Belt and Road Initiative – Nya Dagbladet

Belt and Road Initiative – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 02 Jun 2026 12:02:55 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Belt and Road Initiative – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Berlin–Bagdad och den nya sidenvägen – kampen om Eurasien https://nyadagbladet.se/utrikes/berlin-bagdad-nya-sidenvagen-kampen-om-eurasien/ Tue, 02 Jun 2026 14:27:05 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231294 Kampen om Eurasien har i över hundra år handlat om mer än territorier och militärallianser. Den har handlat om vem som kontrollerar järnvägar, hamnar, råvaruflöden, kreditgivning och de korridorer som binder samman Europas industriella kärna med Asiens landmassor. Berlin–Bagdad-järnvägen var ett av de tydligaste exemplen. Projektet skulle ge Tyskland en landväg till Osmanska riket och Persiska viken, och i förlängningen ge tillgång till råvaror och marknader bortom brittisk sjökontroll. I dag fyller Kinas Belt and Road Initiative – den nya sidenvägen – en liknande geopolitisk funktion. Den strategiska kärnan är densamma: den fysiska infrastrukturen avgör vilka länder som kan handla, försörja sig och bygga industri utan att vara beroende av sjövägar, finanssystem och flaskhalsar som andra makter kontrollerar. Järnvägar och hamnar är därför inte neutrala byggprojekt, utan delar av världsekonomins maktstruktur. [caption id="attachment_231289" align="alignnone" width="640"]

Historisk karta över Berlin–Bagdad-järnvägens ofullbordade delar vid första världskrigets utbrott. Karta: Okänd upphovsman/Wikimedia Commons (CC0).[/caption]

Järnvägen som utmanade sjöherraväldet

Efter Tysklands enande 1871 växte landet snabbt till en industriell och vetenskaplig stormakt. Den preussisk-tyska modellen byggde på god utbildning, lokal förvaltning, produktiv industri och ett stort antal banker som finansierade mindre företag och långsiktiga investeringar. Storbritanniens makt vilade samtidigt på dess sjöherravälde. Imperiet kunde kontrollera handelsvägar, råvaruflöden och sjötransporter över hela världen. Ett växande Tyskland, med behov av energi och råvaror, förblev därför sårbart så länge dess försörjningslinjer kunde strypas till havs. Berlin–Bagdad–Basra-projektet förändrade kalkylen. Järnvägen skulle binda samman Centraleuropa med Osmanska riket och Persiska viken, och ge Tyskland en möjlig landväg till råvaror, olja och marknader oberoende av brittiskt kontrollerade sjövägar. Uppslagsverket Britannica beskriver Bagdadjärnvägen som ett tyskfinansierat järnvägsprojekt genom Osmanska riket, med stor strategisk betydelse i upptakten till första världskriget. Ekonomen Richard Werner beskriver i en intervju med Tucker Carlson järnvägen som en nyckel till att förstå konflikten mellan sjömakt och kontinentalmakt. Werner är professor i bank- och finansfrågor och är bland annat känd för sin forskning om kreditgivning och för att på 1990-talet ha myntat begreppet ”kvantitativa lättnader” (quantitative easing). — Planen utvecklades på investerings- och ingenjörssidan av Siemens och finansierades av Deutsche Bank – alltså planen att bygga järnvägen Berlin–Bagdad–Basra, säger Werner.

Kontroll över landmassan

Berlin–Bagdad-järnvägen blev därmed mer än ett transportprojekt. Den hotade själva mekanismen bakom det brittiska imperiets makt: möjligheten att via sjövägar, blockader och kontroll över de globala handelsflödena påverka andra länders utveckling. Sjömakter kontrollerar hamnar, sund och farleder och kan upprätthålla blockader. Kontinentalmakter försöker i stället skapa järnvägar, landkorridorer och regionala handelsnätverk som inte lika enkelt kan stoppas från haven. Den brittiska blockaden mot Tyskland efter vapenvilan i första världskriget visade hur sårbart ett industriland blir när försörjningen kan strypas från havet. — Om den hade färdigställts i tid skulle den i praktiken ha neutraliserat den brittiska sjödominansen, säger Werner om Berlin–Bagdad-järnvägen. [caption id="attachment_231290" align="alignnone" width="640"]

Karta från Halford Mackinders Democratic Ideals and Reality, 1919. Karta: Halford Mackinder/Wikimedia Commons[/caption] Den brittiske geografen Halford Mackinder formulerade i början av 1900-talet tanken att kontrollen över Eurasiens inre delar kunde bli avgörande för global makt. Hans Heartland-teori satte ord på samma grundfråga: den makt som kan binda samman Europas industriella kärna med Eurasiens råvaror och landmassor får ett strategiskt övertag som sjömakter måste försöka förhindra. Historiskt handlade detta om Tyskland, Osmanska riket och Ryssland. I dag handlar det om Kina och de korridorer som knyter samman Asien, Europa, Mellanöstern och Afrika.

Vår tids Berlin–Bagdad-järnväg

Belt and Road Initiative är Kinas stora satsning på handelsvägar, hamnar, järnvägar, energiprojekt och transportkorridorer mellan Asien, Europa, Afrika och Mellanöstern. Precis som Berlin–Bagdad-järnvägen utmanade en ordning byggd på sjöherravälde, skapar den nya sidenvägen alternativa vägar genom världsekonomin. Kina är starkt beroende av sjövägar som går genom trånga passager som Hormuzsundet och Malackasundet. I ett skarpt konfliktläge kan sådana flaskhalsar utnyttjas för att störa kinesisk handel och energiförsörjning. Landbaserade rutter genom Centralasien, Ryssland, Iran och andra regioner minskar därför sårbarheten mot sjömakter med förmåga att kontrollera handelsflöden. — Vad är den moderna Berlin–Bagdad-järnvägen? Svaret är Belt and Road Initiative, den nya sidenvägen, säger Werner. [caption id="attachment_231291" align="alignnone" width="640"]

Godståg vid Alashankou-stationen vid gränsen mellan Kina och Kazakstan. Foto: Republiken Tatarstans representation i Kazakstan/Wikimedia Commons (CC BY 4.0).[/caption]

Kina som strategisk huvudfråga

Dagens konflikt med Kina bör därför ses som en fortsättning på ett historiskt mönster. Frågan är inte bara vem som exporterar mest eller vem som har störst militärbudget, utan vem som bygger de transportleder, kreditsystem och försörjningsvägar som andra länder blir beroende av. Flera av dagens konfliktlinjer bör därför förstås mot bakgrund av Kinas uppgång. Amerikanska makthavare betraktar Kina som den främsta strategiska utmaningen, på liknande sätt som brittiska imperieplanerare tidigare såg Tyskland som hotet mot den egna världsordningen. — Jag tror att det slutgiltiga målet är Kina, säger Werner. Kina har blivit den makt som kan utmana USA ekonomiskt, teknologiskt och infrastrukturellt. Konkurrensen behöver i sig inte vara ett problem. Tvärtom skulle handel och samarbete kunna gynna båda sidor. Konflikten uppstår när Kinas uppgång tolkas som ett strategiskt hot som måste begränsas.

Industrin som byggde rivalen

En avgörande del av utvecklingen är USA:s egen roll i Kinas industriella uppgång. Under flera decennier flyttades produktion, kapital och teknik till Kina. Företag tjänade på lägre kostnader, men den amerikanska industribasen försvagades samtidigt som Kina byggde upp den kapacitet som i dag gör landet till en självständig konkurrent. Werner jämför utvecklingen med amerikanska investeringar i Tyskland under 1920- och 1930-talen. I båda fallen byggdes en blivande motståndare upp ekonomiskt genom kapital, kunnande och tekniköverföring. — USA hade egentligen inte behövt flytta merparten av sin produktion till Kina överhuvudtaget, säger Werner. På kort sikt var utvecklingen lönsam för företag och finansintressen. På längre sikt stärkte den Kina till en nivå där landet inte längre behöver utländsk teknik på samma sätt, samtidigt som amerikanska arbetare, medelklass och industriell självständighet försvagades.

