batterier – Nya Dagbladet

Klassiska batterimärket Varta i kris – kan styckas

Redaktionen — Sat, 25 Jul 2026 06:41:53 +0000

Den tyska batteritillverkaren Varta ansöker om insolvens och har lämnat in fyra separata ansökningar. Företaget, vars rötter går tillbaka till 1887, riskerar nu att delas upp sedan ägarna avstått från att skjuta till mer kapital.

En talesperson för distriktsdomstolen i Stuttgart bekräftade på fredagen att fyra ansökningar hade kommit in, rapporterar Reuters. Uppgiften återges även av den tyska nyhetsbyrån dpa. Varta ansöker om ett insolvensförfarande under egen förvaltning, vilket innebär att ledningen försöker driva verksamheten vidare under rättslig tillsyn medan en lösning för skulder och ägande arbetas fram. Enligt Varta beror ansökan inte på akut betalningsoförmåga i den löpande verksamheten. Bolaget beskriver i stället åtgärden som ett försök att säkra företagets ekonomiska framtid och möjliggöra en varaktig fortsättning. Förfarandet omfattar moderbolaget Varta AG samt Varta Microbattery, Varta Micro Production och Varta Storage. Den lönsamma verksamheten för vanliga hushållsbatterier omfattas däremot inte av ansökningarna.

Ägarna sade nej till mer kapital

Bakom beskedet ligger ett snabbt försämrat finansieringsläge. Porsche och den österrikiske investeraren Michael Tojner, som blev Vartas indirekta ägare efter den förra rekonstruktionen, ska enligt Reuters ha avstått från att bidra med ytterligare pengar. Varta uppger att marknadsvillkoren har försämrats tydligt, samtidigt som efterfrågan har försvagats och valutakursförändringar tyngt resultatet. Den mest kännbara motgången kom när Apple beslutade att sluta köpa Vartas uppladdningsbara CoinPower-knappceller till sina AirPods och i stället vända sig till leverantörer i Kina. Förlusten av storkunden har redan fått direkta följder. Under våren meddelade Varta att produktionen av knappceller i Nördlingen skulle upphöra och att 350 arbetstillfällen försvinner. Enligt den regionala public service-kanalen SWR saknas ett belopp i storleksordningen tiotals miljoner euro för att hålla hela koncernen igång på längre sikt. Varta har omkring 4 000 anställda globalt, varav cirka 3 000 i Tyskland.

Fordringsägare vill ta över lönsam del

Flera stora fordringsägare, däribland Deutsche Bank och fonderna Blantyre, RBC BlueBay och Whitebox, vill nu bryta ut verksamheten för hushållsbatterier och placera den i en ny ägarstruktur. Verksamhetsgrenen säljer de välkända batterier som används i bland annat leksaker, fjärrkontroller och annan hemelektronik och beskrivs som stabil och lönsam. Michael Tojner har samtidigt visat intresse för mikrobatteriverksamheten, som bland annat tillverkar celler för hörapparater. Det tidigare Varta-bolaget V4Smart, där Porsche äger en majoritet och som tillverkar högpresterande batterier för sportbilar, berörs inte av insolvensförfarandet. Hur uppdelningen ska genomföras är ännu inte avgjort. Domstolen måste först pröva ansökningarna, samtidigt som nya ägare eller investerare söks till de verksamheter som inte förs över till fordringsägarna.

Rekonstruktionen räckte bara ett år

Varta slutförde så sent som våren 2025 en omfattande finansiell rekonstruktion. Porsche och Tojner bidrog då med sammanlagt 120 miljoner euro i kapital och refinansiering, medan skulderna minskades till omkring 230 miljoner euro. De tidigare aktieägarna förlorade sina innehav och Varta avnoterades från Frankfurtbörsen. Planen var att återställa lönsamheten och säkra investeringar i batteriteknik. Drygt ett år senare står bolaget åter inför ett insolvensförfarande. Vartas egen historieskrivning anger 1887 som startår, då föregångaren Accumulatoren-Fabrik grundades i Hagen. Namnet Varta kommer från de tyska orden för försäljning, laddning och reparation av bärbara ackumulatorer. Bolagets utveckling visar samtidigt att krisen inte enbart kan förklaras av en svagare konjunktur eller utländsk konkurrens. Varta byggde ut produktionen kraftigt i hopp om fortsatt stora beställningar från Apple och tog på sig skulder för expansionen. När efterfrågan på små litiumjonceller mattades och storkunden drog sig ur blev beroendet kostsamt. För de anställda är den omedelbara frågan hur mycket av produktionen och kunskapen som kan räddas. Baden-Württembergs ekonomiminister Nicole Hoffmeister-Kraut har sagt att målet är att behålla så mycket industriellt värdeskapande, tekniskt kunnande och så många arbetstillfällen som möjligt i regionen. Förfarandet innebär alltså inte att all verksamhet upphör omedelbart, men Varta ser ut att delas upp efter nästan 140 år som ett av Tysklands välkända industriföretag.

