<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>befolkning &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/befolkning/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 26 Aug 2026 08:04:28 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>befolkning &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Studie: Världen kan ha passerat historisk gräns för barnafödande</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/varlden-historisk-grans-barnafodande/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 26 Aug 2026 08:04:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[befolkning]]></category>
		<category><![CDATA[demografi]]></category>
		<category><![CDATA[fertilitet]]></category>
		<category><![CDATA[födelsetal]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238548</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Världens samlade barnafödande kan för första gången i mänsklighetens historia ha sjunkit under den nivå som krävs för att varje generation ska ersätta sig själv. En ny studie pekar mot en befolkningstopp redan omkring 2056 – med färre arbetande som ska bära kostnaderna för en snabbt åldrande värld.</strong>

Bakom studien står ekonomiprofessorn Jesús Fernández-Villaverde vid University of Pennsylvania och Northwestern-forskaren Patrick Norrick. Mänskligheten befinner sig sannolikt redan under den globala ersättningsnivån, <a href="https://www.sas.upenn.edu/~jesusfv/Demographics.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> de i rapporten <em>Terra Incognita: The Economics of a Shrinking World</em>.

Det innebär inte att antalet människor omedelbart börjar minska. Stora generationer som föddes under tidigare årtionden får fortfarande barn, samtidigt som deras föräldrageneration lever längre. Denna befolkningströghet kan enligt forskarna hålla den globala tillväxten uppe i ytterligare omkring 30 år.

Om trenden består räknar de med att världens befolkning når omkring nio miljarder år 2056 och därefter börjar falla – först långsamt och sedan snabbare. Det är en betydligt tidigare vändpunkt än i FN:s nuvarande huvudscenario.
<h3>Nedgång i 219 av 236 länder</h3>
Forskarna har byggt en modell av födelsetalen i 236 länder och territorier från 1950 till 2023. I 219 av dem pekar den långsiktiga trenden nedåt. Den genomsnittliga minskningen beräknas till 0,062 barn per kvinna och år, utan något tydligt tecken på att utvecklingen planat ut i materialet.

Fallet är inte längre begränsat till rika västländer. Studien uppskattar födelsetalet 2025 till 0,87 barn per kvinna i Thailand, 1,01 i Colombia, 1,35 i Iran och 1,52 i Brasilien. Författarna framhåller att nedgången på senare år varit särskilt snabb i låg- och medelinkomstländer, där den ofta kommit tidigare än demografer väntat sig.

Bostadspriser, osäkra arbetsvillkor, tillgång till preventivmedel, barnomsorg och förändrade sociala normer kan bidra. Men forskarna anser att ingen av dessa förklaringar ensam kan förklara varför födelsetalen faller samtidigt i så många skilda samhällen. Deras egen tes är att det moderna samhällets organisation gör stora familjer kostsammare och ett liv utan barn enklare, men de betonar att även denna förklaring är osäker.
<h3>Färre arbetande ska bära större kostnader</h3>
Den ekonomiska följden blir att mindre årskullar träder in på arbetsmarknaden samtidigt som andelen äldre växer. Därmed minskar finansieringsunderlaget för pensioner, sjukvård och offentliga finanser, samtidigt som den samlade ekonomiska tillväxten bromsar.

I en räkneövning för USA omkring 2050 antar forskarna att produktiviteten fortsätter öka med två procent om året, medan arbetskraften krymper med en halv procent. Den långsiktiga tillväxten faller då till omkring 1,5 procent. En sådan förändring kan inte lösas med tillfälliga penning- eller finanspolitiska stimulanser, eftersom den beror på att färre människor arbetar.

FN:s senaste befolkningsprognos är försiktigare. Organisationen <a href="https://www.un.org/en/global-issues/population" target="_blank" rel="noopener nofollow">bedömer</a> att världens befolkning fortsätter växa till omkring 10,3 miljarder i mitten av 2080-talet och därefter sjunker svagt till cirka 10,2 miljarder år 2100. FN angav det globala födelsetalet till 2,25 barn per kvinna 2024 och räknar med att nivån når omkring 2,1 först under senare delen av 2040-talet.

Skillnaden visar hur känsliga långtidsprognoserna är för aktuella födelsetal och antaganden om framtida utveckling. Fernández-Villaverde och Norrick varnar själva för att orsakerna ännu är otillräckligt förstådda. Deras huvudslutsats är därför inte att en viss befolkningsbana är oundviklig, utan att det saknas en självklar ekonomisk mekanism som återför barnafödandet till ersättningsnivån.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tågtrafik fick svenska småorter att växa</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/tagstationer-gav-tydlig-befolkningsokning-pa-svenska-orter/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 19 Aug 2026 04:34:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[befolkning]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[järnväg]]></category>
		<category><![CDATA[kollektivtrafik]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=237794</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Orter som får tågtrafik växer tydligt – och mindre samhällen kan få bättre möjligheter att locka invånare. En ny svensk studie visar att effekten består över tid.</strong>

Forskare vid Lunds universitet och K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektiv mobilitet, har i <a href="https://doi.org/10.1016/j.tra.2025.104826" target="_blank" rel="noopener nofollow">studien</a> följt 44 svenska samhällen som fick järnvägstrafik under 1990-talet och jämfört dem med liknande orter utan tågtrafik under 20 år.

