avtal – Nya Dagbladet

Uppgifter: Iranavtal omfattar investeringsfond på 300 miljarder dollar

Emil Fjellstedt — Thu, 18 Jun 2026 11:57:09 +0000

Det framväxande avtalet mellan USA och Iran uppges innehålla en privat investeringsfond på 300 miljarder dollar. Upplägget beskrivs som ett sätt att locka Iran till en slutlig uppgörelse – men utan att USA betalar skadestånd för krigets förstörelse. Mer än hälften av fondens planerade kapital är redan utlovat, uppger en källa med direkt insyn i förhandlingarna för Reuters. Uppgiften återges även av The Business Standard. Fonden ska enligt uppgifterna inte bestå av amerikanska offentliga pengar, bidrag eller formella skadestånd, utan av privat kapital. Uppgifterna kommer efter att Washington och Teheran sagt sig ha enats om ett ramverk för att få slut på kriget, häva den amerikanska blockaden av Iran och åter öppna Hormuzsundet. Ett samförståndsavtal väntas ge parterna 60 dagar för fortsatta förhandlingar om kärnprogrammet, sanktionerna, regional säkerhet och de ekonomiska delarna av uppgörelsen. Fonden, som uppges kunna få namnet Reconstruction and Development Fund, blir enligt Reuters först aktuell om ett slutligt avtal skrivs under. Under de kommande 60 dagarna ska fondadministratörer, iranska företrädare och investerare i så fall kartlägga projekt och sektorer.

Privat kapital i stället för skadestånd

Teheran ska enligt en iransk källa först ha krävt 400 miljarder dollar i ersättning från USA för krigsskador. Ett krav som Washington enligt uppgifter avvisade. Den nya fondmodellen framstår därmed som ett politiskt mellanting: Iran erbjuds tillgång till mycket stora investeringar, samtidigt som Trumpadministrationen kan säga att amerikanska skattebetalare inte finansierar återuppbyggnaden. President Donald Trump betonade vid G7-mötet i Frankrike att USA inte skjuter till pengar: — Vi investerar inte, vi bidrar inte med så mycket som tio cent. Investeringarna uppges omfatta energi, logistik, tillverkning och transport. Bolag från bland annat USA, Gulfstaterna, Sydkorea, Japan, Singapore och Malaysia har nämnts som möjliga deltagare, men någon fullständig lista över investerare har inte offentliggjorts.

Kräver iranska eftergifter

USA:s vicepresident JD Vance har tidigare sagt att Iran skulle kunna få tillgång till en fond på 300 miljarder dollar om landet uppfyller sina åtaganden i ett fredsavtal. Han uppger för CBS att villkoren bland annat gäller att Iran ska avveckla sitt lager av anrikat material, tillåta regelbundna inspektioner och avstå från att utveckla kärnvapen. USA:s linje är därmed att fonden inte utgör en belöning, utan är ett villkorat ekonomiskt styrmedel. För Iran kan den samtidigt bli en väg till kapital och återuppbyggnad efter månader av krig, blockad och skador på infrastrukturen. Reuters uppger att fonden är fristående från förhandlingarna om sanktionslättnader och Irans frysta statliga tillgångar utomlands. Därmed kan uppgörelsen komma att bestå av flera parallella spår: ett säkerhetspolitiskt, ett kärntekniskt och ett ekonomiskt. Ännu återstår centrala detaljer. Det slutliga avtalet är inte undertecknat, och både amerikanska och iranska företrädare har redan beskrivit delar av ramverket på olika sätt. Särskilt tolkningen av läget i Hormuzsundet har pekats ut som en tvistefråga.

