bakterier – Nya Dagbladet

Så avslöjar doften att regnet är på väg

Jan Sundstedt — Fri, 28 Aug 2026 06:45:40 +0000

Det går faktiskt att känna doften av regn innan de första dropparna faller. Näsan uppfattar då antingen ozon som förs ner av ovädrets fallvindar eller doftämnen som blåser in från ett område där regnet redan har börjat. Det handlar alltså inte om att luktsinnet förutsäger vädret. Förklaringen är i stället att luft och doftämnen kan röra sig snabbare än själva regnskuren. Två lukter är särskilt förknippade med ett annalkande oväder: den skarpa doften av ozon och den jordiga doft som brukar kallas petrichor.

Ovädrets luft kan nå fram först

Inför ett åskregn kan kraftiga fallvindar föra ner ozonrik luft från högre delar av atmosfären. Ozon har en skarp, något sötaktig lukt och kan därför märkas innan nederbörden når marken, förklarar atmosfärskemisten Louisa Emmons vid National Center for Atmospheric Research för Scientific American. Doften kan även komma från regn som redan faller längre bort. När dropparna träffar torr jord, växter, asfalt eller sten frigörs ämnen som följer med vinden framför skuren. Den som står i vindriktningen kan därför känna lukten innan det börjar regna på den egna platsen.

Marken skickar upp doftämnen

Den jordiga regndoften fick namnet petrichor av forskarna Isabel Joy Bear och Richard Thomas i en Nature-studie 1964. Den består av ämnen som samlats på torra mineral- och lerytor och frigörs när ytan blir våt. En viktig beståndsdel är geosmin, ett ämne som produceras av jordbakterier i släktet Streptomyces. Tillsammans med bland annat växtoljor bidrar det till lukten av våt jord. MIT-forskare har visat hur doften kommer upp i luften. När en regndroppe träffar en porös yta fångas små luftbubblor i droppen. Bubblorna stiger och spricker, varpå mikroskopiska aerosoler med ämnen från marken kastas ut. Försöken visade att lätt och måttligt regn bildar fler sådana aerosoler än ett kraftigt skyfall. — Det intressanta är att de inte diskuterade mekanismen för hur doften kommer ut i luften. En hypotes är att den kommer från den mekanism som vi har upptäckt, säger MIT-forskaren Cullen Buie i universitetets forskningsnyhet. Det är därför näsan ibland hinner före regnet. Den känner inte dropparna som är på väg, utan de kemiska spår som ovädrets vindar bär med sig – ozon från högre luftlager och petrichor från mark som redan har blivit våt.

Antibiotikaresistens ökar kraftigt på Island

Emil Fjellstedt — Tue, 28 Jul 2026 04:28:47 +0000

Antalet registrerade fall av multiresistenta E. coli-bakterier och närbesläktade bakterier på Island har mer än tredubblats på tio år. Samtidigt har andelen resistenta bakterier i blodinfektioner fördubblats, enligt landets senaste smittskyddsrapport. Under 2025 registrerades totalt 650 fynd av multiresistenta E. coli-bakterier och närbesläktade bakterier på Island. För tio år sedan var antalet omkring 200, rapporterar den isländska public service-kanalen RÚV med hänvisning till smittskyddsmyndighetens årsrapport. E. coli är den vanligaste orsaken till urinvägsinfektioner och kan också orsaka allvarliga blodinfektioner. Vid blodinfektioner har andelen antibiotikaresistenta E. coli-bakterier enligt uppgifterna stigit från sju procent för tio år sedan till 14 procent i fjol.

Högre nivå än i övriga Norden

Karl G. Kristinsson, tidigare professor i mikrobiologi och tidigare överläkare vid Landspítali, Islands universitetssjukhus, uppger för RÚV att nivån nu är betydligt högre än i de andra nordiska länderna. Han bedömer att en stor del av de multiresistenta bakterierna förs in av islänningar som återvänder från utlandsresor. Bakterierna kan finnas i tarmen utan att ge symtom och först upptäckas om en infektion uppstår. Kristinsson pekar även på importerade livsmedel som en möjlig smittväg, bland annat kyckling och salladsgrönsaker. Detta är en bedömning av möjliga införselvägar, inte en fastställd förklaring till varje enskilt fall.

