<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Australien &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/australien/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 02 Sep 2026 05:21:21 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Australien &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Delfiner fångar fisk med snäckskal – kalven följer efter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/delfiner-fangar-fisk-snackskal/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 02 Sep 2026 05:21:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Australien]]></category>
		<category><![CDATA[delfiner]]></category>
		<category><![CDATA[djur]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239137</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>Flasknosdelfiner utanför Australiens östkust har filmats när de lyfter stora snäckskal ur vattnet för att komma åt fisk som gömt sig inuti. När en kalv kort därpå tog upp samma skal som sin mor fick forskarna en ovanlig inblick i hur jaktsättet kan föras vidare.</strong></p>
<p>Forskare vid University of the Sunshine Coast dokumenterade två sådana händelser i Great Sandy Marine Park utanför Hervey Bay under 2025. Observationerna, som omfattade tre indopacifiska flasknosdelfiner, är de första publicerade beläggen för beteendet på Australiens östkust, enligt en <a href="https://doi.org/10.1111/mms.70252" target="_blank" rel="noopener nofollow">studie</a> i tidskriften <em>Marine Mammal Science</em>.</p>
<p>Jaktsättet kallas på engelska för <em>shelling</em>. Delfinen för in nosen i öppningen på ett stort tomt snäckskal, lyfter det till vattenytan och vinklar eller skakar skalet för att få ut fisken. Forskarna betraktar skalet som ett redskap eftersom delfinen måste hitta, hantera och använda det på ett särskilt sätt.</p>
<p>Den mest uppmärksammade observationen gjordes den 1 oktober 2025. En vuxen hona lyfte ett skal med en fisk inuti. Fisken tog sig ut, varpå delfinen släppte skalet och satte efter den. Tre minuter senare kom hennes kalv upp med samma skal och höll det på motsvarande sätt. Kalven slog även skalet mot vattenytan, tappade det och plockade upp det igen. Det gick däremot inte att avgöra om någon av delfinerna fick tag på fisken.</p>
<!-- wp:embed {"url":"https://www.youtube.com/watch?v=cBfe5sSqm1c","type":"video","providerNameSlug":"youtube","responsive":true,"className":"wp-embed-aspect-16-9 wp-has-aspect-ratio"} -->
<figure class="wp-block-embed is-type-video is-provider-youtube wp-block-embed-youtube wp-embed-aspect-16-9 wp-has-aspect-ratio">
<div class="wp-block-embed__wrapper">https://www.youtube.com/watch?v=cBfe5sSqm1c</div>
</figure>
<!-- /wp:embed -->
<p><em>Filmen visar kalven när den hanterar snäckskalet. Video: University of the Sunshine Coast/The Conversation.</em></p>
<h3>Kan ha lärts på flera sätt</h3>
<p>Att kalven använde skalet strax efter modern är förenligt med att beteendet kan läras från mor till unge. Forskarna betonar samtidigt att underlaget är mycket litet och inte räcker för att slå fast hur inlärningen går till. Observationen omfattar bara en mor och hennes kalv.</p>
<p>En <a href="https://doi.org/10.1016/j.cub.2020.05.069" target="_blank" rel="noopener nofollow">studie från 2020</a> av delfiner i Shark Bay på Australiens västkust pekade i stället på att skalfisket framför allt spreds mellan delfiner som umgicks med varandra, alltså även utanför relationen mellan mor och unge. De nya bilderna från Queensland antyder att jakttekniken kan spridas på mer än ett sätt.</p>
<p>Det innebär dock inte att beteendet är nytt i området. Efter forskarnas observationer hittades fotografier från turistbåtar som visar delfiner med snäckskal i samma del av Hervey Bay redan 2013 och 2019. Beteendet kan ha förbisetts eftersom det är ovanligt, varar kort tid och området tidigare har undersökts i begränsad omfattning.</p>
<p>Populationerna i Hervey Bay och Shark Bay befinner sig på varsin sida av Australien. Forskarna bedömer därför att delfinerna kan ha utvecklat samma redskapsanvändning oberoende av varandra, men även den frågan kräver fler observationer.</p>
<p>— <em>Våra filmer ger de första möjliga beläggen för social överföring från mor till unge, där avkomman lär sig ett beteende genom att observera sin mor</em>, säger studiens huvudförfattare Alexis Levengood i <a href="https://www.unisc.edu.au/about/unisc-news/news-archive/2026/august/caught-on-film-east-coast-dolphins-catching-fish-with-shells" target="_blank" rel="noopener nofollow">universitetets forskningsnyhet</a>.</p>
<p>Forskargruppen vill nu undersöka hur vanligt skalfisket är och om det ska betraktas som en specialiserad jaktstrategi. Fler observationer behövs också för att avgöra vilken roll mödrar, jämnåriga delfiner och självständig problemlösning spelar när tekniken sprids.</p>]]></description>
		
