Bahnhof – Nya Dagbladet

Telenor tar kontroll över Bahnhof – affär värd 6,1 miljarder

Emil Fjellstedt — Sat, 11 Jul 2026 19:42:00 +0000

Norska Telenor har avtalat om att köpa kontrollen över internetoperatören Bahnhof. Affären värderar bolaget till 6,1 miljarder kronor och följs, om villkoren uppfylls, av ett bud på återstående aktier.

Telenor ska köpa aktier från Bahnhofs grundare Jon Karlung och Andreas Norman. Tillsammans säljer de direkt och indirekt 50,8 procent av aktierna och 86 procent av rösterna, enligt ett pressmeddelande från Telenor.

Priset för grundarnas aktier är 60 kronor per aktie. Telenor har dessutom avtalat om att köpa investmentbolaget Öresunds post på 6,7 procent av aktierna för 62 kronor per aktie.

När de avtalade köpen har slutförts blir Telenor kontrollerande ägare. Bolaget uppger att det därefter, inom fyra veckor, avser att lägga ett obligatoriskt kontantbud på återstående aktier till 62 kronor per aktie.

Vill växa på den svenska bredbandsmarknaden

Bahnhof grundades 1994 och har mer än 500 000 konsumentkunder samt omkring 15 000 företagskunder inom fast bredband. Bolaget har bland annat profilerat sig i frågor om integritet på nätet.

Telenor uppger att förvärvet stärker bolagets ställning på den svenska marknaden för fast bredband. Efter affären väntas Telenors andel av konsumentmarknaden öka från omkring 15 till omkring 27 procent, vilket skulle göra bolaget till Sveriges näst största leverantör av fast bredband.

Jon Karlung uppger i Telenors pressmeddelande att affären ger Bahnhof större möjligheter att konkurrera i både befintliga och nya marknadssegment.

Affären är villkorad av bland annat sedvanliga myndighetsgodkännanden. Telenor räknar med att den kan slutföras under årets fjärde kvartal.

Bahnhof vägrar skriva under överenskommelse om webbplatsblockeringar

Markus Andersson — Fri, 10 Jul 2026 17:54:44 +0000

Internetoperatören Bahnhof uppger att bolaget har vägrat skriva under en branschöverenskommelse om att verka för lagändringar som skulle underlätta framtida webbplatsblockeringar.

Bakgrunden är två domar från Patent- och marknadsdomstolen i juni. I den första, som gäller livesänd sport, ålades Bahnhof att blockera ett antal webbplatser efter en talan från Premier League. Tio dagar senare kom en ytterligare dom om blockering av filmsajter, efter krav från bland andra Disney, Netflix, Warner Bros., Paramount, Universal och Svensk Filmindustri.

Bahnhof skriver i ett pressmeddelande att bolaget följer besluten eftersom alternativet är vite. Samtidigt riktar operatören skarp kritik mot rättighetsinnehavarna och deras företrädare.

Enligt bolaget har rättighetsinnehavarna, företrädda av juristbyrån Synch Law, och flera svenska internetoperatörer ingått en överenskommelse om att samarbeta för ny lagstiftning. Bahnhof uppger att syftet är att förenkla blockeringar i framtiden och att bolaget är ensamt bland de större operatörerna om att inte skriva under den delen.

Skärmdump av Bahnhofs blockeringssida. Foto: Bahnhof

Lanserar egen blockeringssida

Bolaget har även lanserat webbplatsen blockerat-av-upphovsmaffian.se. Där möts användare som försöker nå adresser som omfattas av blockeringarna av information om varför sidan inte går att öppna, enligt Bahnhof.

Bahnhof framhåller att internetoperatörers uppgift är att tillhandahålla uppkoppling, medan ansvar för innehåll bör prövas mot dem som står bakom det. Bolaget beskriver sin hållning som ett försvar för ett öppet internet och nätneutralitet.

