bekämpningsmedel – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 10 Sep 2026 07:31:10 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg bekämpningsmedel – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 De odlar maten – och förgiftas på jobbet https://nyadagbladet.se/miljo/de-odlar-var-mat-och-forgiftas-pa-jobbet/ Thu, 10 Sep 2026 07:31:10 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239975 Bönderna och lantarbetarna som odlar världens mat hör till dem som skadas mest av de kemikalier som sprids över fälten. En ny global forskningsöversikt uppskattar att akut bekämpningsmedelsförgiftning drabbar en stor del av världens jordbrukare varje år. Forskare från det pesticidkritiska nätverket Pesticide Action Network (PAN) har gått igenom forskning kring akut bekämpningsmedelsförgiftning. De vetenskapliga artiklarna som granskats täcker 62 länder. Forskarna kompletterade sedan med WHO:s dödsorsaksstatistik från ytterligare 77 länder – totalt 139 länder. Resultaten, som publicerats i Frontiers in Public Health, visar att antalet fall av oavsiktlig akut bekämpningsmedelsförgiftning uppskattas till 402–433 miljoner per år, motsvarande ungefär 46 procent av världens jordbrukare. Siffran är inte direkt räknad: beräkningen bygger på nationella siffror och befolkningsdata för världens regioner, inte på mätningar i varje land. Det handlar om arbetsvillkor. Bördan bärs av dem som blandar, bär och sprider medlen på fälten, och studien pekar på förlorad arbetsförmåga och sämre livskvalitet som direkta följder. — Vi kan inte längre acceptera att de som arbetar på fälten och odlar vår mat utsätts för skadliga bekämpningsmedel och blir sjuka, säger Susan Haffmans, senior rådgivare vid PAN Germany.

Vård som aldrig nås

Många fall saknas i vårdens statistik, eftersom de drabbade inte alltid har råd eller möjlighet att söka vård. Den som blir sjuk kan sakna pengar och sjukförsäkring, ha långt till närmaste vårdinrättning eller inte kunna ta ledigt en dag utan att förlora lönen eller jobbet. Till det kommer att läkare kan tolka symptomen som tecken på andra sjukdomar. I vissa länder saknas dessutom krav på att rapportera förgiftningarna, eller ett gemensamt register där fallen samlas. Det största antalet icke-dödliga fall återfinns i södra Asien, följt av Sydostasien och östra Afrika. Det handlar om antal fall, inte om att andelen drabbade med säkerhet är högst där. Osäkerheten går åt båda hållen. Definitionerna av akut förgiftning varierar mellan studierna, i de flesta undersökningarna av jordbrukare bygger uppgifterna på självrapporterade symptom, och siffrorna räknar förgiftningsfall – inte unika personer. Samma bonde kan förgiftas flera gånger under en säsong. Forskarna betonar att jordbrukare behöver tillgång till alternativ till de särskilt farliga bekämpningsmedlen. — Nu när omfattningen av lidandet har blottlagts måste jordbrukare få stöd att få tillgång till säkrare alternativ, för att skydda sin egen och sina familjers hälsa, säger Sheila Willis, chef för internationella program vid PAN UK.]]> Vanligt bekämpningsmedel bromsar binas arbete https://nyadagbladet.se/vetenskap/studie-glyfosat-minskar-honungsbins-fodosok/ Tue, 18 Aug 2026 05:11:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=237786 En ny studie visar att glyfosat kan bromsa honungsbins födosök och påverka ämnen i deras hjärnor – trots att medlet länge ansetts vara mindre riskfyllt för bina. Glyfosat är ett av världens mest använda ogräsmedel och den verksamma substansen i flera bekämpningsmedel. Medlet verkar genom att blockera shikimatvägen, en process som växter behöver för att växa. Eftersom honungsbin saknar den processen har glyfosat länge ansetts vara mindre riskfyllt för dem. Forskare vid Virginia Tech har nu undersökt hur honungsbin påverkas när de får i sig ämnet. Studien genomfördes med bin från samma kupor, som tränades att hämta sockerlösning från två konstgjorda matare. Den ena mataren innehöll en sockerlösning utan tillsats, medan den andra innehöll glyfosat. Forskarna följde binas besök under tre dagar och analyserade även hjärnvävnad från en mindre grupp. Resultaten, som publicerats i Journal of Experimental Biology, visar att bina som exponerats för glyfosat gjorde 13,4 procent färre födosök än bin i kontrollgruppen. Forskarna såg samtidigt förändringar i ämnen i binas hjärnor som har betydelse för deras beteende.

