bank- och penningsystemet – Nya Dagbladet

Kent Ekeroth kräver ett stopp för bankterrorn – SD säger nej

Redaktionen — Wed, 19 Nov 2025 11:55:30 +0000

Sverigedemokraternas landsdagar närmar sig, och frågan om storbankernas växande makt väcker intern debatt. Kent Ekeroth kräver nu att partiet driver ett skärpt regelverk mot vad han beskriver som politiskt motiverade avstängningar från banktjänster. Partiledningen i SD avvisar dock Ekeroths bankmotion och hänvisar drabbade till domstol. När Sverigedemokraterna i helgen samlas i Örebro ligger tre motioner från Kent Ekeroth på bordet. Förslagen från Ekeroth rör hetslagstiftningen, förtal samt bankernas möjlighet att stänga av privatpersoner och verksamheter. I sin bankmotion varnar Kent Ekeroth för en utveckling där storbankerna får ett oproportionerligt inflytande över vilka medborgare som kan delta i det moderna samhället, skriver Ekeroth i Samnytt. I motionen beskriver han en snabb förskjutning av bankernas roll: "Det svenska bankväsendet har utvecklats till ett slutet och maktkoncentrerat system där ett fåtal aktörer tillåts agera både domare och bödel. Samtidigt gömmer de sig bakom gummiparagrafer som ’bristande kundkännedom’ eller diffusa riskbedömningar." Han fortsätter: "Det är i grunden en ny form av censur, där bankerna agerar grindvakter för vem som får delta i det moderna samhället." I motionen föreslår Ekeroth bland annat:

krav på att bankerna alltid måste ange en konkret och juridiskt prövbar grund vid avstängningar
möjlighet att överklaga beslut till en oberoende instans
att penningtvättslagen inte ska få fungera som svepskäl för politiska avstängningar
att automatiska riskmodeller ska kompletteras med manuell granskning
att Finansinspektionen ska kunna återöppna konton och utdöma sanktionsavgifter

Bankernas tvångsnedstängningar har eskalerat

Enligt Finansinspektionen steg antalet tvångsavslutade konton från 45 000 år 2020 till 60 000 år 2022. Även om en del fall rör misstänkt kriminalitet uppger många drabbade att de aldrig fått en begriplig motivering eller en rimlig möjlighet att överklaga. Ekeroth lyfter i motionen flera exempel där alternativmedier och oppositionella profiler förlorat konton utan klar förklaring.

Biljardhuset, som vid tidpunkten för uppsägningen hade varit kund hos Nordea i över 20 år, fick sitt konto uppsagt med hänvisning till "bristande kundkännedom" – trots att företaget överlämnat all dokumentation till banken.
Simon Alm, tidigare profil i Sverigedemokraterna, fick nej till ett nytt bankkonto hos Nordea. Han misstänker att banken googlade hans namn och att politiska kopplingar låg bakom beslutet. Först efter att fallet fick medial uppmärksamhet öppnade banken ärendet på nytt.
Opinionsbildaren Mira Aksoy fick sitt konto stängt av Swedbank trots att hon förklarat förseningarna i sina uppdaterade uppgifter. Utan BankID förlorade hon i praktiken tillgång till viktiga samhällstjänster.
Den oberoende mediekanalen SwebbTV nekades bankkonto med hänvisning till att journalistiken var "känslig".
Fria Tiders grundare Widar Nord fick både bankkonto och bank-id avslaget av Swedbank med motiveringen "negativ publicitet" – ett beslut som senare underkändes av Stockholms tingsrätt.