Så knäckte Donut Lab energihemligheten som undgått världens bilgiganter

Markus Andersson — Tue, 13 Jan 2026 09:19:08 +0000

Medan Toyota, Mercedes och Samsung fortfarande testar och lovar, har ett litet finskt företag redan satt fastfasbatterier i produktionsfordon. Donut Labs genombrott kan omforma hela elbilsbranschen – och teknologin rullar ut på vägarna just nu. I decennier har fastfasbatterier varit den heliga graal som alla stora biltillverkare jagat. Men när teknikjättarna fortfarande sitter i sina laboratorier och planerar för 2027 eller 2030, har finska Donut Lab redan gjort det omöjliga möjligt. Företaget presenterade nyligen världens första produktionsklara fastfasbatteri – trots det har tekniken hittills flugit under radarn. Verge Motorcycles motorcyklar med Donut Lab-batterier börjar levereras till kunder redan under första kvartalet 2026. Det är inte en prototyp. Det är inte ett test. Det är verklighet. — Medan fördelarna är uppenbara har framtiden för fastfasbatterier varit ett rörligt mål som ständigt skjutits upp, säger Donut Labs vd Marko Lehtimäki i ett uttalande. — På DonutLab är vårt svar om när fastfasbatterier är redo för produktion: nu, idag, inte senare. [caption id="attachment_219681" align="alignnone" width="640"] Den nya batteritekniken bedöms revolutionera fordonsindustrin. Foto: Donut Lab[/caption]

Specifikationer som överträffar konkurrenterna

Siffrorna är imponerande. Batteriet når 400 wattimmar per kilogram i energidensitet, kan laddas fullt på fem minuter och klarar 100 000 laddcykler. Långdistansversionen av Verge TS Pro-motorcykeln når 600 kilometer på en laddning. Konkurrenterna ligger långt efter. Samsung lovar 500 wattimmar per kilogram och nio minuters laddning – men massproduktion startar först nästa år med leveranser till BMW 2026. Mercedes-Benz började körtester med fastfasbatterier i februari 2025. Toyota siktar på kommersiell användning 2027-2028. DonutLab är redan där. Ännu mer anmärkningsvärt är att företaget hävdar att batteriet kostar mindre än traditionella litiumjonbatterier. Det eliminerar brandrisken genom att ersätta den brandfarliga vätskeelektrolyten med fast material, fungerar i extrema temperaturer från minus 30 grader till över 100 grader, och kan tillverkas i olika former för att integreras direkt i fordonets struktur. [caption id="attachment_219683" align="alignnone" width="640"] Exempel på fordon som nyttjar Donut Labs nya batteri och motorteknik. Foto: Donut Lab[/caption]

Helhetslösning för framtidens mobilitet

DonutLab är mer än bara batterier. Företaget har utvecklat en komplett plattform för elfordon: fastfasbatterier, in-wheel-motorer (motorer integrerade i hjulen), styrsystem och mjukvara. Teknologin används redan av flera aktörer. WattEV bygger en ultralätt elfordonsskateboard med Donut Lab-komponenter. RoboRigger använder motorerna i sitt robotiserade lastkontrollsystem för kranar. Över 200 fordonstillverkare arbetar enligt företaget med att integrera Donut Labs motorteknik. Marko Lehtimäki, som grundade både DonutLab och Verge Motorcycles, väntade medvetet med att offentliggöra batterigenombrottet tills teknologin var fullt testad och validerad i körande fordon. — När vi först presenterade Donut-motorn förra året på CES trodde många inte att det var möjligt förrän de såg teknologin fungera på vägarna och sätta världsrekord, förklarar Lehtimäki. Nu upprepar företaget bedriften med fastfasbatterier – fast denna gång verkar det som att världen fortfarande inte riktigt har hunnit förstå vad som hänt. https://www.youtube.com/watch?v=Y-aPS2AwMbc&pp=0gcJCU0KAYcqIYzv

