<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>avverkning &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/avverkning/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 17 Sep 2025 06:35:27 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>avverkning &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Avverkning kan ha förvärrat skyfallsolyckorna</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/avverkning-kan-ha-forvarrat-skyfallsolyckorna/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 17 Sep 2025 06:32:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[avverkning]]></category>
		<category><![CDATA[Skogsstyrelsen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=213129</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Skogsstyrelsen har under flera år varnat för att avverkning nära infrastruktur ökar riskerna vid skyfall. Nu visar en analys att avverkningen delvis kan ha bidragit till de senaste olyckorna i Västernorrland.</strong>

De senaste veckorna har skyfallen i Västernorrland <a href="https://nyadagbladet.se/vader/krislage-i-vasternorrland-efter-nattens-skyfall/" target="_blank" rel="nofollow noopener">orsakat</a> kaos i samhället. Ett stort antal vägar har förstörts, tåg med farligt gods har spårat ur och en person har även avlidit till följd av olyckorna. I Kramfors kom det exempelvis 123,5 millimeter regn på ett dygn, vilket är det högsta som uppmätts i september sedan 1913 - enligt statistik från SMHI.

En av orsakerna bakom kaoset kan vara det svenska skogsbruket, enligt en analys som Skogsstyrelsen genomfört. Två av de värsta olyckorna i Västernorrland har nämligen skett i områden där man avverkat mycket skog de senaste åren, visar underlaget som Bonniertidningen <a href="https://www.dn.se/sverige/intensivt-skogsbruk-kan-ha-forvarrat-oversvamningsskadorna/" target="_blank" rel="nofollow noopener">DN</a> tagit del av.

Den ena olyckan skedde utanför Härnösand, där en man körde ner i en spricka i en förstörd väg och avled. Den andra olyckan handlar om godståget som spårade ur i Skorped vid en sjö, där tåget innehöll bland annat ammunition och diesel.

Skogsstyrelsen har varnat för att omfattande avverkning kan påverka samhällsviktiga funktioner i flera år, särskilt när det sker i branta slänter. I ett flertal rapporter som lämnats in till regeringen har man lyft frågan, men ingenting har hänt.

— <em>Vi har varnat för riskerna väldigt länge och det verkar vara just det vi ser exempel på nu. Vi behöver göra en ordentlig analys av orsak och verkan tydligt, men utifrån det vi vet hur avverkning påverkar avrinning ser det problematiskt ut</em>, säger Anja Lomander, markspecialist på Skogsstyrelsen.
<h3>"Måste förändras snabbt"</h3>
Avverkning av skog kan göra att avrinningen fördubblas när det kommer skyfall, eftersom träden inte är där dels fångar vattnet i trädkronorna, dels suger upp det i rötterna, något som är särskilt riskabelt i branta sluttningar. Även körspår och diken gör det lättare för vattnet att rinna ner och dessa typer av avverkningar har dock ökat i Sverige de senaste åren.

Lomander menar att det saknas både kunskap och resurser inom området, samt att dagens regelverk gör att Skogsstyrelsens granskningar av skogsägarnas avverkningsanmälningar inte räcker.

— <em>Det måste förändras snabbt för att inte fler liv ska gå till spillo och för att inte kostnaderna för samhället ska bli enorma</em>, säger hon.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ojnareskogen kan lyftas i Europadomstolen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/ojnareskogen-kan-lyftas-europadomstolen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/ojnareskogen-kan-lyftas-europadomstolen/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 12 Jan 2018 11:20:35 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[avverkning]]></category>
		<category><![CDATA[Gotland]]></category>
		<category><![CDATA[Nordkalk]]></category>
		<category><![CDATA[Ojnareskogen]]></category>
		<category><![CDATA[skog]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=46077</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Att Nordkalk har vänt sig till Europadomstolen kan inte leda till att beslutet om de nya Natura 2000-områdena på norra Gotland upphävs, enligt Jan Darpö, som är professor i miljörätt vid Uppsala universitet, rapporterar P4 Gotland.</strong>

Om Europadomstolen tar upp ärendet handlar det om att den svenska staten ingripit på ett otillåtet sätt i den pågående rättsprocessen i Mark- och miljööverdomstolen. Nordkalk anser att staten har kränkt bolagets rätt till en rättvis rättegång när regeringen utsåg området i Ojnareskogen till ett Natura 2000-område.

