Atlantic Council – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 17 Jan 2024 11:10:43 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Atlantic Council – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Vaccinchefer prisas av globalistisk tankesmedja https://nyadagbladet.se/utrikes/vaccinchefer-prisas-av-globalistisk-tankesmedja/ https://nyadagbladet.se/utrikes/vaccinchefer-prisas-av-globalistisk-tankesmedja/#comments Tue, 23 Nov 2021 05:46:28 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=112110 Den Nato-kopplade tankesmedjan Atlantic Council väljer nu att ge "hederspris" till Pfizers vd Albert Bourla, BioNTechs medgrundare Özlem Türeci och Ugur Sahin samt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen för deras ”framstående ledarskap” under den förda coronapolitiken. Atlantic Council, som själva beskriver sig som en amerikansk tankesmedja för internationella angelägenheter med ett starkt fokus på nära samarbete mellan Nordamerika och Europa, väljer detta år att ge priset för framstående ledarskap under året till vaccintopparna på Pfizer och BioNTech samt till Europeiska kommissionens globalistiskt profilerade ordförande Ursula von der Leyen. Priset delas årligen ut till ”en grupp individer som har bidragit till Atlantic Councils uppdrag att forma den globala framtiden tillsammans” och man motiverar valet av pristagare med att dessa varit "en globalt enande kraft" under det gångna året.   – Trots alla utmaningar som orsakats av pandemin över de senaste två åren så har kvällens pristagare demonstrerat sin egen extraordinära approach till globalt ledarskap, något som har enat samhällen runt om i världen under en tid när den behövde det som mest, deklarerar Atlantic Councils ordförande John F.W Rogers. Tankesmedjan skriver vidare på sin hemsida att Ursula von der Leyen har visat på ett ”starkt engagemang” att bibehålla starka relationer mellan EU och USA och att vaccintopparna från Pfizer/BioNTech tydligt har visat ”vad företag kan erbjuda samhället”. I sitt tal hävdade Pfizers vd Albert Bourla att coronavirus utgör ett mycket stort hot mot hela mänskligheten och att vi ”måste enas för att besegra det”. Han passade också på att meddela att vaccinjätten kommer att ha producerat tre miljarder vaccindoser innan årsskiftet och ytterligare fyra miljarder nästa år. Pfizer-toppen var föga överraskande noga med att påpeka att massvaccinationerna är nödvändiga för att "besegra viruset" och att alternativa behandlingsmetoder inte får uppmärksammas massmedialt på ett sätt som gör människor mer skeptiska till att låta injicera sig med covidvaccin. Att stat och storföretag går ihop för att möjliggöra en ökad produktion av vaccinen eller för att ta fram billiga vaccin till U-länder är också mycket viktigt, enligt Bourla. Även von der Leyen och BioNTechs grundare fokuserade i sina tal på vikten av storskaliga massvaccinationsprogram och samt hur de experimentella mRNA-vaccinen kan användas i massiv skala för att bekämpa ett stort antal andra sjukdomar. – Utvecklingen av covid-19-vaccin har öppnat upp dörrarna för en ny typ av läkemedel – mRNA-terapi. MRNA-terapi kommer att låta oss utveckla nya behandlingar mot många typer av sjukdomar: cancer, autoimmuna sjukdomar, regenerativa mediciner – och det kommer också att låta oss att tackla alla sjukdomar som hittills inte kunnat adresseras med vaccin och högeffektiva vaccin som malaria, tuberkulos eller HIV, säger Ugur Sahin från BioNTech och förklarade vidare att planen är att den kontroversiella mRNA-teknologin ska göras tillgänglig på bred front i Afrika och andra fattiga delar av världen. Även aktivisten och artisten Dua Lipa fick ta emot pris under kvällen. [caption id="attachment_112124" align="alignnone" width="640"] Özlem Türeci och Ugur Sahin, grundare av BioNTech.