Krediter, banker och nationell utveckling

Infrastrukturfrågan är även kopplad till bankväsendet. Tysklands, Japans och Kinas historiska framgångar byggde i hög grad på decentraliserad kreditgivning: lokala banker som finansierade små och medelstora företag, industri och produktiva investeringar. I ett sådant system styrs krediter mot verklig produktion och långsiktig utveckling. I ett centraliserat system hamnar pengarna lättare i spekulation och tillgångsbubblor, samtidigt som kontrollen uppifrån ökar. Skillnaden avgör vilka samhällen som kan bygga självständig industri och vilka som blir beroende av externa finanscentra. — Man behöver tusentals små lokala banker som lånar ut till små företag. Modellen bygger på decentraliserat beslutsfattande, säger Werner. Den preussiska modellen för lokal kreditgivning fördes enligt Werner vidare till Japan och därefter till Kina under Deng Xiaoping. Resultatet blev fyra decennier av snabb ekonomisk utveckling, industriell uppbyggnad och att hundratals miljoner människor lyftes ur fattigdom.

Kampen om världsekonomins vägar

Det som binder samman Berlin–Bagdad-järnvägen och den nya sidenvägen är därför kampen om världsekonomins vägar. Om en kontinental industrimakt kan bygga egna landvägar till råvaror, energi och marknader minskar sjömaktens förmåga att styra världshandeln. Transportleder och banker blir därmed politiska vapen. Järnvägar, hamnar och kreditsystem avgör vilka samhällen som kan utvecklas självständigt och vilka som förblir beroende av externa maktcentra. Att den nya sidenvägen väcker sådan oro beror på att den binder samman länder, öppnar alternativa försörjningsvägar och skapar ett eurasiskt nätverk utanför den gamla sjömaktens fulla kontroll. Den utgör vår tids Berlin–Bagdad-järnväg – och en av nycklarna till att förstå stormaktspolitiken kring Kina.]]> Belt and Road – Kinas väg ut ur dollarfällan https://nyadagbladet.se/utrikes/belt-and-road-kinas-vag-ut-ur-dollarfalla/ Thu, 28 May 2026 15:25:01 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231292 Belt and Road är Kinas stora satsning på handelsvägar, hamnar, järnvägar, energiprojekt och transportkorridorer mellan Asien, Europa, Afrika och Mellanöstern. Initiativet handlar inte bara om byggprojekt, utan om hur handel, finansiering och geopolitisk självständighet hänger samman. Kinas president Xi Jinping lanserade Belt and Road Initiative 2013. Världsbanken beskriver satsningen som ett omfattande program för handel, investeringar och regional integration, med stora konsekvenser för infrastrukturen och utvecklingen i berörda länder. Den strategiska betydelsen ligger i att fysisk infrastruktur avgör vilka länder som kan handla, investera och försörja sig utan att vara beroende av de kanaler som domineras av andra makter. Vägar, järnvägar, hamnar och energikorridorer är därför inte neutrala tekniska projekt, utan delar av världsekonomins maktstruktur. [caption id="attachment_231286" align="alignnone" width="640"]

Karta över kinesiska Belt and Road-projekt 2018. Karta: Lena Appenzeller, Sabine Hecher, Janine Sack/Wikimedia Commons (CC BY 4.0).[/caption]

En parallell väg genom världsekonomin

Kina är starkt beroende av sjövägar som går genom trånga passager som Hormuzsundet och Malackasundet. Sådana flaskhalsar kan utnyttjas för att störa kinesisk handel i ett skarpt konfliktläge. Landbaserade rutter genom Centralasien, hamninvesteringar och järnvägar minskar därför sårbarheten gentemot sjömakter med förmåga att kontrollera handelsflöden. I en längre intervju med Tucker Carlson fördjupar ekonomen Richard Werner denna analys. Werner är professor i bank- och finansfrågor och är bland annat känd för sin forskning om kreditgivning och för att ha myntat uttrycket ”quantitative easing” på 1990-talet. Han beskriver Belt and Road som Kinas moderna svar på en världsordning där USA:s valuta, finansinstitutioner och sjömilitära makt länge har gett Washington ett avgörande inflytande över andra länders utvecklingsvägar. — Det handlar å ena sidan om logistik för att säkra stabila och effektiva försörjningsvägar mellan Kina och resten av världen, säger Werner i intervjun.

Vägen bort från dollarn

Den andra delen av frågan rör dollarn. Sedan USA 1971 övergav dollarns direktkoppling till guldet – den så kallade Nixonchocken – växte ett system fram där dollarn behöll sin centrala roll genom oljemarknaden, amerikanska statspapper och Bretton Woods-institutionernas efterkrigsordning. Kina tjänade länge stora summor i dollar på sin export och placerade en betydande del av reserverna i amerikanska statspapper. Det passade USA, men innebar samtidigt att Kina hamnade i en strategisk beroendeställning: landets överskott bands till ett finansiellt system där Washington behöll den institutionella kontrollen. — Projektet fungerar även som ett sätt för Kina att göra sig oberoende av dollarn, säger Werner om Belt and Road. Petrodollarsystemet knöt oljehandeln, särskilt via Saudiarabien, till dollarn och ledde till att överskott återinvesterades i amerikanska statspapper. Denna ordning utmanas i dag av Kina, BRICS-länderna och andra stater som söker alternativ till dollardominansen. [caption id="attachment_231288" align="alignnone" width="640"]

Federal Reserve Bank of New York i New York. Foto: Kidfly182/Wikimedia Commons (CC BY 4.0).[/caption]

Statspapper som ett löfte

Ett av de mest tekniska men centrala resonemangen rör amerikanska statspapper. Utländska stater som köper amerikanska statsobligationer får inte nödvändigtvis en fysisk tillgång. Federal Reserve Bank of New York beskriver själv sina förvarings- och kontotjänster åt centralbanker, regeringar och internationella institutioner. Om statspapper och reserver hålls i amerikanska system blir de inte bara finansiella tillgångar, utan också möjliga verktyg för kontroll. — När andra länder köper amerikanska statspapper får de i praktiken bara ett löfte om framtida betalning, säger Werner. Denna insikt växte fram i Kina. Landet kunde inte i längden samla på sig dollaröverskott och återinvestera dem i ett system där USA samtidigt behöll den institutionella kontrollen över infrastrukturen. Belt and Road erbjöd en annan användning av dollarreserverna: att finansiera konkreta projekt i länder som Kina vill knyta närmare sig.

