Benjamin Dousa – Nya Dagbladet

Google bygger sitt första svenska datacenter i Horndal

Markus Andersson — Wed, 03 Jun 2026 21:14:01 +0000

Google har tagit första spadtaget för sitt första svenska datacenter. Anläggningen byggs i Horndal i Avesta kommun och väntas stå klar 2028.

Beskedet innebär att flera års förberedelser nu övergår i byggfas. Google köpte redan 2017 109 hektar mark i Horndal, men har fram till nu varit försiktigt med att säga att ett definitivt affärsbeslut om en serverhall var taget.

Enligt Google ska datacentret möta den växande efterfrågan på företagets tjänster, däribland Sök, Maps, Cloud och Youtube. Bolaget beskriver etableringen som sitt första svenska datacenter och som en del av den europeiska infrastrukturen för molntjänster och AI.

När bygget är i full gång väntas flera tusen personer arbeta på platsen. När anläggningen är färdig räknar Google med omkring 100 fasta heltidsjobb. Bolaget uppger också att nära 60 svenska leverantörer redan är involverade i byggprojektet.

Fond på 54 miljoner kronor

I samband med byggstarten lanserar Google en lokal fond på 54 miljoner kronor. Pengarna ska enligt bolaget gå till lokala initiativ inom hållbarhet, kompetensutveckling och tillväxt.

Google lyfter även fram satsningar på digital kompetens och AI-utbildning. Företaget uppger att drygt 284 000 personer i Sverige hittills utbildats i digital kompetens och AI genom olika initiativ.

SVT rapporterar att bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa deltog när det första spadtaget togs på tisdagen.

— Det här kommer skapa många jobb. Vi ser ju många underleverantörer här idag och också jobb i framtiden i kommunen, sade Dousa enligt SVT.

Luftkylning och värmeåtervinning

Datacenter kritiseras ofta för hög el- och vattenförbrukning. Google uppger att anläggningen i Horndal ska använda luftkyld teknik, vilket enligt företaget begränsar vattenanvändningen till sanitära och personalrelaterade ändamål.

Anläggningen förbereds också för att kunna dela överskottsvärme med bostäder och företag i närområdet. Enligt Data Center Dynamics har projektet tidigare uppmärksammats just på grund av frågor om vattenanvändning och lokal miljöpåverkan.

Googles etablering i Horndal blir företagets första egna datacenter i Sverige. Bolaget har sedan tidigare datacenterverksamhet i Finland och bygger även i Norge.

Regeringen ökar biståndet till Syriens jihadistregim

Jan Sundstedt — Wed, 24 Sep 2025 08:58:57 +0000

Regeringen har beslutat att utöka biståndet till Syrien med nästan 300 miljoner kronor, utöver ett redan omfattande regionalt stöd. Efter regimskiftet i Syrien leds landet av den tidigare efterlyste terroristen al-Qaida-veteranen Ahmed al-Sharaa – och nu ska svenska skattemedel gå direkt till institutioner under hans styre. Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) presenterar satsningen som en möjlighet att stödja återuppbyggnad, demokratisk utveckling och öka chanserna för återvändande för det syriska folket. I praktiken innebär det att svenska skattemedel nu kan hamna hos myndigheter och offentliga institutioner styrda av den nyinstallerade jihadistregimen under Ahmed al-Sharaa, tidigare känd som Abu Muhammad al-Julani. – Regeringen ändrar nu biståndet till Syrien för att stödja återuppbyggnaden och öka möjligheterna till återvändande. Det syriska folket förtjänar fred, demokrati och möjligheten att återvända och bygga upp sitt land, säger Benjamin Dousa i ett pressmeddelande. Regeringens nya beslut gör det dessutom möjligt för biståndet att kanaliseras direkt till offentliga syriska institutioner, utöver tidigare insatser till civilsamhälle, kvinnorättsorganisationer och oberoende medier. [caption id="attachment_195641" align="alignnone" width="640"] Ahmed al-Sharaa, tidigare känd som Abu Muhammad al-Julani. Foto: faksimil X/@PamirNews/CNN[/caption]

Sverige stor bidragsgivare till Syrien

Kritiker varnar för att svenska skattepengar riskerar att förstärka en totalitär regim där våldsbejakande jihadister styr – och ifrågasätter regeringens ansvar för var pengarna faktiskt tar vägen. Historiskt har Sverige spenderat miljarder på bistånd till krigshärjade Syrien, med tydliga prioriteringar för humanitärt stöd och återuppbyggnad. Biståndet till Syrien har varit ett av de största inom regeringens regionstrategier, och nu förstärker man ytterligare med direkt stöd till den omstridda islamistregimen. Många frågar sig nu om regeringen återigen vilseleder väljarna genom att under falska förespeglingar om demokrati slänga skattemiljarder på krigsprofitörer och kleptokrater – pengar som finansierar våld och korruption snarare än fred och stabilitet.