		
		
		<media:content url="https://www.youtube.com/embed/cBfe5sSqm1c" medium="video" width="1280" height="720">
			<media:player url="https://www.youtube.com/embed/cBfe5sSqm1c" />
			<media:title type="plain">Dolphin calf using shell as a fishing tool</media:title>
			<media:description type="html"><![CDATA[Credit: Alexis Levengood]]></media:description>
			<media:thumbnail url="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/delfin-snackskal-1170x600-1.jpg" />
			<media:rating scheme="urn:simple">nonadult</media:rating>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>USA klart för slutspel – chockat Turkiet utslaget</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/sport/usa-klart-slutspel-chockat-turkiet-utslaget/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 20 Jun 2026 09:15:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Sport]]></category>
		<category><![CDATA[Australien]]></category>
		<category><![CDATA[Brasilien]]></category>
		<category><![CDATA[Fotbolls-VM 2026]]></category>
		<category><![CDATA[Paraguay]]></category>
		<category><![CDATA[Turkiet]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233660</guid>

					<description><![CDATA[<strong>USA:s segertåg i fotbolls-VM fortsätter. Efter 2–0 mot ett hårt kämpande Australien är en av värdnationerna klar för slutspel – samtidigt som Turkiet står för ett tidigt och närmast fiaskobetonat uttåg efter förlusten mot Paraguay.</strong>

USA är klart för slutspel i fotbolls-VM efter 2–0 mot Australien i grungens huvudstad Seattle inför nästan 70 000 åskådare. Hemmafesten fortsätter därmed för 250-årsjubilaren.

Segern fick en tacksam skjuts redan i den elfte minuten när Australiens Cameron Burgess olyckligt stötte in bollen i eget mål efter ett inspel från Folarin Balogun.

Strax före paus kom nästa amerikanska smäll då pigge Alex Freeman fyllde på till 2–0 efter VAR-granskning med anledning av en misstänkt offsidesituation.

[caption id="attachment_233671" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/Fotbolls-VM-2026-USA-Australien-2026-06-19.jpg"><img class="size-medium wp-image-233671" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/Fotbolls-VM-2026-USA-Australien-2026-06-19-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> USA:s Malik Tillman i kamp med Australiens Jacob Italiano. Foto: Xinhua/Peng Ziyang.[/caption]

Därmed har USA vunnit två raka VM-matcher för första gången på 96 år. Ett värdland med medvind under Mauricio Pochettino, som redan nu kan börja förbereda sitt manskap på slutspel.

– <em>Det viktigaste är att vi inte förlorar fotfästet utan förblir ödmjuka. Då kan vi göra bra saker,</em> kommenterade Folarin Balogun efter matchen.

Matchen var stundtals tuff med stenhårda närkamper mellan två lag som inte vek ner sig, inklusive sju gula kort, otaliga frisparkar samt en huvuddomare med kramp i matchens slutskede.

Australien får jaga vidare i grupp D inför den sista gruppspelsomgången, då laget möter Paraguay.

[caption id="attachment_233673" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/Fotbolls-VM-2026-USA-Australien-2026-06-19-maljubel.jpg"><img class="size-medium wp-image-233673" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/Fotbolls-VM-2026-USA-Australien-2026-06-19-maljubel-640x328.jpg" alt="Fotbolls-VM 2026 USA Australien" width="640" height="328" /></a> Amerikanskt segerjubel samtidigt som Australien trots förlusten har goda möjligheter till slutspelsavancemang. Foto: Xinhua/Arthur Dong.[/caption]
<h3>Stökigt när Turkiet föll</h3>
För Turkiet tog VM däremot närmast chockartat slut i förtid inför 68 827 åskådare i San Francisco.

Paraguay vann med 1–0 efter ett mål av Galarza redan i den andra minuten, och trots spel med en man mer under hela andra halvlek fick Turkiet aldrig in kvitteringen.

Matchen var emellertid stökig. Stenhårde domaren Barton hade fullt sjå med döende svanar, gruff, knuff och allt mer irriterade spelare.

[caption id="attachment_233665" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/Fotbolls-VM-2026-Turkiet-Paraguay-2026-06-19-gruffbuffputt.jpg"><img class="size-medium wp-image-233665" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/Fotbolls-VM-2026-Turkiet-Paraguay-2026-06-19-gruffbuffputt-640x328.jpg" alt="Fotbolls-VM 2026 Turkiet Paraguay" width="640" height="328" /></a> Paraguays Isidro Pitta har förtvivlat ont efter en turkisk handpåläggning. Foto: Xinhua/Song Haiyuan.[/caption]

Som grädde på moset fick Paraguays Miguel Almiron strax före halvtidsvilan milt sagt hjärnsläpp.