Färre behandlingsalternativ

Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot läkemedel som används för att behandla infektioner. När en bakterie är multiresistent blir behandlingsalternativen färre. Island antog en nationell handlingsplan mot antibiotikaresistens i augusti 2024. En tidigare myndighetsrapport har samtidigt redovisat att resistensen ökade med mer än 40 procent mellan 2018 och 2023 bland de kombinationer av bakterier och antibiotika som följdes.

Forskare varnar: Antibiotikaresistensen ökar

Emil Fjellstedt — Fri, 22 May 2026 05:06:41 +0000

Antibiotikaresistensen ökar och målet att minska antalet dödsfall till 2030 riskerar att missas. Nu krävs betydligt mer förebyggande arbete för att bromsa utvecklingen, enligt forskare. Allt fler bakterier blir motståndskraftiga mot antibiotika, vilket gör infektioner svårare att behandla. I en analys publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet skriver forskare att antibiotikaresistensen ökar och redan hotar behandlingar som tidigare kunde rädda liv. Utvecklingen påverkar inte bara svåra infektioner, utan även vanlig sjukvård. Operationer, intensivvård och behandling av särskilt sköra patienter bygger ofta på att fungerande antibiotika finns tillgängliga när infektioner uppstår. Forskarna bedömer att målet att minska de globala konsekvenserna av antibiotikaresistens med tio procent till 2030 fortfarande kan nås. Men då räcker det inte att vänta på nya läkemedel. Arbetet måste i högre grad inriktas på att stoppa infektioner innan de uppstår.

Åtgärder kan bromsa spridningen

Forskarna pekar på bättre smittskydd i vårdmiljöer, tillgång till rent vatten, fungerande avlopp och god hygien samt fler barnvaccinationer. Förbättrat smittskydd i vården beräknas kunna förhindra minst 337 000 resistensrelaterade dödsfall per år i låg- och medelinkomstländer. Rent vatten och sanitära anläggningar kan enligt studien förebygga ytterligare 247 800 dödsfall, medan barnvaccinationer kan förhindra omkring 181 500 dödsfall årligen. Gemensamt för dessa insatser är att de minskar antalet infektioner och därmed behovet av antibiotika. När färre antibiotikakurer används minskar också trycket som driver fram resistenta bakterier. Samtidigt framhåller forskarna att förebyggande åtgärder inte ensamma löser problemet. Nya antibiotika, vacciner och diagnostik behövs fortfarande, men utvecklingen går långsamt. Utan bredare insatser riskerar resistensen att fortsätta öka, vilket gör att fler infektioner blir svårbehandlade.

Spetälska åter i Europa

Jan Sundstedt — Sun, 14 Dec 2025 09:56:38 +0000

Två fall av spetälska, lepra, har nyligen bekräftats i Rumänien – de första på flera decennier. Fallen har skapat rubriker i Europa, men rumänska myndigheter betonar att risken för omfattande smittspridning är mycket liten. Enligt rumänska hälsomyndigheter rör det sig om två unga personer med ursprung i Indonesien, där sjukdomen fortfarande förekommer, rapporterar Reuters. De ska ha vistats på ett spa i staden Cluj-Napoca, där smittan upptäcktes i samband med medicinska undersökningar. Myndigheterna uppger att de nu följer upp personer som haft nära kontakt med de smittade. Företrädare för hälsodepartementet har framhållit i rumänska medier att spetälska är extremt ovanlig i både Rumänien och övriga Europa, och att situationen inte ger skäl till panik. Fokus ligger nu på smittspårning och tidig behandling av en begränsad krets kontaktpersoner.

