<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>avfall &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/avfall/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sat, 18 Dec 2021 00:23:05 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>avfall &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Slängda masker har ökat med 9000 procent</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/slangda-masker-har-okat-med-9000-procent/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/slangda-masker-har-okat-med-9000-procent/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 19 Dec 2021 08:16:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[ansiktsmask]]></category>
		<category><![CDATA[avfall]]></category>
		<category><![CDATA[covid-19]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=113768</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Antalet kastade ansiktsmasker i naturen i västerländska länder har ökat med 9000 procent på 14 månader - en nedskräpning som kan få konsekvenser under mycket lång tid framöver.
</strong>

Sedan coronapolitiken inleddes har användandet av engångsansiktsmasker ökat radikalt efter att de flesta länder antingen rekommenderat eller rent av krävt av sina medborgare att de ska använda dem dagligen. Detta har lett till att kastade ansiktsmasker i naturen ökat med 9000 procent, enligt en <a href="https://www.nature.com/articles/s41893-021-00824-1" target="_blank" rel="noopener">studie</a> från <em>University of Portsmouth</em>.

Studien pågick mellan mars och oktober 2020 i en rad västerländska länder inklusive Sverige. I studien påträffade man två miljoner kastade ansiktsmasker i de olika länderna och forskare tror att denna nedskräpning kan komma att förorena naturen med plast i hundratals år.

– De flesta<em> masker är tillverkade av slitstarkt plastmaterial, och om de kasseras kan de finnas kvar i miljön i hundratals år. Det betyder att de kan ha en rad effekter på miljön och människor</em>, menar professor Steve Fletcher, skriver <a href="https://www.bbc.com/news/uk-england-hampshire-59622307?xtor=AL-72-%5Bpartner%5D-%5Bbbc.news.twitter%5D-%5Bheadline%5D-%5Bnews%5D-%5Bbizdev%5D-%5Bisapi%5D&#38;at_custom4=9793CEC8-5A90-11EC-BD0E-3DC04744363C&#38;at_custom1=%5Bpost+type%5D&#38;at_campaign=64&#38;at_custom2=twitter&#38;at_custom3=%40BBCNews&#38;at_medium=custom7" target="_blank" rel="noopener">BBC</a>.

Nedskräpningen kan också orsaka direkta infrastrukturproblem som att blockera avlopp. Djuren tar också skada av eftersom de kan fastna och strypas till döds.

– <em>Utan bättre metoder för disposition av maskerna kan det bli en miljökatastrof</em>, konstaterar Fletcher.

Universitetet efterlyser från politiker att hitta nya riktlinjer för avfallshantering.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/slangda-masker-har-okat-med-9000-procent/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>6</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Problem med toalettavfall i vattnet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/problem-med-toalettavfall-vattnet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/problem-med-toalettavfall-vattnet/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 05 Aug 2017 14:21:30 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[avfall]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=39612</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Toalettavfall utgör ett stort miljöproblem i såväl hav som sjöar, eftersom urin innehållet en stor mängd fosfor och kväve, vilket bidrar till övergödning.</strong>

År 2015 förbjöds därför båtar med toalett att dumpa avfallet i vattnet. Dessutom blev fritidsbåtshamnarna skyldiga att skaffa tömningsstationer. Men enligt Sveriges Radio P4 Halland har transportstyrelsen insett att de kanske haft fel fokus, eftersom endast en femtedel av de drygt 700 000 svenska båtarna har toalett ombord.

–<em> Majoriteten har ingen toalett utan kanske använder hink eller pyts,</em> säger Lina Petersson, sakkunnig för båtlivets miljöfrågor på Transportstyrelsen. Hon hoppas att båtägare går i land för att uträtta sina behov, men befarar att så inte är fallet.

<strong>Nu ska Transportstyrelsen </strong>och Naturvårdsverket leta efter alternativa lösningar för båtägare, exempelvis landtoaletter.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/problem-med-toalettavfall-vattnet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Pant på plastpåsar provas</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/pant-pa-plastpasar-provas/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/pant-pa-plastpasar-provas/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 27 Jan 2017 12:34:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[avfall]]></category>
		<category><![CDATA[plast]]></category>
		<category><![CDATA[Plastpåsar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=34093</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ett svenskt företag, Pantapåsen, har nu inlett pilottestning av ett system för pant av plastpåsar i en butik i Stockholm, där man lyckats minska förbrukningen med 60 procent.</strong>

Systemet fungerar precis som för petflaskor och burkar. Kunden betalar en pant för påsen han eller hon tar med sig och får tillbaka panten när påsen lämnas tillbaka.

– <em>Vår ambition är att placera oss jämsides med burkar. Där pantas cirka 80 procent, så dit känner vi att det är realistiskt att nå med pantpåsar, men det är klart att vi helst skulle vilja återvinna 100 procent,</em> säger Pantapåsens grundare och vd Suwar Mert till Dagens ETC.

