barn – Nya Dagbladet

Von der Leyen vill stänga ute barn under 13 från sociala medier

Emil Fjellstedt — Wed, 16 Sep 2026 09:30:49 +0000

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen slår i onsdagens linjetal fast att barn under 13 år ska stängas ute från sociala medier. EU Kids Act läggs fram på torsdagen med åldersgränser, åldersverifiering och föräldrakontroll. — Inga sociala medier för barn under 13 år, säger von der Leyen. För barn mellan 13 och 15 år ska vårdnadshavare få insyn i kontona. Användningen ska dessutom begränsas till högst en timme om dagen. För att åldersgränserna ska kunna upprätthållas kräver förslaget teknik för åldersverifiering. Hon avfärdade invändningen att unionen saknar muskler mot de stora teknikbolagen. — Många säger att det inte går att begränsa techjättarna. Jag håller inte med, säger von der Leyen.

30 kemikalier hittades i barnkläder

Redaktionen — Tue, 15 Sep 2026 06:33:43 +0000

Barnkläder kan följa EU-reglerna och ändå innehålla ämnen som faller utanför lagstiftningen. I en studie från Stockholms universitet visade det sig att mörka polyesterplagg innehöll flest av de undersökta kemikalierna. Kemister vid Stockholms universitet genomförde studien inom forskningsprogrammet Mistra SafeChem, som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet. De undersökte 60 hudnära barnplagg som hade köpts i Stockholmsområdet under 2022. Forskarna letade efter 50 kemikalier i de 60 plaggen och hittade 30, enligt studien i tidskriften Contact Dermatitis. Alla plagg följde ändå EU:s regler. Förklaringen är att reglerna inte omfattar alla kemikalier – flera av ämnena som hittades saknar därför gränsvärden. Ett exempel är arylaminer, en grupp ämnen som kan förekomma i samband med textilfärgning. EU har satt gränsvärden för 22 sådana ämnen, och inget av dem hittades i plaggen. Däremot fann forskarna flera närbesläktade arylaminer som inte omfattas av samma regler. Material och färg gjorde tydlig skillnad. Fem mörka plagg av hundra procent polyester innehöll de mest komplexa blandningarna, med 15–19 av de eftersökta ämnena per plagg. Mörk polyester hade också de högsta halterna. Ljusa bomullsplagg hade i regel ett eller två ämnen och de lägsta halterna. — Resultaten visar att materialval spelar stor roll för vilka kemikalier som finns i textilier och hur länge de stannar kvar i materialet. Det visar också på komplexiteten i utvecklingen av säkrare och mer hållbara material och behovet av tvärvetenskapliga angreppssätt, säger Patrik Andersson, programchef för Mistra SafeChem.

Tvätt och svett gav olika bild

Forskarna valde ut tio plagg med flest ämnen och högst halter. De tvättades 1, 5 och 10 gånger. I syntetplaggen fanns de flesta ämnena kvar efter tio tvättar. Några uppmätta halter steg, men studien kunde inte avgöra varför. Bomullsplagget innehöll minst antal ämnen och tvättades renast. Ett separat svettförsök gav samtidigt en motbild. Forskarna tillsatte 24 ämnen till obehandlad bomull och polyester och mätte hur mycket som avgavs till konstgjord svett. Bomullen avgav i de flesta fall minst tre gånger mer än polyestern. Bara dessa två fibertyper testades. Mängden i tyget och avgivningen till svett behöver alltså inte följa samma mönster. — Att vi hittar ämnen som inte omfattas av dagens lagstiftning visar att vi behöver fortsätta ta fram metoder och bygga kunskap om vilka kemikalier som finns i textilier, säger han.

Norge kräver att Meta släcker Facebook och Instagram för barn nattetid

Emil Fjellstedt — Sat, 12 Sep 2026 11:59:43 +0000

Norges regering vill att Meta ger norska minderåriga samma skydd som bolaget gått med på i USA: högst två timmars daglig användning av Facebook och Instagram, och stängda appar mellan klockan 00 och 06. Något löfte om att reglerna ska gälla i Norge har Meta inte gett. Uppgörelsen i USA slöts i slutet av augusti med 47 delstater, District of Columbia och amerikanska territorier. Utöver tidsgränsen och nattstoppet ingår färre notiser, möjlighet till en startsida utan algoritm och en varning efter 15 minuters sammanhängande användning, rapporterar Ritzau. Bolaget förnekar samtidigt att det gjort något fel. I ett brev den 10 september skriver barn- och familjeminister Lene Vågslid att hon väntar sig effektiva skydd för alla unga användare, även de norska. Statsminister Jonas Gahr Støre säger i regeringens pressmeddelande, som återges av Aftenposten: "Barns trygghet måste komma först." Kravet vilar tills vidare på förväntningar. Avtalet är amerikanskt, och Meta har inte bekräftat att begränsningarna införs i Norge. Samtidigt förbereder regeringen en egen åldersgräns för vissa sociala medier, som ska gälla fram till den 1 januari det år användaren fyller 16. Lagförslaget ska läggas fram före årsskiftet, med krav på åldersverifiering som både fungerar och värnar integriteten.