Färre födosök och förändrad hjärnkemi

Forskarna mätte bland annat tyramin, oktapamin och dopamin – signalämnen som är kopplade till insekters aktivitet och beteende. I den exponerade gruppen såg de förändringar i tyramin och ett samband mellan oktapamin och dess förstadier som inte fanns i kontrollgruppen. Försöket omfattade 86 bin och genomfördes under kontrollerade förhållanden, så det visar inte ensamt hur en hel bikupa påverkas ute i landskapet. Men det ger ett konkret mått på en beteendeförändring som kan få följder i större skala. — För en koloni kan en minskning av födosöket med omkring 13 procent få betydelse. Om hela kolonin exponerades skulle det kunna minska pollineringseffektiviteten och honungsproduktionen och hota den långsiktiga stabiliteten, säger Margaret Couvillon, universitetslektor i entomologi vid Virginia Tech, i ett uttalande. Att bina saknar shikimatvägen utesluter dock inte andra effekter. Forskarna hänvisar till tidigare studier om bland annat smak, inlärning, minne och orienteringsförmåga hos honungsbin efter exponering för glyfosat. Det nya arbetet tillför enligt forskarna en möjlig koppling mellan binas födosök och förändringar i hjärnans signalämnen. Mekanismen är ännu inte fastslagen, och författarna efterlyser fler studier om hur medlet påverkar andra organismer än de växter det är avsett att slå ut. — Att förstå hur ogräsmedel påverkar nyttiga insekter som pollinatörer hjälper oss att fatta mer strategiska beslut om när och var de ska användas, säger Laura McHenry, studiens huvudförfattare. När födosöket störs kan det påverka både bisamhällets egen försörjning och den pollinering som odlingar, trädgårdar och vilda växter är beroende av.]]> Sverige i botten på EU:s livsmedelskontroller https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-botten-eu-livsmedelskontroller/ Mon, 01 Jun 2026 11:26:48 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232100 Sverige ligger sist i EU när det gäller att testa livsmedel för rester av bekämpningsmedel, visar en ny EFSA-rapport. Samtidigt förekommer sådana rester i en stor del av maten som kontrolleras. EU:s livsmedelsmyndighet EFSA har sammanställt medlemsländernas kontroller av bekämpningsmedelsrester i mat under 2024. Rapporten omfattar 125 882 prover från EU:s gemensamma kontrollprogram, nationella program och förstärkta importkontroller. I 42 procent av proverna hittades rester av bekämpningsmedel. Gränsvärdena överskreds i 3,3 procent av fallen. Sverige sticker ut i statistiken. Enligt rapporten genomför Sverige endast 40 procent av de tester som krävs enligt EU:s regler, vilket är lägst i unionen när kontrollnivån jämförs med lagkraven. EFSA hävdar däremot att den beräknade risken via kosten generellt är låg för de flesta grupper och ämnen som granskats. Rapporten visar samtidigt att flera livsmedel innehåller rester av mer än ett bekämpningsmedel.