Paraguays mittfältare täckte munnen när han sade något till en turkisk spelare, vilket enligt en ny regel är förbjudet. Situationen slutade med rött kort, och Paraguay fick spela hela andra halvlek med tio man.

Turkiet tryckte på efter paus och skapade flera lägen. Denis Gül blev den stora turkiska målsumparen med flera kvalificerade chanser – men utan att få avsluten på mål när laget behövde det som mest.

Trots att en gruppspelsomgång återstår är årets mästerskap över för Turkiets del.

[caption id="attachment_233666" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/Fotbolls-VM-2026-Turkiet-Paraguay-2026-06-19.jpg"><img class="size-medium wp-image-233666" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/06/Fotbolls-VM-2026-Turkiet-Paraguay-2026-06-19-640x435.jpg" alt="Fotbolls-VM 2026 Turkiet Paraguay" width="640" height="435" /></a> En bedrövad Kenan Yildiz sedan VM-uttåget blivit ett faktum. Foto: Xinhua/Sun Yuxuan.[/caption]
<h3>Brasilien tar första segern</h3>
Även Brasilien fick till slut fira i natt.

Laget tog sin första seger via 3–0 mot Haiti i grupp C, där Matheus Cunha gjorde två mål före paus och Vinicius fastställde slutresultatet på tilläggstid i första halvlek.

Segern grumlades av att Raphinha tvingades kliva av skadad redan i den 40:e minuten.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sex västländer inför sanktioner mot bosättarvåld på Västbanken</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/sanktioner-bosattarvald-vastbanken/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 09 Jun 2026 16:57:58 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Australien]]></category>
		<category><![CDATA[Frankrike]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[Kanada]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[Palestina]]></category>
		<category><![CDATA[sanktioner]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<category><![CDATA[Västbanken]]></category>
		<category><![CDATA[Xinhua]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232867</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>LONDON (Xinhua) -- Storbritannien, Frankrike, Australien, Nya Zeeland, Kanada och Norge har enats om samordnade sanktioner med anledning av bosättarvåld mot palestinier på den ockuperade Västbanken, uppgav det brittiska utrikesdepartementet i ett uttalande på tisdagen.</strong></p>
<p>Storbritannien inför sanktioner mot sex organisationer och en person som anklagas för att finansiera, möjliggöra eller utföra sådant våld. Frankrike, Kanada och Norge tillkännagav nya sanktioner tillsammans med Storbritannien på tisdagen, medan Australien och Nya Zeeland presenterade samordnade åtgärder förra veckan, enligt uttalandet.</p>
<p>De senaste brittiska sanktionerna riktas mot nätverk som tillhandahåller finansiering, logistiskt stöd och andra resurser till bosättargårdar och utposter på Västbanken.</p>
<p>Bland de utpekade finns Farms Association, som enligt den brittiska regeringen ger ekonomiskt och organisatoriskt stöd till bosättargårdar och utposter, samt Ahavat Gilad, som uppges kanalisera donationer till vissa av utposterna.</p>
<p>Listan omfattar även Ari Yshag, som anklagas för att samla in pengar till utposter kopplade till våld och hot, samt Artzenu och Shivat Zion Lerigvey Admata. Enligt den brittiska regeringen är de två sistnämnda involverade i finansiering och resursförsörjning till bosättargårdar och utposter.</p>
<p><strong>De utpekade organisationerna</strong> och personen kommer att omfattas av frysta tillgångar, reseförbud och förbud mot att inneha styrelseuppdrag, enligt uttalandet.</p>
<p>Den brittiska regeringen uppgav också att landets officiella vägledning för utlandsverksamhet för första gången uttryckligen kommer att avråda företag från ekonomisk och finansiell verksamhet i illegala bosättningar.</p>
<p>Storbritanniens utrikesminister Yvette Cooper sade att bosättningsexpansion och våld är illegalt och utgör ett grundläggande hot mot möjligheten till en tvåstatslösning och mot långsiktig fred och säkerhet för palestinier och israeler.</p>
<p>Storbritannien tillkännagav även ytterligare en miljon pund, omkring 1,35 miljoner dollar, till humanitär minröjning i Gaza. Det kommer utöver fyra miljoner pund, omkring 5,36 miljoner dollar, som redan har avsatts, samt minst tio miljoner pund, omkring 13,5 miljoner dollar, i finansiellt och tekniskt stöd till den palestinska myndigheten under 2026.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sociala medier-förbudet märks redan i Australien</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/sociala-medier-forbudet-marks-redan-i-australien/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 03 Jun 2026 09:52:17 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Australien]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[förbud]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232288</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Miljontals barnkonton har stängts sedan Australien införde 16-årsgräns för sociala medier. Myndigheterna ser de första resultaten som lovande, men konstaterar att vissa unga fortfarande tar sig runt reglerna.</strong>