Genombrott för ”masslöst” batteri vid Chalmers

Redaktionen — Thu, 26 Sep 2024 07:39:33 +0000

Forskare vid Chalmers tekniska högskola har utvecklat ett strukturellt batteri som presterar tio gånger bättre än tidigare versioner. Batteriet använder kolfiber som ledare och bärande material, vilket gör det möjligt att lagra energi och samtidigt stödja strukturen i exempelvis elfordon. Tekniken kallas "masslös" energilagring eftersom batteriets vikt i praktiken försvinner när det blir en del av konstruktionen. Dagens elbilar bär på stora batterier som inte bidrar till fordonets struktur, men ett strukturellt batteri kan förändra detta genom att vara både kraftkälla och en del av fordonskroppen. – Tidigare försök att tillverka strukturella batterier har resulterat i antingen goda mekaniska egenskaper eller bra elektriska egenskaper, men här har vi lyckats skapa ett batteri med konkurrenskraftig energilagring och styvhet, förklarar Leif Asp, professor vid Chalmers och ledare för projektet. Batteriet har en energidensitet på 24 Wh/kg, vilket är cirka 20 procent av kapaciteten hos vanliga litiumjonbatterier. Dock väger fordon med strukturella batterier mycket mindre, vilket innebär att de kräver mindre energi för att köras. Dessutom erbjuder batteriets lägre energitäthet ökad säkerhet. Den nuvarande modellen har en styvhet på 25 GPa, vilket gör den jämförbar med många byggmaterial. Chalmers forskare arbetar nu vidare med ett nytt projekt, finansierat av den svenska rymdmyndigheten, där målet är att öka batteriets prestanda ytterligare. – Nästa generation strukturella batterier har en enorm potential. Det är fullt möjligt att tillverka smartphones, laptops och elcyklar som väger hälften så mycket som idag, säger Leif Asp. Målet är att uppnå en energidensitet på 75 Wh/kg och en styvhet på 75 GPa, vilket skulle göra batteriet lika starkt som aluminium men betydligt lättare. Asp ser även potential för denna teknik i framtidens elbilar, flygplan och satelliter. – Vi är egentligen bara begränsade av vår fantasi. Det finns ett enormt intresse för dessa lätta, multifunktionella material, avslutar han.

Litium kan klassas som hälsofarligt – risk för fosterskador

Markus Andersson — Sat, 13 Aug 2022 05:10:21 +0000

EU:s kemikaliemyndighet vill klassa batterimetallen litium som farlig för människans fortplantning. Producenter av batterier till elbilar och mobiltelefoner hävdar dock att det saknas vetenskapligt stöd för en sådan klassificering. – Litium går över från mammans blod till fostret och många studier tyder på att höga halter kan påverka fostrets utveckling. EU:s kemikaliemyndighet beaktar framför allt påverkan på fostrets hjärta, säger Marie Vahter, professor i miljömedicin vid Karolinska institutet till SVT. Det finns också forskning som tyder på att den inom industrin populära metallen kan leda till missbildningar på foster. Idag används litium i en mycket stor mängd batterier – bland annat till elbilar och mobiltelefoner. Om metallen klassas som hälsofarlig skulle det innebära att hårdare krav ställs på hanteringen i såväl gruvor som fabriker och återvinningsanläggningar för att säkerställa att metallrester inte läcker ut i naturen. Branschorganisationerna är mycket missnöjda med EU:s planer och skriver i ett öppet brev att EU-kommissionen bör tänka om – "för klimatomställningens skull". – I vår mening saknas vetenskapligt stöd för en så här strikt klassificering. Det skulle få allvarliga konsekvenser för Europas förmåga att producera och upparbeta det litium som behövs för att nå våra tillverkningsmål för elbilar och batterier, säger Chris Heron, kommunikationschef på branschorganisationen Eurometaux. Om Europa skärper kraven kring hanteringen av litium kommer investerare att ”skrämmas iväg” till andra delar av världen, hävdar man vidare. Forskaren Marie Vahter menar dock att det är av yttersta vikt att litiumet hanteras på ett korrekt sätt – annars kan konsekvenserna bli oåterkalleliga. – Det är jätteviktigt att det används på rätt sätt, så att det inte kommer ut i miljön så som vi har upplevt med utsläppen av bly eller nu senast PFAS ... alltså att det går så långt att det nästan är omöjligt att backa tillbaka och minska exponeringen. EU-kommissionen förväntas komma med sitt slutgiltiga besked kring klassificeringen av litium runt årsskiftet – efter att först ha suttit i förhandlingar med de olika medlemsländerna.