IMF-systemet som kontrollmekanism

Belt and Road måste också förstås mot bakgrund av IMF:s och Världsbankens roll i utvecklingsländer. Dessa institutioner har i praktiken ofta tvingat länder till åtstramningar, skuldsättning och utförsäljningar, snarare än att bidra till genuint självständig utveckling. Som exempel tar Werner upp Asienkrisen 1997–1998 och Thailand, där han själv säger sig ha analyserat läget på uppdrag av Asiatiska utvecklingsbanken. Thailand drogs in i ett dollarberoende genom fast växelkurs, kortfristig upplåning i dollar och efterföljande valutakris. När landet sedan blev sårbart kom IMF in med villkor om åtstramningar och försäljning av tillgångar. — Det var uppenbart ett system för att sänka landet, säger Werner. Mönstret fungerar som en kontrollmekanism: först skapas en skuldfälla, sedan kommer krisen, därefter krävs åtstramningar och försäljningar till utländska aktörer. Ur det perspektivet blir Belt and Road ett alternativ till den västerländska institutionella modellen. — Belt and Road-initiativet har erbjudit, och erbjuder fortfarande, ett alternativ till detta rovaktiga system, säger Werner. [caption id="attachment_231287" align="alignnone" width="640"]

Containerterminal i Yangshan-hamnen utanför Shanghai. Foto: Bruno Corpet/Wikimedia Commons (CC BY-SA 3.0).[/caption]

Infrastruktur som finansiellt oberoende

Infrastruktur är därför en väg till finansiellt oberoende. Genom Belt and Road kan Kina både hjälpa mottagarländer att bygga fysisk infrastruktur och använda sina reserver på ett sätt som minskar beroendet av amerikanska statspapper. För mottagarländerna kan projekten erbjuda vägar, broar, hamnar och järnvägar som stärker den egna ekonomin. För Kina blir de en väg till försörjningssäkerhet, inflytande och minskat dollarberoende. — Inom ramen för initiativet lånade Kina ut pengar till andra länder, men för specifika projekt som bygger upp infrastruktur och därför också hjälper dessa länder, säger Werner. Satsningen har samtidigt mött motåtgärder. Länder som velat ansluta sig har utsatts för politiskt tryck från USA och EU. Italien, som under en period var anslutet till Belt and Road, är ett exempel på hur kontroversiellt det är när västländer knyter tätare band till Kina genom infrastruktur.

Iran och flaskhalsarna kring Kina

Iran ingår i samma större mönster. Landet är en strategisk energipartner för Kina, och konflikter kring Iran handlar inte enbart om regional säkerhetspolitik. De berör också försörjningsvägar, energiflöden och försöken att störa Kinas eurasiska nätverk. — Ett krig mot Iran skulle kunna ses som en del av de motåtgärder som egentligen riktas mot Kina, säger Werner. Den som kontrollerar pengar, skulder, handelsvägar och transportflöden kan också påverka andra länders politiska handlingsutrymme. Belt and Road framstår därmed inte enbart som ett kinesiskt prestigeprojekt, utan som ett försök att skapa en parallell infrastruktur för handel, finansiering och utveckling. Frågan är därför större än Kina. Den handlar om huruvida utvecklingsländer även i framtiden ska vara beroende av dollar, IMF-program och sjövägar kontrollerade av USA:s allierade – eller om de ska kunna välja andra finansiella och fysiska vägar in i världsekonomin.]]> BRIX-ordföranden: Sverige måste förstå vad Belt and Road egentligen är https://nyadagbladet.se/inrikes/vad-ar-bri-belt-and-road-sverige/ Fri, 08 May 2026 09:17:33 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=229736 Vad är egentligen Belt and Road-initiativet – och vilken betydelse kan det få för Sverige? I det första avsnittet av BRIX-podden intervjuar programledaren Gustaf Lansner BRIX Swedens ordförande Stephen Brawer, som beskriver BRI som mer än ett kinesiskt infrastrukturprogram: enligt honom handlar det om ett globalt utvecklingsperspektiv som Sverige knappt har börjat diskutera. Brawer menar att den svenska debatten om Kina och BRI domineras av misstänksamhet, samtidigt som stora delar av världen redan valt att samarbeta med initiativet. För Sverige, hävdar han, borde frågan vara om landet vill fortsätta följa en västlig konfrontationslinje – eller söka en mer självständig roll i en framväxande multipolär världsordning. Intervjun, som publicerats av Belt and Road Institute in Sweden (BRIX) är det första avsnittet i en ny poddserie om BRIX, Belt and Road-initiativet och Sveriges roll i den globala utvecklingen. Programledaren Gustaf Lansner sitter i BRIX Swedens styrelse, medan Stephen Brawer är organisationens ordförande. Institutet grundades 2018, fem år efter att Kinas president Xi Jinping lanserade Belt and Road Initiative, ofta kallat BRI eller den nya sidenvägen. BRI beskrivs vanligen som ett omfattande kinesiskt initiativ för infrastruktur, handel och investeringar, med järnvägar, hamnar, energisystem, ekonomiska korridorer och digital infrastruktur som centrala delar. Initiativet lanserades 2013 och har enligt flera sammanställningar lockat långt över hundra länder till olika former av samarbete. Kritiker i väst har samtidigt beskrivit projektet som ett sätt för Kina att vinna politiskt inflytande och skapa skuldfällor. Brawer menar att denna konfliktfyllda bild gör att själva grundfrågan sällan ställs i Sverige.

”Ett globalt perspektiv för ekonomisk utveckling”

Brawer inleder med att beskriva sin egen bakgrund som ursprungligen amerikansk, men sedan länge verksam i Sverige. Hans politiska och idéhistoriska utgångspunkt, säger han, har varit frågan om hur fattigdom kan utrotas och hur en högre levnadsstandard kan göras möjlig för hela mänskligheten. Enligt Brawer måste Belt and Road-initiativet förstås mot den bakgrunden. — Kina har en historisk orientering med Belt and Road-initiativet som ett globalt perspektiv för ekonomisk utveckling. Genom ekonomisk utveckling kan man skapa fred, säger han i intervjun. Han framhåller att Xi Jinping från början talade om ett ”community for a shared future for mankind” – ett gemensamt framtidsperspektiv för mänskligheten. För Brawer är kopplingen mellan utveckling och fred central: infrastruktur, handel och produktivitet är inte bara ekonomiska frågor, utan även strategiska medel för att minska konflikter. — Hur kan man utrota fattigdom? Genom att skapa fred och ekonomisk utveckling. Det konceptet har utvecklats på många sätt, och det är väldigt viktigt för den strategiska situation som världen befinner sig i, säger Brawer.

Sverige har ”nästan ingen debatt”

Lansner konstaterar i intervjun att de flesta svenskar sannolikt bara hört talas om BRI i förbifarten, medan Kina oftare behandlas i negativa termer. Han tar upp vanliga invändningar: att Kina beskrivs som en kommunistisk diktatur, att BRI påstås vara ett sätt att köpa inflytande och att länder riskerar att fastna i skuldberoende. Brawer svarar att det är nödvändigt att skilja mellan ideologisk Kinafientlighet och en konkret bedömning av vad BRI faktiskt innebär. — Det finns mer än 150 länder i världen som frivilligt har bestämt sig för att arbeta med Kina i den utsträckning de själva vill, som suveräna nationer, säger han. Han lyfter också Kinas egen utveckling som ett argument för att landet har erfarenheter som andra kan studera. Kina har under de senaste årtiondena lyft mycket stora befolkningsgrupper ur fattigdom – en utveckling som Brawer beskriver som historiskt unik. — Kina har lyft mer än 800 miljoner människor ur fattigdom. Det är en händelse som är helt unik i historien, säger han. Samtidigt menar han att Sverige saknar en seriös diskussion om Kina som civilisation, ekonomisk stormakt och möjlig samarbetspartner. Svenska storföretag har enligt Brawer länge haft omfattande bilaterala relationer med Kina, men den politiska debatten stannar ofta vid hotbilder. — Det diskuteras inte i svenska massmedier. Det diskuteras inte i den politiska debatten. En huvudsak som jag tror är väsentlig för Sveriges bästa är att skapa en optimism som saknas, säger han. [caption id="attachment_229774" align="alignnone" width="640"]

Kartan visar länder som deltar i Belt and Road Initiative i mörkgrönt, länder som formellt har lämnat i ljusgrönt och länder som de facto har upphört att delta i gult.[/caption]

BRI som alternativ till konfrontation

I intervjun återkommer Brawer till att Sveriges nuvarande strategiska läge påverkas av krigen i Ukraina och Mellanöstern, relationen till Nato och USA samt den bredare konflikten mellan en unipolär och en multipolär världsordning. Han menar att Sverige i stället för att låsa sig vid militär upprustning borde diskutera hur landets industriella och tekniska kompetens kan användas i utvecklingsprojekt i Afrika, Sydvästasien och andra regioner. — Sverige har kapacitet att delta i utvecklingen i Afrika och Sydvästasien. Ett frivilligt svenskt beslut att arbeta med detta skulle förändra den strategiska bilden och belöna Sveriges framtid, säger Brawer. Enligt honom är motståndet mot BRI i väst inte bara en fråga om oro för skulder eller mänskliga rättigheter, utan också om geopolitisk makt. Länder som söker samarbete österut möts, hävdar han, ofta av tryck och destabilisering. — Det har funnits ett maktmotstånd från västvärlden mot den typ av utvecklingspolitik som Kina vill föra fram med Belt and Road, säger han. Brawer kopplar därför frågan om BRI till svensk demokrati och offentlighet. Om Sverige vill beskriva sig som ett öppet demokratiskt land, menar han, måste svenska medborgare också få tillgång till fler perspektiv på Kina, Asien och den globala utvecklingen. — Det kommer bara om det finns en öppen debatt och diskussion. Det är en ironi att Sverige vill påstå hur demokratiskt det är, och sedan utesluter kunskap om världens största ekonomiska utveckling, säger han.

