Ayurveda – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 19 Dec 2025 08:56:43 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Ayurveda – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Ayurveda: Vedakulturens urgamla hälsofilosofi https://nyadagbladet.se/halsa/ayurveda-vedakulturens-urgamla-halsofilosofi/ https://nyadagbladet.se/halsa/ayurveda-vedakulturens-urgamla-halsofilosofi/#comments Tue, 23 Dec 2025 11:15:27 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=117327 Ayurveda är vedakulturens mycket komplexa filosofi för hälsa. Liksom sin systerfilosofi yogan har den sina rötter i urgamla skrifter från den antika civilisationen i Indusdalen som bevarats till våra dagar; vedaskrifterna.
Artikeln publicerades ursprungligen den 3 april 2022.
Begreppet Ayurveda härrör från två ord på sanskrit, där ayuh betyder "liv" eller "livslängd" och "veda" betyder "vetenskap" eller "helig kunskap". På sanskrit benämns hälsa som "svastha" - som definieras som ett tillstånd där människans olika aspekter som sinne, kropp och själ samverkar harmoniskt och som den ayurvediska filosofin strävar efter att bistå med sina råd och riktlinjer. Ytterst gör den ayurvediska filosofin anspråk bortom ren hälsa; på att synkronisera människan med sin sannaste, innersta natur; att utveckla ens styrka; att arbeta med utmaningar i livet i stort och förebygga sådant som kan påverka negativt. Filosofin är därför ingen behandling i sig själv, och man blir som regel inte rekommenderad naturläkemedel och stärkande örter från en ayurvedisk läkare eller hälsoterapeut för att sedan själv luta sig tillbaka i väntan på att bli frisk. Snarare tar den sitt huvudsakliga sikte i en sund och hälsofrämjande livsstil. Från Indiens utkanter till växande popularitet i Väst Trots stora politiska omvälvningar genom årens lopp har traditionen bevarats i utkanten av samhället. I det moderna Indien har den fått ett rejält uppsving i popularitet och har i allt högre utsträckning kommit att etableras som ett komplement till modern medicin och sjukvård. Under 1980-talet började filosofin vinna terräng västerut i och med den ökande populariteten för yoga och österländsk filosofi i de västerländska länderna, där den idag kommit att bli relativt etablerad. De ayurvediska principerna utgår från de riktigt stora perspektiven - där människan ses som en liten del av naturen och världsalltet - för att sedan sätta olika hälsotillstånd eller obalanser i ett större sammanhang och kartlägga vägen mot förbättrat välbefinnande. Att lyssna på kroppens signaler är också tydligt betonat i allmänhet. Grunderna exempelvis i ayurvedisk kosthållning är att äta i lugn och ro, sittande, vara närvarande i stunden, tugga noggrant och även endast äta när vi är hungriga. Ayurveda inkluderar bland mycket annat även en bred vägledning till läkande örter och naturlig växtbaserad medicin, men även exempelvis hur man förbättrar sömn och i övrigt för en hälsosam livsstil.
Några ayurvediska begrepp Ayurveda menar att fem huvudelement utgör naturens grundläggande byggstenar; jord, vatten, eld, luft och rymd. Varje människa präglas av dessa element, med vissa mer dominerande än andra. De tre så kallade "doshorna" är kanske bland de allra mest kända ayurvediska begreppen, som man kan säga är tre grundläggande kroppstendenser. Enligt ayurvedan är varje människa präglad av en viss kombination av doshor, ofta två där en är dominerande. Detta påverkar fysiologin, vad man tycker om och inte, tendenser och vanor, mental och känslomässig karaktär och sårbarheter när det kommer till obalanser och sjukdomar. Att leva i balans med sin medfödda kroppstyp, ens "naturliga jämviktstillstånd", är en allmän riktlinje för god hälsa. Vata Vata motsvarar luft-elementet och i kroppen sådant som andning, hjärtats pulsering, muskelrörelser, nervimpulser, sensorisk uppfattning, kommunikation och vår förmåga till flexibilitet, glädje och expansivt medvetande. Personer med dominerande vata beskrivs som ofta varande smala, snabba, flexibla, rörliga och kreativa, styrs av sina känslor och