Gängens rekryteringsförsök når barnens idrottsplatser

Emil Fjellstedt — Mon, 07 Sep 2026 12:22:55 +0000

På svenska idrottsplatser har kommuner sett misstänkta rekryteringsförsök, narkotikagömmor och möten mellan kriminella. En ny enkät visar att problemen berör nära var femte kommun – i miljöer där barn och unga ska kunna träna tryggt. Uppgifterna kommer från Bonnierägda DN:s enkät till Sveriges 290 kommuner. Av de 287 som svarade uppgav 54 att de hade upplevt gängrelaterade problem vid kommunala idrottsanläggningar – nära var femte svarande kommun. Svaren samlades in mellan den 12 maj och den 1 juli 2026. 30 kommuner hade noterat försök eller misstänkta försök att rekrytera barn och unga. 29 hade hittat gömmor med bland annat narkotika. Kommunerna beskrev även våld, hot, skadegörelse och att kriminella använder anläggningarna som mötesplatser.

11-åringar tillfrågades om jobb

I Botkyrkas enkätsvar beskrivs hur unga vuxna omkring 20 år frågade några 11-åringar om de ville ha ett jobb. Barnen blev rädda och sprang hem. I Haninge har narkotikagömmor hittats i blomlådor, papperskorgar och allmänna toaletter, men också under tak och under konstgräs. Problemen är inte begränsade till storstäder och deras kranskommuner: även mindre orter som Sala och Bollnäs finns bland dem som rapporterat problem. Polismyndigheten framhåller att unga kan kontaktas av kriminella även på idrottsplatser. I maj beskrev myndigheten kontakter vid Stuvsta IP i Huddinge och Skytteholms IP i Solna som uppfattats som försök att få barn att begå kriminella handlingar. Exakt vad som hade hänt i de två fallen var dock inte helt fastställt. – Där unga finns kommer de som vill dra in dem i kriminalitet också att finnas – det gäller både i digitala som fysiska miljöer., sade Raoul Silverbring, kommunpolis i Solna.

Fler vuxna och färre gömställen

Haninge har svarat med ökad vuxennärvaro, bättre belysning och nedklippta buskar. Bland kommunernas övriga åtgärder finns väktare, fältassistenter, lås, larm och bättre skydd mot obehörigt tillträde, liksom tätare samverkan med polis, socialtjänst och föreningsliv. Polisen uppmanar vuxna som oroar sig för att ett barn dras in i kriminalitet att söka hjälp direkt hos polis, socialtjänst eller skola.

Danmarks 15-årsgräns skärps – föräldradispensen stryks

Emil Fjellstedt — Mon, 07 Sep 2026 05:42:19 +0000

Danmarks regering tar nästa steg mot en 15-årsgräns för sociala medier och skickar ett lagutkast på remiss. Samtidigt stryks möjligheten för föräldrar att ge yngre tonåringar tillträde. Den dåvarande danska regeringen ville i oktober förra året stoppa barn under 15 år från att skapa konton på sociala medier. Det tidigare förslaget tillät föräldrar att ge tillstånd från 13 års ålder. På måndagen skickar regeringen ut lagutkastet på remiss, rapporterar danska tidningen Politiken. Föräldradispensen för 13- och 14-åringar fanns med i SVM-regeringens tidigare överenskommelse från november 2025, men har tagits bort ur det nya utkastet. Med den utformningen ska föräldrarnas godkännande inte längre kunna ge barnen tillgång före 15-årsdagen. — En åldersgräns sätter förstås stopp för en del av användningen, men ska egentligen också bidra till en normförändring, så att barn och ungas debut på sociala medier skjuts upp, säger Danmarks digitaliseringsminister, Christina Egelund, till Politiken. Det formella lagförslaget planeras att läggas fram i Folketinget i början av 2027, med sikte på ikraftträdande den 1 juli samma år. Någon lag är alltså ännu inte beslutad.