Biståndsministern om svälten i Gaza: ”Apokalyptiskt”

Markus Andersson — Fri, 22 Aug 2025 12:43:18 +0000

Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa (M) kallar situationen i Gaza för "apokalyptisk" efter att IPC – FN:s och andra organisationers system för att klassificera livsmedelskriser – konstaterat att fullskalig svält nu råder i delar av området. "Det som sker i Gaza nu är apokalyptiskt", skriver Dousa i en kommentar där han även hävdar att han har svårt att finna ord för att beskriva läget. Enligt biståndsministern har svält bara konstaterats vid ett tillfälle globalt sedan 2017, i Sudan. Men till skillnad från andra kriser står hjälpsändningar – inklusive svenska leveranser med matpaket, medicin och vatten – och väntar vid gränsövergångarna utan att släppas in av israelisk militär. "Israels regering har under en längre period kraftigt begränsat införseln och vi bevittnar nu konsekvenserna. Att använda utsvältning av civila som en stridsmetod utgör en krigsförbrytelse", fastslår biståndsministern vidare.

Anklagelser om dubbelmoral

Den svenska regeringens nuvarande kritik kommer dock först efter månader av vad kritiker beskriver som en undfallande hållning gentemot Israel. Regeringen har länge försvarat Israels påstådda rätt till "självförsvar" trots upprepade larm om övergrepp, krigsförbrytelser och folkmord från internationella organisationer. Först efter att andra europeiska ledare skärpt tonen har även den svenska regeringen börjat uttrycka mer kritik. Nu driver man exempelvis på för att frysa EU:s handelsavtal med Israel, och Dousa deklarerar att "obehindrat humanitärt tillträde och införsel av nödhjälp måste säkerställas". Kritiker har dock påpekat diskrepansen mellan behandlingen av Israel och Ryssland. Medan omfattande sanktioner riktats mot Ryssland, är liknande åtgärder inte aktuella mot Israel – trots att Israel anklagas för långt mer omfattande övergrepp mot civila.

Famine declared by IPC in #Gaza Governorate is a direct result of actions by #Israel's Government that has unlawfully restricted entry & distribution of humanitarian aid.
It is a war crime to use starvation as a method of warfare, and the resulting deaths may also amount to a… pic.twitter.com/knqnRpe2yH — UN Human Rights (@UNHumanRights) August 22, 2025

”Gör hela världen en tjänst”

Trots att allt fler aktörer är eniga om att Israel har för avsikt att etniskt rensa och ta över området permanent finns det inom Tidösamarbetet fortfarande starkt stöd för Netanyahus regim, särskilt inom Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. KD:s partiledare och vice statsminister Ebba Busch har bland annat förkunnat att "Israel gör hela världen en tjänst" genom sin invasion av Gaza – ett uttalande som väckt fördömanden även internationellt. Kristdemokraternas ovillkorliga och gränslösa stöd för Israel grundar sig enligt många bedömare i partiets kristna värdegrund och synen på Israel som det heliga landet och judarna som ett av Gud utvalt folk – en position som enligt kritiker innebär att partiet kommer att fortsätta sympatisera med den israeliska staten oavsett vilka krigsbrott och övergrepp som sker.

Dousa fördömer Israels annekteringsplaner för Gaza

Redaktionen — Wed, 30 Jul 2025 05:42:20 +0000

Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa (M) reagerar skarpt på uppgifter om att Israel planerar att annektera delar av Gazaremsan med stöd från USA:s president Donald Trump. Planerna ska enligt israeliska medier presenteras om Hamas inte släpper sina gisslan. Enligt rapporter i israeliska Haaretz förbereder premiärminister Benjamin Netanyahu en annekteringsplan som ska få amerikanskt stöd. Den svenska regeringen tar kraftigt avstånd från dessa planer. — Vi fördömer med kraft alla eventuella planer om att annektera palestinskt område. Det skulle tydligt strida mot folkrätten, säger Dousa till den Schibstedägda skvallertidningen Aftonbladet. Biståndsministern kritiserar också det amerikanska stödet för annekteringen och menar att det skulle få förödande konsekvenser internationellt. Han beskriver hur den israeliska regeringen "radikaliserats under våren och sommaren" på ett oväntat sätt.