Domstolen har i sportmålet bedömt att de yrkade åtgärderna är ändamålsenliga och effektiva, med hänsyn till såväl Premier Leagues rättigheter som Bahnhofs intresse av att kunna bedriva sin verksamhet och till informations- och näringsfriheten. Domen finns publicerad av Bahnhof.

Bahnhof tvingas lämna ut användaruppgifter

Redaktionen — Mon, 22 Sep 2025 12:03:46 +0000

Internetleverantören Bahnhof förlorar i Kammarrätten och tvingas under hot om vite lämna ut känsliga användaruppgifter till polisen. Det handlar om information om vilka personer som använt vissa IP-adresser. Bahnhof har förlorat sin kamp mot att tvingas lämna ut användaruppgifter till Polismyndigheten. Kammarrätten i Stockholm har avslagit företagets överklagande och fastställt att Post- och telestyrelsen hade rätt när de förelade internetleverantören att lämna ut informationen. Tvisten började när Polismyndigheten inom ramen för sin brottsutredande verksamhet begärde ut uppgifter från Bahnhof om så kallade NAT:ade IP-adresser. Det handlar om IP-adresser som delas av flera användare samtidigt, där internetleverantören har information om vilka specifika abonnemang som använt adressen vid en viss tidpunkt. Denna teknik används ofta för att låta flera kunder dela på samma publika IP-adress. När Bahnhof vägrade lämna ut uppgifterna beslutade Post- och telestyrelsen att förelägga företaget vid vite att lämna ut dem till polisen.

"Strider inte mot EU-rätten"

Bahnhof överklagade föreläggandet, men Kammarrätten bedömer att beslutet är förenligt med både svensk rätt och EU-rätten. — Post- och telestyrelsen har haft rättslig grund för att förelägga Bahnhof att lämna ut uppgifterna. Föreläggandet strider inte som Bahnhof gjort gällande mot svensk rätt eller EU-rätten, säger Peder Liljeqvist, kammarrättslagman vid Kammarrätten i Stockholm. Kammarrättens dom innebär att Bahnhof nu är skyldigt att följa Post- och telestyrelsens föreläggande och lämna ut de begärda uppgifterna till polisen. Domen kan inte överklagas då Kammarrätten i Stockholm är sista instans för mål enligt lagen om elektronisk kommunikation.

Chat Control åter på agendan i EU

Redaktionen — Mon, 26 Aug 2024 06:32:51 +0000

Chat Control röstades ner i Europaparlamentet, men är nu återigen på dagordningen i EU. Förslaget väntas tas upp igen i oktober, där flera länder som tidigare motsatt sig övervakningslagstiftningen nu överväger att ändra ståndpunkt. Under juni månads omröstning lyckades en liten men inflytelserik grupp stoppa förslaget med knapp marginal (ja-sidan nådde 63,7 procent av de 65 procent som krävs för kvalificerad majoritet) och Europaparlamentet var tydliga i sitt fördömande av Chat Control. Rumänien, Bulgarien, Polen och Frankrike motsatte sig förslaget i somras, men överväger nu att ändra sina ståndpunkter och istället stödja det nya förslaget. Samtalen kring det kritiserade förslaget väntas tas upp igen vid Rådet för rättsliga och inrikes frågor (JHA), skriver Bahnhof. Rådet sammanträder åter den 10-11 oktober och man förväntas fatta ett eventuellt nytt beslut den 12-13 december.