[/caption]   Vill "forma världen" Att den globalistiska tankesmedjan väljer att dela ut sitt hederspris till företrädare för vaccinindustrin och överstatliga politiska företrädare som von der Leyen har inte väckt någon större förvåning med tanke på Atlantic Councils inriktning och finansiering. Tankesmedjan finansieras bland annat av ökända storbanker som Goldman Sachs & Co, den ökända ultraglobalistiska tankesmedjan The Rockefeller Foundation samt JPMorgan Chase Foundation och Google. Tankesmedjans motto är dessutom att man ska ”forma den globala framtiden tillsammans” och gemensamt tillsammans med olika stora internationella aktörer hitta ”lösningar på globala problem”. Ordförande John F.W Rogers sitter också personligen i styrelsen hos den hårt kritiserade storbanken Goldman Sachs och har av tidningen Business Insider beskrivits som ”en av de läskigaste och viktigaste personerna” där. Atlantic Council har också en tydlig svensk koppling i form av ambassadören Karin Olofsdotter som sitter i Atlantic Councils ”Ambassador Leadership Council” – en grupp ambassadörer som påstås representera länder som följer de globalistiska ”värderingar och intressen” som delas av tankesmedjan. Karin Olofsson anställdes av Utrikesdepartementet redan 1994 och har bland annat tjänstgjort i Washington och Moskva samt vid Nato-delegationen och Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen. Hon har ansvarat för flera av Utrikesdepartementets enheter och även tjänstgjort som ambassadör i Budapest. Även den tidigare stats- och utrikesministern Carl Bildt och bankmagnaten Jacob Wallenberg ingår i gruppen. Det är inte heller första gången som profilerade globalister och andra företrädare för överstatliga projekt prisas av tankesmedjan. 2020 fick bland annat Kristalina Georgieva, ordförande för Internationella valutafonden (IMF) och Luis Alberto Morena från Inter-American Development Bank ta emot priset. 2019 var den globalistiska militäralliansen Nato en av pristagarna. 2018 fick den tidigare neokonservative och imperialistiske presidenten George W. Bush ta emot priset. Attacker mot svenska alternativmedier Som kuriosa kan nämnas att Atlantic Council tidigare har uppmärksammat Nya Dagbladet och andra "så kallade" alternativmedier, där man beskrivit tidningens rapportering som ”problematisk”. Detta följde på att tidningen publicerat ett öppet brev som riktade sig till den dåvarande presidenten Donald Trump. Den globalistiska tankesmedjan anklagade då Nya Dagbladet för att sprida ”propaganda”, bland annat eftersom den ungerskjudiske valutaspekulanten och riskkapitalisten George Soros i det öppna brevet pekades ut som en mycket problematiskt aktör. Noteras kan att Soros har donerat pengar till just Atlantic Council genom sin organisation Open Society Foundation och har hyllats av tankesmedjan för sitt ekonomiska stöd till västvänliga intressen i Ukraina. Nya Dagbladet har också tidigare rapporterat om att Atlantic Council i praktiken utgör en inofficiell tankesmedja för Nato och en viktig samlingsplats för några av världens mäktigaste globalistiska aktörer. Tankesmedjan har också finansierats ofrivilligt av svenska skattebetalare då Sveriges utrikesdepartement skänkt mellan 250 000 och 1 000 000 dollar till organisationen.]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/vaccinchefer-prisas-av-globalistisk-tankesmedja/feed/ 3 Den extrema högern https://nyadagbladet.se/kultur/den-extrema-hogern/ https://nyadagbladet.se/kultur/den-extrema-hogern/#comments Mon, 20 Sep 2021 16:17:42 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=107442 Kritiken mot min debattartikel här i Nya Dagbladet blev ungefär den väntade (NyD Debatt 8/9, “Dags för en riktig debatt om covidvaccinen”). I huvudsak kom den att handla om det forum jag valt. Hur kan du skriva i en sådan högertidning? Varför inte i DN? Och många som delade artikeln i (anti-)sociala medier fick motsvarande förebråelser i sina trådar: Jag trodde du hade bättre omdöme än att dela en artikel från ett sådant högerforum! Högerforum? För mig som är uppvuxen på 1970-talet förknippas extrema högervärderingar med Pinochet och den USA-ledda statskuppen i Chile 1973. Enligt Washington var utvecklingen i landet alldeles för viktig för att överlåta åt chilenska väljare. "Jag ser inte varför vi behöver stå och se på medan ett land blir kommunistiskt på grund av dess oansvariga folk”, ska utrikesminister Kissinger ha sagt vid ett internt möte. Den demokratiskt valde ledaren Allende hotade amerikanska vinstintressen med sina planer på att nationalisera viktiga naturtillgångar som de USA-ägda koppargruvorna. Det unika med Pinochet var inte hans fascistiska terrorvälde utan att han blev den förste nyliberale diktatorn, vars ekonomiska modell skilde sig åt från tidigare fasciststaters. Med USA:s massiva närvaro kunde den auktoritära polisstaten samexistera med ekonomiska avregleringar, privatiseringar och globalisering. Pinochets blodiga kupp ses ofta som startskottet på den nyliberala eran, på den otyglade kapitalism som dominerat världen sedan dess. Många i