Romania Confirms First Leprosy Cases Since 1981 pic.twitter.com/SAGpmAih72
— Monte OZ (@MonteOzAfrica) December 13, 2025

Ingen omfattande återkomst

Spetälska är en av världens äldsta kända infektionssjukdomar, men moderna antibiotikakurer gör att de flesta patienter kan behandlas framgångsrikt om sjukdomen upptäcks i tid. År 2024 rapporterade 188 länder in 172 717 nya fall, främst i Indien, Brasilien och vissa afrikanska länder. Infektionsexperter pekar på att enstaka europeiska fall nästan alltid har koppling till resor eller ursprung i länder där lepra fortfarande är endemisk. I nuläget finns inga tecken på en omfattande återkomst av sjukdomen i Europa, men händelsen i Rumänien understryker behovet av uppmärksamhet inom vården och fungerande smittspårning.

Svensk lasermetod identifierar kemiska vapen och bakterier

Isac Boman — Fri, 24 Oct 2025 05:11:35 +0000

Svenska forskare har utvecklat en banbrytande lasermetod som snabbt kan identifiera kemiska vapen och farliga bakterier direkt i fält – utan att behöva skicka proverna till laboratorium. Tekniken bygger på att kemikalier avger unika ljussignaler när de träffas av laserljus. Hälsofarliga kemikalier kan förekomma överallt – som föroreningar i vattendrag, bekämpningsmedel i mat eller i form av syntetiska ämnen skapade för att skada, såsom narkotika och kemiska stridsmedel. För att skydda människor från dessa ämnen krävs snabba och säkra detektionsmetoder. En ny avhandling från Umeå universitet visar hur laserteknologi kan lösa detta problem. Rasmus Öberg, doktorand vid institutionen för fysik och Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, har tillsammans med Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, utvecklat metoder som kan identifiera extremt små mängder av farliga kemikalier.

Unikt "fingeravtryck" från varje kemikalie

Principen bygger på att olika molekyler reagerar olika när de exponeras för laserljus. — Alla hälsofarliga kemikalier består av molekyler med specifika utseenden och egenskaper som gör dem farliga. När dessa kemikalier interagerar med ljus, till exempel från en laser, ger de ifrån sig ett 'fingeravtryck' – en ljussignal som är unik för just den kemikalien, säger Öberg. Metoderna kan användas i konfliktzoner eller vid miljöövervakning för att ge en snabb första bedömning av eventuella faror. Resultaten kan sedan följas upp med mer grundliga laboratorieanalyser vid behov. — Traditionella metoder för att upptäcka farliga kemikalier är ofta ganska klumpiga och svåra att använda utanför labbet. Med portabla instrument och ytor som förstärker ljussignalerna från kemikalierna kan vi ta de här metoderna ut i verkligheten. Samarbetet med FOI, som har stor erfarenhet av att arbeta med farliga ämnen, har varit ovärderligt i det här arbetet, fortsätter han.

Fungerar även mot bakterier

Avhandlingen visar också att liknande laserteknik kan användas för att spåra upp farliga bakterier och bakteriesporer. Detta har stor betydelse för livsmedelsindustrin och sjukvården, där multiresistenta bakterier utgör ett växande hot. — Biologiska ämnen är ofta mer komplicerade att detektera, men genom att isolera karaktäristiska kemikalier från dessa bakterier och bakteriesporer kan vi upptäcka även dem i relativt små mängder. Detta är ett spännande komplement till etablerade biologiska detektionsmetoder som bakterieodling och PCR, konstaterar doktoranden. Forskarna hoppas nu på fortsatt utveckling av tekniken för användning i fler sammanhang där snabb och pålitlig analys är avgörande. På sikt kan metoderna stärka beredskap och säkerhet inom områden som miljö, försvar och hälsa.

AI-skapade virus kan döda bakterier

Markus Andersson — Sat, 27 Sep 2025 11:55:49 +0000

Forskare i Kalifornien har använt artificiell intelligens för att designa virus som kan föröka sig och döda bakterier. Genombrottet öppnar för nya medicinska behandlingar – men riskerar också att bli ett farligt vapen i fel händer. Forskare vid Stanford University och Arc Institute har för första gången lyckats skapa kompletta genom med hjälp av artificiell intelligens. Deras AI-designade virus kan faktiskt föröka sig och döda bakterier. — Det var ganska slående, att faktiskt se denna AI-genererade sfär, säger Brian Hie, som leder laboratoriet vid Arc Institute där arbetet utfördes. Teamet använde en AI kallad Evo, tränad på genomen från omkring 2 miljoner bakteriofager (virus som attackerar bakterier). De valde att arbeta med phiX174, ett enkelt virus med bara 11 gener och 5 000 DNA-bokstäver.