”En ljusare framtid för Sverige”

Mot slutet beskriver Brawer Belt and Road-initiativet som en modern fortsättning på den historiska sidenvägen – ett nätverk av handel, kulturutbyte och infrastruktur mellan Europa och Asien. Skillnaden är att dagens projekt omfattar hela kontinenter och knyter samman transport, energi, industri och utvecklingskorridorer. Lansner sammanfattar det som en praktisk och teknologisk fråga: ur ett planetärt perspektiv är det rimligt att vilja ha en mer sammankopplad värld där infrastruktur fungerar och människor och varor kan röra sig effektivt. Brawer instämmer och återkommer till behovet av ett nytt svenskt samtal inför kommande politiska vägval. — Vi behöver en strategisk bild av hur världen är och hur Sverige kan hantera den på ett sätt som är lönsamt för Sverige. Inte genom att fortsätta med militärsatsningar och eskalering av krig, utan genom att lösa problemen på ett fredligt sätt, säger han. Han avslutar med att bjuda in till fortsatt debatt och säger att BRIX Sweden vill lyfta frågan om BRI som ett strategiskt alternativ för Sverige. — Jag hoppas att vi under den kommande valkampanjen kan lyfta en förnuftig diskussion om ett sådant strategiskt alternativ för det svenska samhället, säger Stephen Brawer.]]> ”Hainans frihandelszon visar vägen – så vill Kina driva globaliseringen framåt” https://nyadagbladet.se/debatt/hainans-frihandelszon-visar-vagen-sa-vill-kina-driva-globaliseringen-framat/ Fri, 13 Feb 2026 15:24:13 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=221414 År 2025 översteg Kinas BNP för första gången 140 biljoner yuan – landet svarade för cirka 30 procent av den globala ekonomiska tillväxten. Kinas växande ekonomi utgör en viktig stabiliserande faktor för världsekonomin. Under senare år har landets tillväxttakt tillhört de högsta bland världens största ekonomier, vilket gör Kina till en viktig drivkraft för den globala ekonomiska tillväxten. År 2025 översteg Kinas BNP för första gången 140 biljoner yuan (ca 185 biljoner SEK), med en årlig tillväxttakt på 5 procent. Det innebär att Kina svarade för uppskattningsvis cirka 30 procent av den globala ekonomiska tillväxten. Kinas stabila utveckling har bidragit till att upprätthålla fungerande globala handelsflöden och robusta industri- och leveranskedjor. Samtidigt har Kinas nya kvalitativa produktivkrafter vuxit fram i snabb takt och tillfört ny dynamik även till andra länders ekonomiska omställning. Innovation har redan blivit en nyckelfaktor i landets ekonomiska och samhälleliga utveckling. Genom att anpassa utvecklingen till lokala förutsättningar har Kina kontinuerligt kunnat framdriva ny teknisk innovation och uppbyggnad av ett modernt industrisystem. Under senare år har betydande vetenskapliga och tekniska innovationsframgångar uppnåtts. Kinas ranking i Global Innovation Index har stigit från 34:e plats år 2012 till 10:e plats år 2025, vilket har placerat landet bland de ekonomier där innovationsförmågan utvecklas snabbast.

Innovation som delas

Innovationer används bäst när de kommer fler till del. Kina fortsätter därför att fördjupa internationellt samarbete inom områden som klimat, ren energi och hälsa för att genom tekniska framsteg bidra till lösningar på gemensamma globala utmaningar. Kinas utökade öppnande på hög nivå mot omvärlden skapar därigenom nya möjligheter för den globala ekonomiska utvecklingen. Under mer än 40 år har Kina hållit fast vid en utvecklingslinje där öppning främjar reformer, utveckling och innovation, vilket har gett ett starkt stöd åt landets ekonomiska och samhälleliga utveckling. Under de senaste fem åren har den öppna ekonomin tagit nya steg framåt, samtidigt som Kinas ställning som en ledande handelsnation i världen har stärkts. Produkter som elfordon, litiumbatterier och solenergilösningar har blivit kännetecken för Kinas industriella omvandling. Initiativet ”Belt and Road (nya Sidenvägen, BRI)” har utvecklats till en internationellt etablerad samarbetsplattform, och Kina är i dag en av de viktigaste handelspartnerna för över 150 länder och regioner. Genom den årliga importmässan i Shanghai (CIIE) har avtal till ett sammanlagt värde över 580 miljarder dollar tecknats under åtta år i följd, vilket understryker Kinas ambition att fortsätta öppna sin marknad och främja gemensam utveckling. Framöver väntas denna öppenhet fördjupas ytterligare, och företag från hela världen, däribland svenska, välkomnas att ta del av de möjligheter som den kinesiska marknaden erbjuder.

Sverige var det första västlandet att etablera diplomatiska förbindelser med det Nya Kina och det första att underteckna ett investeringsskyddsavtal efter Kinas reform- och öppningspolitik.