Expert varnar för bristande kontroll

Elin Engdahl, sakkunnig om miljögifter på Naturskyddsföreningen, pekar på att gränsvärden sätts för enskilda ämnen, medan människor i praktiken kan utsättas för flera kemikalier samtidigt. — Varje gränsvärde är satt individuellt utan hänsyn till att vi får i oss kemikalier från många olika källor. Det är svårt att veta den långsiktiga risken av att få i sig många ämnen med skadliga egenskaper, även om koncentrationerna är låga för varje ämne var för sig, säger hon till Natursidan. Engdahl är också kritisk till att Sverige testar så få livsmedel. — Utan granskningar finns det ingen kontrollmekanism, och vi vet ju av erfarenhet att lagliga nivåer överskrids regelbundet. Om sannolikheten minskar att ”åka fast” ökar risken att vi får in livsmedel som odlats på ett sätt som ger för höga nivåer av bekämpningsmedel. Dessutom finns risken att förtroendet för Livsmedelsverket minskar, säger hon. För den som vill minska sin exponering rekommenderar hon ekologiska livsmedel.]]> Hormonstörande ämnen i svenska jordgubbar https://nyadagbladet.se/miljo/hormonstorande-amnen-svenska-jordgubbar/ Thu, 28 May 2026 07:48:10 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231767 Livsmedelsverkets stickprover visar att svenska jordgubbar innehåller rester av bekämpningsmedel som pekas ut som hormonstörande. Sju av tio svenska jordgubbsprover innehöll mätbara halter av minst ett hormonstörande bekämpningsmedel, rapporterar Tidningen Syre. Det rör sig bland annat om fludioxonil och cyprodinil. Halterna låg långt under gällande gränsvärden och Livsmedelsverket bedömer att de inte innebär någon risk för konsumenterna. Fynden väcker ändå oro eftersom ämnena har identifierats som hormonstörande. Joëlle Rüegg, professor i organismbiologi vid Uppsala universitet, menar att resultaten bör tas på allvar. — Om man ska använda försiktighetsprincipen vill man inte ha några av de här kemikalierna på sina jordgubbar, säger hon till tidningen. Hormonstörande ämnen misstänks kunna påverka kroppens hormonsystem även vid låga doser, särskilt under känsliga utvecklingsfaser. Syre skriver att stickproven därmed visar på en konflikt mellan dagens gränsvärden och EU:s princip om att särskilt farliga ämnen inte ska tillåtas i livsmedelsproduktionen.]]> Ny undersökning: Stor oro för bekämpningsmedel som hotar bin https://nyadagbladet.se/miljo/stor-oro-bekampningsmedel-hotar-bin/ Fri, 15 May 2026 05:26:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230319 Nästan sju av tio svenskar oroar sig för att kemiska bekämpningsmedel i jordbruket skadar vilda bin och andra pollinatörer. Samtidigt vill många köpa mer ekologiskt – men anser att livsmedelskedjorna behöver göra valet enklare. En ny opinionsundersökning från Verian, genomförd på uppdrag av Naturskyddsföreningen, visar att 69 procent av svenskarna är ganska eller mycket oroliga för bekämpningsmedlens påverkan på pollinatörer. — Bin och andra pollinatörer hotas av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket. Nu måste matkedjorna göra det lättare att välja bort mat som odlats med bi-skadliga ämnen, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Oro för mat och hälsa

Många oroar sig även för hur ämnena påverkar människor. 41 procent uppger att de oroar sig för bekämpningsmedel i maten, medan 43 procent oroar sig för negativa hälsoeffekter.