min generation kopplar säkert ihop extrem höger också med Margaret Thatcher och Ronald Reagan; med attacker mot fackföreningar och avskaffandet av statliga välfärdsprogram. Somliga associerar kanske också till den USA-stödda terrorn på 1980-talet, när stora delar av Centralamerika härjades av dödspatruller som tränats i US School of the Americas ("School of Coups” som den också kallades). De torterade, våldtog och mördade tiotusentals fattiga småbönder i El Salvador och Nicaragua. De halshögg och brände människor levande – även barn. En specialitet var att lämna mordoffren för allmän beskådan med avskurna genitalier instoppade i munnen, allt för att terrorisera och demoralisera civilbefolkningen. I Guatemala begick militären folkmord på ursprungsbefolkningen, men Reagan urskuldade den inkuppade diktatorn Rios Montt med att säga att han fått ett ”oförtjänt dåligt rykte” och att han ”brann för demokratin”. En illustration så god som någon av de nyliberala spelreglerna. Det går utmärkt att samarbeta med tyranner och diktatorer så länge de upplåter landets naturresurser för exploatering till utländska bolag. Demokratiskt valda ledare eller folkliga rörelser som vill använda dessa resurser för att utveckla den inhemska välfärden tolereras däremot inte. Så låt oss återvända till den inledande frågan om var man som skribent bör avhålla sig från att sätta sin penna, om man inte sympatiserar med extrema högervärderingar. DN:s chefredaktör Peter Wolodarski har uttalat sitt stöd för amerikansk imperialism ända sedan den på lögner baserade invasionen av Irak, ett monstruöst brott mot mänskligheten som förstörde ett land med 27 miljoner människor. Den sista skribenten med verklig integritet på DN:s ledarsida, Göran Rosenberg, sparkades ut av Wolodarski för några år sedan för att han (Rosenberg) kritiserade den brutala israeliska ockupationen och de illegala bosättningarna. Ledarsidan har kopplingar till den Nato-nära tankesmedjan Atlantic Council och driver en aggressiv kampanj för en svensk Nato-anslutning.
Så åtminstone i min vokabulär är en Nato-vurmande apologet för amerikanska krigsbrott och israelisk ockupation en betydligt mer extrem form av höger än Nya Dagbladet.
Jag träffade tidningens chefredaktör Markus Andersson i samband med en av manifestationerna mot Corona-nedstängningar som hölls i Stockholm våras och jag passade på att ställa några frågor om Nya Dagbladet. Han berättade att tidningen grundades 2012. Den har inga externa ägare och ser sig som oberoende humanistisk. De granskar ämnen som penningmakt och skapandet av pengar, de tar upp alternativmedicin och har ofta intervjuat forskare och experter som kritiserar det officiella corona-narrativet. Det sistnämnda trodde han kan vara en förklaring till att vissa krafter gärna vill ”brunsmeta" Nya Dagbladet. ”Det är den strategin man använder. Men självklart ger man aldrig några exempel på en konkret artikel, för det finns ju inte en tillstymmelse till rasism i något vi skriver. "Högerextrem” är helt enkelt den mest effektiva, upparbetade stämpeln man kan använda mot misshagliga rörelser överhuvudtaget", säger Markus Andersson. Kort före vår intervju hade jag pratat med en colombiansk kvinna som deltog i manifestationen. Hon berättade att kritiker av coronarestriktionerna i hennes hemland i stället stämplas som ”vänsterextremister" och "Castro-kramare". Det vill säga, med vilka epitet man avfärdar systemkritiska röster beror på den lokala smutskastningsdiskursen. I sin bok med den fyndiga titeln ”The Empire's New Clothes - Barrack Obama and the Real World of Power” skildrar vänsterdebattören Paul Street hur den härskande klassen (som han kallar ”the unelected dictatorship of money”) genom ett identitetspolitiskt trolleritrick kunde fortsätta driva i stort sett samma politik som förts under den impopulära cowboypresidenten Bush, men utan de sedvanliga invändningarna från liberalerna och de progressiva. Med den amerikanska ”vänsterns” goda minne kunde fredspristagaren och tillika den första icke-vita presidenten i USA:s historia dela ut ett astronomiskt räddningspaket till Wall Street-bankerna, ge övervakningsstaten utökade befogenheter, förlänga krigen i Irak och Afghanistan, genomföra ett katastrofalt regimbyte i Libyen och bedriva ”den mest extrema terrorkampanjen i modern tid", som vänsterikonen Noam Chomsky kallade Obamas drönarkrig. Men stora delar av den liberala vänstern hade som sagt inga