<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>återvinning &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/atervinning/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 18 Mar 2026 07:52:18 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>återvinning &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Forskare gör Parkinson-läkemedel av plastflaskor</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/parkinson-levodopa-plastavfall-forskning/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 18 Mar 2026 07:52:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[återvinning]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[läkemedel]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Parkinsons sjukdom]]></category>
		<category><![CDATA[plast]]></category>
		<category><![CDATA[vetenskap]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=224673</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Brittiska forskare vid University of Edinburgh har för första gången lyckats omvandla plastavfall till ett av de viktigaste läkemedlen mot Parkinsons sjukdom. Med hjälp av genmodifierade bakterier omvandlas vanlig PET-plast direkt till det eftertraktade läkemedlet, vilket kan revolutionera både läkemedelstillverkning och plaståtervinning.</strong>

Varje år produceras 50 miljoner ton PET-plast globalt – den plast som används i allt från vattenflaskor till klädfibrer. Merparten hamnar på soptippen eller i havet. Nu visar forskning <a href="https://www.nature.com/articles/s41893-026-01785-z" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerad</a> i Nature Sustainability att detta avfall kan bli en råvara för att tillverka levodopa (L-DOPA), ett läkemedel som dagligen används av miljontals parkinsonpatienter världen över.

Forskarna använder genmodifierade E. coli-bakterier som i flera steg bryter ner plasten till dess kemiska byggstenar och sedan bygger om dem till läkemedlet. I laboratoriemiljö lyckas metoden omvandla upp till 84 procent av råmaterialet – en nivå som väcker stort intresse inför framtida storskalig produktion.

— <em>Plastavfall ses ofta som ett miljöproblem, men det representerar också en enorm, outnyttjad kolkälla. Genom att använda biologiska processer för att omvandla plast till ett livsviktigt läkemedel visar vi hur avfallsmaterial kan ses som värdefulla resurser som stödjer människors hälsa</em>, säger professor Stephen Wallace, som leder forskargruppen vid C-Loop Sustainable Biomanufacturing Hub i Edinburgh, i ett <a href="https://www.ed.ac.uk/news/waste-plastic-turned-into-parkinsons-drug" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Den globala produktionen av levodopa uppgår till omkring 250 ton per år, och efterfrågan <a href="https://www.ed.ac.uk/news/waste-plastic-turned-into-parkinsons-drug" target="_blank" rel="noopener nofollow">väntas öka</a> i takt med en åldrande befolkning. Traditionell läkemedelstillverkning är beroende av fossila bränslen, men den nya biologiska metoden bedöms vara betydligt mer hållbar.

Forskningen bedrivs vid ett specialbyggt centrum vid University of Edinburgh med stöd av brittiska forskningsråd. Samma forskargrupp har tidigare lyckats utvinna vanillin – smakämnet i vanilj – ur plastavfall, och ser potential att tillverka allt från parfymer och kosmetika till industrikemikalier på samma sätt.

Nästa steg för forskargruppen är att skala upp processen till industriell nivå. Om det lyckas kan tekniken innebära att plastavfall inte längre enbart ses som ett problem att hantera, utan som en värdefull resurs i läkemedels- och kemikalieindustrin.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Återvunnen plast kan orsaka hormonstörningar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/atervunnen-plast-kan-orsaka-hormonstorningar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 24 Jul 2025 05:36:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[återvinning]]></category>
		<category><![CDATA[plast]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=209778</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Återvunnen plast läcker ut kemikalier som kan påverka hormoner och metabolism hos zebrafiskyngel, visar forskning från Sverige och Tyskland. En enda plastpellet med återvunnen plast kunde innehålla mer än 80 kemikalier.</strong>

Plastföroreningar världen över är ett starkt hot mot både människors hälsa och miljö. Att återvinna plast har setts som en del av lösningen, men eftersom plast innehåller tusentals kemiska tillsatser och andra ämnen som kan vara giftiga, och dessa nästan aldrig deklareras, kan de farliga kemikalierna hamna i återvunna produkter.

För att undersöka detta närmare köpte forskare från Göteborgs universitet in plastpellet återvunnen från polyetylenplast från olika delar av världen. Polyetylen, som förkortas PE, är en sorts plast som används i åtskilliga produkter som exempelvis plastpåsar, kapsyler, rör, rep, leksaker och hushållsartiklar. Dessa typer av plastpellet används till att tillverka exempelvis plastpåsar eller vattenflaskor i hårdplast.
<h3>Förändrade hormoner</h3>
Forskarna lät plastpellet ligga i vatten i 48 timmar. Efter detta exponerade man yngel av arten zebrafisk för vattnet under fem dagars tid. Där upptäckte forskarna att genuttrycket i ynglen förändrades i gener kopplade till fettomsättning och hormonreglering.