Kritik mot humanitära läget

Det katastrofala humanitära läget i Gaza väcker också stark kritik från Dousa. Rapporter om massvält har nått Sverige, och biståndsministern anklagar Israel för att inte leva upp till internationella humanitära principer. — Det är uppenbart att Israel inte lever upp till de internationella humanitära principerna. De släpper in för lite humanitärt stöd, säger han. Dousa beskriver hanteringen som ett "fullständigt logistiskt haveri", och pekar på kaosscener med skadade och dödsfall som följd av Israels agerande. Sverige har kallat upp den israeliske ambassadören och driver på för EU-sanktioner mot våldsamma bosättare på Västbanken. Regeringen är också öppen för att stödja internationella initiativ för lufthjälp till Gaza, men föredrar lastbilstransporter via FN för större volymer. — Gazabornas hem tillhör gazaborna. Det är inte upp till Israel eller USA att rita om kartan som man behagar, understryker Dousa.

Regeringen skjuter till miljarder till Världsbankens biståndsfond

Jan Sundstedt — Wed, 02 Jul 2025 10:11:59 +0000

Den moderatledda regeringen har beslutat att betala ut 8,2 miljarder kronor till Internationella utvecklingsfonden (IDA), Världsbankens initiativ för att stötta låginkomstländer i tredje världen. Beslutet, som fattades av regeringen efter ett åtagande i december förra året, innebär att pengarna kommer att betalas ut gradvis mellan 2026 och 2034. Enligt regeringen innebär IDA:s finansieringsmodell att varje biståndskrona kan generera mellan 3,5 och 4 kronor i form av lån och bidrag till mottagarländerna. Den kommande påfyllningen av fonden uppskattas ge totalt 100 miljarder dollar i stöd till 1,9 miljarder människor i 78 av världens fattigaste länder under de närmaste tre åren. – Vi lever just nu i en tid som präglas av ökad ekonomisk och geopolitisk osäkerhet, vilket drabbar inte minst världens låginkomstländer. Sverige bidrar därför till en rekordstor påfyllnad av fonden med totalt 8,2 miljarder kronor, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) i ett pressmeddelande. Han hävdar att det rör sig om en ”viktig investering i framtiden” – inte bara för de fattiga länderna, utan även för svensk del. – Varje svensk biståndskrona till IDA ger tre till fyra kronor i Världsbankens utlåning för att stödja goda ekonomiska reformer och bättre förutsättningar för företag att investera, handla, växa och anställa i världens fattigaste länder, hävdas det.

"Pålitlig samarbetspartner"

Regeringen stoltserar med att Sverige fortsätter att vara ”en av de mest generösa givarna till IDA” och slår fast att Världsbanken är en ”viktig samarbetspartner för Sverige”. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) är just nu även ordförande för Världsbankens och IMF:s utvecklingskommitté, som är institutionernas högsta rådgivande organ i utvecklingsfrågor, och hon passar på att hylla organisationen. – Den stora påfyllnaden av IDA visar på givarnas förtroende för Världsbanken som effektiv och pålitlig samarbetspartner. Jag är särskilt glad över institutionens fokus på jobbskapande och tillväxtfrämjande reformer i denna tid av global ekonomisk osäkerhet och låg tillväxt.