Batteritillverkning ger stora utsläpp

Osignerad — Mon, 05 Jun 2017 08:46:10 +0000

På uppdrag av Trafikverket och Energimyndigheten har IVL Svenska miljöinstitutet undersökt litiumjonbatteriers klimatpåverkan sett ur ett livscykelperspektiv, rapporterar Ny Teknik. Enligt rapporten leder batteritillverkningen till stora utsläpp. För varje kilowattimme (kWh) lagringskapacitet i batteriet skapas utsläpp om 150-200 kilo koldioxidekvivalenter i fabriken. Två vanliga elbilar, Nissan Leaf och Tesla Model S, har batterier på cirka 30 respektive 100 kWh. Redan vid bilinköpet har det alltså redan skett utsläpp motsvarande cirka 5,3 respektive 17,5 ton. Det innebär alltså att produktionen av ett batteri till en elbil motsvarar 3 till 8 års körning med en bensinbil. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet

Framsteg för laddbara batterier

Osignerad — Sun, 23 Apr 2017 09:04:54 +0000

Forskare vid University of Southern California, USC, har beskrivit en förbättring av litium-svavelbatterier som ger dem längre livslängd. I dagens läge kan sådana batterier endast laddas mellan 50 och 100 gånger, vilket gör dem opraktiska jämfört med litium-jonbatterier som ofta tål 1000 laddningar. Lösningen är ett icke-poröst membran som placeras mellan två porösa separatorer, vilket mättas med elektrolyter och placeras mellan elektroderna. Konstruktionen blir en barriär som minskar skyttlingen av upplösta polysulfider utan att hindra rörelsen av litiumjoner. Vid olika grader av urladdning fann forskarna att de förbättrade batterierna helt behöll kapaciteten och fick upp till fyra gånger så lång livslängd som batterier utan membranet. – Detta framsteg avlägsnar ett av de stora tekniska hindren för kommersialisering av litium-svavelbatterier och låter oss verkställa bättre alternativ för energieffektivitet, säger Sri Narayan, huvudförfattare till studien, som publicerats i Journal of the Electrochemical Society. Litium-svavelbatterier har länge ansetts ha bättre energilagringsförmåga än litiumjonbatterier. Svavlet är ett vanligt, billigt ämne, och batterierna blir två till tre gånger tätare än litium-jonbatterier, skriver USC. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet

Bättre batterier med zink

Osignerad — Thu, 17 Nov 2016 14:49:53 +0000

Kemister vid University of Waterloo har utvecklat ett långlivat zinkjonbatteri som kostar hälften så mycket som dagens litiumjonbatterier och som de hoppas ska kunna hjälpa processen att ställa om från dagens energisystem till förnybar sol- och vindelproduktion. – Världens krav på förnybar energi har utlöst en jakt på ett pålitligt, billigt sätt att lagra den. Det vattenbaserade zinkjonbatteriet vi har utvecklat är perfekt för detta ändamål eftersom det är både billigt och säkert, säger Linda Nzar, som står bakom upptäckten, vilken beskrivits i Nature Energy. Batteriet använder icke brännbara och giftiga material och ett pH-neutralt, vattenbaserat salt. Det består av en vattenbaserad elektrolyt, en positiv elektrod av vanadiumoxid och en negativ elektrod av zink. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet

Mer återvinningsbara batterier

Osignerad — Thu, 22 Oct 2015 09:51:53 +0000

Litiumbatterier som förutom metallen är byggda av förnybart biologiskt material från bland annat alfa-alfa och tallkåda, har framställts av forskare vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Detta innebär att batteriet kan återvinnas med låg energiåtgång och med ofarliga kemikalier som etanol och vatten. I dag är det ett problem med återvinningen av litiumbatterier eftersom det är svårt att skilja metallen från de oorganiska material som de också består av. De brytbara litiumresurserna i världen är dessutom begränsade. Dagens litiumbatterier innehåller även andra ännu mer sällsynta material och det krävs mycket energi och giftiga kemikalier vid återvinningen. Forskarna har nu haft ett tydligt återvinningsfokus och deras nya batteri kan till och med återanvändas med enkla medel, endast mer biomaterial behöver tillföras. Batteri nummer två kan sedan leverera 99 procent av energimängden från det första, och forskarna bedömer att denna siffra med framtida modifikationer kan bli ännu högre.