Fler vill välja ekologiskt

Samtidigt säger 64 procent att de skulle köpa mer ekologiska livsmedel om de hade möjlighet. 67 procent tycker att livsmedelskedjorna borde göra det lättare att välja ekologiskt i butik. Naturskyddsföreningen menar att det finns ett glapp mellan konsumenternas vilja och butikernas satsningar. — Viljan hos konsumenterna att köpa mer ekologiskt finns. Trots det har de stora matkedjorna minskat sina kampanjer och satsningar på ekologiska varor kraftigt, säger Karin Lexén. Enligt organisationen har användningen av kemiska bekämpningsmedel i Sverige ökat med 40 procent sedan 2010. Under 2024 spreds omkring 1 750 ton aktiv substans över svenska åkrar samt frukt- och grönsaksodlingar. Undersökningen, som bygger på 1 037 intervjuer med personer i åldrarna 18–84 år, genomfördes i den riksrepresentativa Sifopanelen mellan den 27 februari och 1 mars 2026.]]> Granskning avslöjar kemikaliecocktail i maten https://nyadagbladet.se/miljo/granskning-avslojar-kemikaliecocktail-i-maten/ Tue, 17 Mar 2026 07:07:15 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=224530 Konventionellt odlad mat innehåller en cocktail av bekämpningsmedel, visar en rapport från Naturskyddsföreningen. Hur blandningen påverkar hälsan är dock fortfarande ett frågetecken. Rapporten heter "Giftigt samband – Bina, maten och bekämpningsmedlen" och publicerades i mars 2026. Granskningen omfattade 86 produkter inom sju livsmedelskategorier: äpplen, vindruvor, vetemjöl, grönkål, paprika, rapsolja och tomat – inköpta från fem stora matvarukedjor i Stockholmsområdet. Av 50 konventionellt odlade produkter hittades bekämpningsmedelsrester i 37 – totalt 32 olika skadliga ämnen, enligt granskningen. Värst drabbade var äpplen, vindruvor och vetemjöl – samtliga innehöll rester. Ett enskilt äpple visade sig innehålla hela sju skadliga ämnen. Bland de konventionella produkterna innehöll 27 av 50 minst ett ämne som misstänks orsaka cancer, skada fertilitet eller ge fosterskador. Tretton produkter innehöll minst ett ämne direkt giftigt för bin, 24 innehöll minst ett PFAS-bekämpningsmedel och 35 av 50 innehöll ämnen som är giftiga för vattenlevande arter. — Vanlig mat ska inte innehålla en cocktail av bekämpningsmedel. Men vår granskning visar att det ofta är precis vad konsumenter får i sig när de köper konventionellt odlad mat. De här kemikalierna sprids i naturen – och blir kvar på maten vi äter, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande. Skillnaden mot ekologiskt odlad mat är markant. Av de 36 ekologiska produkterna i granskningen innehöll enbart 3 rester av bekämpningsmedel – en bråkdel jämfört med det konventionella utbudet. Användningen av kemiska bekämpningsmedel i Sverige har ökat med 40 procent sedan 2010. År 2024 spreds cirka 1 750 ton bekämpningsmedel över svenska åkrar och frukt- och grönsaksodlingar. Andelen ekologiska livsmedel av den totala livsmedelsförsäljningen har samtidigt sjunkit – från 6,3 procent år 2020 till 3,7 procent år 2025. Halterna av enskilda ämnen låg visserligen under gällande gränsvärden. Men Naturskyddsföreningen lyfter fram det som kallas cocktaileffekten – vad som händer när en mängd olika kemikalier kombineras i kroppen, något som dagens regelverk inte tar hänsyn till. — Politikerna måste driva på för att fasa ut skadliga bekämpningsmedel i jordbruket. Samtidigt kan matkedjorna göra betydligt mer för att lyfta ekologiskt. Hjälp konsumenterna att välja bort miljögifter genom att bredda det ekologiska utbudet, ge varorna bättre plats i butiken och ha fler kampanjer för eko, säger Lexén.]]> Nästan all europeisk jord innehåller bekämpningsmedel https://nyadagbladet.se/miljo/nastan-all-europeisk-jord-innehaller-bekampningsmedel/ Mon, 09 Feb 2026 11:07:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=221097 En omfattande europeisk studie visar att rester av bekämpningsmedel finns i omkring 70 procent av undersökta jordar – även utanför jordbruket. Föroreningarna kan kopplas till förändringar i den biologiska mångfalden och påverkar viktiga processer som näringsomsättning och kolinlagring. Studien, som leddes av universitetet i Zürich, bygger på analyser av 373 jordprover från åkrar, skogar och ängar i 26 europeiska länder, däribland Sverige. Forskarna har med DNA-metoder kartlagt den biologiska mångfalden och mätt förekomsten av 63 olika bekämpningsmedel. Resultaten, som publicerats i Nature, visar att omkring 70 procent av jordproverna var kontaminerade med bekämpningsmedel och att det finns ett samband med förändringar i den biologiska mångfalden. Detta gäller särskilt nyttiga markorganismer som är viktiga för näringsomsättning, kolinlagring och därmed också produktionen av livsmedel. — Att fåglar, bin och andra insekter kan påverkas negativt av bekämpningsmedel har varit känt länge. Nu visar vi att bekämpningsmedel också verkar påverka livet i marken och viktiga ekosystemfunktioner, säger Mohammad Bahram, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som deltagit i studien, i ett pressmeddelande.