Sverige ger ”frivilligt bidrag” på 130 miljoner till WHO

Redaktionen — Tue, 03 Jun 2025 09:02:09 +0000

Varje år betalar svenska skattebetalare tiotals miljoner kronor i medlemsavgift till Världshälsoorganisationen WHO – och ofta betydligt mer än så i form av ytterligare ”frivilliga bidrag” till organisationen. Så även 2025. Regeringen slår fast att "det globala hälsoarbetet står inför stora utmaningar" och skjuter därför till ytterligare 130 miljoner kronor. Pengarna ska gå till WHO:s globala hälsoarbete – med särskilt fokus på "människor som befinner sig i utsatta länder och svåra humanitära situationer". Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa är också tydlig med att de svenska skattemedlen bland annat ska finansiera vaccinationsprogram i tredje världen – Genom ett nytt svenskt stöd till WHO kan de utöka sitt viktiga arbete för att stärka hälso- och sjukvårdssystem samt öka tillgången till vaccinationer. I en tid med omfattande humanitära och hälsorelaterade kriser står Sverige bakom WHO och deras viktiga arbete, hävdar han. Regeringen vill inte bara bekämpa spridningen av smittsamma sjukdomar och stärka sjukvårdssystem i fattiga länder – man anser också att det är svenskarnas ansvar att "säkerställa alla individers fulla åtnjutande av sexuell och reproduktiv hälsa". "Det svenska bidraget stärker även WHO:s normativa och kunskapsgenererande arbete inom prioriterade områden som bekämpningen av antimikrobiell resistens och ökad tillgång till vaccinationer, vilket är av stor vikt för Sverige. WHO innehar dessutom en viktig roll i det globala humanitära systemet som samordnare inom hälsoområdet, inte minst i Ukraina", heter det vidare.

Skänkte ännu mer förra året

Även socialminister Jakob Forssmed (KD) hyllar WHO:s arbete och beskriver organisationen som "en central aktör i arbetet med att främja en god hälsa för alla människor". – Sverige ger nu ett kraftfullt frivilligt bidrag till WHO under 2025 för att stärka arbetet med att förebygga infektioner och sjukdomar, vilket inte minst är viktigt i kampen mot antibiotikaresistens. Det är långt ifrån första gången svenska makthavare skänker mer pengar till WHO än de är förpliktade. 2023 uppgick exempelvis det "frivilliga stödet" till hela 180 miljoner kronor. Även då motiverades utgiften med att det globala hälsoarbetet måste stärkas. – Genom att stärka stödet till WHO bidrar vi till att skydda och främja hälsa i hela världen, särskilt i resursfattiga länder och i länder som befinner sig i krig och konflikt, uppgav dåvarande bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell angående stödet.

Svenska skattebetalare kan täcka upp USAID-nedskärningar

Redaktionen — Tue, 04 Mar 2025 15:02:53 +0000

Tidigare i januari fattade USA:s president Donald Trump beslut om att kraftigt skära ner på det amerikanska utrikesbiståndet och säga upp 90 procent av biståndsmyndigheten USAID:s kontrakt. Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa (M) lovar dock att regeringen är redo att omprioritera det svenska biståndet för att hjälpa till att fylla luckorna där den amerikanska finansieringen upphört. Trumps beslut innebär enligt beräkningar på kort sikt att omkring 60 miljarder dollar i internationellt bistånd inte betalas ut, och den svenska Moderatledda regeringen är mycket upprörda över beskedet. – Jag brukar dra mig från att recensera andra länders biståndspolitik. Jag kan mest konstatera att det här kommer att få förödande konsekvenser, uppger Benjamin Dousa till statsradion SR. Även om inget annat enskilt land är berett att lägga de summorna som nu ”försvinner” lovar Dousa att man är beredda att använda svenska skattebetalares pengar för att täcka upp en del av de brister som nu sägs uppstå. – Om det uppstår ett gap där vi ser att vi kan göra nytta, särskilt inom hälsoområdet, kvinnors och flickors rättigheter samt stödet till Ukraina, är vi beredda att omprioritera vårt eget stöd och fokusera på dessa tre delarna. Men inget land kan ensamt fylla alla de gap som uppstår om USA drar sig tillbaka.

Propaganda och samhällsomstörtande rörelser

Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat hur biståndsmyndigheten USAID varit en central aktör i det amerikanska propagandakriget och bland annat finansierat påverkanskampanjer i ett 30-tal länder. I Ukraina har så många som nio av tio mediebolag varit helt beroende av amerikanska biståndspengar, och även där har USAID varit den enskilt viktigaste finansiären. Nya Dagbladets chefredaktör, Markus Andersson, har pekat på att biståndsmyndigheten i praktiken är ett cyniskt maktorgan som finansierar terrorister, samhällsomstörtande politiska rörelser och globalistisk propaganda och argumenterat för att det vore positivt om USAID helt läggs ner. ”De flesta regeringar vill inte att USAID-medel ska flöda in i deras länder eftersom de förstår var en stor del av dessa pengar faktiskt hamnar. Även om de marknadsförs som stöd till utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter slussas majoriteten av dessa medel till oppositionsgrupper, icke statliga organisationer med politiska agendor och destabiliserande rörelser”, förklarade El Salvadors frispråkige president Nayib Bukele i samband med Trumps besked att kraftigt begränsa myndighetens verksamhet.