16 av 302 fungerade

Forskarna lät AI:n designa 302 olika genomvarianter, som sedan tillverkades kemiskt som DNA-strängar. När de blandade dessa med E. coli-bakterier fick de ett genombrott: 16 av designerna fungerade och skapade virus som kunde föröka sig. — De såg virus med nya gener, med förkortade gener, och till och med olika genordningar och arrangemang, säger Jef Boeke, biolog vid NYU Langone Health som fått förhandstillgång till studien. Eftersom virus inte räknas som levande organismer är detta ännu inte riktigt AI-designat liv – men det är ett viktigt första steg mot den teknologin. Stor medicinsk potential Teknologin har stor potential inom medicin. "De flesta genterapi använder virus för att transportera gener in i patienters kroppar, och AI kanske kan utveckla mer effektiva sådana," förklarar Samuel King, studenten som ledde projektet. Läkare har tidigare prövat så kallad fagterapi för att bekämpa allvarliga bakterieinfektioner, något som AI-designade virus skulle kunna förbättra.

"Allvarliga farhågor"

Men teknologins utveckling väcker också stark oro. Forskarna har medvetet undvikit att träna sin AI på virus som infekterar människor, men andra skulle kunna missbruka metoden. — Ett område där jag uppmanar till extrem försiktighet är all viral förstärkningsforskning, särskilt när den är slumpmässig så att du inte vet vad du får. Om någon gjorde detta med smittkoppor eller mjältbrand, skulle jag ha allvarliga farhågor, varnar J. Craig Venter, pionjär inom syntetisk biologi. Venter menar att teknologin i grund och botten bygger på samma princip av att prova sig fram som han själv använde för två decennier sedan, bara mycket snabbare.

Framtida utmaningar

Att skapa större organismer är betydligt svårare. E. coli har tusen gånger mer DNA än phiX174. "Komplexiteten skulle skjuta i höjden från häpnadsväckande till väldigt mycket mer än antalet subatomära partiklar i universum," förklarar Boeke. Jason Kelly, VD för bioteknikföretaget Ginkgo Bioworks, tror att automatiserade laboratorier där AI kontinuerligt förbättrar sina genomdesigner kommer att behövas för framtida genombrott. — Detta skulle vara en vetenskaplig milstolpe av nationell skala, eftersom celler är byggstenarna för allt liv. USA bör se till att vi komma dit först, säger Kelly.

Världens äldsta bakterie-DNA hittat i mammuttand

Isac Boman — Sun, 07 Sep 2025 09:25:13 +0000

Svenskledd forskning har gjort ett genombrott inom paleogenetik. I en 1,1 miljoner år gammal mammuttand har de upptäckt det äldsta bakterie-DNA som någonsin hittats – och fyndet kan avslöja vilka sjukdomar som plågade de utdöda jättarna. Ett internationellt forskarteam lett från Stockholm har lyckats återskapa DNA från bakterier som levde tillsammans med mammutar för över en miljon år sedan. Upptäckten publiceras i den ansedda vetenskapstidskriften Cell och beskrivs som ett genombrott inom studiet av förhistoriska mikroorganismer. Forskarna vid Centrum för paleogenetik – ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet – analyserade hela 483 mammutprover. Av dessa kartlades DNA:t från 440 prover för första gången. Det mest spektakulära fyndet kommer från en stäppmammut som levde för cirka 1,1 miljoner år sedan. Med hjälp av avancerade metoder för att läsa av DNA kunde forskarna identifiera bakterien Erysipelothrix och rekonstruera stora delar av dess arvsmassa – vilket gör den till det äldsta bakterie-DNA från ett värddjur som någonsin återfunnits. — Tänk dig att hålla i en mammuttand som är en miljon år gammal och veta att den fortfarande bär spår av de uråldriga mikrober som levde tillsammans med och i mammuten, förklarar Benjamin Guinet, huvudförfattare till studien.