invändningar, eftersom den nyliberala och imperialistiska politiken nu var försedd med identitetspolitiskt korrekta koder. Någon kanske undrar var på denna skala jag skulle placera mig själv. På Flashback har jag beskrivits som ”vänster”. Och visst, Karl Marx kritik av kapitalismen anser jag står sig än idag. Hans varning för att systemet med tiden skulle förvandla allting – inklusive människor och natur – till förbrukningsvaror och bana väg för ändlös exploatering och förstörelse, är svårt att hävda att den inte har besannats. Detsamma vad gäller förutsägelserna om extrem ackumulering av kapital och makt i händerna på ett fåtal. Problemet med vänstern är att även den speglar en kultur som är genomsyrad av den teknologiska framstegsmyten, och som ser naturen som en resurs. Det är en kultur som aldrig kan bli hållbar eftersom den bygger på att rasera planetens ekologiska infrastruktur och foga in den i ett industriellt system. I det kommunistiska manifestet förutspås att arbetarna ska ta över produktionsmedlen och att klasskampen därmed ska upphöra och alla kunna njuta industrins frukter. Men som författaren och miljöaktivisten Derrick Jensen påpekat, verkar Marx och Engels inte ha förstått att i stället för att arbetarna tog över maskinerna hade maskinerna redan tagit över arbetarna. Denna teknologiska framstegskultur samt det faktum att vänstern tycks ha tappat bort klassfrågan som sin kärna är sannolikt det som möjliggjort för makteliten att rebranda den nyliberala utsugningen av planeten som "progressiv". Det orwellska nyspråket återfinns nu även i de globala utvecklingsmålen, sedan världens mäktigaste miljardärklubb World Economic Forum (WEF) ingått partnerskap med FN. Den som läser det finstilta i FN:s Agenda 2030 finner till sin häpnad att WEF:s fjärde industriella revolution är central för ”en hållbar utveckling”.  Förenklat innebär detta att framtidens utmaningar ska mötas av artificiell intelligens och robotteknik, satelliter och drönare, nano- och bioteknik. Vi ska äta genetiskt modifierad mat och bedriva storskaliga manipulationer av klimatet. Några av förslagen går ut på att installera gigantiska speglar i stratosfären för att avleda solljuset, använda stora maskiner för att få bort koldioxid från luften och öka regnmängden genom att spruta ut kemiska partiklar i atmosfären.
Den som kritiserar denna högteknologiska hybris hamnar ideologiskt i samma ingenmansland som den som ifrågasätter den pågående massvaccinationskampanjen mot Covid-19.
Man är knappast välkommen i någon av de nyliberala drakarna – vars ägarstruktur många gånger är hopflätad med världens mäktigaste ekonomiska intressen – men troligen inte heller i vänsterpressen, där den typen av kritik gärna avfärdas som högervridna konspirationsteorier. Nya Dagbladet är i sammanhanget en av få dagstidningar som tar journalistiskt oberoende på allvar. Man skriver om sin värdegrund att man vill "verka i en morgondag som går bortom den nuvarande världsordningens destruktiva globalism, exploaterande rovdrift och nytotalitära politiska korrekthet.” Jag ska avsluta med ett citat ur en artikel jag skrev i början av året för Folket i Bild/Kulturfront, även den en tidning som inte är ägarstyrd. En uppmaning till varje läsare är att fundera över följande: Kommer min kritik av den extrema teknologidyrkan som har smugits in i de globala utvecklingsmålen från höger eller vänster? Och spelar det någon roll? Den (ursprungs)amerikanske författaren Jack Forbes påtalar i boken "Columbus och andra kannibaler" att de flesta språk ursprungsamerikanerna talade inte hade något ord för religion. Och att ordet egentligen behövs först när människor inte längre har någon. Religion är för oss inte vad vi predikar utan hur vi lever, skriver han. ”Således, New York City, med sin smuts, sina slumområden, sin brottslighet, sitt våld, sin girighet, sin välbeställda elit, sina höga byggnader, sin maffia, sitt korrupta ledarskap och sina konstgallerior – hela New York City – är den vite mannens 'kyrka'". Boken skrevs 1978. Hur ser vår kyrka ut idag? Som döda korallrev, sweatshops och kalhyggen? Kanske som de cybernetiska implantaten i Schwabs* teknodrömmar. Exploatering är fortfarande vår religion, men teknologi har alltmer kommit att inta rollen som gud fader. Med innovationers hjälp ska vi lösa de kriser som orsakats av hänsynslös exploatering utan att sluta med hänsynslös exploatering. Vi ska fortsätta jakten på evig tillväxt men på ett ”hållbart” sätt med hjälp av teknologi.   Per Shapiro