Unicef: Vart femte barn utsatt för övergrepp online

Markus Andersson — Thu, 03 Sep 2026 05:50:31 +0000

En Unicef-studie visar att vart femte barn i de undersökta länderna hade utsatts för sexuella övergrepp eller utnyttjande online. Färre än en procent av fallen rapporterades till polis, socialtjänst eller stödlinjer. Rapporten bygger på nationellt representativa undersökningar med omkring 21 000 internetanvändande barn. Uppgifterna samlades in i två omgångar mellan 2020 och 2025 och gäller därför olika mätår i olika länder. Studien omfattar länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Karibien samt Östeuropa. Unicef uppskattar att drygt 15 miljoner barn exponerades för sexuellt innehåll som de inte ville se. Nio miljoner pressades att delta i sexuella samtal eller dela bilder, medan fyra miljoner fick sexuella bilder på sig själva spridda utan samtycke.

De flesta berättade aldrig för en myndighet

Nästan 60 procent av övergreppen skedde på sociala medier och 14 procent i onlinespel. I 57 procent av fallen var förövaren någon som barnet redan kände, exempelvis en vän, partner, jämnårig eller familjemedlem. I 38 procent av fallen hade barnet först kommit i kontakt med personen på nätet. — Övergreppen begås inte av främlingar i mörka vrår, utan av någon barnen känner. Plattformarnas brist på säkerhet gör det lätt för förövare att komma i kontakt med barnen, säger Lulu Li, Unicef Sveriges expert på barns rättigheter online. Mer än fyra av tio berättade inte för någon vad som hade hänt. Färre än en procent rapporterade övergreppet till polis, socialtjänst eller en stödlinje. Det vanligaste skälet till tystnaden var att barnet inte visste vart det kunde vända sig. Barn som uppgav att de utsatts rapporterade också betydligt oftare självskadebeteende, ångest och självmordstankar. Sambanden kvarstod när forskarna tog hänsyn till ålder och kön, men eftersom undersökningen är en tvärsnittsstudie kan den inte visa att övergreppen ensamma orsakade problemen. Unicef efterlyser bland annat starkare integritetsskydd för barn, begränsningar av oönskade kontakter från vuxna och bättre system för att upptäcka och anmäla övergrepp. Organisationen vill också att regeringar och teknikföretag tar ett större ansvar, så att skyddet inte läggs på barnen själva. — Vi måste alla, inklusive regeringar och teknikföretag, göra mer för att skydda barn på nätet, säger Unicefs generaldirektör Catherine Russell.

Florida: 163 saknade barn återfunna i omfattande insats

Jan Sundstedt — Mon, 31 Aug 2026 08:20:41 +0000

Under en fem dagar lång myndighetsinsats i Florida hittade polisen och andra myndigheter 163 saknade barn i åldrarna två månader till 17 år. Flera av barnen hade utsatts för övergrepp, vanvård, utnyttjande eller människohandel. Floridas justitieminister James Uthmeier och delstatens kriminalpolis FDLE presenterade resultatet av Operation Statewide Shield den 25 augusti. Myndigheterna beskriver insatsen som Floridas första delstatsomfattande arbete för att hitta saknade barn och den största satsningen av sitt slag i delstatens historia. 46 saknade barn återfanns i Tampa Bay-området, 41 i Miami, 32 i Jacksonville, 21 i Orlando, 12 i Fort Myers, åtta i Pensacola och tre i Tallahassee. Arbetet ledde dessutom till att myndigheter lokaliserade barn i ytterligare sex amerikanska delstater, Puerto Rico och tolv andra länder. Delstatliga, lokala och federala myndigheter delade underrättelser och genomförde gemensamma fältinsatser. Barnen har enligt uppgifterna nu fått bland annat sjukvård och brottsofferstöd på särskilda mottagningsplatser. Efter insatsen tog Floridas barn- och familjemyndighet och ungdomsvårdande instanser hand om barnens fortsatta placering och omvårdnad.

AG James Uthmeier joins FDLE Commissioner Glass in Tampa to Announce the Rescue and Recovery of 163 Missing Children https://t.co/f2oVE2cLhc
— Attorney General James Uthmeier (@AGJamesUthmeier) August 25, 2026

Övergrepp och människohandel

Floridas justitieministers kansli uppger att många av barnen hade utsatts för övergrepp, vanvård och utnyttjande eller annan brottslighet. Bland fallen fanns även misstänkt människohandel. Polisen grep flera misstänkta under insatsen. Misstankarna gäller sexuella handlingar mot minderåriga, sexuellt övergrepp mot ett barn mellan 12 och 16 år, brott mot ett vårdnadsbeslut samt motstånd mot polis utan våld. Myndigheterna väntar sig fler gripanden medan flera utredningar fortsätter. FDLE ledde arbetet tillsammans med Floridas delstatsövergripande åklagarkontor och andra delstatliga organ. Tretton sheriffkontor, flera kommunala poliskårer, federala myndigheter, vårdgivare och ideella organisationer deltog också. James Uthmeier har uppgett att barnen är i säkerhet och får den vård de behöver. FDLE-chefen Mark Glass sade att samarbetet gjorde det möjligt för myndigheterna att föra samtliga 163 barn i säkerhet och avsluta deras anmälningar i registret över saknade och utsatta personer.