där humöret kan växla snabbt. Har man mycket vata i sin konstitution mår man bra av att äta lite oftare men mindre portioner. Personer med dominerande vata har lätt för att få blodsockerfall och har tendens till förstoppning, gaser och uppsvälld mage, och blir lätt illamående om de äter för mycket. En person med hög grad av vata bör äta tillagad varm mat, krämiga rätter, gärna mycket kött och fisk, samt vitlök, ingefära, rödbetor, avokado, morötter, och söta och saftiga frukter. Basilika, kanel, kajennpeppar och fänkål är bra kryddor att tillsätta i kosten, även olja och nötter. Vatapersoner ska helst undvika att överkonsumera fibrer, linser och bönor. Pitta Pitta är eldens element och uttrycks i kroppen i form av aptit, matsmältning, omvandling, absorption men även i mentala och emotionella egenskaper som intelligens, karisma, mod och ambition. Personer med dominerande pitta beskrivs som energiska och målinriktade, disciplinerade och strukturerade. pittadominerade personer har ofta ett starkt matsmältningssystem och behöver äta mat vid samma tidpunkter på dygnet för struktur och balans. Får en pitta-person inte mat i tid kan den lätt bli arg och grinig. Personer med dominerande pitta lider ofta av diarré, halsbränna, magkatarr, magsår och inflammation i tarmarna. Har du mycket pitta-energi mår du bra av tillagad varm mat på vintern, men kall och lättare mat på sommaren, samt fisk och fågel. Med mycket pitta-energi ska man undvika rå lök, råa tomater, för mycket salt och surt, samt heta kryddor. Färsk koriander, kardemumma och mejram går bra. Pitta-personer bör vara sparsamma med kaffeintag. Kapha Kapha, vattenelementet, finns i kroppen som tillväxt, regenerering, vätskebalans, fettreglering, styrka, uthållighet, minne och vår förmåga att känna medkänsla och tillfredsställelse. Personer med dominerande kapha tenderar till att ha lite större kroppshydda eller vara fast, tung och stabil i kroppen. En typisk kapha-person är ofta lugn, uthållig och tystlåten. En kapha-person har också lätt för att gå upp i vikt och har en långsam matsmältning, därför behöver man ofta inte äta mer än två gånger per dag. Med dominerande kapha upplever man vanligtvis otydliga hungersignaler, långsam förbränning, tung tarmtömning och även övervikt. Som kaphadominerad person bör man äta varm mat, fibrer och starka kryddor. Grönsaker, bönor, linser, ris, polenta, hirs och bovete, och beska frukter som gröna äpplen. Man ska helst undvika mjölkprodukter, oljor, nötter och torkade frukter. Kryddor som anis, basilika, chilipeppar och dragon är ett bra tillskott i maten.  ]]> https://nyadagbladet.se/halsa/ayurveda-vedakulturens-urgamla-halsofilosofi/feed/ 1 Ghee – hälsofrämjande indiskt smör https://nyadagbladet.se/mat/ghee-indiskt-halsoframjande-smor/ https://nyadagbladet.se/mat/ghee-indiskt-halsoframjande-smor/#respond Sun, 26 Nov 2023 12:30:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=166627 Med rötter i indisk matlagning och medicin har det skirade smöret blivit alltmer populärt på grund av dess hälsoegenskaper och goda smak. Ghee kan förhöja smakupplevelsen av maten och går enkelt att göra själv i hemmet. Ghee framställs genom att man tar bort mjölkprotein och vatten från smör och därmed erhåller en produkt bestående av 100 procent fett som alltså är fri från protein, laktos och vatten. När vatten och protein, som innehåller nedbrytande enzymer, tas bort från smör, förlängs hållbarheten avsevärt. Ghee kan förvaras i rumstemperatur så länge det förvaras i en lufttät förpackning. Det går också att förvara smöroljan i kylen, men den blir då hårdare. Ghee liknar kokosolja när det kommer till både egenskaper och näringsämnen. Tack vare avsaknaden av protein, som annars bränns, tål ghee höga temperaturer (ca 250 °C) och lämpar sig således utmärkt för stekning eller som frityrolja, dock vid lite lägre temperatur (ca 140 °C) än vanlig frityrolja (ca 160 °C). Ska man använda det i ett recept inom matlagning eller bakning med smör går det att ersätta smöret med ghee. Det fungerar också fint att breda på mackan.