SD-ledningen avvisar

Partistyrelsen, som efter valet 2026 siktar på att få ministerposter, avvisar dock förslagen och beskriver området som "komplicerat". I sitt yttrande inför landsdagarna hänvisar ledningen istället till befintliga klagovägar genom Allmänna reklamationsnämnden och domstolsväsendet: "Partistyrelsen anser därför att inriktningen i motionen i huvudsak är tillgodosedd genom vårt riksdagsarbete och att vidare hantering bör ske genom beredningar och utredning innan skarpa lagändringar utformas." Ledningen föreslår därför att motionen ska anses besvarad. Kent Ekeroth menar att politiken hittills inte tagit utvecklingen på allvar och att problemet sträcker sig långt bortom enstaka felbeslut. – Jag tror att det är en kombination av flera olika aspekter. Dels har det inte drabbat den "goda sidan" så mycket, utan mest riktat sig mot konservativa, med vissa undantag. Dels är bankfrågor ofta komplexa, vilket gör att tröskeln för politiker att förstå problemet blir högre, något som inte bör underskattas, säger Ekeroth till Samnytt och fortsätter – Poängen är att frågan måste ses över omgående så att den inte missbrukas mot politiska meningsmotståndare och börjar användas för annat än vad det uttalade syftet var, att bekämpa organiserad brottslighet. Ekeroth är i motionen tydlig med att rätten till bankkonto, betalningstjänster och e-legitimation slås fast som en grundläggande demokratisk funktion och att frågan ska ingå i framtida regeringsförhandlingar.

Bankchefens förklaring till misstron mot bankerna: ”Antisemitism”

Redaktionen — Thu, 24 Apr 2025 16:03:38 +0000

Det är inte bara i Sverige som bankerna väcker allt större folkligt förakt. I Polen uppger nu en majoritet av befolkningen låg tilltro till det nationella banksystemet, något som förklaras av en storbankschef med "antisemitiska" stereotyper. Przemek Gdański, vd för BNP Paribas Bank Polska, har väckt debatt i Polen efter att ha pekat ut antisemitism som grundorsak till landets utbredda misstro mot banker. – Enligt min mening har antipatin mot banker sina rötter i antisemitismen. Historiskt sett sköttes penningutlåningen, som under vissa perioder kallades ocker, av judar, uttryckte Gdański i samband med en intervju med tidningen Puls Biznesu. Han hänvisar vidare till en "brist på grundläggande förståelse" för hur bankväsendet fungerar, och kopplar detta till negativa associationer kring amorteringar, räntor och kreditgivning.

"Być może nadal na poziomie podświadomym funkcjonuje skojarzenie, że banki to Żydzi, a przecież Żydów się nie lubi" - mówi Przemek Gdański. Oburza się też na sugestię, że banki mogłyby starać się o klienta jak Biedronkahttps://t.co/iTahBNzkcT
— Marcel Zatoński (@pbzatonski) April 21, 2025

Uttalandet väcker kritik

Uttalandet har utlöst starka reaktioner i flera medier, där bland andra den liberala tidningen Gazeta Wyborcza beskriver det som ett "åskväder av kritik" mot att företrädare för bankväsendet svepande använder begreppet antisemitism som förklaring till institutionell kritik. Bakgrunden till Gdańskis resonemang är den historiska kopplingen mellan judisk diaspora och finansverksamhet. Branschföreträdare varnar för att förklaringar som bygger på "historiska fördomar", riskerar att överskugga mer konkreta orsaker, såsom avgifter, räntor och upplevd brist på transparens. Tidigare motsvarande opinionsmätningar i Polen har indikerat ett relativt högt förtroende för banksektorn.

”Skräckräntor” ökar vinsterna för norska banker

Jan Sundstedt — Sat, 08 Jun 2024 06:15:06 +0000

Norska banker har gjort rekordvinster på ränteintäkter under årets första kvartal, trots ökade lönekostnader och minskad utlåningstillväxt. Samtidigt har livförsäkringsföretagen förbättrat sina resultat, medan skadeförsäkringsbolagen kämpar med ökade skadekostnader bland annat på grund av stormen Ingunn tidigare i år. Norska banker redovisar ränteintäkter på 32,9 miljarder kronor för det första kvartalet i år, en ökning med 3 miljarder jämfört med samma period förra året. Enligt Finanstilsynet steg avkastningen på eget kapital från 14,3 procent till 14,6 procent under samma period. "För bankerna samlat steg avkastningen på eget kapital från 14,3 procent under första kvartalet 2023 till 14,6 procent under första kvartalet i år. Förbättringen i lönsamhet beror särskilt på ökade netto ränteintäkter", skriver Finanstilsynet i ett pressmeddelande. Resultatrapporten visar att bankernas lönekostnader ökade något jämfört med förra året, medan de totala driftskostnaderna minskade. Samtidigt har tillväxten i utlåning till kunder minskat det senaste året, med en tolvmånaders tillväxt på 3,8 procent vid utgången av 2023.

