livsmedel, menar Naturskyddsföreningen. I den konventionellt odlade basilikan hittades fem bekämpningsmedel, varav två som är förbjudna inom EU.

Anmält till Kemikalieinspektionen

Undersökningen är egentligen en del av en större studie hos föreningen, som ännu inte är klar, men man ansåg att dessa fynd var så allvarliga att man valde att gå ut med dessa i förtid. Naturskyddsföreningen har nu anmält ärendet till Kemikalieinspektionen. Plantorna är köpta på en svensk handelsträdgård, men det är ytterst odlaren som har ansvar för vilka bekämpningsmedel som används vid odling av plantorna.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/forbjudna-bekampningsmedel-hittade-i-svensk-odling/feed/ 0 Var tredje svenskt bi på väg att utrotas – så kan du stötta dem https://nyadagbladet.se/miljo/var-tredje-svenskt-bi-pa-vag-att-utrotas-sa-kan-du-stotta-dem/ https://nyadagbladet.se/miljo/var-tredje-svenskt-bi-pa-vag-att-utrotas-sa-kan-du-stotta-dem/#comments Mon, 15 Apr 2019 11:33:07 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=60169 En tredjedel av Sveriges vilda bin håller på att utrotas. Många av oss kanske inte bryr sig särskilt mycket om det. Vi tycker de är irriterande och många är även rädda för dem. Men faktum är att vi behöver bin i vår natur, utan dem skulle en stor del av vår matproduktion försvinna. Det finns ca 270 olika arter av vilda bin i Sverige. Den mest kända är honungsbiet, som såklart producerar det flytande guldet vi älskar. De kan vara så många som 50 000 stycken som lever tillsammans. Honungen fungerar som ett foderförråd, så att de ska klara av perioder med mindre mat. Det finns också biarter som lever ensamma, de tillverkar inte honung. Dock är alla bin lika viktiga för pollineringen. Vad är då pollinering? I en blomma finns något som kallas pollen. Nya blommor blir till när pollen kommer från en blomma till en annan och då kan ett frö bildas. Ur det fröet växer en ny blomma. Bina och andra insekter äter nektar från blommorna och då fastnar det pollen på insekten och tar då med sig det till nästa blomma. Men det är inte bara blommor som bina pollinerar, utan även stor del av vår mat som vi odlar. Globalt sett är ungefär en tredjedel av allt vi äter beroende av pollinering av insekter. De har också en viktig roll för ekosystemet. Pollinering har en stödjande effekt på hela ekosystem och brukar kallas för en ekosystemtjänst. Det behövs för att fungera. Naturskyddsföreningen har nu gått ut med kampanjen ”Rädda bina”. De säger att läget är akut och att en tredjedel av Sveriges bin håller på att försvinna. De ber allmänheten om hjälp samt sätter krav på politikerna att b.la. stödja mer ekologiskt jordbruk och förbjuda bekämpningsmedel som skadar bin. Vad du kan göra för att stödja bina:

Fixa vildbihotell. Bina har svårt att hitta någonstans att bo, därför kan du sätta upp ett boende åt dem. Du kan enkelt köpa ett eller bygga ett eget.
Gör gräsmattan till en äng. Idag finns knappt en procent kvar av de ängsmarker Sverige hade för 100 år sedan. Anledningen är ett förändrat jordbrukslandskap. Däremot är ca en procent av Sveriges yta täckt av gräsmattor. Omvandla en del av din gräsmatta till en blomstrande äng.
Plantera bivänliga blommor. Bristen på vilda blommor är en av de största orsakerna till att bin och andra insekter minskar. Plantera därför t.ex. blåklint, ringblommor eller timjan. Om du inte har en trädgård kan du plantera på balkongen.
Köp ekologisk mat. Då minskar användningen av bekämpningsmedel.
Ge en gåva. På raddabina.nu kan du skänka en gåva samt få tips hur du bygger ett vildbihotell, gör en äng och vilka växter som är bivänliga.

]]> https://nyadagbladet.se/miljo/var-tredje-svenskt-bi-pa-vag-att-utrotas-sa-kan-du-stotta-dem/feed/ 2