Australien beslutade 2024 att <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/australien-infor-16-arsgrans-pa-youtube/" target="_blank" rel="noopener">införa</a> en nationell åldersgräns för sociala medier, där barn under 16 år inte ska kunna ha konton på berörda plattformar. Lagen, som började gälla den 10 december, omfattar bland annat Instagram, Facebook, TikTok, Snapchat, X, Reddit och YouTube.

De första efterlevnadssiffrorna visar att de stora sociala medieplattformarna hittills har begränsat tillgången till omkring 4,7 miljoner konton som identifierats som tillhörande barn under 16 år, enligt Australiens <a href="https://www.esafety.gov.au/newsroom/media-releases/platforms-restrict-access-to-47-million-under-16-accounts-across-australia" target="_blank" rel="noopener">eSafety Commissioner</a>.

Myndigheten beskriver siffrorna som ett tidigt tecken på att plattformarna vidtar åtgärder för att följa lagen. Ansvaret ligger i första hand på plattformarna, som måste vidta rimliga åtgärder för att hindra barn under 16 år från att ha konton – inte på barnen eller deras föräldrar.

Samtidigt betonar eSafety-chefen Julie Inman Grant att det fortfarande är för tidigt att säga om plattformarna uppfyller kraven fullt ut.

— <em>Medan vissa barn kan hitta kreativa sätt att stanna kvar på sociala medier är det viktigt att komma ihåg att framgång, precis som med andra säkerhetslagar i samhället, mäts i minskad skada och förändrade sociala normer,</em> säger hon.

Myndigheten framhåller att lagen inte ska bedömas utifrån om varje enskilt regelbrott försvinner omedelbart. Effekterna på barns psykiska hälsa och sociala relationer ska följas i en längre studie.

— <em>Jag är mycket nöjd med dessa preliminära resultat,</em> säger Julie Inman Grant.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nya studier pekar på fler effekter av psilocybin</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/nya-studier-psilocybin-effekter/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 15 May 2026 08:01:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[anorexi]]></category>
		<category><![CDATA[Australien]]></category>
		<category><![CDATA[depression]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[läkemedel]]></category>
		<category><![CDATA[Psilocybin]]></category>
		<category><![CDATA[Psykedelika]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230324</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Forskningen om psilocybin, den psykedeliska substansen i så kallade magiska svampar, fortsätter att växa. Två nya studier pekar på möjliga effekter både på hjärnans nervbanor och vid behandling av kokainberoende – men forskarna betonar att resultaten behöver bekräftas i större studier.</strong>

Psilocybin är narkotikaklassat i Sverige och svampar som innehåller ämnet är olagliga att plocka, odla eller inneha. Sedan 2024 omfattas även sporer av förbudet, <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/beslag-av-psykedelisk-svamp-i-tullen-har-okat-kraftigt-efter-nya-lagen" target="_blank" rel="noopener nofollow">enligt</a> skattefinansierade kanalen SVT. Samtidigt har substansen blivit föremål för ett växande internationellt forskningsintresse, framför allt inom psykisk ohälsa och beroendeproblematik.

Forskare har i en studie i <em>Nature Communications</em> <a href="https://www.nature.com/articles/s41467-026-71962-3" target="_blank" rel="noopener nofollow">undersökt</a> hur en hög dos psilocybin påverkade hjärnan hos 28 friska försökspersoner. Deltagarna fick först en mycket låg dos på ett milligram psilocybin och en månad senare en dos på 25 milligram. Forskarna använde EEG, fMRI och DTI för att mäta hjärnaktivitet och möjliga anatomiska förändringar före och efter behandlingen.

Resultaten visade akuta förändringar i hjärnans aktivitet under själva rusupplevelsen. En månad efter den högre dosen såg forskarna också förändringar i vissa nervbanor mellan pannloben och djupare hjärnstrukturer. Studien beskrivs som explorativ och hypotesgenererande, vilket innebär att resultaten inte bör tolkas som färdiga kliniska bevis.

