<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>bankkonton &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/bankkonton/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 05 Feb 2026 13:26:09 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>bankkonton &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Länsförsäkringar stoppar kund från att ta ut egna pengar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/lansforsakringar-stoppar-kund-fran-att-ta-ut-egna-pengar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 05 Feb 2026 13:26:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Arvika]]></category>
		<category><![CDATA[bankerna]]></category>
		<category><![CDATA[bankkonton]]></category>
		<category><![CDATA[Länsförsäkringar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=220884</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Företagaren Anders Hallstensson i Arvika har fått sitt bankkort spärrat av banken. Orsaken: Länsförsäkringar Bank anser att han tar ut för mycket kontanter.</strong>

Anders Hallstensson föredrar att betala sina vardagliga utgifter med kontanter. Hushållsutgifter, bensin, inköp till hemmet och delar till sina veteranbilar betalar han helst kontant.

— <em>För mig som är född 1963 är kontanter en trygghet och en självklarhet</em>, säger han till lokaltidningen <a href="https://www.nwt.se/2026/02/03/anders-nekades-kontanter-av-banken-vacker-stor-debatt-om-kontantfrihet-c0106/" target="_blank" rel="nofollow noopener">NWT</a>.

Men i höstas hörde Länsförsäkringar Bank av sig. Under de senaste 18 månaderna hade Anders tagit ut ungefär 16 000 kronor per månad.

Nu ville banken veta vad han använt pengarna till och hänvisade till lagen om penningtvätt och finansiering av terrorism.
<h3>Krävde kvitton för 1,5 år</h3>
Banken krävde att Anders skulle skicka in kvitton som visade hur han använt kontanterna de senaste 1,5 åren. Ett krav som Anders anser vara orimligt och omöjligt att uppfylla.

— <em>Hur många sparar kvitton från vardagliga privata inköp?</em> utbrister han.

Eftersom banken inte ansåg att de underlag han skickade in var tillräckliga spärrade de hans kort och möjligheten att ta ut kontanter.
<h3>Banken försvarar sig</h3>
Jörgen Deramond Kronstrand, bankchef hos Länsförsäkringar Bank, förklarar att banken bedömer vad som är normalt beteende för varje kund och jämför med vad kunden själv uppgett om hur kontot ska användas.

Han understryker att banken måste utveckla sina system och bli mer förfinade för att hantera den ökade brottsligheten.

— <em>Gemene man tycker säkert att det ställs fler frågor, men det är en följd av att brottsligheten ökar</em>, säger han till NWT.

Anders Hallstensson planerar nu att byta bank.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>160 000 svenskar fick sina bankkonton nedstängda – på bara tre år</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/160-000-svenskar-fick-sina-bankkonton-nedstangda-pa-bara-tre-ar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 24 Feb 2025 14:18:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[bankerna]]></category>
		<category><![CDATA[bankkonton]]></category>
		<category><![CDATA[Finansinspektionen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=200458</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Finansinspektionen konstaterar i en kartläggning att nästan 160 000 svenskar har fått sina bankkonton nedstängda under åren 2020 till 2022.</strong>

<strong>2020 avslutade bankerna i Sverige, på eget initiativ, 45 000 konton, följt av 54 000 året senare och hela 60 000 bankkonton 2022 – en 33-procentig ökning på bara två år.</strong>

Någon tillgänglig statistik för åren 2023 och 2024 har inte presenterats – och det är alltså ännu oklart om nedstängningarna av svenskarnas bankkonton har fortsatt att öka sedan dess.

Syftet med Finansinspektionens kartläggning beskrivs som att se hur bankerna hanterar sin lagstadgade skyldighet att erbjuda betalkonton till konsumenterna, och det är en dyster bild som presenteras:

”<em>Antalet konsumenter som får sina betalkonton avslutade har ökat med 30 procent på senare år. Samtidigt fortsätter bankerna att neka konsumenter att öppna konto i samma utsträckning som tidigare. Bankernas vanligaste skäl till att neka och avsluta konton är bristande kundkännedom</em>”, noterar man.
<h3>Alternativa lösningar</h3>
FI <a href="https://www.fi.se/contentassets/52f041f27a434104a90d309983c6e8d1/rapport_betalkonto.pdf" target="_blank" rel="nofollow noopener">konstaterar</a> att det innebär mycket stora negativa konsekvenser för en privatperson som nekas konto eller kastas ut från banken, och att man därför behöver göra mer för att förbättra sin hantering.

Även om bankerna förvisso är skyldiga att motverka misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism, menar FI att det ofta finns bättre alternativ än att helt stänga ute människor från banken.

Vid tveksamma fall föreslår man bland annat att övervakningen av kundens transaktioner istället intensifieras eller att anpassade beloppsgränser införs.

”<em>FI anser att bankerna behöver arbeta målmedvetet med att sänka trösklarna för att kunna få ett konto som åtminstone kan användas för vissa vardagliga behov</em>”, skriver man vidare.
<h3>"Allvarliga konsekvenser"</h3>
Man har också kartlagt hur bankerna hanterar erbjudanden av betalkonton till företag. Även om det inte finns någon juridisk skyldighet att erbjuda företag bankkonton på samma sätt som privatpersoner så betonar FI att inte heller dessa lättvindigt bör nekas konton hos bankerna.

”<em>Samtidigt är även företags tillgång till finansiella tjänster av stor praktisk betydelse. Att nekas betalkonto får ofta konsekvenser för det enskilda företaget som kan vara mycket allvarliga</em>”, slår man fast.

När bankerna stänger ner sina kunders konton hävdar de oftast att de inte har kunnat uppnå ”fullgod kundkännedom” och att kundernas svar på olika frågor och formulering bedöms vara ”bristfälliga”.

De utkastade konsumenterna har dock en annan bild och menar att det överhuvudtaget är mycket svårt att föra en konstruktiv dialog med banken, eller att föra någon dialog överhuvudtaget.
<h3>Svårt för de drabbade</h3>
FI noterar också att ”<em>konsumenter som av olika skäl har ovanliga transaktionsmönster eller gör transaktioner som bedöms innebära en högre risk verkar få sina betalkonton uppsagda i större utsträckning än tidigare</em>”. Det kan exempelvis handla om att man återkommande tagit ut eller satt in kontanter, eller handlar med kryptovalutor.

Det framgår också att bara en femtedel av de svenskar som begär en omprövning av bankens beslut får rätt i slutändan – och att det överhuvudtaget är mycket svårt att ens få ett beslut från banken som går att ompröva.

”<em>Konsumenter ombeds ofta komplettera sina ansökningar, vilket innebär att en ansökan inte anses vara upprättad. Därmed får konsumenten inget avslag, och inte heller någon information om var de kan lämna klagomål. I praktiken får konsumenten därmed svårt att lämna in en ansökan och kan inte, inom ramen för en upprättad ansökan, ifrågasätta om efterfrågade kompletteringar är relevanta eller inte</em>”, skriver FI.

Avslutningsvis slår förvaltningsmyndigheten fast att det ”behövs fortfarande ett förstärkt skydd för konsumenter” och uppger att man ”kommer att fortsätta arbeta för att förbättra tillgången till betalkonto”.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