*Klaus Schwab, ordförande för World Economic Forum.]]> https://nyadagbladet.se/kultur/den-extrema-hogern/feed/ 1 ”Sri Lanka-massakern 365 gånger per år – där har du Jemen” https://nyadagbladet.se/kronikor/sri-lanka-massakern-365-ganger-per-ar-dar-har-du-jemen/ https://nyadagbladet.se/kronikor/sri-lanka-massakern-365-ganger-per-ar-dar-har-du-jemen/#respond Tue, 07 May 2019 16:33:17 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=60625 Det som hände i Sri Lanka nyligen, då 253 människor dödades genom ohyggliga attacker, fick oss alla att inse den IS-inspirerade fanatismens blinda beslutsamhet. Omvärldens lika fasta beslutsamhet att bekämpa denna anti-mänskliga företeelse visade sig snabbt. Samma mordiska, men mer mekaniserade massaker äger rum dag efter dag, vecka efter vecka i Jemen. Skillnaden gentemot Sri-Lanka är dock påtaglig. I Jemen är det världens mäktigaste militärmakt som ser till att krutröken aldrig skingras, att liklukten underhålls och att jordmånen för tillväxt av nya terrorister är fortsatt bördig. I en Fox-studio den 18 april i år kunde Bernie Sanders vända sig direkt till USA:s president och säga: ”Herr president, ikväll har du möjlighet att göra något extraordinärt: skriv under denna resolution. Saudiarabien ska inte avgöra militär- eller utrikespolitik för det här landet." Uttalandet gällde den så kallade War Powers Act, resolution S.J.Res.7, som skulle ha satt punkt för USA:s kraftfulla stöd för ett fortsatt proxykrig i Jemen. Ett krig som efter fem års framgångsrikt förintande av allt jemenitiskt – människor, infrastruktur med sjukhus och skolor, allt skulle kunna ha stoppats. Men presidenten ville annorlunda. Resolutionen hade godkänts av senat och representanthus, men presidenten hade laglig möjlighet att inlägga sitt veto mot densamma. 24 timmar efter att Sanders uppmanat president Trump att ta sitt förnuft till fånga och godkänna resolutionen, lade Trump in sitt veto mot den med den huvudlösa motiveringen att den utgör ett ”farligt försök att försvaga mina konstitutionella befogenheter". Vid en närmare granskning av Trumps beslut finner man föga förvånande den neokonservativa maktgruppen bakom beslutet, men framförallt National Security Council som i sin tur är starkt tongivande i Atlantic Council. I den organisationen finns även Israel, som med all sin tyngd sedan 1982 haft en ambition att fragmentera Jemen. Men där finns också de flesta Nato-länderna, som därmed har rätt att göra sin röst hörd – vilket medför att de är delansvariga för de beslut som fattas. Bilden ovan visar ett av de mäktiga fartyg som levererar vapen från en vapendepå i södra Italien till Jemen och Saudiarabien. Och mycket ammunition går åt. Under Trumps administration faller en bomb var 12 minut, eller 44 096 per år enligt Pentagon. Bomberna är avsedda för nationer och stater som inte har fattat att USA är en fredssträvande demokrati. Det är ett terrorkrig av förintelsekaraktär som pågår mot Jemens mer än 20 miljoner invånare. Sverige finns med där mentalt på terrorsidan genom att ha inmönstrat sig i amerikanska krigshetsande institutioner och genom ett nära samarbete med Nato. I fysiskt avseende finns Sverige med genom att leverera krigsmateriel till Saudiarabien. När de europeiska Nato-länderna med sitt flockbeteende inte kraftigt markerar mot alfahannen i Washington, så har de självklart ett ansvar för sin passivitet, eller rentav för medlöperi. Bland annat Frankrike har gjort omfattande vapenleveranser avsedda för massförstörelse till krigszonen. De medier som reagerat mest kraftfullt mot Jemens dödgrävare har varit, och är, Russia Today och The American Conservative. Samtidigt är den svenska tigern lika sömnig som katten Gustav.   Hans Myrebro]]> https://nyadagbladet.se/kronikor/sri-lanka-massakern-365-ganger-per-ar-dar-har-du-jemen/feed/ 0 Inför ett nytt år – planerar USA för ett krig mot Ryssland och Kina? https://nyadagbladet.se/kronikor/infor-ett-nytt-ar-planerar-usa-for-ett-krig-mot-ryssland-och-kina/ https://nyadagbladet.se/kronikor/infor-ett-nytt-ar-planerar-usa-for-ett-krig-mot-ryssland-och-kina/#respond Mon, 14 Jan 2019 17:16:42 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=57560 Nyårslöften eller föresatser figurerar jorden runt. Ryssland och Kina har redan offentliggjort sina föresatser vilka är desamma för båda dessa storheter. De lyder; Vi är beredda inför ett krig – men