— <em>Dessa korta utlaknings- och exponeringstider är ännu en indikator på de risker som kemikalier i plast utgör för levande organismer. De effekter som vi registrerade visar att plast i naturen har potential att förändra fiskarnas fysiologi och hälsa</em>, säger Azora König Kardgar, huvudförfattare och forskare i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet, i ett <a href="https://www.gu.se/nyheter/atervunnen-plast-kan-bli-en-halsofara" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Vidare genomförde forskare en kemisk analys av de kemikalier som läckte ut från plastpellet till vatten. Där upptäckte man en hel del olika kemiska föreningar, men de skiljde sig åt mellan olika prover av pellet. En enda pellet kunde dock innehålla över 80 olika kemikalier.

— <em>Vi identifierade vanliga plastkemikalier, inklusive UV-stabilisatorer och mjukgörare, samt kemikalier som inte använts i tillverkningen av plasten, inklusive bekämpningsmedel, läkemedel och biocider. Dessa kan ha förorenat plasten under dess första användningsfas, innan den blir avfall som ska återvinnas. Detta är ytterligare bevis på komplexiteten i frågan om plastavfallsflöden och de giftiga kemikalier som förorenar återvunnen plast</em>, säger Eric Carmona, forskare vid Department of Exposure Science, Helmholtz Centre for Environmental Research i Leipzig i Tyskland.
<h3>Inte säkert med återvunnen plast</h3>
Tidigare forskning har även visat att exponering för giftiga kemikalier i plast har liknande effekter på människor som på zebrafiskyngel. Vissa kemikalier som används i plast är kända för att störa hormoner, som i sin tur kan ha negativ effekt på fertilitet och barns utveckling samt ha kopplingar till vissa cancerformer och metaboliska störningar, inklusive fetma och diabetes. Forskarna pekar därför på att detta är bland de största hindren med återvunnen plast, att man helt enkelt aldrig vet säkert vilka kemikalier som kommer att hamna i ett föremål som tillverkats av denna plast.

Slutligen konstaterar forskarna att plast inte återvinnas på ett säkert och hållbart sätt om man inte tar itu med farliga kemikalier.

— <em>Vår studie visar tydligt på behovet av att ta itu med giftiga kemikalier i plastmaterial och plastprodukter under hela deras livscykel</em>. <em>Vi kan inte producera och använda återvunnen plast på ett säkert sätt om vi inte kan spåra kemikalierna genom hela produktions-, användnings- och avfallsfasen, </em>säger professor Bethanie Carney Almroth.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Fel att företag låter privatpersoner betala avfallshanteringen&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/insandare/fel-att-foretag-later-privatpersoner-betala-avfallshanteringen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/insandare/fel-att-foretag-later-privatpersoner-betala-avfallshanteringen/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 19 Mar 2023 11:05:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Insändare]]></category>
		<category><![CDATA[återvinning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=145268</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Företagsavfall lämnas på återvinningsstationer</strong> för privatpersoner och det är privatpersonerna som får betala företagsavfallet, både med pengar såväl som tid. I Umeå sker detta på alla återvinningsstationer, dagligen året runt och så har det varit i flera år och lär fortgå för ingen vill tala om detta. Som besökare är det enormt frustrerande att detta får pågå när vi alla har ett kollektivt ansvar.

De flesta orter i landet har satt upp kameror och debiterar företagen för avfallet, men i Umeå finns inget incitament att låta företagen betala för sitt avfall. Dessa företag fakturerar sina kunder för att ta hand om avfallet men dumpar det som "privatpersoner", även i sina egna firmabilar, och av någon anledning låter man detta fortgå. Trots det är ohederligt och ökar belastningen på återvinningsstationerna utan att man tillsätter extra resurser får vanliga privatpersoner betala företagens nota.

Detta sker säkert på fler orter och man kan ju fråga sig varför vissa får komma undan med ett sådant beteende?