EU:s undanhållande av Pfizer-sms om covidvaccinavtal olagligt – fälls i domstol

Redaktionen — Thu, 15 May 2025 12:31:21 +0000

EU-kommissionen fälls av EU-domstolen för att ha undanhållit sms mellan Ursula von der Leyen och Pfizers vd i samband med miljarduppköpen av covidvaccin. Domstolen slår fast att kommissionen bröt mot öppenhetslagstiftningen när man vägrade lämna ut meddelandena. Nu måste kommissionen delge konversationerna eller ge en mer trovärdig förklaring till varför man inte kan lämna ut dem. Det var under våren 2021 som det framkom att EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, och Pfizers vd, Albert Bourla, haft privata sms-konversationer i samband med det omfattande covidvaccinavtalet som slöts mellan EU och läkemedelsbolaget. Avtalet gällde 1,8 miljarder covidvaccindoser, men få detaljer kring hur detta tillkom har blivit publicerade för allmänheten. Bland annat vet man fortfarande inte prislappen för de respektive doserna. När en journalist från New York Times begärde ut sms-konversationerna mellan von der Leyen och Bourla, meddelade man att dessa hade raderats. Året efter granskade EU:s revisionsrätt ärendet och ifrågasatte varför EU-kommissionen inte lämnar ut vare sig sms-meddelandena eller andra detaljer i skrift kring avtalet. Vidare ska kommissionen ha valt att inte delge några som helst detaljer i skrift angående avtalet, något man varit transparent med tidigare, något som självfallet också ifrågasattes av revisionsrätten. EU:s revisionsrätt har ingen auktoritet att kräva mer information kring sms-konversationerna, men New York Times valde under 2023 att lämna in en stämningsansökan i saken och under veckan togs ärendet upp i EU-domstolen. Domstolen skulle granska huruvida EU-kommissionen brutit mot gällande lagstiftning när man inte lämnade ut konversationerna.

Domstolen: "Måste lämna trovärdiga förklaringar"

I domstolens beslut konstateras att EU-kommissionen faktiskt har brutit mot lagen när man vägrat delge sms-konversationerna mellan ordföranden och vd:n, rapporterar New York Times. Enligt EU:s öppenhetslagstiftning borde konversationerna ha delgetts tidningen. EU-kommissionen påstod att man ansett att konversationerna inte varit viktiga och därför raderat dem och att man inte heller kan återfinna dem. Man förklarade dock aldrig hur omfattande sökningen efter dem varit, något som domstolen menar inte räcker. "Kommissionen kan inte bara konstatera att den inte har de begärda handlingarna, utan måste lämna trovärdiga förklaringar som gör det möjligt för allmänheten och domstolen att förstå varför dessa handlingar inte kan hittas", konstaterade domstolen. Det är oklart huruvida sms:en faktiskt är raderade, men domstolen beslutar att EU-kommissionen nu antingen måste delge konversationerna, eller åtminstone ge en mer detaljerad och trovärdig förklaring till varför de inte kan lämnas ut. I ett uttalande sade EU-kommissionen att man skulle ”anta ett nytt beslut med en mer detaljerad förklaring”.

Nytt avtal ger USA tillgång till svenska militärbaser

Sofie — Wed, 06 Dec 2023 11:43:06 +0000

USA ska få placera ut militär, genomföra övningar och lagra vapen och stridsfordon på 17 svenska militärbaser. Det gäller enligt ett nytt militäravtal som Sveriges regering nu har tecknat med landet. Bland annat kommer marinbasen Berga i Stockholms skärgård, Luleå flygflottilj, och Gotlandsregementet att vara tillgängliga för amerikansk militär. Avtalet, som kallas DCA (Defence cooperation agreement), ger USA rätt att exempelvis genomföra övningar och placera ut militär personal med flyg och fartyg. Vidare får landet lagra försvarsmaterial som stridsfordon, ammunition och vapensystem i Sverige. – Därmed inte sagt att alla de 17 platserna kommer att användas, men det är ett arbete vi gjort i nära dialog, utifrån var som det ur militärt perspektiv är viktigast för dem att exempelvis kunna lagra försvarsmateriel, säger Pål Jonson (M), till statskanalen SVT. För USA handlar militäravtalet om att man ska få bättre tillgång till platser nära Baltikum och på Nordkalotten, menar USA:s försvarsminister Lloyd Austin. – Det enda som är bättre än att ha Sverige som vän, är att ha Sverige som allierad, säger han.

Kärnvapen inte uteslutet

Även andra nordiska länder har liknande avtal med USA. Exempelvis skrev Norge ett sådant militäravtal redan 2021 där USA får obegränsad tillgång till tre norska flygbaser och en flottbas. I det avtalet finns en klausul där det står att USA inte får ha kärnvapen i landet. I avtalet med Sverige finns dock ingen sådan klausul. Pål Jonson menar dock att man inte ser något behov eller skäl att ha kärnvapen i Sverige. – Den svenska positionen är mycket välkänd utav USA och vi har också förmedlat den också. Det finns inga förväntningar från amerikansk sida och det finns heller inga behov från svensk sida beträffande detta, säger han enligt Bonniertidningen DN. Den socialdemokratiske debattören Göran Greider menar att USA med detta de facto invaderar Sverige och anmärker på att det också sker utan någon nämnvärd debatt överhuvudtaget. "Det är häpnadsväckande hur fogligt eller kanske räddhågat svenska folket blivit", skriver han i en ledare på Dalademokraten.