Sverige intar en särskild plats i detta sammanhang som det första västlandet att etablera diplomatiska förbindelser med det Nya Kina och det första landet att underteckna ett investeringsskyddsavtal med Kina efter dess reform- och öppningspolitik. De båda ländernas ekonomier kompletterar varandra väl, och grunden för praktiskt samarbete är solid. I dag bedriver över 10 000 svenska företag handel med Kina, och mer än 500 svenska företag är etablerade på den kinesiska marknaden. Under flera år har Kina och Sverige varit varandras viktigaste handelspartner i respektive region. Båda delar liknande utvecklingsidéer och komplementära näringsstrukturer. CPC:s 15:e femårsplan för Kinas ekonomi och sociala utveckling understryker högkvalitativt öppnande och nya samarbetsmöjligheter, vilket i praktiken harmonierar med den svenska regeringens nyligen lanserade initiativ ”Made with Sweden”. Båda betonar multilateralism, frihandel och innovation, och motsätter sig protektionism, vilket skapar goda förutsättningar för fördjupat samarbete inom områden som grön omställning, biomedicin och ny energi. De grundläggande förutsättningarna för Kinas långsiktigt positiva ekonomiska utveckling består, och inför framtiden kommer Kina att fortsätta att fördjupa sin öppning mot omvärlden, stimulera näringslivets innovationskraft och bredda utrymmet för ömsesidiga investeringar. Själv hoppas jag innerligt att Kina och Sverige kan fortsätta fördjupa våra samarbeten och utbyten inom olika områden, uppnå ömsesidiga framgångar, utvecklas tillsammans, skapa välstånd för båda folken och därigenom främja en fortsatt sund, stabil och varaktig utveckling av våra bilaterala relationer. WAN Degang, Chargé d’affaires vid Kinas ambassad i Sverige]]> ”Kinas framväxt i en turbulent världsordning: Naturrätt och den nya sidenvägen” https://nyadagbladet.se/debatt/kinas-framvaxt-i-en-turbulent-varldsordning-naturratt-och-den-nya-sidenvagen/ Sat, 17 Jan 2026 07:42:08 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219438 I ljuset av dessa växande upptäckter och denna potential ser framtiden mycket ljus ut. Kinas politik med betoning på marknadsöppningar för att utvidga både inhemsk och internationell handel har lagt en stabil grund för reell ekonomisk tillväxt samt uppgradering av infrastruktur och industriell modernisering globalt. Den nya fortsätter som ramverk för samarbete och fredlig utveckling med det yttersta målet att utrota global fattigdom. Planeringen och utformningen av den kommande 15:e femårsplanen kommer att bygga vidare på de framsteg som uppnåtts i den 14:e femårsplanen, med visionen och förväntningen om det väsentliga målet att förbättra livet för alla medborgare och lyckan för deras familjer och efterkommande. I en värld präglad av samarbete och vänskap mellan folk och nationer skulle sådana enastående framsteg och unika historiska förbättringar för vilken civilisation som helst välkomnas av alla. En sådan anda kan förvisso hoppas på och eftersträvas under 2026. Dessvärre är verkligheten fortfarande långt ifrån en sådan inspirerande vision. Geopolitiska spänningar, sanktioner, konflikter och krig förblir en fruktansvärd påminnelse om att mänskligheten ännu inte har höjt sig över djurens nivå och den så kallade "djungelns lag". I stället för att välkomna Kinas framväxt som ett stort steg framåt för hela mänskligheten finns det primitiva krafter som vill fortsätta med geopolitiska block och konflikter. USA:s nya nationella säkerhetsstrategidokument pekar visserligen i riktning mot att avsluta Natos roll och den militära eskaleringen och expansionen i Europa med kriget i Ukraina, men det godkänner en tydlig inneslutningsstrategi riktad mot Kina. Det nyliga återuppväckandet av en militaristisk strategi i Japan under premiärminister Sanae Takaichi och utvidgningen av AUKUS visar att den gamla koloniala ordningen eller den unipolära världen vill tillgripa en ny spänningsstrategi. Detta innefattar USA:s beslut att sälja den största mängden militär utrustning till Taiwan i historien och överge den gemensamma kommunikén mellan USA och Kina från 1982, som syftade till att minska vapenförsäljningen till Taiwan i stället för att öka den. Av kanske ännu större betydelse skickade redaktören för Foreign Affairs, Dan Kurtz-Phelan, ut ett mejl den 20 december med ämnesraden "The Return of Total War" (Det totala krigets återkomst). Det var titeln på en artikel publicerad i Foreign Affairs året innan, den 24 oktober 2024, som redaktören uppmanade alla att läsa igen. Foreign Affairs är tidskriften för CFR, Council on Foreign Relations, som grundades 1921 som "systertankesmedja" till Chatham House, Royal Institute of International Affairs – dessa två institutioner är elittankesmedjorna i USA och Europa som blåser i krigets trumpeter. Den marknadsförda artikeln hade undertiteln "Understanding and Preparing for a New Era of Comprehensive Conflict" (Att förstå och förbereda sig för en ny era av allomfattande konflikt). Dessa krigshökar och provokatörer utgör fortfarande ett högst påtagligt och närvarande hot mot mänsklighetens framtid 2026. Som europé och ordförande för Belt and Road Institute in Sweden är det mitt fasta åtagande och min ståndpunkt att främja och utveckla den strategiska lösningen för att undvika denna drivkraft mot konflikt och krig. Den nya Sidenvägen, på engelska Belt and Road, och BRICS, tillsammans med Globala Syd, definierar det strategiska alternativ som kommer att kombinera ekonomiskt samarbete och säkerhetsavtal för att lysa upp vägen till en värld byggd på "en gemenskap med gemensam framtid för mänskligheten". Utmaningarna kommer att vara stora och kräva en kombination av hårt arbete och djupare förståelse mellan kulturer och civilisationer. De föreslagna initiativen från Kinas president Xi Jinping – det globala utvecklingsinitiativet, det globala säkerhetsinitiativet, det globala civilisationsinitiativet och det globala styrningsinitiativet – ger tydligt internationellt ledarskap och politisk riktning från Kina. Men det som förblir en avgörande och nödvändig del av lösningen är ett återupplivande av det europeiska renässanstänkandet, som praktiskt taget saknas i dagens västerländska civilisation och dess nuvarande politiska ledarskap. Dessa idéer är tydligast tillgängliga i tänkandet hos den store renässanstänkaren Gottfried Wilhelm Leibniz. Det är här grunden för fysisk ekonomi växte fram.

Det som förblir en avgörande och nödvändig del av lösningen är ett återupplivande av det europeiska renässanstänkandet.

Detta innebär en grund byggd på välstånd i form av förbättrade levnadsvillkor och produktivitet genom teknologisk innovation. Kärnan i detta ekonomiska tänkande är målet att främja folkets gemensamma bästa. Det uppnås genom verklig produktion och utveckling där pengar och kredit spelar en underordnad roll i förhållande till genuina fysiska framsteg. Detta skulle kunna kallas "Belt and Road-ekonomi". Dessutom utvecklade Leibniz en fungerande idé om "naturrätten" där rättvisa och visdom uppnås tack vare människans medfödda godhet i ett harmoniskt förhållande till det fysiska universum. Leibniz kallade detta "en förutbestämd harmoni". Det finns ett akut behov av att höja nivån på internationella politiska relationer och diskussioner så att dessa djupgående men väsentliga idéer och tankegångar blir den primära substansen i politisk dialog och debatt. Detta är ytterst hur man uppnår framgångsrikt samarbete och fred mellan civilisationer och sätter ett permanent stopp för geopolitik och djungelns bestialiska lag. Stephen Brawer, ordförande för BRIX Sweden - Belt and Road-Institutet i Sverige]]> ”Kinas högkvalitativa öppnande mot världen skapar nya möjligheter” https://nyadagbladet.se/debatt/kinas-hogkvalitativa-oppnande-mot-varlden-skapar-nya-mojligheter/ Thu, 20 Nov 2025 15:20:02 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=217091 CIIE som fönster mot Kinas modernisering CIIE fungerar som ett viktigt fönster för omvärlden att iaktta Kinas modernisering och landets engagemang för globala utveckling. Årets CIIE var det första stora ekonomi- och handelsrelaterade evenemang som Kina organiserade efter det fjärde plenumet för Kinas kommunistiska partis 20:e centralkommittén, och den utgjorde en levande illustration av Kinas arbete för att bygga en öppen världsekonomi och främja gemensam utveckling. Plenumet lade dessutom fram viktiga planer för att främja en öppning på hög nivå och för att skapa nya möjligheter för win-win samarbete. Detta kommer att injicera ny drivkraft till Kinas högkvalitativa socioekonomiska utveckling.

Kinas öppningspolitik under de senaste fem åren

Under de senaste fem åren har Kina konsekvent främjat en öppenhet som bygger på ömsesidig nytta. Landets negativa lista för utländska investeringar har minskats till 29 punkter, och alla begränsningar för utländska inverteringar inom tillverkningssektorn har helt avskaffats. Kina tillämpar nolltullar på alla produkter från alla de minst utvecklade länderna som har diplomatiska förbindelser med Kina, och testar pilotprojekt med högre standard för öppningsåtgärder i Hainans frihandelshamn samt 22 pilotfrihandelszoner. Kina har under många år i rad rankats bland världens främsta länder när det gäller både att attrahera utländska investeringar och att göra utlandsinvesteringar. Kina är huvudshandelspartnern för över 150 länder och regioner, med en total import av varor och tjänster som överstiger 15 biljoner dollar. Kinas kumulativa utländska investeringar har genererat över 300 miljarder dollar i skatteintäkter för värdländerna, skapat många jobb och bidragit till att främja lokal industrialisering och modernisering. Öppningen på hög nivå har blivit en viktig sak som gynnar både Kina och världen.