— <em>Det är anmärkningsvärt att se möjliga anatomiska förändringar i hjärnan en månad efter en enda dos av ett läkemedel. Vi vet ännu inte vad dessa förändringar innebär, men vi noterar att deltagarna i denna studie överlag uppvisade positiva psykologiska förändringar, bland annat förbättrat välbefinnande och mental flexibilitet</em>, säger professor Robin Carhart-Harris, neurolog vid University of California i San Francisco, till <a href="https://www.theguardian.com/science/2026/may/05/magic-mushrooms-psychedelic-changes-brain-anatomy-psilocybin" target="_blank" rel="noopener nofollow"><em>The Guardian</em></a>.
<h3>Lovande resultat vid kokainberoende</h3>
En annan studie, publicerad i <em>JAMA Network Open</em>, har <a href="https://www.uab.edu/news/research-innovation/psilocybin-proves-promising-treatment-for-cocaine-use-disorder-according-to-uab-study" target="_blank" rel="noopener nofollow">undersökt</a> psilocybin som möjlig behandling vid kokainberoende. Studien genomfördes vid University of Alabama at Birmingham och omfattade 40 deltagare med kokainberoende som ville sluta.

Deltagarna fick antingen en dos psilocybin eller placebo i kombination med kognitiv beteendeterapi före och efter behandlingstillfället. Efter 180 dagar hade psilocybingruppen fler kokainfria dagar, större sannolikhet för full avhållsamhet och lägre risk för återfall jämfört med placebogruppen.

Bland dem som kunde följas upp efter 180 dagar var 30 procent i psilocybingruppen helt avhållsamma från kokain, jämfört med ingen i placebogruppen, enligt forskarna. Inga allvarliga biverkningar rapporterades, men tillfälligt förhöjt blodtryck förekom.

Forskarna lyfter samtidigt flera begränsningar. Studien var liten, studiens huvudförfattare var också den terapeut som behandlade patienterna och det går inte att helt skilja effekten av psilocybin från psykoterapins effekter. Större och mer standardiserade studier behövs därför innan behandlingen kan bedömas som etablerad.
<h3>Växande forskningsfält</h3>
Psilocybin har tidigare studerats vid bland annat depression, PTSD, ångest, alkoholberoende och rökavvänjning. Forskare har beskrivit en möjlig mekanism där substansen tillfälligt ökar hjärnans flexibilitet och därmed kan hjälpa patienter att bryta fastlåsta tanke- och beteendemönster.

Forskare vid Lunds universitet <a href="https://nyadagbladet.se/vetenskap/sverige-forst-i-varlden-med-psykedelika-mot-anorexi/" target="_blank" rel="noopener">startade</a> 2025 en pilotstudie där psilocybin testas på unga patienter med anorexia nervosa – enligt universitetet den första studien i sitt slag i världen. Pilotstudien omfattar 40 patienter och resultaten väntas i slutet av 2027.

Den vetenskapliga utvecklingen sker parallellt med att lagstiftningen förändras. I Australien <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/australien-godkanner-psykedeliska-amnen-som-lakemedel/" target="_blank" rel="noopener">godkändes</a> 2023 psilocybin och MDMA för vissa medicinska behandlingar, bland annat vid behandlingsresistent depression och PTSD, under kontrollerade former och med särskilt godkända psykiatriker.

Utvecklingen går snabbt, men det råder fortfarande stora skillnader mellan forskning, klinisk behandling och lagstiftning.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Studie: Miljoner uppger besvär av trådlös strålning</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/studie-kanslighet-tradlos-stralning-australien/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 07 May 2026 12:46:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Australien]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Kanada]]></category>
		<category><![CDATA[mobiltelefoner]]></category>
		<category><![CDATA[strålning]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[Wi-Fi]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=229641</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Trådlös strålning beskrivs som ett växande hälsoproblem i en ny studie från Australien, Kanada och USA. I Australien uppger 17,4 procent av de vuxna att de drabbas av besvär i närheten av mobiltelefoner, Wi-Fi, smarta elmätare och andra trådlösa källor.</strong>

Studien, som <a href="https://findanexpert.unimelb.edu.au/scholarlywork/2278689-wireless-sensitivity-and-co-morbidities--a-prevalence-study-in-australia--canada--and-the-united-states" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerats</a> i tidskriften <em>Next Research</em> (Elsevier), har titeln <em>Wireless sensitivity and co-morbidities: A prevalence study in Australia, Canada, and the United States</em>. Författarna Julie E. McCredden, Lyn McLean och Anne Steinemann undersökte hur vanligt det är att vuxna uppger känslighet för radiofrekvent elektromagnetisk strålning – från exempelvis mobiltelefoner, Wi-Fi, smarta elmätare, datorer och mobilmaster.