Extremt svår uppgift

Att utvinna DNA från så gamla prover är en enorm vetenskaplig utmaning. Till skillnad från mammutarnas eget DNA, som är relativt stabilt, bryts bakteriernas arvsmassa ned mycket snabbare. — Mikrobers DNA förändras väldigt snabbt. Så att få fram tillförlitliga DNA-data från mer än en miljon år gamla prover var lika svårt som att följa ett spår som ständigt skriver om sig självt, förklarar Tom van der Valk, forskare vid Centrum för paleogenetik. Forskarna var tvungna att utveckla nya metoder för att skilja ut mikrober som faktiskt levde tillsammans med mammutarna från sådana som koloniserade resterna efter djurens död. Samma sjukdomar som dagens elefanter? Analyserna identifierade sex olika grupper av mikroorganismer som konsekvent återfanns hos mammutarna. Bland dessa finns släktingar till bakterier som Actinobacillus, Pasteurella, Streptococcus och Erysipelothrix.

Nya möjligheter och perspektiv

Särskilt intressant är upptäckten av en Pasteurella-liknande bakterie som är nära besläktad med en sjukdomsframkallande bakterie som orsakat dödliga utbrott hos afrikanska elefanter. Eftersom elefanter är mammutarnas närmaste nu levande släktingar väcker fyndet frågor om huruvida mammutarna led av liknande infektioner. — Våra resultat visar att det går att studera mikrobiellt DNA från mer än en miljon år tillbaka i tiden. Det öppnar nya möjligheter att utforska hur mikrober utvecklades parallellt med sina värddjur, säger Benjamin Guinet. Studien visar att vissa bakteriestammar följde med mammutarna under enorma tidsrymder – från de äldsta stäppmammutarna för över en miljon år sedan ända fram till de sista ullhåriga mammutarnas utdöende på Wrangels ö för cirka 4 000 år sedan. Resultaten ger forskarna helt nya möjligheter att förstå förhistoriska ekosystem och de komplexa samspel som existerade mellan utdöda djur och deras mikrobiom (de mikroorganismer som lever i och på kroppen). — Våra resultat visar att förhistoriska lämningar kan bevara biologisk information långt bortom värdgenomet. Det kan ge oss nya perspektiv på hur mikrober påverkade anpassning, sjukdom och utdöende i pleistocena ekosystem, säger Tom van der Valk.

Nytt forskningsfält öppnas

Love Dalén, professor i evolutionär genomik vid Centrum för paleogenetik, ser upptäckten som början på ett helt nytt forskningsområde. — Detta arbete öppnar ett nytt kapitel i förståelsen av utdöda arters biologi. Vi kan numera inte bara studera mammutarnas egna genom, utan nu kan vi också börja utforska de mikrobiella samhällen som levde inuti dem, säger han. Även om den exakta påverkan som de identifierade mikroberna hade på mammutarnas hälsa fortfarande är svår att fastställa på grund av DNA-nedbrytning, representerar studien ett stort steg framåt inom paleogenetiken och öppnar dörren för framtida forskning om förhistoriska sjukdomar och ekosystem.