Svenska partier vänder i frågan

Även svenska partier har svängt i frågan på nationell nivå. Under valrörelsen inför valet 2022 uttryckte framförallt Moderaterna och Liberalerna en oro för inskränkningar av medborgares integritet och frihet. I dag pratar dock justitieminister Gunnar Strömmer (M) om att man ”måste läsa av chattar för att rädda barnen”, alltmedan förslaget har ett brett stöd bland de svenska riksdagspartierna. Det är endast Centerpartiet och Sverigedemokraterna som varit konsekventa i sin kritik mot Chat Control. Skulle förslaget gå igenom innebär det en massövervakning av alla meddelanden, på alla kommunikationsplattformar, även de med end-to-end-kryptering (som hindrar tredje part från att kunna läsa meddelanden och data), samt även AI-granskning av allt från textmeddelanden till bilder och videor på EU-medborgarnas elektroniska enheter (så kallad client-side-scanning). Bland annat skulle tjänsteleverantörer som WhatsApp och Telegram till exempel behöva installera teknik för att kunna identifiera och rapportera misstänkt innehåll. För att ett förslag ska gå igenom, och få kvalificerad majoritet i EU:s ministerråd, krävs att minst 55 procent av medlemsländerna (15 av 27) röstar för förslaget, och att dessa i sin tur representerar minst 65 procent av Europas totala befolkning.

Bahnhof: ”Chat Control blir Stasi på steroider”

Markus Andersson — Thu, 21 Sep 2023 18:39:27 +0000

Under morgondagen tar Sveriges riksdags EU-nämnd ställning till EU:s massövervakningsförslag som i folkmun kallas för ”Chat Control”. Internetleverantören Bahnhof vädjar till ansvariga politiker att förkasta förslaget som man menar inte kommer att stoppa någon brottslighet utan istället bara leda till massövervakning, självcensur, spionage och ökad misstänksamhet i samhället. ”För de lyckligt ovetande: EU-kommissionen har lagt ett förslag om att all elektronisk kommunikation ska avkrypteras, övervakas och granskas i realtid. E-post, chatt, sociala medier, videosamtal, molnlagring – rubbet. Ett Stasi på steroider med andra ord. Bakom det kritiserade förslaget, som kallas Chat Control, står svenska Ylva Johansson”, skriver man i ett pressmeddelande. Man menar vidare att förslaget är en ”demokratisk katastrof som slänger ut allt vad privatliv och brevhemlighet heter” och att det heller inte kommer att stoppa den grova brottsligheten – eftersom denna av uppenbara skäl inte bryr sig om huruvida kryptering är förbjudet eller ej.

”Sluttande plan"

”De enda som kommer drabbas av övervakningen är vanligt folk, företag och andra legitima organisationer. Med FRA-lagen färskt i minnet vet vi dessutom att övervakningslagar alltid utvidgas likt ett sluttande plan”, fortsätter man. Bahnhof delar också uppfattningen att förslaget bryter mot såväl Europakonventionen som EU:s rättighetsstadga och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna – samt att makthavarna i Bryssel inte bara struntat i att deras väljare inte vill ha lagen utan även ignorerat kritiken från EU.s egen utredningstjänst. ”Om det här beror på illvilja eller Ylva Johanssons tekniska inkompetens låter vi vara osagt. Klart är att Chat Control inte hör hemma i ett rättssäkert samhälle. Bahnhof uppmanar därför riksdagens EU-nämnd att säga nej till förslaget om Chat Control”, avslutar man.