"Extremväder"

"Tillväxten i utlåning till kunder har sjunkit det senaste året, till en tolvmånaders tillväxt på 3,8 procent vid utgången av 2023. Minskningen i utlåningstillväxt har varit särskilt stor för utlåning till inhemska företagskunder, med en nedgång från 12,2 till 5,0 procent. Tillväxten i utlåning till inhemska personkunder var 3,3 procent, vilket var 1,9 procentenheter lägre än ett år tidigare och oförändrad från föregående kvartal", heter det i rapporten. Livförsäkringsföretagen har förbättrat sina resultat under första kvartalet, medan skadeförsäkringsföretagen fått ett betydligt svagare resultat. Mätt som andel av försäkringsintäkterna utgjorde resultatet före skatt 26,8 procent, en nedgång med 7,3 procentenheter. "Det är framför allt skadeprocenten som har ökat, bland annat som följd av 'extremvädret' Ingunn vid månadsskiftet januari-februari, och högre skadefrekvens på fastighet och motorfordon", skriver man vidare. Rapporten understryker hur banker och försäkringsföretag påverkas av ekonomiska och miljömässiga faktorer, och belyser vikten av att anpassa sig till förändrade marknadsförhållanden.

Storbritanniens finansinspektion ska granska politiskt agerande av banker

Jan Sundstedt — Thu, 14 Sep 2023 14:11:51 +0000

Financial Conduct Authority (FCA) meddelade förra veckan att man kommer att påbörja en granskning av huruvida "inhemska politiskt exponerade personer" - det vill säga personer som anförtrotts en framträdande offentlig funktion - på felaktiga grunder stängts av som bankkunder med nedstängda konton som följd. Storbritanniens finansiella tillsynsmyndighet FCA meddelar att man avser att inom kort påbörja och genomföra en granskning av hur landets finansiella institutioner hanterar personer med politisk exponering - så kallade PEP-personer. Åtgärden följer på ett omdebatterat beslut av privatbanken Coutts att utesluta UKIP-partiets och Brexit-rörelsens tidigare ledare Nigel Farage som kund och stänga ner dennes konton - ett beslut som sedermera ledde till att ett antal framträdande bankchefer tvingades avgå. – Enskilda personer utestängs från produkter eller tjänster utan egen förskyllan. Förutom potentiell orättvisa skadar detta också potentiellt ryktet för Storbritanniens finansiella tjänstesektor, säger FCA i en kommentar.

Our review will look carefully at the treatment of domestic PEPs by financial services firms. We’ll report by the end of June 2024. #FinancialServices https://t.co/8NsQRLcdWW
— Financial Conduct Authority (@TheFCA) September 5, 2023

Åtgärder kan bli aktuella

Myndigheten beräknar att publicera resultaten av granskningen i juni 2024. FCA flaggar dock för att man kan komma att vidta åtgärder mot enskilda banker i förtid om myndigheten upptäcker brister i en banks förehavanden. Den vanligtvis diskreta FCA-verksamheten har varit föremål för omfattande granskning i Storbritannien sedan Nigel Farage i juli uppgav att han på grund av politiska åsikter inte längre accepterades som kund hos Coutts - en privatbank för kungafamiljen och andra rika eliter. Sedan Farage-affären uppger FCA att man granskat bankernas beslutsfattande för att se om det finns tecken på politiska motiv. Härom veckan förtydligande myndigheten att bankerna bör hantera PEP-relaterade personer "proportionerligt" och tillade att man särskilt kommer att titta på beslut om att avvisa eller stänga konton. Finansinspektionen meddelade att man även kommer att utvärdera återkoppling från PEP-personer och deras familjer samt eventuella klagomål till Financial Ombudsman Service. FCA menar också att man överväger att vidta åtgärder mot eventuella problembanker innan granskningen avslutas nästa år.