<strong>I somras gav</strong> Högsta förvaltningsdomstolen regeringen rätt och det är därför som Nordkalk vänt sig till Europadomstolen.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/ojnareskogen-kan-lyftas-europadomstolen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Lärobok i kalhyggesfritt skogsbruk</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kronikor/larobok-i-kalhyggesfritt-skogsbruk/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kronikor/larobok-i-kalhyggesfritt-skogsbruk/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 21 Jul 2017 14:23:54 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Krönikor]]></category>
		<category><![CDATA[avverkning]]></category>
		<category><![CDATA[Hans Sternlycke]]></category>
		<category><![CDATA[kalhygge]]></category>
		<category><![CDATA[skog]]></category>
		<category><![CDATA[skogsavverkning]]></category>
		<category><![CDATA[skogsbruk]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=39073</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Mats Hagner har publicerat en reviderad upplaga av sin Lärobok i Naturkultur. Den är på 227 sidor full av illustrationer</strong> och många vackra teckningar. Tyvärr finns den bara som E-bok på Libris söktjänst. Man kan också hitta boken på Föreningen Naturbruks hemsida, fsy.se, och sedan gå till rapporter. Den borde läsas av alla skogsintresserade och politiker för att ge en motvikt till dagens plantageskogsbruk och för att få handfasta råd för en naturligare och lönsammare skogsskötsel. Språket är enkelt och klart.

Mats Hagner är sedan 1999 professor emeritus vid Sveriges Lantbruksuniversitet i skogsskötsel. Han är dock utestängd från lokalerna och alla hans skrifter har blivit bortcensurerade. De provytor med skog han lagt ut följs inte upp.

<strong>Som nyutbildad var han uppfylld av </strong>de nya skogsbruksidéerna. Hans svärfar sa till honom: ”Tydligen måste man bli jägmästare för att bli så dum som du”. Konflikten med SLU började när han 1973 fick en student som hävdade att ”det kan inte kan vara lönsamt att ta bort ett halvstort träd bara för att det står ett fullstort träd i närheten”. Han sökte motbevis men måste ge upp och ge studenten rätt. Skogsvårdslagen byggde på falska hypoteser, och så är det än i dag. Metoden Naturkultur för att få ett mer rimligt skogsbruk.

<strong>I kalhyggesskogsbruket står plantorna </strong>till en början fritt, får mycket kvistar och växer snabbt. Snabbväxt trä ger plankor som kröker sig när det torkas. Vid slutavverkningen står träden så tätt i den att självsådda plantor inte kunnat gro. Bara överst på de stora träden finns det levande grenar. Stammen längst ned har invallade ruttna grenar. Vid beståndsskogsbruk huggs alla träd i ett område ner och man nyplanterar. I hyggeskanten blir det lätt stormfällning. Stamvolymen skall maximeras. Men det är inte stammarna som ger tillväxten, utan det är bladen och barren som fångar solen. Därför vill Hagner ha låg stamvolym. Plantageskogen är en monokultur utarmad på biologisk mångfald, svår att gå i och otrivsam som fritidsmark.

<strong>I en naturlig skog är det</strong> tvärtom. Träden är av olika ålder. Man arbetar med trädgrupper, där ett stort träd som ännu inte är moget är dominanten får ljuset, vattnet och näringen och inte utsätts för konkurrens av ett annat lika stort träd. Mindre träd med goda egenskaper lämnas dock kvar inom påverkansområdet på fem meter, och en av dem kan bli den framtida dominanten. De små träden hämmas i sin tillväxt och får få grenar nertill. Det ger ett högkvalitativt virke. De träden har i dagens skogsbruk setts som genetisk undermåliga vilka skall rensas bort. Men när de stora träden fälls får de full växtkraft.

<strong>Sverige lagstiftade om kalhyggesbruk</strong> 1950. Det har inneburit sjunkande virkeskvalitet, lägre andel grovt virke och höga planteringskostnader. Bra virke är flera gånger mer värt än massaved. Angela Merkel förbjöd kalhyggesbruk i den tyska statsskogen när hon var miljöminister 1990. Det var av miljöskäl, men det resulterade i fördubbling av skogsbrukets rotnetto, vad som blir över när kostnaderna betalats.