Mer omfattande öppning de kommande fem åren

Under de kommande fem åren kommer Kina att bättre balansera sina egna behov och världens förväntningar genom att föra en mer proaktiv öppenhetsstrategi, stegvis utvidga sin öppning på institutionell nivå, upprätthålla det multilaterala handelssystemet och främja bredare internationella ekonomiska transaktioner. Kina kommer att hämta momentum från öppningen för att driva på reformer och utveckling, dela möjligheter med resten av världen och främja gemensam utveckling. Kina kommer aktivt att anpassa sig till internationella högklassiga ekonomiska och handelsmässiga regler, utöka marknadstillträdet och öppna upp fler områden, särskilt inom tjänstesektorn, och ensidigt öppna upp fler sektorer och regioner. Kina kommer dessutom att utveckla handel med intermediära varor och grön teknik, förfina det negativlistbaserade hanteringssystemet för gränsöverskridande handel samt fortsätta att systematiskt öppna upp den digitala sektorn mot omvärlden. Kina kommer att fortsätta att förkorta negativa listan för utländska investeringar, säkerställa enklare marknadstillträde och tillmötesgående affärsmiljöer för utländska investerare samt skapa en institutionell miljö som är transparent, stabil och förutsägbar. Kina kommer att stärka den strategiska samordningen med andra länder, fördjupa det praktiska samarbetet inom handel, investeringar, industriell utveckling och mellanmänskliga utbyten, samt lansera nya samarbetsinitiativ inom områden som grön utveckling, AI, digital ekonomi och hälsa. Kina kommer även att fortsätta det gemensamma arbetet med att färdigställa BRI (Belt and Road) initiativet tillsammans med andra länder.

En ny fas som gynnar både Kina och Sverige

Jag är övertygad om att den nya omgång av Kinas öppning på hög nivå kommer att bidra till större stabilitet och förutsägbarhet i den globala ekonomin och skapa nya möjligheter för alla länder, inklusive Sverige. Glädjande nog har det kinesisk-svenska samarbetet åtnjutit betydande framsteg i takt med Kinas öppning. Kina är Sveriges största handelspartner i Asien, medan Sverige är Kinas största handelspartner i Norden. Många svenska företag har aktivt deltagit i Kinas reform- och moderniseringsprocess och därigenom inte bara fått god avkastning, utan också bidragit väsentligt till Kinas socioekonomiska utveckling och integration i den ekonomiska globaliseringen. I år har Kina och Sverige återupptagit arbetet i sina gemensamma kommittéer för ekonomiskt, industriellt och tekniskt samarbete samt offentliggjort ett gemensamt uttalande om att etablera en bilateral arbetsgrupp för investeringar i grön omställning (Working Group on Green Transition Investments). De båda länderna har därmed gått in i en ny institutionaliserad fas av ekonomiskt och handelsmässigt samarbete, vilket har lagt en stabil grund för vårt bilaterala samarbete under de kommande fem åren. För närvarande möter den ekonomiska globaliseringen motgångar, med växande unilateralism och protektionism. Globaliseringens historiska utveckling är dock oundviklig, och ett fortsatt öppnande mot omvärlden kommer även framöver att vara ett tydligt kännetecken för Kinas modernisering. När Kinas högkvalitativa öppningsåtgärder för de kommande fem åren successivt genomförs kommer den kinesiska marknaden att erbjuda världen ännu större möjligheter. I detta sammanhang ser jag fram emot att Kina och Sverige fortsätter att utvidga utbytet och samarbetet inom olika områden, skriver ett nytt kapitel av ömsesidig nytta, främjar en långsiktig, sund och stabil utveckling av relationerna och levererar ökad välfärd för våra båda folk. WAN Degang, Chargé d’affaires vid Kinas ambassad i Sverige]]> Kina fortsätter storsatsningen på nya Sidenvägen https://nyadagbladet.se/utrikes/kina-fortsatter-storsatsningen-pa-nya-sidenvagen/ Wed, 17 Sep 2025 10:52:59 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=213205 Den nya Sidenvägen, på engelska Belt and Road, är inte bara ett infrastukturprojekt utan även en av de främsta internationella mötesplatserna utanför Västblocket som i dagsläget involverat över 150 länder. Årets medieforum i Yunnan-provinsens huvudstad Kunming i sydvästra Kina är det nionde i ordningen och besöks av medieorganisationer från 87 olika länder, däribland Nya Dagbladet. Namnet på BRI-initiativet, på svenska ”Initiativet till Sidenvägen” eller mindre formellt ”den nya Sidenvägen”, anspelar på den berömda handelsrutt som under ett och ett halvt årtusende länkade samman Kina, Europa och Afrika fram till 1400-talet då det Ottomanska riket helt kom att blockera handelsvägarna. BRI är ett officiellt kinesiskt ekonomiskt och diplomatiskt initiativ som ursprungligen formulerades av Kinas president Xi Jinping år 2013 med uttalad utgångspunkt i så kallad multilateralism, i ledigare ordalag på en grund av dialog och frivilliga utbyten mellan självständiga aktörer. I en bredare bemärkelse beskrivs BRI:s syfte som att främja interkulturell kommunikation och utbyte mellan nationer och civilisationer ”för att bidra till ömsesidiga fördelar och förståelse” och med detta som metod förbättra förutsättningarna för en fredlig utveckling och långsiktig global stabilitet. En rad stora infrastrukturella projekt har fötts från initiativet, med den långsiktiga ambitionen att skapa moderna transport- och handelsvägar på mellan Europa, Afrika, Asien och Amerika. Bland de mest kända infrastrukturprojekt som redan slutförts återfinns järnvägen från Kina till Laos, samt på Indonesiens huvudö Java och hamnarna Hambantota International i Sri Lanka och Gawadar i Pakistan. Ungern och Serbien har varit först ut i Europa med att anamma initiativet på både infrastrukturell och politisk nivå, där en järnväg för snabbtåg just nu byggs mellan ländernas huvudstäder Budapest och Belgrad i samarbete med kinesiska ingenjörer. Även Pireushamnen nära Aten i Grekland har blivit en del av initiativet och är i nuläget en av Europas största hamnar. Sverige återfinns bland de länder, framförallt från det USA-dominerade Västblocket, som i nuläget valt att inte ansluta till initiativet och som främst beskriver projektet som ett ”bedrägeri” av Kina för att skuldsätta länder. Bland västeuropeiska länder är den enda infrastrukturella deltagaren för närvarande Luxemburg, som med sin stora flygplats har en betydande flygtrafik till Kina. Den nya Sidenvägen omfattar samtidigt inte bara infrastruktur utan även andra forum som utgör de just nu mest betydande officiella internationella mötesplatserna i Kina. Årets forum med mediatema hålls just nu i Kunming i södra Kina mellan den 16 och 17 september med sammanlagt 165 mediekanaler från 87 olika länder på plats, med många ledande medier framförallt från Sydamerika, Asien, Afrika och Östeuropa, från Ryssland i år i form bland annat av nyhetsbyråerna Ria och Tass. Nya Dagbladet är hittills ett av ett fåtal mediehus från det allt mer isolerade Västblocket som är på plats, i sällskap bland annat med Discovery Channel och Warner Bros. Från Västeuropa finns i övrigt en rad mindre mediehus på plats från bland annat Danmark, Frankrike, Irland och Tyskland. — Det är en väldigt begränsad bild av omvärlden som allmänheten i Västblocket just nu får ta del av och BRI är en möjlighet för oss att skapa oss en egen djupare förståelse för världsutvecklingen och även förstärka vår internationella korrespondens, säger Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson. — Många journalister i den här typen av sammanhang från Afrika, Mellanöstern och Asien kommer förstås från helt andra historiska och kulturella referenser än oss själva, men jag tycker det är en beklaglig ryggmärgsreaktion som kommit att prägla det samtida Väst att stänga dörren ens till att försöka mötas som människor och föra en öppen dialog. I den polariserande tid vi lever tror jag det finns ett behov för en journalistisk form av diplomati, tillägger nyhetschefen Isac Boman. Vid sidan av medieorganisationerna medverkade även företrädare för ett antal statliga företagsjättar som involverats i de olika projekten såsom Energy China, China National Nuclear Corporation, China Changan Automobile Group och China Communication Contruction Company. Nya Dagbladet var även på plats under förra årets konferens i Chengdu, Sichuan-provinsen.]]> ”Högplatån visar ett nytt ansikte – Xizang skriver ny poesi i snön” https://nyadagbladet.se/debatt/hogplatan-visar-ett-nytt-ansikte-xizang-skriver-ny-poesi-i-snon/ Fri, 22 Aug 2025 15:42:31 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=211816 Ett Xizang med fokus på folkets välfärd, gemenskap och harmoni Xizang prioriterar folkets välfärd och människans fulla utveckling. Alla etniska grupper som lever i Xizang deltar som aktiva medborgare i landets och regionens angelägenheter och utövar de självstyresrättigheter som konstitution och lag garanterar. Därmed har de gått från förtryck till att själva forma sitt öde och tillsammans ta del av utvecklingens frukter på denna högplatå. Genom förmånliga policyer har staten stimulerat alla etniska grupper i Xizang att bygga ett bättre hem med evenemang, initiativ och kreativitet, vilket lett till regionens breda utveckling och historiska framsteg. Xizang är ett område där flera etniska grupper lever sida vid sida. Regionen värnar systemet för regionalt självstyre och stärker känslan om den kinesiska nationella gemenskapen. Här hjälper människor varandra och lever som en familj. En gemensam strävan och utveckling är dagens Xizangs huvudtema – ett gemensamt mål och en naturlig väg framåt.

