https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 11 Sep 2026 12:13:43 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg https://nyadagbladet.se 32 32 https://nyadagbladet.se/inrikes/hellden-mp-juridiskt-konsbyte-12-ar/ Fri, 11 Sep 2026 11:07:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=240129 Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén vill att tolvåringar ska kunna ändra juridiskt kön med föräldrarnas godkännande. Motiveringen han ger är att det är först i den åldern som ett barn kan upptäcka vad det känner sig som. Uttalandet kom under onsdagen, fyra dagar före riksdagsvalet den 13 september. Helldén fick frågan i en kort intervju med Tiktok-profilen Christian Skogsgårdh, publicerad på Instagram den 9 september. Skogsgårdh frågade varför man borde kunna byta kön vid tolv års ålder. Enligt Riks svarade språkröret: – Vi tycker att man är 12 år kan man byta juridisk könstillhörighet vid 12 år med föräldrarnas godkännande. När intervjuaren invände att en tolvåring knappast är mentalt mogen för ett sådant beslut höll Helldén inte med: – Därför att vid den åldern så kan man upptäcka vad man är för kön, det vill säga vad man känner sig som.

Folkbokföringen, inte vården

Det Helldén talar om är juridiskt kön, alltså det kön som står i folkbokföringen. Ingen hormonbehandling och ingen kirurgi följer med ändringen. Socialstyrelsen skriver rakt ut: "Att ändra juridiskt kön har inte något med sjukvård eller behandling att göra." Det som krävs är ett intyg från läkare, psykolog, psykoterapeut eller hälso- och sjukvårdskurator. Uttalandet är heller inget löst utspel i en snabbintervju. På mp.se uppger partiet att "för minderåriga vill Miljöpartiet att ändring ska vara möjlig från 12 års ålder med vårdnadshavarens tillstånd". Samma sida slår fast att juridiskt kön ska kunna ändras genom självbestämmande utan kontakt med vården, att ett tredje juridiskt kön ska införas och att transpersoners diskrimineringsskydd ska skrivas in i grundlagen. Helldén har tillsammans med språkröret Amanda Lind och riksdagsledamoten Ulrika Westerlund dessutom drivit linjen att rätten att ändra juridiskt kön ska grundlagsskyddas.

Dagens gräns är 16 år

Gällande rätt är lag (2024:238), i kraft sedan den 1 juli 2025. Där går gränsen vid 16 år. En ansökan för ett barn görs av barnets vårdnadshavare, och en ansökan för ett barn som fyllt tolv får inte göras utan barnets skriftliga samtycke. Tolvåringen finns alltså redan i lagen – som den som ska samtycka, inte som den som kan få sitt juridiska kön ändrat. För kirurgiska ingrepp gäller fortfarande 18 år, och 23 år för avlägsnande av könskörtlar. För barn under 16 år med medfödd avvikelse i könsutvecklingen finns särskilda regler. Frågan skiljer partierna åt inför valet. Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna vill riva upp könstillhörighetslagen, Moderaterna vill se över den och Liberalerna vill behålla den. Enligt SVT hade Socialstyrelsen fått in nästan 2 000 ansökningar om att ändra juridiskt kön, räknat från juli 2025 till och med maj 2026. Årligen brukade myndigheten få in runt 300–600 ansökningar med den tidigare lagstiftningen. I samma intervju sade Helldén också att drivmedelspriserna både kommer och behöver höjas. På frågan om han är för kärnkraft eller kärnvapen i Sverige svarade han: "Vi vill varken se kärnvapen eller kärnkraft."]]> https://nyadagbladet.se/teknik/norsk-studie-unga-oroar-sig-for-att-vuxna-luras-av-ai/ Fri, 12 Jun 2026 05:04:13 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233113 Många ungdomar upplever att de själva har ganska lätt att känna igen AI-genererat innehåll. Samtidigt oroar de sig för att vuxna, äldre och yngre barn inte alltid har samma förmåga – och därför lättare kan luras av manipulerade bilder, falska annonser och innehåll som ser ut som nyheter. Det visar en norsk studie från Konsumtionsforskningsinstitutet SIFO vid OsloMet, där forskare har undersökt hur barn och unga mellan 13 och 18 år förhåller sig till artificiell intelligens i reklam och sociala medier. Enligt forskaren Clara Reich vid OsloMet uttrycker flera av ungdomarna en tydlig oro för att AI-innehåll som ser verkligt ut kan skapa förvirring om vad som är sant. — Vi ser i vår forskning att vissa barn och unga tycker att det är ganska lätt att skilja mellan vad som är AI-genererat och vad som är äkta, säger hon till OsloMet. Samtidigt menar ungdomarna att vuxna inte nödvändigtvis har bättre förutsättningar att förstå tekniken. Enligt Reich kan vuxna exempelvis se en bild på Facebook av ett barn som byggt ett enormt sandslott och tro att den är verklig, trots att den är manipulerad. — De säger att det är viktigt att yngre barn och vuxna får lära sig vad som är äkta och manipulerat, säger hon. Forskarna pekar på att ungdomar i dag möter AI i flera olika sammanhang. Många använder tekniken i skolan, exempelvis för att sammanställa information, söka svar eller kontrollera stavning. Samtidigt exponeras de löpande för AI-genererat innehåll i sociala medier.