Glyfosat vanligast

Svampmedel var de vanligaste substanserna i jordproverna, följt av ogräsmedel och insektsmedel. Glyfosat var det enskilt vanligaste ämnet. Rester hittades även i skogar och ängar där bekämpningsmedel normalt inte används. Detta beror troligen på spridning från närliggande jordbruksmark. Forskarna gjorde inga experiment för att visa hur bekämpningsmedlen påverkar organismer. Men analyserna visar att bekämpningsmedel kan förklara mycket av den variation i biologisk mångfald som de såg. Endast markegenskaper som pH-värde, kolhalt, textur och fuktighet hade större betydelse. [caption id="attachment_187448" align="alignnone" width="640"] Arkivbild. Foto: Greger Ravik/CC BY 2.0[/caption]

Nyttiga organismer påverkas

Bekämpningsmedlen är gjorda för att döda insekter, svampar och ogräs som skadar grödorna. Men studien visar att även många nyttiga markorganismer drabbas. Det gäller svampar, bakterier och nematoder. Särskilt hårt drabbas mykorrhizasvampar som hjälper växter att ta upp näring. Alla organismer minskar inte. Vissa bakterier verkar gynnas när andra organismer försvinner. Det visar att balansen i markens ekosystem rubbas.

Risk för sämre skördar

Studien visar att bekämpningsmedel påverkar gener som är viktiga för hur mikroorganismer omsätter näring i jorden, något som kan göra jorden mindre bördig. I framtiden kan mer gödsel behövas för att få samma skördar. Många bekämpningsmedel bryts ner långsamt. Därför kan effekterna finnas kvar länge. Forskarna menar att dagens sätt att bedöma risker behöver bli bättre. Man bör inte bara titta på enskilda arter utan på hela markens ekosystem och hur det fungerar på lång sikt. — Vi hoppas att våra resultat ska användas i regleringen av bekämpningsmedel för att skydda markens biologiska mångfald, säger Bahram.]]> Studie: Bekämpningsmedel i svenska fåglars blod https://nyadagbladet.se/miljo/studie-bekampningsmedel-i-svenska-faglars-blod/ Thu, 11 Dec 2025 09:26:43 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=218301 Svenska jordbruksfåglar bär på spår av bekämpningsmedel i blodet, även i områden där användningen är relativt låg. Det visar en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet. Forskarna har utvecklat en metod för att analysera kemikalier i mycket små blodprover. De undersökte prover från 40 sånglärksungar och fem gulsparvsungar i Kvismaren i Närke samt från vuxna ortolansparvar på hyggen i Västerbotten. I proverna analyserades upp till 104 olika bekämpningsmedel, inklusive ämnen mot svamp, ogräs och insekter. Resultaten visar att hälften av ungarna hade mätbara halter av minst ett bekämpningsmedel – i vissa fall upp till sju olika ämnen samtidigt. I de vuxna ortolansparvarnas blod påträffades spår av insektsmedlet klorpyrifos, som är förbjudet i både Sverige och EU. — Ortolansparven flyttar långt, ända till Sahelområdet i Afrika. Därför är det inte förvånande att de utsätts för ämnen som inte längre används här, säger Sönke Eggers vid SLU:s institution för ekologi i ett pressmeddelande.