märk väl, man talar då om ett försvarskrig. Det är lätt att räkna ut vilken angriparen i så fall skulle vara – USA. En liten tillbakablick i så här efter nyårs kan väl vara tillåten. I juni 2016 inbjöd Vladimir Putin Sveriges och Finlands utrikesministrar till samtal varvid Peter Hultkvist snabbt slängde sig över telefonen och ringde Bryssel för att få dess råd. Rådet blev självklart att tacka nej till inbjudan, vem hade väntat något annat? Men när Joe Biden något år senare besökte Stefan Löfven var det stora leenden och ryggdunkningar som hördes över halva Stockholm. Biden har som bekant bland annat gjort en aktiv insats för att sänka Ukraina ner till U-landnivå med nynazism som grund. En av Joe Bidens söner, Hunter, har sedan tagit vid för att fullborda nedmonteringen av den Ukrainska staten genom att liera sig med dess allsmäktiga maffia. Men det hände mera sommaren 2016. Rapporter beställda av U.S. Army levererades från RAND Corporation och Atlantic Council. Rapporten från RAND hade titeln; War with China och beskrev på ett antal sidor hur Kina skulle knäckas genom ett krig där: ”all of which would favor the United States in a long Severe War”. Där fanns punkter som klargjorde att en total blockering av Kinesiska Sjön skulle kunna strypa landets livsviktiga import och export och få ner landet på knä utan att behöva använda kärnvapen. Så var tanken och ett demolerat Kina skulle snart kunna göra USA great again. Den andra rapporten hade utarbetats av Atlantic Council, som stöds ekonomiskt av Sveriges regering. Atlantic Council är en mycket inflytelserik tankesmedja under Nato:s beskydd, där mycket av smidandet går ut på hur man på bästa sätt misskrediterar och sprider hat mot Ryssland. Så Hultkvists departement var alltså involverad i  uppbyggandet av ett hatkapital i Washington när Putin hörde av sig och föreslog avspända samtal, förstå att karln fick Stora Skälvan. Det Atlantic Council föreslog i sin rapport var främst provokativa åtgärder som kunde få Ryssland att förlora kontrollen över försvarsmakten. Sådana provokativa åtgärder har också sedan vidtagits från USA/Nato genom att flytta fram militära enheter och kraftfull utrustning så nära ryska gränsen som möjligt. Även elektronisk krigföring fanns med i planerna för att överskrida gränsen. På sidan 12 i rapporten från Atlantic Council heter det: ”Poland should announce that it reserves the right to deploy offensive cyber operations (and not necessarily in response just to cyber attacks). The authorities could also suggest potential targets, which could include the Moscow Metro, the St. Petersburg power network, and Russian state run media such as RT.” Vi kan vara väldigt tacksamma för att dessa gravt störda elitmänniskor i respektive tankesmedja inte fick sin vilja igenom. Men så gick det några år och strax före jul 2018 kom det ut två nya rapporter från amerikanskt håll, rapporter som visar att nu har det skett en förändring på spelplanen och att det nu är dags för USA att dämpa tonen. Den ena rapporten har titeln, Providing for the common Defense, och tecknar klart bilden av ett USA med reducerad förmåga att avskräcka eventuella angripare. Den säger att: ”America is losing its advantage in key war fighting areas, such as air and missile defence, cyper and space operations, anti surface and anti-submari warfare, long range ground-based fires, and electronic warfare.” Rapporten föreslår därför att anslagen till försvaret ska ökas väsentligt utöver de skyhöga ökningar som redan skett. Att istället inleda samtal med de maktblock som utmålats som fientliga var helt uteslutet. Samtal i avsikt att försöka ta förnuftet till fånga och mildra motsättningarna - detta ser man som förräderi av den egna självbilden. [caption id="attachment_55936" align="alignright" width="250"] Beställ Hans Myrebros senaste bok här[/caption] Det handlar allt om USA:s bristande militära förmåga trots gigantiska ekonomiska resurser. Det här är ingenting som man vill tala högt om i västvärlden och mainstreammedier undviker ämnet. Men företeelsen är uppenbar. Andrei Martyanov har i sin nyutkomna bok, Losing Military Supremacy i detalj beskrivit hur Ryssland och Kina inom många viktiga militära områden erhållit större och effektivare slagkraft än USA. James O`Neil som i Global Research kommenterat rapporten säger att det finns ett flertal militära experter som är eniga om att det teknologiska gapet mellan USA å ena sidan och