https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 09 Oct 2026 11:46:47 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.3 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg https://nyadagbladet.se 32 32 https://nyadagbladet.se/vetenskap/farre-barn-kan-leda-till-annu-farre-forskare-pekar-pa-social-smitta/ Fri, 09 Oct 2026 11:01:32 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=242922 När färre skaffar barn kan föräldraskapet bli mindre självklart för nästa generation. Enligt en genomgång av flera studier riskerar nedgången i barnafödande att förstärka sig själv. Camilla Cavendish, författare till boken Generation Maybe, har ägnat fem år åt frågan varför allt färre blir föräldrar. I Financial Times skriver hon att en sorts social smitta kan förklara varför barnafödandet faller på ett liknande sätt i mycket olika länder och kulturer. Hennes poäng är enkel: att förbli barnlös blir lättare när alla runt omkring en gör samma val. I Europa har i dag hälften av familjerna med hemmavarande barn bara ett barn. Utvecklingen är inte bara ett fritt val. I en studie av tio länder med lågt barnafödande, gjord av Ester Lazzari och Eva Beaujouan, önskade upp till hälften av män och kvinnor vid slutet av sina fruktsamma år att de hade fått fler barn.

En fälla från 2006

Tanken är inte ny. Redan 2006 lade demograferna Wolfgang Lutz, Vegard Skirbekk och Maria Rita Testa fram hypotesen om en "lågfertilitetsfälla" i Vienna Yearbook of Population Research. Hypotesen bygger på tre mekanismer. Färre framtida mödrar ger färre födslar. Unga som ser små familjer omkring sig kan sänka sin egen bild av den ideala familjestorleken. Samtidigt kan förväntningarna på levnadsstandard stiga medan unga generationers förväntade inkomster sjunker, delvis på grund av den åldrande befolkningen. Forskarna betonade att det rörde sig om en hypotes, men menade att regeringar borde agera tidigt om mekanismerna verkligen är i gång.

Kollegor och vänner påverkar

Flera studier pekar på att barn i omgivningen spelar roll. En svensk studie från 2010 visade att kvinnor på kontor oftare fick barn om en kollega på samma nivå just hade fått det. I en studie av 6 500 tyska företag ungefär fördubblades andelen kvinnor som blev gravida med sitt första barn efter att en kollega fått barn. — Jämnårigas beteende signalerar vad människor som jag förväntas göra, och vid vilken tidpunkt i livet, säger Anna Rotkirch, forskningsprofessor vid Finlands befolkningsforskningsinstitut, till Cavendish. Bilden är dock inte entydig. En norsk registerstudie av Sara Cools och Rannveig Kaldager Hart från 2017, med cirka 170 000 personer, fann inga konsekventa signifikanta orsakseffekter av syskons barnafödande. Forskarna kunde inte utesluta att likheterna mellan syskon beror på att de liknar varandra, men studien bevisar inte att nätverkseffekter saknas överallt. Bostadspriser, ekonomisk otrygghet och att färre unga lever i parförhållanden pekas också ut som orsaker till att barnafödandet sjunker i takt med att det rasar i allt fler länder.

Bergsbyn som valde barnen

Cavendish lyfter den japanska bergsbyn Nagi som ett motexempel. När befolkningsminskningen hotade kommunens existens 2002 satsade borgmästaren på babybonus, generös barnomsorg och gratis sjukvård för barn, medan pensionärer hjälper till med barnpassningen. I dag har 47 procent av hushållen i Nagi tre barn eller fler. I resten av Japan har hälften av familjerna bara ett barn.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/skolnedlaggningarna-malmo-barnen-blir-farre/ Tue, 25 Aug 2026 08:21:49 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238449 Malmö räknar med omkring 4 000 färre elever inom tio år. Minskningen motsvarar sju till åtta normalstora skolor och kommunen har redan börjat avveckla lokaler. Rosenholmsskolan står redan tom sedan eleverna flyttats till Augustenborgsskolan. Malmö stad beslutade om avvecklingen inför läsåret 2025/2026 efter prognoser om att antalet barn i åldrarna 6–15 år i Fosie skulle minska med över 800 på tio år. Skolkommunalrådet Sara Wettergren (L) pekar på det sjunkande elevunderlaget som skälet till att antalet lokaler måste minska. — Vi har helt enkelt färre barn, färre elever och lösningen är att dra ner på antalet skollokaler, säger hon till SVT.

Paviljongskolor försvinner först

Wettergren vill inte säga vilka ytterligare skolor som kan stängas. Hon uppger däremot att kommunen börjar med paviljongskolor, vars tillfälliga bygglov gör dem enklare att montera ned. Utvecklingen är inte begränsad till Malmö. Det minskande antalet barn i Sverige motsvarar omkring 800 förskolor och 700 grundskolor, enligt Sveriges kommuner och regioner, rapporterar SVT.

Mindre klasser kräver statliga pengar

Samtidigt har rikspolitiker fört fram mindre klasser som ett sätt att höja kvaliteten i skolan. Wettergren säger att Malmö välkomnar ambitionen, men att staten då måste bidra med finansiering. — Färre barn ger bättre kvalitet men kommer man fram till, efter valet, att man vill ha minskade klasstorlekar så behöver vi statsbidrag för att klara det, säger hon.

Rekordlågt barnafödande i Sverige

Malmös krympande elevkullar är en lokal följd av en utveckling som omfattar hela landet. Under 2025 sjönk den summerade fruktsamheten till 1,42 barn per kvinna och 97 500 barn föddes, det lägsta antalet på 23 år, redovisar Statistiska centralbyrån. Nedgången har pågått sedan 2010, även om den enligt myndigheten har börjat plana ut de senaste åren. Den demografiska förändringen sträcker sig samtidigt långt bortom skolområdet. Andelen invånare som är 80 år eller äldre väntas öka från drygt sex procent 2025 till elva procent 2070, och framöver kommer det att finnas år då fler avlider än föds, prognostiserar SCB. Kommunerna behöver därmed både minska kapaciteten för små barnkullar och planera för ett växande behov av äldreomsorg.]]> https://nyadagbladet.se/norden/finsk-bebisfond-ska-oka-barnafodandet/ Thu, 14 May 2026 05:56:17 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230120 Varje nyfött barn i Finland bör få ett statligt startkapital i en särskild fond, föreslår Befolkningsförbundet. Syftet är att få fler att bilda familj tidigare och på sikt öka barnafödandet. Förslaget innebär att 5 000 euro sätts av i en så kallad bebisfond för varje nyfött barn. Pengarna ska enligt förslaget inte kunna tas ut direkt, utan först när barnet i vuxen ålder själv får ett barn. Befolkningsförbundet bedömer att modellen skulle kunna bidra till att det föds över 15 000 fler barn än i dag, rapporterar finländska Yle. Bakgrunden är de låga födelsetalen i Finland. Förbundet anser att många skjuter upp att bilda familj på grund av ekonomisk osäkerhet och att staten därför bör ge en tydligare signal om att barn och kommande generationer prioriteras. Max Heino, sakkunnig vid Befolkningsförbundet och initiativtagare till förslaget, säger att den långa spartiden gör att kapitalet kan växa över tid. Om mottagaren inte själv får barn före 45 års ålder ska pengarna enligt förslaget stanna kvar i fonden och kunna användas för nya barn. Förslaget kommer i samband med en finländsk utredning om barnbidraget, där det föreslås ett enklare system med 100 euro i månaden per barn. Befolkningsförbundet kritiserar modellen och menar att den riskerar att missgynna flerbarnsfamiljer och ensamstående föräldrar.]]>