Regeringen vill ge bankerna ytterligare maktbefogenheter

Jan Sundstedt — Wed, 30 Aug 2023 14:06:31 +0000

I kraft av lagar om penningtvätt och finansiering av terrorism har bankerna i praktiken kommit att tillåtas stänga av konton efter godtycke, ofta med uppenbart politiska motiv. Regeringen vill ytterligare stärka bankernas maktbefogenheter och tillsätter nu en arbetsgrupp som enligt arbetsbeskrivningen ska "motverka och försvåra för kriminella att utnyttja de finansiella systemen". – Det handlar om att öka den totala systemkraften som ska slå mot den ekonomiska brottsligheten, kommenterade justitieminister Gunnar Strömmer (M) under gårdagens presskonferens. Gunnar Strömmer menar att det är "nödvändigt" att bankernas befogenheter stärks ytterligare med motiveringen att ekonomisk brottslighet "kommit ikapp och gått förbi" narkotikaförsäljning som central inkomstkälla för kriminella grupperingar. Den nya arbetsgruppen kommer att bestå av representanter för både justitie- och finansdepartementet. Arbetsgruppens prioriterade områden blir enligt utsago att motverka bedrägerier, försvåra för penningtvätt/terrorismfinansiering och övrig ekonomisk brottslighet samt det något luddiga begreppet "motverka risker inom betalsystemet". – Vi förutsätter att bankerna kan använda delar av sin lönsamhet för att bygga motståndskraft och robusthet mot penningtvätt, brottslighet och terrorfinansiering i sin verksamhet, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M), som också deltog på tisdagens presskonferens. Bankerna, som de senaste åren gjort enorma vinster i den i övrigt ansträngda nationella ekonomin, uppmanas också att i än högre grad skärpa sina rutiner och kontrollsystem, en uppmaning som sker trots varningssignaler från privatpersoner, småföretagare och biståndsorganisationer som utan motivering drabbats av nedstängning och terminerade bankkonton.

"Ökat utbyte mellan polisen och banker"

Arbetsgruppen ska också verka för ett "utökat informationsutbyte mellan polisen och banker för att motverka penningtvätt". Den 1 oktober träder dessutom en reviderad lag som förstärker polisens möjligheter att använda så kallade hemliga tvångsmedel i kraft. Ett stort antal bedrägeribrott, som var för sig inte har tillräckligt högt straffvärde för att hemliga tvångsmedel kan tas i anspråk, ska enligt justitieministern inom kort kunna "läggas ihop" så att brotten totalt sett når upp till den nivå av allvarlighetsgrad där man ska kunna spionera på medborgare. – Dessutom kommer hemliga tvångsmedel nu att kunna användas för fler brottstyper som grovt bedrägeri, utpressning, mened, grovt, penningtvättsbrott och näringspenningtvätt, kommenterar Gunnar Strömmer lagförslaget.

Farage lanserar kampanj mot bankväldet

Jan Sundstedt — Wed, 02 Aug 2023 11:34:19 +0000

Nigel Farage har i efterspelet till nedstängningen av sitt bankkonto hos brittiska banken Coutts nu lanserat en kampanj för att ta itu med det han kallar "bankväldet". Brexit-politikerns syfte med initiativet beskrivs som att lyfta problemet med att allt fler företag och privatpersoner förnekas banktjänster. De senaste veckornas storm kring skandalen, där banken stängt av Farages bankkonto och därtill avsiktligt läckt felaktig informationen till statskanalen BBC, utlöste den gångna veckan en omtumlande kris hos de ansvariga bankerna Coutts samt moderbolaget NatWest Group. Konflikten ledde till att de båda finansbolagens verkställande direktörer avgick och att Farage även fick ursäkter av flera inblandade, inklusive BBC.

Lanserar kampanj

Nigel Farage är dock inte nöjd med detta utan har nu lanserat AccountClosed.org som ska "slå tillbaka mot de stora banker som har svikit oss".