Krävs godkännande från riksdagen

För att DCA-avtalet ska träda i kraft krävs fortfarande ett godkännande från svenska riksdagen. Därefter krävs också en del lagändringar. Avtalet är oberoende av att Sverige blir medlem i Nato eller inte, men tanken är att de båda militära samarbetena ska stärka varandra. – Precis som det här avtalet är viktigt så är det viktigt att vi fullt ut blir medlem av Nato och får omfattas av Natos gemensamma försvarsgarantier, menar Jonson.

Zelenskyjs Sverigebesök resulterar i tiopunktsavtal

Isac Boman — Mon, 21 Aug 2023 07:26:16 +0000

Under sitt blixtbesök i Sverige enades Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) om ett tiopunktsavtal som innefattar bland annat gemensam produktion av Stridsfordon 90. Sverige förbinder sig även att bistå med tekniskt stöd, militärt bistånd och stödja Ukrainas strävanden mot EU-medlemskap. Under sin blixtvisit har Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Sveriges statsminister Ulf Kristersson enats om intensifiera sitt samarbete och om en överenskommelse på tio punkter, som bland annat inkluderar gemensam produktion av Stridsfordon 90 i Ukraina. Besöket, som inleddes i Harpsund den 19 augusti 2023 på inbjudan av Kristersson, omfattade även möten med talmannen, överbefälhavaren, riksdagens partiledare samt mottagande av kungen och drottningen på Stenhammar Slott. Trots Zelenskyjs begäran om stöd för stridsflyget Jas Gripen blev det ingen konkret överenskommelse på den punkten. Däremot framgår det att ukrainska soldater kommer att träna med Archers artillerisystem och att ukrainska piloter ska få testa Gripen.

Ten outcomes of our talks with @SwedishPM Ulf Kristersson.
1. We agreed to work on the joint production of CV-90s armoured vehicles in Ukraine. 2. Ukrainian warriors began training to operate Swedish “Archers”. 3. Ukrainian pilots are already taking part in testing “Gripen”… pic.twitter.com/niPSOke4OG — Володимир Зеленський (@ZelenskyyUa) August 19, 2023

Flera av de överenskomna punkterna fokuserar på militärt samarbete och stöd, inklusive ett 13:e paket med svenskt militärt bistånd. Sverige har också förbundit sig att bistå Ukraina med högteknologisk pumputrustning för att återställa vattenförsörjningen och med insatser för strålsäkerhet och minröjning. Vidare ska Sverige aktivt medverka i Ukrainas återuppbyggnadsarbete samt stödja landets ambitioner att närma sig EU. Under tiden Zelenskyj och Kristersson förde diskussioner, besökte Ukrainas första dam, Olena Zelenska, ukrainska soldater som får vård i Sverige. Presidentparet avslutade sitt besök på söndagen med ett stort säkerhetspådrag på Skavsta flygplats. Trots den utförliga listan med överenskomna punkter som Zelenskyj delade, har Kristersson ännu inte offentligt kommenterat detaljerna i avtalet. Statsministerns pressekreterare nämnde dock att överläggningar ägt rum med Ukrainas ledning, inklusive utrikesminister Kuleba, med fokus på att stärka samarbetet mellan de båda länderna. – Besöket visar de nära och starka relationerna mellan Sverige och Ukraina. Det visar att vårt stöd är viktigt och bidrar till Ukrainas försvar mot Rysslands fullskaliga invasion. Jag underströk än en gång att Sverige kommer att stötta Ukraina så länge som det behövs, kommenterade statsministern under en pressträff. Det kan också noteras att Sverige hittills lagt minst 20 miljarder kronor på militärt stöd till Ukraina och ytterligare 26 miljarder kronor på humanitärt, finansiellt och återuppbyggnadsstöd.