Särskilt kritiska till AI i reklam

Studien visar att ungdomarna framför allt reagerar på AI-innehåll som försöker efterlikna verkligheten. Det gäller bland annat reklambilder, produktbilder, deepfake-klipp och nyhetsliknande innehåll. Enligt Reich oroar sig de unga för vad utvecklingen kan göra med tilliten i samhället, särskilt bland yngre barn och vuxna. De pekar även på risken att produkter framställs på ett sätt som inte stämmer med verkligheten. AI-genererade bilder i reklam väcker också frågor om kroppsideal och utseendepress. Företrädare för barnrättsorganisationer som intervjuats i studien varnar för att tekniken kan förstärka redan existerande problem i sociala medier. — Det blir uppenbart ett orealistiskt skönhetsideal. AI-genererade influerare behöver inte ha plats för organ inuti sig, säger Reich. Samtidigt är ungdomarna inte negativa till all användning av AI. Humoristiskt och uppenbart overkligt AI-innehåll kan tvärtom uppfattas som roligt. Reich nämner exempel som absurda "brain rot"-fenomen i sociala medier, där det är tydligt för tittaren att innehållet inte försöker framstå som äkta.

Oro för kreativa yrken

Studien omfattar även perspektiv från marknadsförare och barnrättsaktörer. Marknadsförare ser möjligheter att spara pengar och skapa innehåll snabbare med hjälp av AI, men även de lyfter risker. Både ungdomar och marknadsförare uttrycker oro för att tekniken kan påverka jobb inom kreativa yrken. Det gäller exempelvis fotografer, modeller, influerare, sminkörer och andra som arbetar med visuellt innehåll.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/flickors-sjalvmord-okar/ Wed, 20 May 2026 05:59:36 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230826 Självmord bland unga flickor ökar i Sverige, enligt en ny studie från Karolinska institutet. Ökningen syns tydligast bland flickor i åldern 10–14 år. Forskarna har gått igenom dödsorsaksregistret för perioden 1980–2023. Materialet omfattar 878 självmord bland barn och unga i åldern 10–17 år, varav 205 i gruppen 10–14 år, enligt den publicerade preprint-studien. I absoluta tal handlar det fortfarande om få fall. Under den undersökta perioden dog i genomsnitt omkring 25 barn och unga mellan 10 och 17 år per år genom självmord. Utvecklingen skiljer sig däremot tydligt mellan könen. Pojkarnas nivåer har enligt forskarna varit relativt stabila, medan självmordstalen bland flickor har ökat gradvis. Anna Lundh, specialist i barn- och ungdomspsykiatri och en av forskarna bakom studien, säger att ökningen inte kan förklaras med ett enskilt samhällsskifte. — Som barnpsykiatriker tänker jag att det beror på flera olika faktorer i vårt samhälle, som successivt ställer ökade krav på barn och ungdomar, i synnerhet flickor, säger hon till skattefinansierade kanalen SVT. Psykisk ohälsa har ökat markant de senaste åren, särskilt bland unga. Självmord har beskrivits som den vanligaste dödsorsaken bland unga i åldern 15–24 år i Sverige, enligt Region Stockholms folkhälsorapport. Folkhälsomyndighetens senaste statistik visar att självmord samtidigt står för nästan en tredjedel av alla dödsfall bland unga 15–29 år. Regeringen har tagit fram en nationell strategi för psykisk hälsa och självmordsprevention. En ny lag innebär också att varje misstänkt självmord ska utredas, för att klargöra hur dödsfallet hade kunnat förebyggas.]]>