I have been overwhelmed by members of the public getting in touch with their own experiences of being de-banked.
If you have had issues with your bank, please visit this website and fill in the form. You can also sign up to help us. Thank you.https://t.co/YzNXJeNyXV — Nigel Farage (@Nigel_Farage) July 30, 2023

Intresserade uppmanas att ange sin e-postadress för att få uppdateringar om kampanjen, som beskrivs syfta till att "påverka beslutsfattare och tillsynsorgan att införa rättvisare praxis och strängare riktlinjer". – Jag tror att vi tillsammans, om ni engagerar er, kommer att bygga upp en mycket, mycket betydelsefull och mäktig grupp människor. Parlamentet kommer att lyssna, ministrarna kommer att lyssna, premiärministrarna och oppositionsledarna kommer att lyssna, kommenterar Farage lanseringen av hemsidan. Enligt Farage är huvudsyftet att iscensätta en påtryckningsgrupp mot politisk diskriminering från storföretag, banker och andra finansinstitutioner.

Sunak stöttar, Coutts backar

Nigel Farage har vunnit något oväntad offentlig sympati för sitt projekt från Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak samt dennes kortlivade föregångare Liz Truss, som uttryckte att "huvuden med rätta har rullat" i spåren av bråket. Häromdagen kom dock uppseendeväckande uppgifter i brittisk press, som säger att Coutts nu backar och erbjuder sig att öppna upp Nigel Farages konton i banken, något Farage själv bekräftar. – Coutts nya VD, Mo Syed, som innehaft mycket höga positioner inom banken, är nu vd och han har skrivit till mig och sagt att jag kan behålla både mina privata konton och mina företagskonton.

BREAKING:
Nigel Farage is in talks with Coutts about **keeping** his account after the bank appeared to soften its stance. Former UKIP leader and bank have exchanged letters. Would be a big reversal after fortnight+ of backlash to the original closure.https://t.co/rZw1ZmvNgM — Ben Riley-Smith (@benrileysmith) July 31, 2023

Farage uppger samtidigt att han önskar ytterligare kompensation från banken och att "kampen fortsätter". Han vill också ha ett personligt möte med bankens chefer, i syfte att få ta del av hur många andra som har drabbats av orättfärdiga kontoavslutningar. – Jag vill ta reda på hur många andra människor i Coutts, NatWest och andra banker som fått konton nedstängda på grund av sina politiska åsikter. Jag vill se till att detta aldrig händer någon annan någonsin igen - så kampen fortsätter.

Banktoppar avgår efter skandalen kring nedstängningen av Farage

Jan Sundstedt — Tue, 01 Aug 2023 11:57:10 +0000

De brittiska storbankerna NatWest och Coutts har den gångna veckan fått se sina respektive verkställande direktörer avgå som en direkt konsekvens av skandalen kring nedstängningen av Brexit-ledaren Nigel Farages bankkonto. Bland annat framgår att Coutts i samband med nedstängningen även läckt felaktig information till den brittiska statskanalen BBC i vad som synes utgöra ett grovt brott mot banksekretessen. Bakgrunden är skandalen kring banken Coutts plötsliga nedstängning av den brittiske politikern Nigel Farages bankonto, inklusive att Coutts i hemlighet läckt felaktig information till BBC. Den förste att lämna var NatWest vd Alison Rose, som efter påtryckningar lämnade sin post i mitten på förra veckan. Rose har kritiserats för att vara källan till en osann BBC-rapportering om Nigel Farages uteslutning hos banken Coutts, ett dotterbolag till NatWest Group. Även Coutts vd Peter Flavel lämnar sin post med omedelbar verkan.