Antibiotikaresistens ökar bland barn

Sofie — Sun, 05 Nov 2023 11:10:20 +0000

Ökad antibiotikaresistens har gjort behandling av vanliga infektioner hos barn, särskilt spädbarn, allt mindre effektiva i stora delar av världen, enligt en ny studie som genomförts av forskare vid University of Sydney och University of Oxford. Värst drabbade är länder i Sydostasien och kring Stillahavsområdet. I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Regional Health-Southeast Asia, analyserades 6 648 bakterieisolat från 11 länder för att granska antibiotikakänsligheten hos vanliga bakterier som orsakar infektioner hos barn. Forskare upptäckte då att en stor del av den antibiotika som rekommenderas av Världshälsoorganisationen (WHO) hade en effektivitet på mindre än 50 procent vid behandling av barninfektioner som lunginflammation, sepsis och hjärnhinneinflammation. Hos nyfödda inträffar ungefär tre miljoner fall av sepsis globalt varje år, med upp till 570 000 dödsfall. De mest drabbade regionerna är i låg- och medelinkomstländer i Sydostasien och Stillahavsområdet där tusentals dödsfall bland barn till följd av antibiotikaresistens sker varje år. WHO har sedan innan deklarerat att man betraktar antimikrobiell resistens (AMR) som ett av de tio största globala folkhälsohoten.

Varierar stort i effektivitet

Studien indikerar att antibiotikan ceftriaxon endast var effektiv i ungefär en tredjedel av fallen med sepsis eller hjärnhinneinflammation hos spädbarn, men något högre för äldre barn. Denna medicin används vanligtvis i Australien för att behandla sjukdomar som lunginflammation och urinvägsinfektioner hos yngre patienter. För nyfödda med sepsis eller hjärnhinneinflammation var effektiviteten av aminopenicilliner endast 26 procent, medan antibiotikan gentamicin var effektiv i 45 procent av fallen. Carbapenemer, som är en annan typ av antibiotika, hade den högsta uppskattade effektiviteten med 81 procent för nyfödda och mellan 79 procent till 83 procent för äldre barn med dessa infektioner.

Forskarna: "En väckarklocka"

Phoebe Williams vid University of Sydney, och en av studiens författare, är specialist på infektionssjukdomar och arbetar även som kliniker i Australien. Hon menar att det finns allt fler fall av multiresistenta bakterieinfektioner hos barn runt om i världen och att studien bör vara en väckarklocka för alla om det växande problemet. – Antibiotikaresistensen ökar snabbare än vi tror. Vi behöver omedelbart nya lösningar för att stoppa invasiva multiresistenta infektioner och de onödiga dödsfall som drabbar tusentals barn varje år, säger hon. Williams pekar på att det finns ett akut behov av att uppdatera de globala riktlinjerna för antibiotika så att de återspeglar den snabba utvecklingen av AMR. De senaste riktlinjerna från WHO publicerades 2013. Vidare menar hon att man bör prioritera finansiering för att undersöka nya antibiotikabehandlingar för barn och nyfödda. – Den kliniska antibiotikabehandlingen fokuserar på vuxna och alltför ofta glöms barn och nyfödda bort. Det innebär att vi har mycket begränsade alternativ och data för nya behandlingar, menar hon. I nuläget forskar Williams kring huruvida ett gammalt antibiotikum, fosfomycin, kan användas för att behandla multiresistenta urinvägsinfektioner hos barn i Australien. Vidare samarbetar hon med WHO:s Pediatric Drug Optimization Committee med ett projekt för att säkra tillgång till antibiotika för att behandla multiresistenta infektioner och minska antalet dödsfall på grund av AMR bland barn.