Demonstration mot Chat Control – Bahnhofs vd varnade för riskerna

Sofie — Wed, 24 May 2023 09:44:38 +0000

I helgen demonstrerade hundratals medborgare mot EU:s nya lagförslag Chat Control. Under demonstrationen talade Bahnhofs vd Jon Karlung där han bland annat menade att lagförslaget kan bli den "mest omfattande övervakningsapparaten i mänsklighetens historia". EU:s nya lagförslag, som tagits fram av Sveriges kommissionär Ylva Johansson (S), innebär att alla operatörer som tillhandahåller diverse chatt- och meddelandetjänster måste genomsöka all kommunikation efter barnpornografiskt material, för att sedan inlämna allt som anses misstänkt till polis. Förslaget har fått kritik, delvis på grund av att det anses vara integritetskränkande, men också på grund av att denna typ av teknik kan jämföras med den det totalitära Kina använder på sina medborgare för att kontrollera och övervaka dem. Under lördagen samlades hundratals i centrala Stockholm för att protestera mot lagförslaget, som även kallas "Chat Control", där Bahnhofs vd Jon Karlung talade. Han kallar lagförslaget för ”historiens största avlyssningscentral”. – Det behövs inga brottsmisstankar, du kommer alltid att vara avlyssnad. Det handlar om telefon, videosamtal, forum, e-post, molnlagring, synkade word-dokument, chattappar till privata semesterbilder, säger han. Allt ska registreras. Vidare menar han att detta inte bara handlar om en kamp mot Chat Control, utan om en strid för att stå upp för det "djupt mänskliga". – Det som står på spel är frihet och demokrati, det här är inte bara en kamp mot övervakningssystemet Chat Control. För mig så handlar det om personlig integritet om mänsklig integritet. Karlung menar att för att bekämpa barnpornografiskt innehåll på nätet behövs "riktade insatser där det finns brottsmisstankar" istället för massövervakning. – Det finns brott och företeelser på nätet som är vidriga, det finns avskyvärda handlingar som får en att kräkas. Ja, sätt då in rättsstatens skarpaste verktyg, men gör det med riktade insatser och när det finns brottsmisstankar. Bahnhofs vd konstaterar att EU:s övervakning blir en digital fotboja på själen eftersom den som alltid är övervakad alltid är en fånge som inte kan tänka fritt. – Det här är oprövad mark, det handlar om att rulla ut det som kan bli den mest omfattande övervakningsapparaten i mänsklighetens historia, säger Karlung. Vi kommer att få ett Saurons allseende öga som tränger in i varje skrymsle av själen. Tidigare har även Jan Jonsson, vd på Mullvad VPN, uttalat sig om lagförslaget där han menar att det inkräktar på människors liv och bara kan jämföras med totalitära Kina.

Bahnhof avvisar krav att lämna ut användaruppgifter

Sofie — Wed, 16 Mar 2022 08:45:20 +0000

Redan i januari fick internetleverantören Bahnhof krav om vite på fem miljoner kronor efter att man valt att inte lämna ut kunduppgifter till polisen. Nu står man inför ytterligare krav om vite efter att ha motsatt sig att lämna ifrån sig kunduppgifter till Post- och telestyrelsen (PTS). Den här gången gäller vitet en miljon kronor. Internetleverantören Bahnhof har gjort sig känd för att hålla på sina användares uppgifter, medan exempelvis Telia varit desto mer frikostiga med att lämna ut dem - bland annat även till advokatfirmor som senare skickat ut tusentals utpressningsbrev där man anklagat svenskar för olaglig fildelning och krävt dem på pengar. Bahnhof har tillämpat liknande principer även för att lämna ut uppgifter till Polismyndigheten vid misstanke om brott gällande datalagringsregler, åtminstone när det gäller IP-adresser i flerbostadshus som inte kan kopplas till en specifik person. I flerbostadshus finns endast en IP-adress utåt, medan ett tillägg i form av portnumret identifierar en specifik bostad. Även om ett sådant portnummer inte finns ska internetleverantören lämna ut uppgifter på begäran från polisen. Detta resulterade i att PTS i januari meddelade att Bahnhof stod inför ett vite om fem miljoner kronor, på grund av att man inte lämnat ut sådana uppgifter - något som internetleverantören själv överklagade, rapporterar Sweclockers. Nu står internetleverantören inför ännu ett vitesbelopp när man inte vill lämna ut kunduppgifter till PTS. Denna gång gäller beloppet en miljon kronor, rapporterar Nyhetsbyrån Siren via Dagens Industri. Bahnhof menar dock att det inte finns något ”rimligt behov” av att samla in de detaljerade uppgifterna som PTS kräver samt att man genom att lämna ut dem riskerar företagets sekretess- och företagshemligheter. Bahnhof har nu tre veckor på sig att antingen lämna ut uppgifterna som krävs eller överklaga vitet.