"Allvarligt felaktigt omdöme"

Tillkännagivandet av avgången kom bara några timmar efter att NatWests styrelse meddelat att man har fullt förtroende för Alison Rose och att hon även fortsättningsvis kommer att leda banken. Hon har i efterspelet av sin avgång erkänt att hennes samtal med BBC om Nigel Farage var ett utslag av "allvarligt felaktigt omdöme". "Styrelsen och Alison Rose har i samförstånd kommit överens om att hon kommer att avgå som VD för NatWest Group", skriver NatWest Groups ordförande Sir Howard Davies i ett meddelande. Nästa offer för Farage-gate blev Peter Flavel, Vd för omtalade Coutts den bank där historien tog sin början i och med Peter Flavels beslut att på felaktiga och förmodat lagvidriga grunder slänga ut Nigel Farage från banken. Peter Flavel har varit under hårt tryck att lämna sin post - och mindre än 48 timmar efter Alison Rose avsked blev det också så. Flavel blev uppmanad att lämna sin post av NatWests tillförordnade verkställande direktör Paul Thwaite. "I hanteringen av Farages fall har vi inte levt upp till bankens höga krav på personlig service. Som VD för Coutts är det rätt att jag bär det yttersta ansvaret för detta, vilket är anledningen till att jag avgår", skriver Flavel i samband med sin avskedsansökan. – Jag anser att detta är rätt beslut för Coutts och koncernen i stort, i samförstånd och med omedelbar verkan, kommenterade Paul Thwaite avskedet i ett uttalande från NatWest. Ett flertal betraktare samt analytiker inom ett antal olika branscher, inom inte minst finanssektorn, höjer nu tonläget och menar att flera högt uppsatta personer inom de berörda bankerna bör ta sitt ansvar och avgå.

Economist Justin Urquhart-Stewart says all of the “discredited” NatWest board should resign following the Nigel Farage banking row.
“They must do what they’re supposed to be doing, running a bank! That is it.”@JuliaHB1 pic.twitter.com/cCOoM1ADPi — TalkTV (@TalkTV) July 31, 2023

BBC ber om ursäkt

Nigel Farage har också begärt en ursäkt från BBC, vilket han efter viss senfärdighet också erhållit, enligt en intervju med nyhetskanalen GBNews. Samtidigt som många nu hyllar Nigel Farage för att ta kamp mot bankernas godtyckliga avstängningar av privatpersoner och företag, finns det även de som uttrycker kritik för att han själv inte tidigare tagit parti för aktivister och politiker som råkat ut för samma behandling. "Bara en påminnelse om att ingen av er - inklusive Nigel - brydde sig ett skit om alla de individer, företag och välgörenhetsorganisationer som förlorade sina konton INNAN detta för att de hade fel åsikt. Särskilt oberoende journalister som straffades för att ha rapporterat om fel sanning" skriver bland annat signaturen @bigolbearthejammydodger6527 på Youtube. Huvudpersonen i dramat, Nigel Farage, klargör i en intervju med The Independent att han överväger att stämma NatWest - och även BBC. Brexit-ledaren konstaterade att det skulle vara "svårt" att stämma BBC men att han överväger "alla alternativ" mot NatWest. – Det är inte lätt att stämma BBC, men jag överväger alla tänkbara alternativ för vad jag ska göra härnäst, inklusive rättsliga åtgärder, mot NatWest. Det som sades om mig i rapporten var ohederligt och ärekränkande, säger Farage.

Zelenskyj prisar samarbete med globala finansintressen

Jan Sundstedt — Thu, 02 Feb 2023 12:36:02 +0000

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tackar USA-baserade företag för deras stöd till Ukraina. Bland annat stoltserar han öppet med att man samarbetar med de kontroversiella finansjättarna Goldman Sachs, BlackRock och JP Morgan.

Utfästelsen till amerikanska företag från Zelenskyj skedde i samband med att det amerikanska affärsnätverket National Association of State Chambers (NASC) hade sitt årliga "Winter Meeting" i slutet av januari.