<strong>Plasten som lämnas in </strong>samlas ihop och skickas till Norrköping, där plasten mals ned och tvättas och blir till nya plastpåsar.

<em>– Det är många som använder sina påsar till hushållssoporna,men butikspåsar är oftare tjocka och kräver därför mer energi att tillverka. Så till hushållets sopor är det bättre att använda särskilda påsar, tunnare, i rullar,</em> säger Suwar Mert.

<strong>Plastpåsar kräver</strong> sin dubbla vikt i olja för att tillverkas. Idag hamnar en stor mängd plast ute i naturen där det bryts dock inte ned som material på flera hundra, kanske upp till 1 000 år.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/pant-pa-plastpasar-provas/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>6</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Analys av matslöseri</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/analys-av-matsloseri/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/analys-av-matsloseri/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 19 Sep 2016 13:10:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[avfall]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedel]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=31051</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Amerikanska konsumenter kastar runt 20 miljarder kilo mat varje år. Även om de flesta känner sig skyldiga när de kastar mat anser många att det skulle vara svårt att sluta, enligt en studie som publicerades i PLOS ONE.</strong>

Forskarna tog fram ett frågeformulär som förra året delades ut till 500 människor som är representativa för befolkningen. Av dessa ansåg 53 procent att matslöseri är ett problem, vilket är tio procent högre än vad som uppmättes i en studie förra året. Det skulle kunna tyda på en ökande medvetenhet, säger Brian Roe, medförfattare till studien.

<em>– Men det är ändå en mycket låg siffra. Om vi kan öka medvetenheten om problemet finns det större möjlighet att konsumenterna gör något för att minska spillet.</em>

<strong>Vidare ansåg</strong> 68 procent att mat bör kastas när bäst före-datumet har passerat för att undvika matrelaterade sjukdomar, och 59 procent ansåg att visst spill är nödvändigt för att maten ska vara färsk och smakrik.

Genom att studera mönstren i svaren hoppas forskarna kunna komma fram till lösningar för att minska svinnet. Att ta bort bäst före-märkningen skulle till exempel kunna leda till en rejäl minskning, menar forskarna.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/analys-av-matsloseri/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sverige producerar mer skräp</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-producerar-mer-skrap/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-producerar-mer-skrap/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 14 Sep 2016 14:47:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[avfall]]></category>
		<category><![CDATA[sopor]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=30781</guid>

					<description><![CDATA[<strong>År 2014 uppkom 167 miljoner ton avfall i Sverige, en ökning på mer än 11 miljoner ton från 2012, enligt statistik som Svenska miljöemissionsdata tagit fram på Naturvårdsverkets uppdrag.</strong>

Av detta var 139 miljoner ton gruvavfall, vilket har fortsatt öka under senare år i takt med att produktionen inom gruvnäringen ökat. 2,6 miljoner ton var farligt avfall. Hushållen stod för 4,2 miljoner ton avfall.

<strong>Den sammanlagda mängden</strong> matavfall har dock minskat, enligt statistiken – men det är svårt att säga om det är en bestående trend, och hushållen slänger fortfarande 200 000 ton mat som skulle kunnat ätas – om den behandlats annorlunda.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-producerar-mer-skrap/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Los Angeles förbjuder plastkassar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/los-angeles-forbjuder-plastkassar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/los-angeles-forbjuder-plastkassar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 11 Jul 2013 12:22:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[avfall]]></category>
		<category><![CDATA[skräp]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=6152</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Tisdagen den 18 juni röstades ett förbud mot engångskassar av plast igenom i Los Angeles i USA. Förbjudet ska börja gälla nästa år - första januari för större butiker, och första juli för min­dre butiker.</strong> </span>

[caption id="attachment_6153" align="aligncenter" width="450"]<img class="size-medium wp-image-6153" alt="Med den nya lagen hoppas Los Angeles minska platskassarna som skräpar ned. Foto: Ethan/CC-BY-SA" src="http://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2013/07/plastkasse-450x298.jpg" width="450" height="298" /> Med den nya lagen hoppas Los Angeles minska platskassarna som skräpar ned. Foto: Ethan/CC-BY-SA[/caption]

Papperskassar är inte förbjudna, men måste nu kosta tio cent.

När förbudet har börjat gälla kommer en fjärdedel av Ka­liforniens befolkning att bo i städer där engångsplastkassar är förbjudna, skriver miljöorgani­sationen Heal the Bay.

Endast en av fem plastkassar återvinns, och det kostar varje år 25 miljoner dollar att samla upp de kassar som kastas på gator och stoppar upp gatubrunnar.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/los-angeles-forbjuder-plastkassar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