Rötter i Indien

När man började domesticera kor i Indien sammanföll det av naturliga skäl också med framställandet av diverse mjölkprodukter, som till exempel smör. Smör är dock svårt att förvara i det varma landet och därmed uppkom processen att ta bort mjölkproteinet i smöret. Ordet ghee är sanskrit och betyder "att strö" eller "strössla". I hinduistisk mytologi där historien berättar att skapelsernas herre, Prajapati, gnuggade sina händer mot varandra för att skapa den första satsen ghee någonsin för att sedan hälla den i eldslågor för att skapa sina barn. Än idag häller praktiserande hinduer ghee i heliga eldar som en lyckobringande handling vid bland annat bröllops- och begravningsceremonier.

Hälsofördelar

Ghee har också använts inom ayurvedisk medicin i Indien där man anser att det är rena guldet för hälsan. Fettet innehåller rikligt med fettlösliga vitaminer och karoten samt även många nyttiga fettsyror, främst smörsyra och CLA (konjugerad linolensyra). Smörsyran agerar som näring för tarmslemhinnan och fungerar därmed som probiotika, enligt en studie från 2010. CLA bidrar även till viktminskning, enligt en studie från 2006. och används för detta i Indien. I en studie från 2013 kom man fram till att ghee skulle kunna användas förebyggande mot hjärt- och kärlsjukdomar, just tack vare dess höga CLA-halter. Vidare ska ghee också innehålla vitamin A, D och E samt även omega-3. Fettet har antiinflammatoriska och viruskyddande egenskaper. Enligt ayurvediska läkare kan man tillsätta en matsked ghee per dag i maten för att motverka torr hy. Vid förstoppning kan man blanda två matskedar ghee i varm mjölk eller rismjölk på kvällen innan läggdags. Läkarna menar också att när man är stressad förbränner kroppen mer fett vilket gör att man lättare tröttnar. En matsked ghee i maten om dagen smörjer på ett hälsosamt sätt vid stress. Enligt de ayurvediska läkarna kan den till och smörja och lugna trötta och utbrända hjärnceller. Liksom med den mesta mat bör även ghee ätas i måttliga mängder.

Göra egen ghee

  1. Koka/sjud två paket riktigt smör (à 500 g) i en tjockbottnad kastrull/gjutjärnsgryta i cirka 25-30 minuter på svag värme. Det går bra att det bubblar pyttelite. Låt det sjuda utan lock så att vattnet kan dunsta. Skumma av det vita som samlas överst några gånger under processen. Rör inte om i smöret eftersom man vill att mjölkproteinerna ska sjunka till botten och stanna kvar där.
  2. Gheen är färdig när det börjar lukta lite kola eller popcorn och har fått en gyllene färg. Det är klart när smöret inte bubblar alls. Först avtar bubbel-ljuden men stilla bubblor "pelare" stiger fortfarande till ytan. Vänta tills att även dessa helt har upphört.
  3. Låt svalna något och häll sedan försiktigt av den genomskinliga vätskan till glasburkar som har tättslutande lock. Det kan vara bra att ta hjälp av en soppslev eller liknande. En del menar att man ska sila vätskan, medan andra hävdar att det inte behövs.
  4. Släng sedan bottensatsen i soporna, inte i vasken eftersom det kommer att stelna och kan sätta igen rören.

I ugn

Värm ugnen till 75-80°C. Placera smör i en ugnsfast behållare eller en kastrull i mitten av ugnen. När smöret smälter skiktas det och det blidas en bottensats med vita mjölkämnen. Det bildas också ett tunt lager på toppen som ska tas bort. När bottensatsen är ”platt”, när det inte rör sig partiklar upp och ner och smöroljan är helt klar, ta ut behållaren ur ugnen. Ta först bort det översta lagret som bildats på ytan – försiktigt med en sked. Häll långsamt upp ghee på burkar.]]> https://nyadagbladet.se/mat/ghee-indiskt-halsoframjande-smor/feed/ 0