På de orter som fick station ökade befolkningen med omkring 20 procent jämfört med kontrollorterna. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning steg samtidigt med närmare sex procentenheter.
<h3>Större orter kring spåren</h3>
Resultaten ger stöd för att lokala och regionala tågsatsningar kan få betydelse för var människor väljer att bo. För mindre orter kan en station innebära en enklare vardag med tillgång till arbetsmarknad, utbildning och service i närliggande städer.

— <em>Tågstationerna driver alltså en omfördelning av befolkningen inom en region, så att fler flyttar till orterna med tåg från dem utan tåg</em>, <a href="https://www.lu.se/artikel/tydlig-befolkningsokning-syns-pa-orter-som-fatt-tagtrafik" target="_blank" rel="noopener nofollow">säger</a> Carl-William Palmqvist.

Forskarna såg också att befolkningsökningen relativt sett var större på orter med lägre inkomster än på rikare orter. Inflyttningen följde dock till stor del de mönster som redan fanns: orter med högre inkomster drog till sig fler höginkomsttagare, medan orter med lägre inkomster växte med invånare med liknande ekonomisk profil.

Forskarna hoppas nu kunna bidra till en mer evidensbaserad diskussion kring öppnandet av nya stationer och trafikutbudet på mindre orter framöver.

— <em>Regionförstoring har varit och är fortfarande en stark trend och vision i Sverige, och vi hoppas bidra med relevant kunskap, så att den sker på ett bra sätt</em>, säger Palmqvist.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fler över 80 år i Sverige</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/fler-over-80-ar-i-sverige/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 13 May 2026 05:59:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[äldre]]></category>
		<category><![CDATA[befolkning]]></category>
		<category><![CDATA[SCB]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230105</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Antalet personer över 80 år väntas öka tydligt i Sverige under de kommande åren. Samtidigt lyfter äldreforskare fram att många äldre har bättre hälsa än tidigare generationer.</strong>

Sveriges befolkning blir allt äldre. År 2030 har hela 1940-talsgenerationen fyllt minst 80 år, vilket gör att den äldre delen av befolkningen växer.

Gruppen väntas då uppgå till omkring 810 000 personer, motsvarande 7,4 procent av befolkningen, <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/antalet-over-80-ar-okar-kraftigt-till-2030-i-sverige" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> skattefinansierade Sveriges Radio med hänvisning till SCB:s befolkningsframskrivning.

Äldreforskaren Ingmar Skoog beskriver förändringen som att en 85-åring i dag i flera avseenden kan motsvara vad en 65-åring gjorde förr. Den utvecklingen kan enligt honom också innebära att fler har möjlighet att stanna kvar längre i arbetslivet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Japans födelsetal når historiskt bottenrekord — tionde året i rad</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/japan-fodelsetal-bottenrekord-tionde-aret/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 26 Feb 2026 16:45:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[befolkning]]></category>
		<category><![CDATA[demografi]]></category>
		<category><![CDATA[födelsetal]]></category>
		<category><![CDATA[Japan]]></category>
		<category><![CDATA[Xinhua]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=222696</guid>

					<description><![CDATA[<strong>TOKYO (Xinhua). Antalet barn som föddes i Japan under 2025 sjönk till 705 809, den lägsta siffran sedan mätningarna inleddes 1899 och det tionde året i rad med nya bottenrekord, enligt uppgifter från det japanska hälsoministeriet.</strong>

Siffran, som inkluderar barn till utländska medborgare bosatta i Japan, innebär en minskning med 2,1 procent jämfört med 2024, uppger ministeriet för hälsa, arbetsmarknad och välfärd.

Japanska medier har förutspått att antalet barn födda av japanska medborgare inom landets gränser — uppgifter som väntas publiceras i juni — kan komma att falla under 600 000 för första gången.

Enligt den japanska nyhetsbyrån Kyodo sker nedgången i födelsetal mot bakgrund av en snabbt åldrande befolkning och en ökande oro kring barnuppfostran, inte minst till följd av stigande levnadskostnader och inflation.

Antalet dödsfall i Japan uppgick under 2025 till 1 605 654. Det innebär att landets naturliga befolkningsminskning — skillnaden mellan födda och döda — nådde 899 845, den största nedgången sedan mätningarna inleddes.