Ett Xizang med ekonomiskt välstånd och förbättrad levnadsstandard

Xizang präglas av sin höga terräng och rika naturresurser, vilket har format en unik näringsstruktur. Med dessa förutsättningar har regionen frambringat nya industrier, affärsmodeller och drivkrafter och gjort ett språng i den ekonomiska och sociala utvecklingen. Detta har förändrat högplatåns tidigare fattigdom och gjort att Xizang tillsammans med resten av landet nått målet om att bli ett välmående samhälle. Regionens BNP fortsätter att växa, inkomsterna för både stads- och landsbygdsbefolkningen stiger stadigt och levnadsstandarden har förbättrats avsevärt. Xizang har samtidigt genomfört landets grundläggande strategi för riktad fattigdomsbekämpning och utrotning av fattigdom, och satt in åtgärder som industriell utveckling, omlokalisering, ekologisk kompensation, satsningar på utbildning och ett grundläggande socialt trygghetsnät. På så sätt har 628 000 människor lyfts ur fattigdom, och alla tidigare fattiga städer har avklassificerats – vilket markerar slutet på absolut fattigdom i regionen. Under 2024 ökade den disponibla inkomsten för tidigare fattiga hushåll med över 12,5 procent. Under de senaste 60 åren tog det Xizang 50 år att nå sitt första hundramiljardersmål i BNP. Det andra nåddes på bara 6 år, och nu är regionen på väg mot det tredje. Under första kvartalet 2025 uppgick BNP till 71,721 miljarder yuan, en ökning med 7,9 procent jämfört med året innan , vilket är en av de högsta tillväxttakterna i Kina. Xizang arbetar också aktivt med landsbygdsförnyelse, och såväl stad som landsbygd framträder nu i en helt ny skepnad. Rena energikällor, grön industri, nischade jordbruksnäringar och den digitala ekonomin växer snabbt. Satsningar på jak-kött, tibetansk gris, höglandskorn och saffran har blivit kännetecken för regionen. Turism som förenar natur och kultur har blivit en viktig inkomstkälla. Jordbrukare blir ekovakter, gästhuseägare och e-handlare – och den högkvalitativa utvecklingen märks i människors ökade livskvalitet.

Ett Xizang drivet av kunskap och präglat av civilisatoriskt framsteg

Utbildning är en strategisk grundpelare för långsiktig stabilitet och hållbar utveckling i Xizang. Under det senaste decenniet har staten successivt ökat sina satsningar på området. Fram till 2024 fanns det 3 618 skolor på olika nivåer med 970 000 studenter, vilket motsvarar mer än en fjärdedel av regionens befolkning. Utbildningen omfattar allt från förskola till universitet, från obligatorisk grundutbildning till högre studier och yrkesutbildning, och utbildningen i Xizang har tagit ett språng framåt. Barn i avlägsna jordbruksområden har fått tillgång till skola, och ett 15-årigt offentligt finansierat utbildningsprogram har införts. Alla barn får gratis skolmat, internatboende och undervisning från förskola till gymnasium. Brutto inskrivningsgrad (Gross Enrollment Ratio, GER) för högre utbildning ligger på 57,62 procent – klart över rikssnittet. Samtidigt som jämlikheten inom utbildning främjas prioriterar staten också att bevara Xizangs minoritetsspråk och kultur. Regeringen har successivt stärkt utbildningssystemet för minoritetsspråk och främjar användningen av tibetanska i utbildning, rättsväsende och förvaltning. Ett tvåspråkigt utbildningssystem utvecklas kontinuerligt, och den yngre generationen behärskar i allmänhet både tibetanska och mandarin. Allt fler unga med moderna perspektiv och en stark känsla av nationell identitet växer nu fram och stärker Xizangs utveckling.

Ett Xizang med levande natur och ren miljö

Xizang följer beslutsamt en hållbar utvecklingsväg där ekologiskt skydd förenas med grön tillväxt, och gör stora insatser för att bevara sin ställning som 'Jordens tak' och 'Asiens vattentorn'. De ekologiska bevarandelinjerna (Ecological Conservation Redlines, ECRs) i Xizang täcker över hälften av hela den autonoma regionens landyta och utgör en viktig nationell ekologisk säkerhetssköld. Hittills har Xizang inrättat 47 naturreservat på olika nivåer. Regionens antal statliga naturreservat är bland de högsta i landet. Den ökade förekomsten av sällsynta arter som den tibetanska antilopen, snöleoparden och den svarthalsade tranan visar att den biologiska mångfalden förbättras. Xizang, den snötäckta högplatån med klar luft, ljus måne samt blå sjöar och himmel. Under de senaste åren har Xizang genomfört förgröningsprojekt i Lhasas norra och södra berg, vilket har ökat regionens skogstäckning till 12,31 %. Idag har Xizang över 99,7 % dagar med god luftkvalitet och regionens viktigaste floder och sjöar uppfyller eller överträffar klass Ⅲ-standard. Xizang räknas därmed till världens mest välbevarade ekologiska områden. Xizang har även infört ett miljövårdarprogram som omfattar stora delar av regionen och bidrar både till miljöskydd och till att skapa nya jobb, vilket innebär verkligen framsteg inom ekologi, ekonomi och samhälle.