Telia lämnar ut personuppgifter till utpressningsfirmor

Markus Andersson — Wed, 03 Feb 2021 08:32:32 +0000

190 000 svenskar har sedan 2016 fått sina ip-uppgifter utlämnade till utpressningsfirmor. Telia är allra flitigast när det kommer till att dela vidare kundernas personuppgifter till advokatfirmor som sedan utsätter dem för utpressning. Bahnhof rapporterar att många tusentals hotfulla brev har skickats till svenska hushåll där personer anklagats för att illegalt ha laddat ner upphovsrättsskyddat material och ska betala stora summor pengar om de inte vill ställas inför domstol. ”Vi brukar kalla breven för utpressningsbrev eftersom affärsmodellen faktiskt bygger på regelrätt utpressning”, konstaterar man. Det är oftast an advokatbyrå som står som avsändare och denna företräder en upphovsrättsfirma eller ett medieproduktionsbolag och kräver av användaren mellan 1500 och 12000 kronor för att inte dra målet vidare till domstol. ”Breven kan likna fakturor eller böter, men är i själva verket bara betalningsförfrågningar utan juridiskt bindande betalningskrav. Många är dock oroliga för att hamna hos inkasso eller att bli åtalade, och betalar för att bli av med problemet och slippa oroa sig”, skriver Bahnhof vidare. Man poängterar dock att ingen svensk faktiskt har ställts inför rätta för att denne vägrat gå med på utpressningen och struntat i att betala. Detta trots att advokatfirmorna explicit hotar mottagarna av breven med att dra dem inför domstol om de inte betalar och att de där kan komma att få betala ännu högre belopp. Det rör sig alltså om en form av skrämseltaktik. Upphovsrättsfirmorna och advokatbyråerna kan numera enkelt få ut människors personuppgifter genom att öppna ett domstolsärende om misstänkt upphovsrättsintrång hos Patent- och marknadsdomstolen. ”Det räcker att det finns sannolika skäl för att upphovsrättsintrång har skett för att upphovsrättsinnehavaren ska ha rätt till uppgifterna. Domstolen behöver alltså inte fastställa om brottet definitivt har begåtts eller ej för att lämna ut mängder med personuppgifter till upphovsrättsfirman, som sedan ”straffar” de påstådda brottslingarna på eget bevåg med egentillverkade, hotfulla betalningskrav. Kombinationen av lättutnyttjade lagar och Patent- och marknadsdomstolens slapphänta kontroll har lett till att utpressningsbrev numera skickas i närmast industriell skala i Sverige”, skriver Bahnhof. Enligt internetleverantören är problemet inte bara ljusskygga aktörer som ägnar sig åt ren utpressning utan också misstänkt partiska domare och en lagstiftning som är felriktad, men några åtgärder har inte tagits och utpressningsbreven fortsätter att skickas ut. Exempelvis kan nämnas att under 2020 lämnades drygt 46 000 personuppgifter ut, drygt 60 000 2019 och drygt 52 000 2018. Allra flitigast på att lämna ut sina kunders uppgifter ät Telia som under 2020 stod för 34 189 av de drygt 46000 utlämnade personuppgifterna, men även Com Hem och Telenor har lämnat ut tusentals personuppgifter De advokatbyråer som ägnar sig åt dylik utpressning är framför allt NJORD Law Firm, Next Advokater KB och Rättighetsalliansen. Nya Dagbladet rapporterade förra veckan att den förstnämnda byråns främsta "utpressningsadvokat" Jeppe Broogard Clausen just nu står åtalad för grovt bedrägeri och riskerar åtta års fängelse.