Ryssland –Kina å andra sidan tenderar att öka. O´Neil avslutar sin artikel med orden: ”These two reports demonstrate that the United States has lost its previous technological and military superiority, that it is willing to go to extraordinary lengths to prevent any further erosion of its world wide role and its replacement by the two emerging countervailing superpowers, Russia and China. Whether or not that American determination will tip the world into a catastrophic nuclear exchange will be one of the major questions for 2019.” Om inte förhindra ett världskrig, så kan säkert rysk och kinesisk överlägsenhet hindra USA att plantera nynazism och nu även jihadism i länder som Ukraina och eventuellt även i Baltikum. Men kanske också få stormakten i väst att börja fundera på om 100-års besinningslös aggression verkligen var värt priset.   Hans Myrebro]]> https://nyadagbladet.se/kronikor/infor-ett-nytt-ar-planerar-usa-for-ett-krig-mot-ryssland-och-kina/feed/ 0 Rysk valpåverkan – än sen då? https://nyadagbladet.se/kronikor/rysk-valpaverkan-an-sen-da/ https://nyadagbladet.se/kronikor/rysk-valpaverkan-an-sen-da/#respond Wed, 21 Feb 2018 17:51:07 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=47387 Under mer än ett år har man i USA diskuterat, analyserat och undersökt huruvida Ryssland eller ryska medborgare försökt och eventuellt lyckats med att påverka det amerikanska presidentvalet 2016. Nu senast har åtal riktats mot ett antal ryssar som man anser har på olika sätt påverkat presidentvalet till förmån för Donald Trump. Mitt eget ställningstagande i denna fråga är, att hade USA varit ett land som skött sina egna angelägenheter och maktpolitiskt hållit sig på hemmaplan, då hade det varit helt fel att börja tafsa på deras demokratiska system. Men så är inte fallet. USA har sina tentakler, militärbaser och CIA-kontor över hela världen och anser att deras spelplan är global, medförande att man med olika förevändningar har rätt att störta regimer som inte fattar hur snäll Uncle Sam är. Med de förutsättningarna borde det vara en rättighet för varje land, i synnerhet de som känner sig hotade av USA, att påverka dess politik. Inför presidentvalet 2016 fanns det två kandidater. En viktig fråga som skilde de båda åt var relationen till Ryssland. Donald Trump hade inget emot att  inleda en dialog med Vladimir Putin. Hillary Clinton däremot jämställde Putin med Hitler och ville snarast störta honom, ”topeln down”, kallades det och det var samma tekniska term som används om Saddam Hussein, Muammar Gaddafi med flera. Hillary var säker på sin sak. Hon hade tidigare hos Atlantic Council beställt en rapport om hur Ryssland skulle bemötas. ”Arming for Deterrence” hette rapporten och blev färdig i tid före valet. I dess beskrivning av Ryssland möter du russofobi i världsklass. Inget för lättskrämda, men jag kan tänka mej att många NATO-nördar har rapporten på nattduksbordet. Bland annat i den rapporten hämtade Hillary sin djupa kunskap om Ryssland.  Tydligen tänkte hon sig att som en krigsgudinna få föra sitt frihets-monopoliserade folk österut för att ta hand om slaverna och fullborda den ödeläggelse av Ryssland som hennes man, Bill inte kunde slutföra. Ett flertal experter I USA är tämligen säkra på att om Hillary hade vunnit valet, hade vi nu varit uppe i ett omfattande krig. Omfattande, därför att ett krig mot Ryssland hade drabbat hela Europa. Om nu Ryssland har lyckats påverka det amerikanska presidentvalet så har de därmed meriterat sig för ett Nobelpris. Detta sagt med avseende på de båda kandidaternas position inför valet. Att det sedan för Trumps del har svängt hit och dit allteftersom vinden blåst är en sak. Men när det gäller Hillary Clinton vet vi att hon är mycket bestämd och målinriktad. Det är därför inget uppseendeväckande när vi på bild ser henne tillsammans med Joe Biden inför överläggningar om strategin inför nästa val. Detta skedde på en konferens anordnad av Council on Foreign Relations den 23 januari.  Joe Biden, som var en av dem som låg bakom statskuppen i Kiev har ideligen kritiserat Trump för en alltför defensiv politik. I Bidens värld är det Ryssland som har omringat 29 NATO-länder och framför dödliga hot morgon, middag och kväll. Hot som får dessa länder att darra och i desperation vända sig till Vita Huset. Joe Biden vill se ett slut på detta och gjorde helt klart den 23 januari, att han ställer upp som demokraternas presidentkandidat år 2020. Inför det valet hoppas jag att många länder runt om i världen gör sitt bästa för att förhindra honom att nå sitt mål, det kan rädda våra liv. Men vi kan inte hoppas för mycket. Den neokonservative Joe Biden har stöd av the Deep State, och ytterst Israel. Och det är Israel som styr USA.   