Larmen om barnrekrytering ökar

Jan Sundstedt — Wed, 26 Aug 2026 06:53:52 +0000

Anmälningarna om rekrytering av barn och unga till kriminalitet ökade under sommaren – trots att polisen mobiliserat för att stoppa utvecklingen. Polisen startade i februari den nationella operationen Augere för att bromsa rekryteringen av barn till grova våldsbrott. Satsningen kom sedan antalet 13–14-åringar misstänkta för gängrelaterade våldsdåd tredubblats mellan 2023 och 2025. Målet är att polis, skola och socialtjänst ska dela information och ingripa innan barn dras in i grövre brott. Trots satsningen fick polisen mellan maj och juli in 240 anmälningar, jämfört med 197 under samma period förra året, enligt siffror som Ekot tagit del av. Det är en ökning med 20 procent. Flest anmälningar kom från Stockholmsområdet. Rekryteringen sker både digitalt och på platser där barn vistas, exempelvis skolgårdar och idrottsplatser. Kriminella kan ta kontakt genom att bjuda på godis, pizza eller andra småsaker för att sedan be barnen utföra uppdrag. — Trots mobiliseringen har det ändå pågått lokal fysisk rekrytering ihop med den digitala, säger polischefen Stephan Kiernan, som ansvarar för satsningen, till Ekot.

Finländare vill se åldersgräns på sociala medier

Markus Andersson — Fri, 21 Aug 2026 06:18:04 +0000

En stor del av finländarna vill införa en åldersgräns för barns användning av sociala medier, enligt en ny enkät. Av de tillfrågade stöder 53 procent ett förbud för barn under 15 år, medan 28 procent motsätter sig och 19 procent inte tar ställning, skriver Svenska Yle. Undersökningen har genomförts av den borgerliga tankesmedjan Toivo. Stödet är högst bland Samlingspartiets och Sannfinländarnas anhängare. I båda grupperna vill 59 procent införa åldersgränsen. Motsvarande andel är 46 procent bland De Grönas väljare och 45 procent bland Vänsterförbundets. Även åldern spelar in. Bland personer mellan 18 och 24 år stöder 45 procent förslaget, jämfört med 56 procent bland personer över 75 år. Enkäten visar inga statistiskt säkerställda skillnader mellan män och kvinnor. Finlands regering började i februari utreda ett förbud för barn under 15 år. Målet är enligt ministern för social trygghet, Karoliina Partanen, att en åldersgräns ska kunna införas 2027.

Polisen varnar för fortsatt barnrekrytering

Jan Sundstedt — Mon, 17 Aug 2026 07:29:46 +0000

Skjutningar och sprängningar har blivit färre, men polisens siffror visar att lika många barn under 15 år fortfarande dras in i ärenden om grovt våld. Polisens sammanställning för årets första sju månader omfattar omkring 170 barn som misstänks i ärenden om grovt våld. Våldet har antingen genomförts eller stoppats redan i planeringsstadiet. Nivån ligger därmed i princip kvar där den låg under samma period i fjol. — Det är lika många som är misstänkta för de här brotten i dag som det var för ett år sedan, även om våldsnivåerna är mycket lägre, säger Dan Windt vid polisens nationella driftcenter till skattefinansierade SR. [caption id="attachment_192542" align="alignnone" width="640"] Foto: faksimil/Hem&hyra/Youtube[/caption]

Polisen ingriper tidigare

Polisen uppger att fler ärenden fångas upp innan ett planerat dåd blir verklighet. Barnen förekommer därför oftare i misstankar om försök, förberedelse och planering, medan färre skjutningar och sprängningar fullföljs. — Vi arbetar tidigare i händelsekedjan, vi ser till att brotten aldrig utförs, säger Windt. Polisen bedömer att kriminella nätverk fortsätter att dra in minderåriga i verksamheten. Kriminella använder ofta chattappar för rekryteringen, och myndigheten har den senaste tiden noterat fler annonser som erbjuder brottsuppdrag.