Kan påverka ungarnas överlevnad

Halterna som uppmättes var låga, men att fåglarna utsätts för flera ämnen samtidigt kan öka risken för negativa hälsoeffekter. Forskarna har inte undersökt om fåglarna påverkats, men andra studier visar att vissa bekämpningsmedel kan försämra tillväxt, orienteringsförmåga och ungarnas överlevnad. Fåglarna kan få i sig bekämpningsmedel genom att äta insekter från behandlade grödor, men också via vindavdrift eller äldre rester som finns kvar i miljön. Många jordbruksfåglar minskar i antal, inte minst ortolansparven, vilket gör det angeläget att följa exponeringen över tid. Den nya metoden har potential att användas i framtida forskning, riskbedömning och övervakning, enligt forskarna.]]> Fladdermusdöd ökar användningen av bekämpningsmedel https://nyadagbladet.se/miljo/fladdermusdod-okar-anvandningen-av-bekampningsmedel-leder-till-fler-spadbarnsdodsfall/ https://nyadagbladet.se/miljo/fladdermusdod-okar-anvandningen-av-bekampningsmedel-leder-till-fler-spadbarnsdodsfall/#respond Sun, 22 Sep 2024 13:12:55 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=188863 En invasiv svampsjukdom har slagit hårt mot fladdermuspopulationerna i USA, vilket har lett till en ökad användning av bekämpningsmedel. Ny forskning visar att denna ökning leder till högre spädbarnsdödlighet och lägre skördar. Sedan 2006 har en stor del av USA:s fladdermösspopulationer decimerats av en invasiv svampsjukdom. Sjukdomen, som kallas white-nose syndrome (vitnossyndrom på svenska), sprids i grottor där fladdermössen söker skydd under dagen och vintern. Den vita svampen angriper djurens muskler och vingar när de sover, och sjukdomen syns ofta tydligt på nosen – vilket gett den dess namn. Med en dödlighet på cirka 70 procent har vitnossyndromet orsakat miljontals fladdermöss död i USA. Fladdermöss fungerar som naturliga bekämpningsmedel genom att äta stora mängder skadeinsekter, vilket hjälper jordbrukare att skydda sina grödor. – Fladdermöss har fått ett dåligt rykte som något att vara rädd för, särskilt efter rapporter om en möjlig koppling till ursprunget till covid-19, säger Eyal Frank, biträdande professor vid Harris School of Public Policy och författare till studien, i ett pressmeddelande. Men fladdermöss tillför ett mervärde till samhället i sin roll som naturliga bekämpningsmedel, och den här studien visar att deras nedgång kan vara skadlig för människor. Forskare vid University of Chicago har nu undersökt den plötsliga nedgången i fladdermuspopulationerna och hur detta har lett till att jordbrukare använder mer kemiska bekämpningsmedel, samt vilka effekter detta har på människors hälsa. I studien, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science, jämfördes bekämpningsmedelsanvändningen i regioner i USA där fladdermuspopulationen minskat kraftigt, med områden som inte påverkats lika mycket av sjukdomen. Resultaten visade att jordbrukare i de mest drabbade regionerna använde 31,2 procent mer bekämpningsmedel. Eftersom bekämpningsmedel har kopplats till negativa hälsoeffekter, fortsatte forskaren Eyal Frank att undersöka om den ökade användningen av bekämpningsmedel också ledde till en ökning i spädbarnsdödligheten – en vanlig metod för att studera hälsoeffekterna av miljöföroreningar. "Jag fortsatte med att dokumentera att spädbarnsdödligheten på grund av interna dödsorsaker, det vill säga inte på grund av olyckor eller mord, ökade med i genomsnitt 7,9 procent i de drabbade delstaterna", skriver Frank i studien. Antalet spädbarnsdödsfall ökade med totalt 1 334, som en direkt följd av de ökade nivåerna av bekämpningsmedel i de drabbade regionerna. För varje procentuell ökning av bekämpningsmedelsanvändningen steg spädbarnsdödligheten med 0,25 procent. Studien visade också att bekämpningsmedel inte var lika effektiva som fladdermöss på att hålla skadedjur borta. Jordbrukarnas intäkter från grödförsäljning minskade med nästan 29 procent, förmodligen som ett resultat av en försämring av grödornas kvalitet. – När fladdermössen inte längre finns där för att göra sitt jobb med att kontrollera insekter är kostnaderna för samhället mycket stora - men kostnaden för att bevara fladdermuspopulationer är sannolikt mindre. Mer generellt visar den här studien att vilda djur och växter tillför ett värde till samhället, och vi måste bättre förstå detta värde för att kunna utforma strategier för att skydda dem, säger forskaren.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/fladdermusdod-okar-anvandningen-av-bekampningsmedel-leder-till-fler-spadbarnsdodsfall/feed/ 0 Naturskyddsföreningen: Skadliga växter säljs som ”bivänliga” https://nyadagbladet.se/miljo/naturskyddsforeningen-skadliga-vaxter-saljs-som-bivanliga/ https://nyadagbladet.se/miljo/naturskyddsforeningen-skadliga-vaxter-saljs-som-bivanliga/#respond Wed, 27 Mar 2024 13:03:21 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=176540 Trädgårdsväxter och frön som marknadsförs som "bivänliga" innehåller farliga och olagliga bekämpningsmedel, enligt en undersökning från Naturskyddsföreningen. I fler än hälften av växterna fanns minst ett ämne som är förbjudet inom EU. Sedan en tid tillbaka har Naturskyddsföreningen arbetat med en omfattande rapport kring bekämpningsmedel i krukväxter och fröer som är köpta i svenska butiker. Redan i juni förra året, under arbetet med undersökningen, valde man att offentliggöra att man hittat förbjudna bekämpningsmedel i både svenskodlad solhatt samt i basilika. Fynden beskrevs som så allvarliga att man inte kunde vänta tills rapporten var klar med att offentliggöra dem. I undersökningen, som blev färdig i mars, köpte man in 54 krukväxter och 65 fröpaket från tre butiker i Stockholm. Alla marknadsfördes som "bivänliga" och analyserades sedan vid laboratoriet Eurofins i Lidköping som undersökte förekomsten av bekämpningsmedel.