Undersökningen bygger på nationellt representativa webbenkäter med totalt 3 475 vuxna: 1 271 i USA, 1 104 i Australien och 1 100 i Kanada. Datainsamlingen i USA och Australien genomfördes i februari 2022, och i Kanada i maj samma år. Urvalen matchades statistiskt mot befolkningarna efter ålder, kön och geografisk hemvist, enligt forskarna.
<h3>Australien har högst andel</h3>
I hela materialet uppgav 12,6 procent av deltagarna att de hade så kallad trådlös känslighet. Andelen var högst i Australien med 17,4 procent, följt av USA med 12,8 procent och Kanada med 7,5 procent.

Forskarna undersökte även förekomsten av diagnosen elektromagnetisk överkänslighet, ofta förkortad EHS. Även där låg Australien högst: 14,9 procent uppgav att de fått en sådan diagnos, jämfört med 10,1 procent i USA och 5,0 procent i Kanada. När forskarna räknade personer som uppgav trådlös känslighet, diagnostiserad EHS eller båda, blev andelen 18,9 procent i Australien, 14,3 procent i USA och 8,7 procent i Kanada.

Forskarna skriver att resultaten motsvarar över 26 miljoner vuxna i de tre länderna som kan uppleva hälsoproblem kopplade till trådlös strålning, omräknat till ländernas totala vuxna befolkning.
<h3>Symtom och relaterade besvär</h3>
<a href="https://emraustralia.com.au/blogs/news-1/1-in-6-australian-adults-sensitive-to-wireless-radiation" target="_blank" rel="noopener nofollow">EMR Australia</a> beskriver trådlös känslighet som negativa hälsoeffekter vid exponering för radiofrekvent strålning. Bland de symtom som nämns finns huvudvärk, yrsel, hjärt-kärlbesvär, tinnitus, koncentrationssvårigheter, nervpåverkan, irritation, sömnsvårigheter, trötthet, brännande känsla i ansiktet, illamående och känselstörningar.

Studien undersökte också samband med andra miljörelaterade besvär. Bland personer som uppgav trådlös känslighet eller EHS rapporterade 80,6 procent även kemisk känslighet eller multipel kemisk känslighet, 73,2 procent astma eller astmarelaterade tillstånd, 53,8 procent autism eller diagnoser inom autismspektrumet och 84,8 procent doftkänslighet.

Enligt EMR Australia var sambanden i Australien ännu tydligare i flera kategorier: 90,4 procent med kemisk känslighet eller MCS, 84,2 procent med astma eller astmarelaterade tillstånd, 74,2 procent med autism eller diagnoser inom autismspektrumet och 92,8 procent med doftkänslighet.
<h3>Forskare efterlyser mer kunskap</h3>
Studien kartlägger förekomsten baserat på enkätsvar och speglar hur vanligt problemet är i de undersökta grupperna. Den fastställer inte de biologiska mekanismerna bakom besvären.

Samtidigt menar författarna att förekomsten kan vara underskattad. Personer som upplever besvär kanske inte kopplar symtomen till trådlös strålning, vårdpersonal kanske inte ställer diagnosen och webbenkäten kan ha gjort det svårt för personer med omfattande besvär att delta.

Enligt Anne Steinemann, en av studiens författare, var syftet att undersöka tillståndets utbredning eftersom många rapporterar ohälsa i närheten av vanliga trådlösa enheter och strålningskällor, såsom mobiltelefoner och Wi-Fi-nät.

Frågan väntas samtidigt förbli kontroversiell. Studien ger en siffermässig bild av ett omfattande hälsoproblem i en vardag där trådlösa strålningskällor numera finns i hemmet, i skolan, på arbetsplatser och i offentliga miljöer.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Säkra&#8221; PFAS-nivåer i kranvatten skadade embryon efter fyra veckor</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/pfas-kranvatten-embryon-fyra-veckor/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 16 Apr 2026 05:27:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Australien]]></category>
		<category><![CDATA[dricksvatten]]></category>
		<category><![CDATA[fertilitet]]></category>
		<category><![CDATA[graviditet]]></category>
		<category><![CDATA[Kallinge]]></category>
		<category><![CDATA[miljögifter]]></category>
		<category><![CDATA[PFAS]]></category>
		<category><![CDATA[Ronneby]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=227650</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>PFAS i dricksvatten kan skada embryon hos möss redan efter fyra veckor – i halter som i dag anses säkra. Det visar en ny australisk studie som visade allvarliga skador med effekter ända till tredje generationen.</strong></p>

<p>Studien <a href="https://doi.org/10.1016/j.envres.2026.124043" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerad</a> i tidskriften <em>Environmental Research</em>, genomfördes vid Adelaide Universitys Robinson Research Institute. Försöksdjuren fick dricka vatten med PFAS-halter som motsvarade nivåer uppmätta i kommunalt dricksvatten i Adelaide.</p>