Hälsoministeriet konstaterade att trenden med sjunkande födelsetal ännu inte har brutits och utlovade ökade insatser, bland annat genom att höja inkomsterna för yngre generationer och utöka stödet till barnfamiljer.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>”Födslotalen rasar — 56 000 barn som aldrig föddes”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/debatt/fodslotalen-rasar-56000-barn-som-aldrig-foddes/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 25 Feb 2026 15:03:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[befolkning]]></category>
		<category><![CDATA[covid-19]]></category>
		<category><![CDATA[fertilitet]]></category>
		<category><![CDATA[födelsetal]]></category>
		<category><![CDATA[Gunnar Söderberg]]></category>
		<category><![CDATA[SCB]]></category>
		<category><![CDATA[vaccin]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=222588</guid>

					<description><![CDATA[Antalet födda barn i Sverige under 2025 uppgick till 97 500. Det är det lägsta antalet sedan 2002, alltså på 23 år. Siffran innebär en minskning med nära 15 procent jämfört med 2021, då massinjiceringarna mot covid-19 inleddes.

Så här har utvecklingen sett ut under de senaste fem åren, enligt av SCB publicerade data:
<table style="border-collapse: collapse; width: 100%; max-width: 500px;">
<thead>
<tr style="border-bottom: 2px solid #333;">
<th style="text-align: left; padding: 6px;">År</th>
<th style="text-align: right; padding: 6px;">Födda</th>
<th style="text-align: right; padding: 6px;">Förändring</th>
<th style="text-align: right; padding: 6px;">Procent</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td style="padding: 6px;">2021</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">114 263</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">—</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">—</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding: 6px;">2022</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">104 734</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">−9 529</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">−8,3</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding: 6px;">2023</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">100 051</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">−4 683</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">−4,4</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding: 6px;">2024</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">98 451</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">−1 600</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">−1,6</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding: 6px;">2025</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">97 500</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">−951</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">−1,0</td>
</tr>
<tr style="border-top: 2px solid #333; font-weight: bold;">
<td style="padding: 6px;">Totalt</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;"></td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">−16 763</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">−14,6</td>
</tr>
</tbody>
</table>
&#160;

Utvecklingen 2021–2025 kan ställas mot de fem närmast föregående åren. Under perioden 2016–2020 uppgick antalet födda till i genomsnitt 115 255 per år. Trenden var då svagt sjunkande, med totalt 4 348 färre födda barn — en minskning om 3,7 procent över fem år.

2021–2025 kan ställas mot de fem närmast föregående åren. Under perioden 2016–2020 uppgick antalet födda till i genomsnitt 115 255 per år. Trenden var då svagt sjunkande, med totalt 4 348 färre födda barn — en minskning om 3,7 procent över fem år.
<blockquote>Om antalet födda hade legat kvar på 2021 års nivå skulle ytterligare 56 617 barn ha kommit till under de senaste fyra åren.</blockquote>
<strong>I relation till den tidigare, måttliga nedgången</strong> framstår utvecklingen från och med 2022 — året efter att vaccinationskampanjen mot covid-19 inleddes — som dramatisk. Tappet på 8,3 procent det första året saknar motstycke i modern tid. Åren därefter har minskningstakten avtagit, men antalet födda har inte hämtat tillbaka något av det stora fallet.

Mönstret talar för att injiceringarna inte enbart haft en omedelbar effekt på fertiliteten hos kvinnor, utan även långsiktiga konsekvenser. Även mäns fertilitet synes ha påverkats negativt.

Under åren 2022–2024 fortsatte Folkhälsomyndigheten att klassificera gravida som en riskgrupp för covid-19 och rekommenderade vaccination. Detta skedde trots internationella larmsignaler om att vaccinerna försämrat fertiliteten. Först under 2025 togs rekommendationen bort — efter att Robert F. Kennedy Jr. och det amerikanska hälsodepartementet HHS agerat i frågan.

<strong>Det finns tydliga korrelationer</strong> mellan antalet givna injektioner och nedgången i födelsetal, såväl i Sverige som i andra länder med hög vaccinationsgrad. Mönstret är entydigt: ju fler injektioner, desto större minskning av antalet födda.

Det är högsta tid för en ingående analys av om det även finns ett kausalt samband mellan vaccinerna mot covid-19 och den uppseendeväckande minskningen av antalet födda. Det förefaller som om ett sådant samband finns — men det kan också finnas andra förklaringar. Att frågan förblir outforskad och oundersökt vore ansvarslöst.

&#160;

<em>Gunnar Söderberg</em>

<em>Samhällsvetare (fil.pol.mag.) och samhällsanalytiker</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