<strong>Det gäller också Sverige. </strong>Mats Hagner har beräknat att på 80 miljoner kubikmeter i årsavverkning kunde skogsägarnas vinst varit 80 miljarder kronor högre. Skogsindustrin skulle tjänat lika mycket till på bättre råvara. Skogsvårdslagen som sedan 1950 tvingat fram kalhyggesskogsbruk har fram till nu orsakat landet en förlust på över ettusen miljarder kronor.

<strong>Gallringsskogsbruk är mer arbetsintensivt. </strong>För hela landet kunde det ge 50 000 fler sysselsatta. För Lycksele som idag har 12 000 invånare har Mats Hagner beräknat att, om hälften av skogsägarna och entreprenörerna bor där, kunde skogen ge 460 fler sysselsatta i kommunen. Lika många tillkommer som multiplikatoreffekt av att det behövs fler i service. Med de icke sysselsatta blir det dubbelt upp av boende igen.

<strong>Naturskogsbruk skulle ge landsorten </strong>ett lyft. Därtill gynnas träindustrin och sågverken där när timmerandelen ökar och massavedsandelen minskar. Sådant skogsbruk kan också binda lika mycket mer koldioxid som hela Sverige släpper ut. Renbetesmarker skulle inte förstöras, och fornlämningar inte försvinna av markberedning.

<strong>Rätt utförd gallring behöver inte</strong> vara mer än 20 procent dyrare än kalavverkning. Det är lönsamt att låta trädcertifierare välja ut vilka träd som skall gallras. Det kostar 4 000 kronor om dagen men ökar skogsägarens vinst med 15 000 kronor. Ovana eller slarviga maskinförare kan skada upp till vartannat träd som annars kunde blivit timmerträd.

<strong>För att helt komma från kör- eller fällningsskador</strong> skulle Mats Hagner vilja ta ut träden uppifrån och frakta bort dem med ballong. Fem meter breda stickvägar var femtonde meter behövs inte. Han har arbetat med helikopter på Borneo, men med helikoptertransport blir det dyrt.

<strong>Sist i boken lämnar han förslag till en ny </strong>skogsvårdslag liknande den i Kalifornien, liksom hur forskningsanslag skall fördelas för att forskningen bli oberoende av industriintressen och forskningsparadigm låsta vid det nuvarande systemet. Det saknas forskning i alternativt, naturenligt skogsbruk. Det behövs datormodeller och förståelse för multidimensionell analys.

&#160;

&#160;

<em>Hans Sternlycke</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kronikor/larobok-i-kalhyggesfritt-skogsbruk/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sverige avverkar skyddsvärd skog</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 21 Jun 2017 07:18:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[avverkning]]></category>
		<category><![CDATA[kalhygge]]></category>
		<category><![CDATA[skog]]></category>
		<category><![CDATA[skogsavverkning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=38336</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Endast 5 promille 54 000 avverkningsanmälningar i Sverige stoppas. Det är bara om Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen meddelar förbud eller föreläggande om miljöhänsyn som en anmäld avverkning kan stoppas.</strong>

Av Värmlands 1,3 miljoner hektar produktiv skogsmark är det bara 1,1 procent som har ett formellt skydd. Skogsbolagen, även miljöcertifierade, fortsätter hugga ner skyddsvärda skogar. Av riktigt gammal skog, alltså skog som är mer än 120 år gammal, återstår inte mer än 1,4 procent.

<em>– Det finns nästan inga länder i världen som har påverkat sitt egna skogsekosystem så allvarligt och så mycket som Sverige med vårt storindustriella kalhyggesskogsbruk,</em> säger Sebastian Kirppu, naturinventerare vid Naturskyddsföreningen.