<p>Efter fyra veckor observerades färre celler i embryon, försämrad cellytterförmåga, DNA-skador och sämre embryonal överlevnad.</p>

<p>— <em>Vår studie visar att bara fyra veckors konsumtion av vanligt kranvatten med låga PFAS-halter räckte för att minska antalet celler och deras funktion i embryon, orsaka DNA-skador och försämra embryots överlevnad</em>, sade <a href="https://adelaide.edu.au/about/news/2026/chemicals-found-in-tap-water-could-harm-embryos/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Dr Yasmyn Winstanley</a> vid Robinson Research Institute.</p>

<p>Efter sex månaders exponering vägde foster mindre, och skadorna syntes även hos döttrar och barnbarn. Gick inte att återställa när exponeringen upphörde.</p>

<p>— <em>Vad som mest oroar oss är att dessa utvecklingsavvikelser verkar överföras till döttrar och barnbarn till de exponerade</em>, sade Winstanley.</p>

<p>Tre PFAS-ämnen undersöktes – PFOS, PFOA och PFHxS. Aktivt kolfilter visade sig kunna avlägsna ämnena ur vattnet och skydda embryona, enligt forskarna.</p>

<h3>Gäller möss – inte människor direkt</h3>

<p>Forskarna understryker att det rör sig om en djurstudie, vilket innebär att resultaten inte direkt kan översättas till människa. Samtidigt pekar fynden på att dagens gränsvärden kan underskatta riskerna vid tidig fosterutveckling.</p>

<p>Någon bred expertkritik av studien finns ännu inte publicerad, vilket får tillskrivas dess färskap.</p>

<h3>Svensk sprängkraft</h3>

<p>I Sverige har PFAS blivit en stor fråga efter de uppmärksammade föroreningsfallen i Ronneby och Kallinge, där dricksvatten utsatts under lång tid. <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/pfas-astma-barn-blekinge-studie/">Tidigare forskning har också kopplat PFAS till astma hos barn i Blekinge</a>. Samtidigt väntas EU senare i år ta ställning till skärpta restriktioner.</p>

<p>Den nya studien lär användas som argument av dem som vill se hårdare regler – trots att försöken gjordes på möss. Frågan är om myndigheter och politiker agerar innan nästa stora PFAS-skandal rullas upp.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Australisk krigshjälte anhållen för krigsbrott i Afghanistan</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/australisk-krigshjalte-anhallen-krigsbrott-afghanistan/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 07 Apr 2026 20:01:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Afghanistan]]></category>
		<category><![CDATA[Australien]]></category>
		<category><![CDATA[krigsbrott]]></category>
		<category><![CDATA[militär]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=226867</guid>

					<description><![CDATA[<strong>CANBERRA (Xinhua) — </strong>En av Australiens mest dekorerade soldater har anhållits misstänkt för krigsbrott begångna i Afghanistan, meddelade federala polisen på tisdagen.

Australian Federal Police (AFP) uppger i ett uttalande att den 47-årige före detta medlemmen av Australiens försvarsmakt anhölls vid Sydney Airport och förväntas åtalas för fem fall av krigsbrottet mord.

Lokala medier har identifierat den anhållne mannen som Ben Roberts-Smith, en före detta specialförbandssoldat som 2011 tilldelades Victoria Cross for Australia – den högsta utmärkelsen i det australiska hederssystemet – för gärningar av mod i Afghanistan.

AFP uppger att de fem påstådda morden ägde rum i Afghanistan mellan 2009 och 2012.

Om han fälls riskerar Ben Roberts-Smith maxstraffet livstids fängelse.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Utdöda pungdjur lever – två arter återupptäckta efter 7 000 år</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/utdoda-pungdjur-lever-lazarusarter-nya-guinea/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 11 Mar 2026 09:26:02 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Australien]]></category>
		<category><![CDATA[djur]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[natur]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=223801</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Två pungdjur som forskarna bara kände till från fossil har visat sig vara levande – i Nya Guineas skogar. Det är den första bekräftelsen på levande exemplar på över 7 000 år.</strong>

Fyndet gjordes av forskarna Kristofer Helgen från Bishop Museum på Hawaii och Tim Flannery från Australian Museum, i samarbete med urfolk och medborgarforskare. De två arterna kallas nu för "Lazarusarter" – ett begrepp för djur som återuppstår efter att ha ansetts utdöda.

Det hela startade på 1990-talet när Helgens kollega Ken Aplin hittade fossila tänder från de okända arterna under en arkeologisk utgrävning i västra Nya Guinea. Aplin namngav båda arterna utan att ana att de fortfarande levde.