Volodymyr Zelenskyj deltog under mötet via videolänk och uttryckte hur "amerikanska företag kan bli ett lokomotiv för global ekonomisk tillväxt" efter krigets slut, men också att banden mellan amerikanska storföretag och Ukraina redan i nuläget är betydande. – Vi har redan lyckats dra till oss uppmärksamhet (från) och har samarbete med sådana jättar i den internationella finans- och investeringsvärlden som BlackRock, J.P. Morgan och Goldman Sachs, säger Zelenskyj och går så långt som att deklarera att amerikanska storföretag blivit en del av "det ukrainska sättet". – Amerikanska märken som Starlink eller Westinghouse har redan blivit en del av vårt ukrainska sätt. Era briljanta försvarssystem – som HIMARS eller Bradleys – förenar redan nu vår historia av frihet med era företag. Vi väntar på Patriots. Vi tittar (även) noga på Abrams, anför han vidare i det knappt sju minuter långa talet. https://www.youtube.com/watch?t=310&v=CtSRYpXmdsM&feature=youtu.be Zelenskyj inledde talet med att deklarera att det är "uppenbart att amerikanska företag kan bli lokomotivet som återigen kommer att driva fram den globala ekonomiska tillväxten" och att det är "en stor affärsmöjlighet" att stå med Ukraina. – Och jag tror att friheten alltid måste segra, tillägger han.

Ny lag gör banker skyldiga att ta emot kontanter

Isac Boman — Fri, 13 Dec 2019 10:19:46 +0000

299 av 349 ledamöter röstade nyligen igenom en ny lag som börjar gälla vid årsskiftet och gör det omöjligt för banker att vägra ta emot kontanter. Folkrörelsen Kontantupproret beskriver det som en viktig seger för såväl privatpersoner som landet i stort. "Syftet är att bevara möjligheten att kunna betala med kontanter, särskilt för grupper som har svårt att använda andra betalningssätt", skriver Riksdagen om beslutet. I praktiken innebär den nya lagen att banker och kreditinstitut måste se till att det finns både bankomater och dagskasseinsättningsmöjligheter i hela landet, vilket gäller de banker som har en inlåning från allmänheten på minst 70 miljarder kronor. Om en bank inte uppfyller sina skyldigheter vad gäller antal automater, placering på dessa, öppettider eller avgifter så kan banken drabbas av en sanktionsavgift. Kontantupproret har drivit just den här frågan i flera år och skriver i ett pressmeddelande att beslutet innebär en viktig seger för såväl privatpersoner som landet i stort. "Utvecklingen där kontanterna försvinner har fått pågå utan att någon tagit ansvar för konsekvenserna. Dagens beslut en viktig seger för alla som inte klarar sin vardag utan kontanter och för alla som värnar om den personliga integritet och Sveriges krisberedskap", konstaterar Björn Eriksson, talesperson för Kontantupproret. Nästa stora steg, klargör Eriksson, är kravet på att även affärer ska vara skyldiga att ta emot kontanter, något som ett växande antal butiker slutat med de senaste åren.

Världens skuldberg: 250 000 miljarder dollar

Isac Boman — Thu, 05 Dec 2019 15:18:08 +0000

311 000 kronor per person, eller 250 000 miljarder dollar totalt. Så stora är världens samlade skulder, vilket är högre nivåer än någonsin tidigare. Bloomberg rapporterar att de samlade skulderna är så omfattande att det motsvarar att varje barn och vuxen på hela planeten har en skuld på 32 500 dollar, eller 311 000 kronor per capita, vilket också är rekordsiffror. De hisnande siffrorna har beräknats fram när man slagit ihop samtliga skulder som världens företag, nationer och hushåll. Efter den senaste stora finanskrisen har det samlade skuldberget har vuxit kraftigt. Huvudanledningen man härleder detta till är att lån och räntor flitigt används för att hålla igång världsekonomin. Konventionella nationalekonomer har tidigare som regel menat att samlade skuldbelopp är irrelevanta eftersom långivare och låntagare kvittar varandra i ekonomin som helhet. Modernare nationalekonomer menar dock att skuldsättning kan vara allvarlig av flera skäl och att det är ytterst väsentligt att se till dess fördelning och konsekvenser. Bland annat är skuldsättningen i dagens läge, på grund av det nuvarande bank- och penningsystemet, på ett sammantaget plan koncentrerad till ett fåtal dominerande finansiella aktörer som därigenom utövar ett betydande inflytande på den samhällspolitiska utvecklingen.