<strong>Miljöcertifierade Mellanskog</strong> avverkade en skog med höga naturvärden mitt under pågående bildande av naturreservat. Den avverkade skogen var en del av ett område där Länsstyrelsen i Värmland identifierat 19 rödlistade, hotade arter.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-avverkar-skyddsvard-skog/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>9</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Guldgruvor fortsätter avskoga</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/guldgruvor-fortsatter-avskoga/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/guldgruvor-fortsatter-avskoga/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 09 Apr 2017 12:20:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Amazonas]]></category>
		<category><![CDATA[avskogning]]></category>
		<category><![CDATA[avverkning]]></category>
		<category><![CDATA[Peru]]></category>
		<category><![CDATA[regnskog]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=33867</guid>

					<description><![CDATA[<strong>62 500 hektar regnskog har avverkats i södra Amazonas i Peru av illegala guldgrävare, enligt en rapport från Monitoring of the Andean Amazon Project, MAAP.</strong>

Totalt uppskattar MAAP att avverkningen har bromsats sedan toppen som inträffade 2010-12, från 6 333 till 2 687 hektar per år, men nära hälften av den senaste avskogningen har skett i buffertområden kring skyddade områden och även trängt in i de skyddade områdena Tambopata och Amarakaeri.

<strong>I naturreservatet Tambopata</strong> har 450 hektar skog avverkats sedan november 2015 då avverkningen påbörjades.

Siffrorna baseras på högupplösta satellitfoton över området, tillsammans med tidigare studier i ämnet.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/guldgruvor-fortsatter-avskoga/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Holmen Skog bryter mot certifiering</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/holmen-skog-bryter-mot-certifiering/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/holmen-skog-bryter-mot-certifiering/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 05 Dec 2015 10:27:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[avverkning]]></category>
		<category><![CDATA[biologisk mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[Fältbiologernas skogsnätverk]]></category>
		<category><![CDATA[skogsbruk]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=24768</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: 14pt;"><strong>Skogsbolaget Holmen Skog avverkningsanmäler och avverkar skogar med höga naturvärden, konstaterar Fältbiologernas skogsnätverk i en rapport från en inventeringsresa i Jämtland.</strong></span>

Bolaget har en miljömärkning enligt GSC (Forest Stewardship council) och uppger att de tar miljöhänsyn. Efter att Fältbiologerna slagit larm om höga naturvärden i flera områden som Holmen Skog skulle avverka stoppade bolaget tillfälligt en pågående avverkning. Skogsstyrelsen bekräftade sedan Fältbiologernas bedömning och upprättade nyckelbiotoper i ett av de aktuella områdena.

<em>– Sveriges lagar och myndigheter förmår inte att skydda så mycket som enligt forskningen skulle krävas för att säkerställa den biologiska mångfalden. Och produktionsmålet prioriteras ständigt över miljömålet, trots att lagen säger att de ska vara jämställda,</em> säger Ellinor Delin, Fältbiologernas skogsnätverk och en av rapportens författare, i ett pressmeddelande.

Föreningen uppger att ArtDatabanken uppskattar att naturskog endast kommer att finnas kvar i reservaten inom 20 år.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/holmen-skog-bryter-mot-certifiering/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Även avverkade skogar värdefulla</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/aven-avverkade-skogar-vardefulla/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/aven-avverkade-skogar-vardefulla/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 12 Mar 2014 08:24:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[avverkning]]></category>
		<category><![CDATA[biologisk mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[fladdermöss]]></category>
		<category><![CDATA[regnskog]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=16899</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Även regnskogar som varit utsatta för upprepad avverkning är viktiga för den biologiska mångfalden och kan spela en roll för arternas bevarande, enligt ny forskning från Durrell Institute of Conservation Ecology, University of Kent.</strong></span>

Resultatet går tvärt emot vad man tidigare trott, att avverkade skogar har liten eller ingen betydelse för mångfalden. Detta har lett till att skogar som avverkats ofta har omvandlats till jordbruksmark eftersom den tros ha litet värde i form av timmer, mångfald eller som kolsänka.

Forskarna har använt sig av fladdermöss på Borneo för att studera hur avverkningen påverkar mångfalden. Mest känsliga är de arter som lever i håligheter i gamla träd, men genom att sätta upp lådor för fladdermöss och fåglar att bo i kan man med enkla medel åter­ställa vissa arter till samma nivåer som finns i orörda skogar, säger Matthew Struebig, en av huvudförfattarna till rapporten.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/aven-avverkade-skogar-vardefulla/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