&#160;

<em>Upprörd besökare</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/insandare/fel-att-foretag-later-privatpersoner-betala-avfallshanteringen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Malmö inför passersystem på återvinningsstationer – skall motverka ”hotfulla situationer”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/malmo-infor-passersystem-pa-atervinningsstationer-skall-motverka-hotfulla-situationer/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/malmo-infor-passersystem-pa-atervinningsstationer-skall-motverka-hotfulla-situationer/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 05 Jun 2019 05:12:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[återvinning]]></category>
		<category><![CDATA[Malmö]]></category>
		<category><![CDATA[Sysavs]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=61699</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Personalen på Malmös återvinningsstationer utsätts stundom för ”hotfulla situationer” och nu tvingas man införa passersystem.</strong>

Det nya passersystemet kommer att vara i bruk om några veckor. Den första stationen som inför systemet är Norra Hamnens återvinningscentral, därefter kommer alla Sysavs återvinningscentraler införa det. Syftet med ett systemet är att förbättra arbetsmiljön.

”<em>Även om de flesta besökare sköter sig, utsätts Sysavs medarbetare ibland för hotfulla situationer. Det kan handla om hot och våld samt att det sker stölder på återvinningscentralerna</em>” skriver Sysav i ett pressmeddelande

<em>– I och med att vi inför ett passersystem kommer det att bli enklare att följa upp sådana händelser. Det känns väldigt bra att vi nu kommit ett steg närmare en tryggare arbetsmiljö för våra medarbetare,</em> berättar Lars Carrick, chef för Återvinningsanläggningar på Sysav.

Det finns även andra fördelar med systemet menar man. Det blir enklare att föra statistik och lättare för företag att göra rätt för sig.

Passersystemet ska införas på alla Sysavs återvinningsstationer i december.

&#160;

<em>Källa: <a href="https://www.sysav.se/Om-oss/pressrum/nyheter/passersystem-testas-pa-en-av-sysavs-atervinningscentraler--370568/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Sysav</a></em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/malmo-infor-passersystem-pa-atervinningsstationer-skall-motverka-hotfulla-situationer/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>EU-strategi för plaståtervinning</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/eu-strategi-plastatervinning/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/eu-strategi-plastatervinning/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 31 Jan 2018 12:14:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[återvinning]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[EU-kommissionen]]></category>
		<category><![CDATA[Europeiska unionen]]></category>
		<category><![CDATA[plast]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=46700</guid>

					<description><![CDATA[<strong>EU-kommissionen planerar att minska mängden engångsprodukter som engångsförpackningar, kaffekoppar, sugrör och bestick. Det skriver European Environmental Bureau.</strong>

EU ska nu undersöka hur åtgärder, som lagligt bindande krav på utformning av plastförpackningar som kan återanvändas eller återvinnas, lättare kan genomföras. Bryssel vill också införa ett minskningsmål med avgifter på vissa engångsartiklar och ett tydligare regelverk för biologiskt nedbrytbara och komposterbara plastmaterial.

<strong>I strategin ingår också </strong>förslag för att begränsa användningen av plastpartiklar i tvättmedel, kosmetika, färger och påsar, som lätt hamnar i havet. EU-länderna dumpar mer än 100 000 ton plast i havet varje år, varav nästan 50 procent är engångsartiklar.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/eu-strategi-plastatervinning/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Hus kan värmas med returglas</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/hus-kan-varmas-med-returglas/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/hus-kan-varmas-med-returglas/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 02 Mar 2014 18:31:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[återvinning]]></category>
		<category><![CDATA[KTH]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=16896</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Genom ett system som utvecklats vid KTH kan ett hus värmas upp genom takpannor av glas, som täcker ett lager av teknisk väv eller vätskeburna absorbator-moduler som absorberar solenergin.</strong></span>

– <em>När ljuset passerar glaset och träffar väven omvandlas det till värme. Den uppvärmda luften kan sedan antingen värma huset direkt eller överföras till vätskeburen värme</em>, säger Peter Kjaerboe, som har medverkat till utvecklingen av metoden.

Glaspannorna och ackumulatortanken kostar mellan 80 000 och 100 000 kronor, och ska betala sig på 10-20 år genom reducerade uppvärmningskostnader. Systemet är beräknat att hålla i minst 40 år, och glaspannorna kan hålla betydligt längre, enligt SolTech Energy, som marknadsför lösningen.

– <em>Priset har goda förutsättningar att bli lägre med tiden, eftersom <span style="line-height: 1.5em;">glas är ett billigt material och returglas också fungerar utmärkt att </span></em><span style="line-height: 1.5em;"><em>gjuta glaspannor av</em>, säger Peter Kjaerboe.</span>

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/hus-kan-varmas-med-returglas/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