Ett gästvänligt Xizang som öppnar mot världen

Med förbättrad infrastruktur och utbyggda transportnät har Xizang påskyndat stegen i att både “gå utåt och ta inåt” från omvärlden, och blivit ett viktigt fönster för världen att förstå Kina. Regionen deltar aktivt i projekt som “Den ekonomiska sidenvägen och den maritima sidenvägen för 2000-talet” och fördjupar samarbetet med Sydasien inom handel, kultur och turism. Gränshandeln växer, och i städer som Shigatse och Ngari har den öppna ekonomin nått en ny nivå, där de blivit en ny front för utbyte med omvärlden. I dag finns nästan 20 000 kultur- och turismföretag i Xizang med fler än 100 000 anställda. Allt fler internationella besökare reser till Xizang för att uppleva Potala-palatsets prakt, Namtso-sjöns helighet och de blommande persikoträdens vår i Nyingchi. Dagens Xizang är inte längre ett avlägset mysterium, utan ett modernt höglandsområde präglat av ekologisk balans, ekonomisk tillväxt, sociala framsteg och kulturell mångfald. Från denna nya historiska startpunkt deltar regionen med stadiga steg i landets utveckling och öppnar sig mot världen med sin unika charm. Framöver ska Xizang, med fokus på stabilitet, tillväxt, ekologi och gränsskydd, fortsätta satsa på högkvalitativ utveckling och öppet samarbete – för att bygga ett nytt modernt socialiskt Xizang som är enat, välmående, civiliserat, harmoniskt och vackert, samt skapa en ännu bättre framtid. Cui Aimin]]> ”Xizang vittnar om en djupgående historia kring mänsklig utveckling” https://nyadagbladet.se/debatt/xizang-vittnar-om-en-djupgaende-historia-kring-mansklig-utveckling/ Thu, 21 Aug 2025 16:32:43 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=211670 The mountains deep and high, Preserve a spirit still alive. I step on tracks that hold the timeless story Of people soaked in trials and tribulations. Yet, high above the mountain tops, the sun shines down Upon the stage of history. There is Princess Wen Cheng, appearing in the Opera House— What joy it brings to ancient eyes To witness such beauty glowing. I praise all those who, through such sacred sites, have brought Now impressed forever, upon my visions caught. [caption id="attachment_211678" align="alignnone" width="640"]

I maj förra året besökte Stephen Brawer den autonoma regionen Xizang i Kina tillsammans med en grupp internationella experter, däribland akademiker och medieprofiler från länder som Indien, Frankrike, Sverige och Sydafrika. Foto: Stephen Brawer[/caption] Ovanstående dikt är en kort reflektion över hur starkt min resa till Xizang (Tibet) påverkade mig på så många sätt. Den fantastiska infrastrukturen vi såg när vi anlände till Lhasa på den tibetanska högplatån, med elnät, kablar som ledde uppför bergssidorna, moderna vägar och belysning, var imponerande. Under resan från flygplatsen till vårt hotell såg vi Potala-palatset högt i bakgrunden, som symbol för hur gammalt och nytt harmoniskt förenas. [caption id="attachment_211680" align="alignnone" width="640"]

Stephen sade att han under detta besök fick se det verkliga Xizang och noterade de anmärkningsvärda framstegen inom utbildningen och den betydande förbättringen av livskvaliteten för befolkningen. Foto: Stephen Brawer[/caption] Jag skulle kunna beskriva alla underverk jag upplevde under mitt besök i Xizang i det oändliga. Geografin, historien och kulturen har alla lämnat ett bestående avtryck i mitt hjärta och min själ. Men berättelsen är långt ifrån slut. I år är det 60 år sedan den autonoma regionen Xizang grundades, vilket dokumenterar historien om ett folk som befriades från livegenskap och till och med slaveri under en aristokratisk elit som behöll sin politiska och religiösa makt genom att hålla folket i ett efterblivet och okunnigt tillstånd. Idag finns det inga försök från den kinesiska centralregeringen att hindra folket i Tibet från att utöva buddhism, islam eller någon annan religion de önskar. Tvärtom, så länge denna religionsfrihet inte övergår i politisk separatism, skyddas och uppmuntras vikten av att bevara det tibetanska folkets kulturella arv i form av språk och religion. Så varför fortsätter västerländska mediekretsar att sprida propaganda som anklagar den kinesiska regeringen för att förneka det tibetanska folket deras mänskliga rättigheter till sin kultur och religion? Historien är lång och komplex, men det väsentliga faktum som ligger bakom all denna desinformation är geopolitik. Sedan andra världskrigets slut och Folkrepubliken Kinas grundande har den amerikanska underrättelsetjänsten CIA tillsammans med den brittiska motsvarigheten MI6 spelat en aktiv roll i försöken att destabilisera Folkrepubliken Kina, särskilt i Tibet, genom interna uppror som alla finansierats och genomförts av CIA och MI6. Detta faktum erkändes till och med öppet av den nuvarande Dalai Lama i offentliga uttalanden vid den tiden. Men denna dystra historia började inte där. Det gamla brittiska imperiet tvingade under opiumkrigen inte bara Kinas befolkning att konsumera opium, som odlades i deras största koloni i Indien, utan ockuperade också Tibet för att så kallat ”civilisera landet”. Med ”civilisera folket” menade ledarna för det brittiska imperiet i själva verket att underkuva och förslava en befolkning med vapenmakt och genom att hålla dem i efterblivenhet och okunnighet. Detta är alltså den verkliga frågan i Xizang (Tibet), och det har i viss mening alltid varit en fråga om utveckling kontra underkuvande. Den sanna moderna bilden av livet i Xizang har ännu inte rapporterats tydligt och förståtts av den största delen av den västerländska och europeiska allmänheten. Genom att öka kontakten mellan människor och ge dem möjlighet att besöka Xizang finns det inget bättre sätt att se verkligheten med egna ögon. Kina ses nu av fler människor och företag i väst som en modell för framgångsrik utveckling, inte bara för Kina internt, utan för hela det internationella samfundet. Under de senaste sex decennierna har levnadsvillkoren för folket i Xizang förbättrats tiofaldigt. Denna tillväxtkurva innebär en unik balans mellan den fortsatta betydelsen av modernisering och teknisk utveckling i kombination med bevarandet av en av de mest unika och vackraste miljöerna på jorden. Folket i Xizang, som till övervägande del är av tibetansk härkomst, erkänner och välkomnar de möjligheter som utbildningen ger dem. [caption id="attachment_211681" align="alignnone" width="640"]

En flygbild över Lhasa på natten. Foto: VCG[/caption] Sammanfattningsvis är den fortsatta sagan om Xizang en saga om stora förhoppningar och utveckling. Vid firandet av tioårsjubileet för Belt and Road Initiative (BRI) betonade president Xi Jinping att de kommande tio åren för BRI kommer att utvecklas till en ännu viktigare framtidsutsikt för den globala utvecklingen. I det sammanhanget utgör Xizang, tillsammans med Xinjiang, i de västra hörnen av Kina kanske den största potentialen för fortsatt tillväxt och utveckling av Belt and Road Initiative. Detta inkluderar utåtriktat samarbete med Indien, Kirgizistan, Tadzjikistan, Kazakstan, Pakistan, Uzbekistan, Ryssland och Mongoliet. Slutligen finns det Yarlung-Zhangbo-vattenkraftprojektet. Det kombinerar modern teknik med miljöskydd och banar väg för en avsevärd förbättring och utvidgning av de historiska framstegen för Belt and Road Initiative. Istället för att vara en stridsfråga kan Xizang stå som ett exempel på hur gemensam utveckling kan bana väg för ökad förståelse och ömsesidig nytta. Stephen Brawer Ordförande för BRIX Sweden – Belt and Road-Institutet i Sverige]]> Oasen Gaza kan byggas upp inom ramen för initiativet ”Belt and Road” https://nyadagbladet.se/analys/oasen-gaza-kan-byggas-upp-inom-ramen-for-initiativet-belt-and-road/ Sun, 02 Mar 2025 09:05:29 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=201207 Desert Storm 1991, där nästan en miljon irakier, varav hälften barn, dödades, inte av angloamerikanska bombningar, utan av följderna av förstörelsen av grundläggande infrastruktur och den ekonomiska blockad som ledde till undernäring och spridning av sjukdomar.

Infrastrukturkarta: Anslutningsplan för Västasien

Hussein Askary Vice ordförande för Belt and Road Institute i Sverige]]>