År 2019 skickade en annan kollega i Nya Guinea ett foto av ett djur i det vilda till Helgen. Han kände omedelbart igen det – en av Aplins "utdöda" arter, levande och välmående. Ken Aplin hade dock gått bort bara en vecka tidigare – och hann aldrig se att hans fynd bekräftades.

— <em>Världen fungerar ibland på mystiska sätt</em>, sade Helgen.
<h3>Två ovanliga djur</h3>
Den ena arten, dvärgpungdjuret <em>Dactylonax kambuayai</em>, väger bara 200 gram och har svartvita ränder likt en skunk. Det har ett ovanligt långt finger på framtassen som det knackar mot träd med – för att lyssna efter larver och insekter under barken.

Den andra, glidpungdjuret <em>Tous ayamaruensis</em>, väger 300 gram och kan glida mellan träd med hjälp av en hudflik på sidorna av kroppen, ungefär som en flygekorre. Dess namn, Tous, kommer från det lokala Maybrat-språket i västra Nya Guinea – ett tecken på hur viktig urfolkens kunskap var för fyndet.

— <em>Det känns som en andra chans att lära känna och skydda dessa anmärkningsvärda djur</em>, sade Helgen.

Flannery beskriver det som ett historiskt genombrott: att hitta inte en utan två sådana arter som lever vidare är, enligt honom, utan motstycke.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Formel 1: Russell och Mercedes dominerade premiären i Australien</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/sport/formel-1-russell-och-mercedes-dominerade-premiaren-i-australien/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 08 Mar 2026 12:03:56 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Sport]]></category>
		<category><![CDATA[Australien]]></category>
		<category><![CDATA[Formel 1]]></category>
		<category><![CDATA[motorsport]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=223601</guid>

					<description><![CDATA[<strong>George Russell tog hem segern i säsongens första Formel 1-lopp i Melbourne, följd av lagkamraten Kimi Antonelli. Mercedes visade styrka med en 1–2‑placering, samtidigt som hemmahoppet Oscar Piastri bröt redan innan loppet.</strong>

George Russell och Kimi Antonelli tog tidigt kontroll över fältet efter starten och lyckades hålla undan trots tryck från Ferraris Charles Leclerc.

Leclerc och Ferrari landade till slut på tredje plats, samtidigt som stallkamraten Lewis Hamilton fick nöja sig med fjärdeplatsen.

Mercedes seger visar på stallets taktiska förmåga och effektivitet i inte minst depåstrategier.

— <em>Helt otroligt. Ett stort tack till hela teamet,</em> kommenterade George Russell till Viaplay efter loppet.

[caption id="attachment_223605" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/03/Formel-1-2026-Australiens-GP.jpg"><img class="size-medium wp-image-223605" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/03/Formel-1-2026-Australiens-GP-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Foto: Xinhua/Ma Ping[/caption]

Halvsvenske Arvid Lindblad, 18 år, noterade en stark debut och tog poäng med en åttondeplats för Racing Bulls – en lovande start på hans första F1-säsong.
<h3>Piastris märkliga olycka</h3>
Hemmahoppet Oscar Piastri, McLaren, tvingades lämna loppet redan under startvarvet.

Piastri körde av banan på väg till sin startposition och skadade bilen så pass att han inte kunde fortsätta.
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="560">
<p dir="ltr" lang="en">Oscar Piastri has crashed and is OUT of the Australian Grand Prix before it begins &#x1f62e;<a href="https://twitter.com/hashtag/F1?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#F1</a> <a href="https://twitter.com/hashtag/AusGP?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#AusGP</a> <a href="https://t.co/5prGby7dNC">pic.twitter.com/5prGby7dNC</a></p>
— Formula 1 (@F1) <a href="https://twitter.com/F1/status/2030486559372218682?ref_src=twsrc%5Etfw">March 8, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3 data-start="1554" data-end="1853">Premiären en fingervisning?</h3>
<p data-start="1554" data-end="1853">Mercedes tog ledningen med kombinationen av fart och väl tajmade depåstopp, vilket gjorde att övriga team aldrig riktigt kunde utmana om segern.</p>
<p data-start="1554" data-end="1853">Ferrari visade styrka men räckte inte till för att hota Mercedes dominans, och övriga toppförare fick kämpa för positioner bakom de båda Mercedes-förarna.</p>
<p data-start="1855" data-end="2034">Australiens GP gav därmed en tydlig fingervisning om styrkeförhållandena inför resten av säsongen, där Mercedes visar sig redo att utmana om fler segrar i säsongens kommande lopp.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
