När FN:s generalförsamling nyligen valde representanter till säkerhetsrådets roterande platser blev Tyskland utslaget i konkurrensen inom gruppen för Västeuropa och övriga stater. Tyskland fick 104 röster, medan Portugal samlade 134 och Österrike 131. Resultatet innebar att en av världens största ekonomier misslyckades med att säkra en plats som länge har tagits för given.

Tysklands utrikesminister Johann Wadephul beskrev enligt BBC utfallet som ett "bittert nederlag". Enligt honom kan landets tydliga stöd till Ukraina och dess särskilda ansvar gentemot Israel ha kostat röster bland medlemsstaterna. Förklaringen reser frågor om hur Berlins utrikespolitiska linje uppfattas utanför den västliga kretsen.

Frågan om vad nederlaget betyder tas upp i ett kort programavsnitt från The Duran. Där motsätter sig Alexander Mercouris den tyska tolkningen att förlusten främst berodde på Ryssland eller stödet till Israel. Han beskriver i stället utvecklingen som "helt självförvållad".

Programledaren Alexander Christoforou frågar hur EU ska kunna gå vidare när Tyskland som ekonomisk motor har avindustrialiserats och snabbt tappar ställning på världsscenen. Mercouris kopplar samman det diplomatiska bakslaget med unionens samlade läge: "Tysklands förödmjukelse och minskade status speglar hela EU:s förfall. De två hör ihop."

Industrination i motvind

Den ekonomiska utvecklingen bekräftar bilden av en stat under press. EU-kommissionens prognos från maj anger att Tyskland, efter två år av recession och 0,2 procents tillväxt under 2025, väntas nå 0,6 procent 2026 och 0,9 procent 2027. Kommissionen pekar på höga energipriser, svagare export, hårdnande konkurrens från Kina samt tullar och geopolitisk osäkerhet som tyngande faktorer.

Det tyska ekonomiministeriets lägesrapport från maj bekräftar samma tendens. BNP steg visserligen 0,3 procent under första kvartalet, men myndigheten noterade samtidigt en tydlig avmattning inför andra kvartalet. Industriproduktionen hade då fallit för fjärde månaden i följd.

Industriförbundet BDI har enligt Reuters konstaterat att produktionen fallit varje år sedan 2022. Förbundets besked är att prognosen för 2026 inte längre är återhämtning, utan stagnation.

Uppgifterna tecknar sammantaget bilden av en industrination i strukturell motvind – ett mönster som stärker argumentet att FN-nederlaget inte är en isolerad händelse, utan ett tecken på en långvarig nedgång.

EU:s tyska motor tappar fart

För EU väger frågan tungt. Unionens samlade ekonomiska och politiska kraft har länge vilat på Tysklands roll som exportmotor och industriellt centrum. När den motorn tappar fart drabbas inte bara Berlin, utan hela det europeiska projektets förmåga att hävda sig globalt.

Programavsnittet kan ses på Youtube.

Frågan handlar därför inte bara om den förlorade platsen i säkerhetsrådet, utan om vad som återstår av EU:s internationella tyngd när unionens största ekonomi tappar fart – och om Berlin förmår bryta en trend som allt fler beskriver som självförvållad.