De flesta innehöll förbjudna medel

I 53 av krukväxterna fanns det någon form av bekämpningsmedel där 54 procent av dessa innehöll minst ett bi-skadligt medel. Samtidigt innehöll 57 procent minst ett ämne som är förbjudet inom EU. 48 procent innehöll miljögifterna PFAS. – Växter som marknadsförs som bivänliga kan i själva verket bidra till bidöden. Vi hittade dessutom flera ämnen i plantorna som kan orsaka cancer och andra som är förbjudna inom EU. Det är allvarligt att kontrollen är så bristfällig inom trädgårdsbranschen, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande. Bland annat hittade man någon form av bekämpningsmedel i lavendel, stäppsalvia, sommarljus och kärleksört. Bland fröpåsarna innehöll 36 av 65 påsar minst ett bekämpningsmedel,  men däremot var koncentrationen av bekämpningsmedel generellt sett lägre i fröerna än i krukväxterna.

"Inga krav på information i butikerna"

Sammanlagt hittade man, i både växter och fröer, 16 bekämpningsmedel som är förbjudna inom EU, 22 bekämpningsmedel som är skadliga för bin samt nio medel som innehöll PFAS. Vidare hittade man 57 bekämpningsmedel som är giftiga för vattenlevande organismer, som fiskar, kräftdjur eller alger samt även 23 bekämpningsmedel som kan misstänkas orsaka cancer, ge genetiska defekter eller skada det ofödda barnet eller fertiliteten. Naturskyddsföreningen uppmanar nu trädgårdsbranschen att ta sitt ansvar när det gäller bekämpningsmedel, samt att politikerna tar sitt ansvar gällande saken. – Idag finns inga krav på information i butikerna om var plantorna kommer ifrån och vad de besprutats med. Det gör att det är i stort sett omöjligt att som konsument veta vad man köper. Växten kan ha odlats i en rad olika länder innan den når Sverige, till exempel i länder där man använt bekämpningsmedel som är förbjudna inom EU. Då kan gifterna följa med på plantan, säger Lexén.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/naturskyddsforeningen-skadliga-vaxter-saljs-som-bivanliga/feed/ 0