Dansk utpressningsadvokat åtalas för bedrägeri

Isac Boman — Sun, 31 Jan 2021 07:25:41 +0000

Den danska advokatbyrån NJORD Law Firm har haft som affärsidé att skicka utpressningsbrev till tiotusentals svenskar där man anklagar dessa för fildelning och kräver stora summor pengar – för att inte driva ärendet vidare till domstol. Nu åtalas firmans främsta advokat för bedrägeri eftersom man saknat upphovsrätt till de filmer man begärt betalt för. Det är den integritetsvänliga bredbandsleverantören Bahnhof som under lång tid kartlagt och uppmärksammat advokatbyråns ljusskygga metoder och hur man aktivt ägnar sig åt att utpressa vanliga svenskar och anklagar dessa för illegal fildelning. ”Brevutskicken har möjliggjorts av Sveriges (EU-underkända) datalagringsdirektiv och IPRED-lagen - lagar som instiftats för att stötta ekonomiskt svaga konstnärer, men som i praktiken utnyttjas av privata upphovsrättsjättar som tjänar miljontals kronor på att företräda filmbolag och bedriva maffialiknande utpressningsverksamhet i upphovsrättens namn”, skriver man. Man konstaterar vidare att advokatfirman nu har fått ett allvarligt bakslag och att deras främsta ”utpressningsadvokat” Jeppe Broogard Clausen riskerar åtta års fängelse för grovt bedrägeri eftersom NJORD och deras klienter MIRCOM och CMS ”i många fall har saknat upphovsrätt till de filmer de begärt betalt för”. Bahnhof skriver att utpressningen har skett genom att advokatbyrån skickat hotfulla brev till tiotusentals svenskar där dessa anklagas för att illegalt ha laddat ner olika filmer och krävs på en stor summa pengar för att NJORD inte ska ta saken vidare till domstol. Breven har varit utformade så att de enkelt kan misstas för en faktura men är i själva verket ett förlikningsförfarande som inte har någon juridisk tyngd. För att kunna identifiera påstådda fildelare har advokatbyrån begärt ut användarnas IP-adresser från internetoperatörerna, något de har rätt till enligt nuvarande lagstiftning om de kan uppvisa att ett upphovsrättsintrång har begåtts. Eftersom utpressningsbreven är så lika fakturor eller böteslappar så har många blivit skrämda och helt enkelt betalat den efterfrågade summan – varefter det i många fall kommit nya betalningskrav för andra filmer.

Domstol slår fast att Telia måste blockera fildelningssajter

Sofie — Tue, 07 Jul 2020 14:42:16 +0000

Nu fastslås den överklagande domen mot operatören Telia, vilket innebär att företaget måste stänga åtkomsten till fildelningssajter. Under våren 2018 inledde en grupp filmbolag en satsning på att tvinga internetoperatörer att stänga ner åtkomsten till webbsidor som ansågs vara ”piratsajter”. Efter några månader dömde Patent- och marknadsdomstolen till filmbolagens fördel. Domstolsbeslutet löd att Telia skulle hindra sina kunder från att besöka bland annat The Pirate Bay och Dreamfilm. Beslutet överklagades och nu, två år senare, har ett beslut fattats. Patent- och marknadsdomstolen slår nu fast att Telia ska blockera åtkomst till de angivna webbsidorna. Webbsidorna som ska blockeras är The Pirate Bay, Dreamfilm, NyaFilmer och Fmovies. Telia har tre veckor på sig att blockera sidorna. Utöver dessa sidor måste även Telia blockera tillgång till andra webbsidor vars huvudsakliga syfte är att ge tillgång till de angivna webbsidorna. Om Telia inte följer beslutet riskerar de vite om en halv miljon kronor och domen kan inte överklagas. Bland filmbolagen ser vi bland annat TV4 och Svensk Film samt amerikanska bolag som Warner Bros och Universal. Beslutet är det senaste i en lång rad försök från film- och tv-branschen att stoppa åtkomst till de största svenska fildelningssajterna. 2017 fälldes Bredbandsbolaget av samma skäl till att blockera The Pirate Bay, något som fick kritik av Bahnhof. Under juni 2020 drog Svensk Filmindustri, Nordisk Film och Rätthetsalliansen internetleverantören Obenetwork inför rätta då de ansågs vara ansvarig för driften av The Pirate Bay.