Extrem antibiotikaresistens i krigets Ukraina

Isac Boman — Sun, 23 Jul 2023 06:15:42 +0000

En grupp svenska forskare vid Lunds universitet och EUCAST-laboratoriet i Växjö har tillsammans med ukrainska mikrobiologer kartlagt bakteriers antibiotikaresistens hos krigsskadade på ukrainska sjukhus. Fynden visar att många patienter hade bakterier som beskrivs som ”extremt resistenta mot antibiotika” – och man oroar sig för eventuell spridning till Europa. – Jag är ganska hårdhudad och har sett det mesta vad gäller patienter och bakterier, men jag har faktiskt aldrig stött på så här resistenta bakterier, säger Kristian Riesbeck, professor i klinisk bakteriologi vid Lunds universitet och överläkare vid Labmedicin Skåne. Prover samlades in från 141 skadade ukrainare – varav 133 vuxna som sårats i kriget, samt åtta nyfödda barn med lunginflammation. Patienterna hade vårdats på tre olika ukrainska sjukhus och fått akut kirurgi eller intensivvård. – Vi såg att flera av de Gram-negativa bakterierna var resistenta mot bredspektrumantibiotika och även mot nya enzymhämmande antibiotikapreparat som ännu inte lanserats på marknaden, nästan tio procent av proverna innehöll bakterier som var resistenta även mot ”vår sista utvägs” antibiotikum, kolistin. Vi har sett något sådant fall i Indien och Kina tidigare, men inget som liknar detta. Hela 6 procent av alla prover var resistenta mot alla antibiotika vi testade, förklarar Riesbeck. Det är särskilt Klebsiella pneumoniae-bakterierna och deras resistens som oroar – detta eftersom de kan orsaka allvarliga sjukdomsförlopp även för tidigare friska personer med välfungerande immunsystem. – Detta gör mig mycket orolig. Sådana här resistenta Klebsiella är det sällan man ser och inget vi förväntade oss. Det finns enstaka fall beskrivna i Kina, men inte i denna storleksordning. Det är många länder som nu skickar vapen och förnödenheter till Ukraina, men den här uppkomna situationen är minst lika viktig att hjälpa Ukraina med inför framtiden. Det finns en uppenbar risk att resistenta bakterier kan spridas vidare och detta hotar hela Europa.

Kanariefågelns immunförsvar kickar igång – när den ser sjuka fåglar

Isac Boman — Sat, 26 Jun 2021 06:27:57 +0000

För kanariefågeln räcker det att se en annan sjuk fågel för att immunförsvaret ska reagera och förbereda sig för att hantera potentiella virus och bakterier – och detta redan innan fågeln har hunnit smittas. Den häpnadsväckande upptäckten gjordes när friska fåglar sattes i burar i närheten av sjuka kanariefåglar och forskarna konstaterar att det räckte för de friska fåglarna att se sina artfränder bli sjuka för att deras eget immunförsvar skulle trigga igång. – Det är fascinerande att någon form av visuell signal kan förändra immunfunktionen, konstaterar ekologen Ashley Love vid Connecticuts universitet. Däremot är det oklart exakt hur mycket förändringarna i immunsystemet faktiskt skyddar fåglarna mot sjukdomarna. Love beskriver immunsystemen som ”vakter” som patrullerar kroppen och kallar in förstärkningar när man upptäcker fientliga inkräktare. Traditionellt har man trott att patogenen måste in i kroppen för att trigga denna typ av respons. Vissa forskare har dock även tidigare misstänkt att upplevda hot i sig själva kan trigga igång cellerna i immunsystemet och experiment där människor fått se fotografier av sjuka personer har konstaterats öka aktiviteten hos de inflammationsstimulerande kemikalierna cytokiner som finns i kroppen. Det är dock vetenskapligt oklart om någonting händer i kroppen när en människa i verkligheten ser en tydligt sjuk person. – Många djursjukdomar har de här tydliga fysiska symptomen. Om vilda djur kan förbereda sig immunologiskt vid första tecknet på att de kan smittas så kan de vara bättre förberedda på att bekämpa en inkräktare när denne väl kommer, förklarar Love vidare. Experimentet genomfördes genom att tio kanariefåglar i bur smittades med en hos fåglar vanlig bakteriell patogen vid namn mycoplasma gallisepticum som bland annat leder till att fåglarna visuellt ser uppsvullna och sjuka ut. Nio friska fåglar sattes sedan så att de kunde se sina sjuka artfränder men tillräckligt långt bort för att undvika infektion – något som kräver direktkontakt. Man genomförde sedan samma experiment fast med enbart friska fåglar i båda burarna. Under experimentet, som pågick under en månad, så tog forskarna blodprov från fåglarna och kunde konstatera att de friska fåglar som kunde betrakta sina sjuka artfränder hade kraftigt ökad aktivitet i sina immunsystem och att immunförsvaren gick på högvarv för att förbereda sig för att bekämpa främmande celler. Man noterade också att ingen av de friska fåglarna faktiskt hade smittats med sjukdomen. Hos de friska fåglar som enbart fick titta på andra friska fåglar upptäcktes ingen förändring i immunsystemen.