Hans Myrebro]]> https://nyadagbladet.se/kronikor/rysk-valpaverkan-an-sen-da/feed/ 0 Nya Dagbladets rapportering problematisk enligt Natos tankesmedja https://nyadagbladet.se/utrikes/nya-dagbladets-rapportering-problematisk-enligt-natos-tankesmedja/ https://nyadagbladet.se/utrikes/nya-dagbladets-rapportering-problematisk-enligt-natos-tankesmedja/#comments Wed, 08 Nov 2017 16:08:25 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=43915 Den Natostödda tankesmedjan Atlantic Council, som finansieras av bland andra Wallenberg och George Soros, beskriver Nya Dagbladets rapportering som problematisk. Det skriver Ben Nimmo och Nina Aleksejeva i en artikel hos tankesmedjans Digital Forensic Research Lab. Det handlar om det öppna brev som Nya Dagbladet publicerade på kultursidan i mars och som riktade sig till USA:s president Donald Trump. Brevet var ett rop på hjälp från Sverige till presidenten. Brevet fick spridning i samband med att hashtaggen #SwedenSOS uppmärksammades internationellt. En dryg månad efter att brevet publicerats i Nya Dagbladet skrev Ben Nimmo och Nina Aleksejeva vid Atlantic Councils Digital Forensic Research Lab, en artikel som anklagade Nya Dagbladet, som beskrevs som en "nationalistisk publikation", och "vit makt-personer" för att peka ut George Soros och för spridandet av "invandringskritisk propaganda", och för att den ungerskfödde judiske valutaspekulanten George Soros pekas ut i brevet. Soros har sedan tidigare donerat pengar till Atlantic Council, som är Ben Nimmos arbetsgivare, genom sin organisation Open Society Foundations. Soros har även hyllats av tankesmedjan i en artikel med rubriken "Thank You, George!", som handlar om Soros ekonomiska stöd till Ukraina. Andra som nämns i artikeln är amerikanskan Lana Lokteff, som driver Red Ice tillsammans med sin svenske make Henrik Palmgren. Lokteff fick stor uppmärksamhet när hon lade upp en video på Twitter där hon beskrev skadan som invandringen orsakat svenskarna. Ben Nimmo är Senior Fellow for Information Defense vid Atlantic Councils Digital Forensic Research Lab. Nina Aleksejeva har tidigare jobbat med "spec-ops" (special operations) vid Infogram. Digital Forensic Research Lab beskriver sig som "digitala Sherlocks" och utgör en del av Natos propagandacentrum Stratcom, som Sverige anslöt sig till nyligen, vilka bland annat ägnar sig åt psykologisk krigföring, även känt som psyops. Atlantic Council är samtidigt en inofficiell tankesmedja åt Nato och samlar några av världens främsta globalister. I tankesmedjans styrelse sitter bland andra Henry Kissinger, Condoleezza Rice, Madeleine Albright, Wesley Clark och Victoria Nuland. I Atlantic Councils International Advisory Board (som tankesmedjan beskriver som en unikt inflytelserik grupp av globala företagsledare och politiska ledare) sitter bland andra svenskarna Carl Bildt, Jacob Wallenberg och Håkan Buskhe (vd, Saab). Andra medlemmar är: James Clapper (f.d. amerikansk underrättelsechef), Chuck Hagel (f.d. amerikansk försvarsminister), Marillyn Hewson (vd, vapenföretaget Lockheed Martin), Muhtar Kent (vd, The Coca-Cola Company), Rupert Murdoch (mediemogul och ordförande för 21st Century Fox och News Corp), Paul Polman (vd, livsmedelskonglomeratet Unilever), George Robertson (f.d. Natochef), Stephen Schwarzman (vd, finansbolaget Blackstone), Larry Summers (f.d. amerikansk finansminister), John Watson (vd, oljebolaget Chevron) och Robert Zoellick (f.d. chef för Världsbanken, numera verksam inom Goldman Sachs). Bland de som donerat mellan 250 000 och 1 000 000 dollar (motsvarande mellan 2,1 miljoner till 8,4 miljoner kronor) till Atlantic Council finns exempelvis Sveriges utrikesdepartement, som låtit Atlantic Council ta del av de svenska skattebetalarnas pengar. Samma belopp kom från det svenska vapenföretaget Saabs nordamerikanska avdelning Saab North America samt Marianne and Marcus Wallenberg Foundation. Atlantic Council har även tagit emot donationer från en rad olika vapenföretag, oljebolag och internationella stiftelser. ]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/nya-dagbladets-rapportering-problematisk-enligt-natos-tankesmedja/feed/ 8