Elbolag vill säga upp fasta elavtal

Jan Sundstedt — Wed, 07 Sep 2022 07:36:26 +0000

Svenska elbolag undersöker, enligt källor till Sveriges Radios Ekot, nu i hemlighet möjligheterna att säga upp fasta elavtal för att trots rådande energikris maximera den egna vinsten. I spåren av rådande energikris av aldrig tidigare skådat slag ser svenska elbolag nu chansen att, trots det ytterst allvarliga läget, maximera vinsterna. Enligt källor till Ekot pågår just nu hemliga diskussioner om hur man ska kunna förkasta de fasta elavtal man tecknat med privatkunder. Svenska elbolag hävdar nu att den nuvarande situationen med strypta gasleveranser och skenande elpriser skulle kunna anses vara force majeure – en oförutsedd händelse – som grundar sig i Rysslands invasion av Ukraina. Motivet bakom diskussionerna är oron över att elpriserna kommer att förbli höga under oöverskådlig tid, vilket man menar skulle påverka bolagens finansiella situation ytterst negativt. Att energikrisen och de påföljande skenande priserna på el började långt innan kriget mellan Ryssland och Ukraina, som en följd av inte minst politiska beslut, är ingenting som än så länge lyfts fram av elbolagen. Gabriella Fenger-Krog är rättschef på Konsumentverket och hon menar att det är snårigt att kommentera situationen då uppgifterna än så länge är knapphändiga. Konsumentverkets grundinställning är att avtalen inte bör gå att riva upp – Generellt gäller att ingångna avtal ska hållas, säger hon. Eftersom elen i huvudsak produceras i Sverige gör Konsumentverket bedömningen att elbolagen inte på något vis är förhindrade att leverera el till kunderna – även om man inte vill göra det till de lägre priserna – Eftersom elbolagen kan leverera el bedömer vi att det här inte är en force majeure-situation. Man är inte på något vis förhindrad att utföra sina åtaganden och då finns det inte skäl att häva avtalen, kommenterar Gabriella Fenger-Krog.

Muntliga avtal vid telefonförsäljning förbjuds

Osignerad — Mon, 17 Sep 2018 13:23:09 +0000

Muntliga avtal förbjuds när det kommer till telefonförsäljning. Nu behövs det signatur för att avtalet ska gälla. Den 1 september började den nya lagen att gälla. Den gör att muntliga avtal vid telefonförsäljning förbjuds. Istället krävs det en signatur när en part accepterar erbjudandet. Det innebär att konsumenten och försäljaren båda ska skriva på ett avtal när en affär görs. "Det här gäller när det är företaget som tar initiativet och ringer upp dig, men det spelar ingen roll om du är en ny kund eller har handlat av företaget tidigare. Om det däremot är du som tar kontakt med företaget gäller inte de nya reglerna om skriftlig avtalsbekräftelse. Avtalet får skickas med brev, e-post, sms eller liknande. Det viktiga är att du ska kunna läsa vad avtalet innehåller innan du bestämmer dig för om du vill skriva på eller inte", skriver Konsumentverket i ett pressmeddelande. Förbudet mot muntliga avtal vid telefonförsäljning gäller endast privatpersoner och inte enskilda firmor som ofta är målgrupp av oseriösa telefonförsäljare som lurar på dem dyra överflödiga teleabonnemang.

The Guardian i samarbete med Unilever

Osignerad — Tue, 18 Feb 2014 23:37:45 +0000

Den engelska dagstidningen The Guardian inleder ett redaktionellt samarbete med det kontroversiella livsmedelskonglomeratet Unilever. Det betyder att The Guardian nu kommer att publicera artiklar som är sponsrade av Unilever. [caption id="attachment_16440" align="aligncenter" width="450"] Foto: Flickr/Sean Biehle/CC BY-SA 2.0[/caption] Enligt engelsk branschmedia rör det sig om ett avtal i mångmiljonklassen - eller rättare sagt tiotals miljoner pund. Samarbetet mellan konglomeratet och dagstidningen är en del av de sistnämndas nya satsning kallad ”Guardian Labs”. Jobbar med live-events Guardian Labs kommer från och med i mars att dra i gång satsningen och kampanjen på riktigt när man presenterar interaktivt medieinnehåll och live-events. The Guardians utvalda redaktion bestående av 133 journalister kommer alltså att samarbeta och jobba nära Unilevers marknadsföringsavdelning. ”Det nya partnerskapet med Unilever kommer att skapa en skräddarsydd plattform för att öka medvetenheten och främja debatten om hållbarhetsfrågor. Slutligen ska människor uppmuntras att leva ett mer hållbart liv”, skriver tidningen i ett pressmeddelande på hemsidan. "Får kontakt med konsumenter" Unilever ser positivt på avtalet vilket gör att deras varumärke får utrymme i sponsrade artiklar som handlar om hållbarhetsfrågor. – Vårt partnerskap med Guardian Labs ger oss ett innovativt och unikt sätt att få kontakt med ett större antal konsumenter än någonsin tidigare, i sina hem och på resande fot, säger Jon Goldstone från Unilever. Unilever är ett av världens största konglomerat. Man äger bland annat följande varumärken: Lipton, Knorr, GB Glace, Ben & Jerry's, Becel, Milda, Rexona, Axe, Dove, Via och Sunsilk.