asylsökande – Nya Dagbladet

Rekordlågt antal asylsökande i Migrationsverkets nya prognos

Emil Fjellstedt — Fri, 24 Jul 2026 12:19:11 +0000

Migrationsverket räknar med bara 4 200 förstagångsansökningar om asyl i Sverige under 2026. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt myndighetens juliprognos. Antalet skrivs ner jämfört med aprilprognosen, då bedömningen låg på 5 000. Planeringsdirektör Eric Ramstedt säger att den nedåtgående trenden hänger ihop både med färre asylsökande till EU och med att det svenska regelverket gjort Sverige mindre attraktivt. — Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Ramstedt i ett pressmeddelande från Migrationsverket. Samtidigt väntas 17 000 förlängningsansökningar på asylsidan och 59 000 anknytningsärenden. Prognosen utgår från att EU:s tillfälliga skydd för ukrainare enligt massflyktsdirektivet förlängs med ytterligare tolv månader till mars 2028, trots att något formellt beslut ännu inte är fattat.

Fler ukrainare – färre medborgarskap

Antalet ansökningar om tillfälligt skydd för ukrainare justeras upp med 1 000 till 10 000 i år. För 2027 antas nivån ligga kvar kring 10 000 om skyddet förlängs, men osäkerheten är stor. För medborgarskap sänks prognosen till 48 000 inkomna ärenden, bland annat till följd av ny lagstiftning som trädde i kraft i juni. Migrationsverket betonar att osäkerheten om den långsiktiga effekten är stor. Parallellt minskar det asylrelaterade återvändandet när färre söker asyl; prognosen för självmant återvändande justeras ned med 200 utresor både 2026 och 2027. Migrationsminister Johan Forsell (M) beskriver nivåerna som historiskt låga och jämför med prognosen när regeringen tillträdde, då den enligt honom låg på omkring 19 000 personer det året, rapporterar bland andra TV4.

Brittisk by vill lämna landet efter asylbesked

Emil Fjellstedt — Tue, 21 Jul 2026 07:52:43 +0000

Invånarna i den lilla brittiska byn Piddington gör uppror mot regeringens planer på ett asylboende för 1 250 vuxna män i närheten. Efter att beslutet presenterats utan lokal förankring har byborna röstat för att gå vidare med en symbolisk folkomröstning om självständighet från Storbritannien. Piddington i Oxfordshire har omkring 370 invånare. Den brittiska regeringen vill använda en nedlagd del av militäranläggningen Bicester Garrison, mellan Piddington och Upper Arncott, som boende för asylsökande. Den 4 juli röstade 96 procent av deltagarna vid ett lokalt möte för att ordna en folkomröstning om att lämna Storbritannien. Omkring två tredjedelar av byns invånare deltog, enligt lokala företrädare. Omröstningen saknar rättslig verkan eftersom det inte finns någon laglig mekanism som låter en brittisk by utropa självständighet. Initiativet beskrivs i stället som en protest mot hur regeringen har hanterat planerna. — Det handlar om representation. Vi har inte fått något inflytande över förslaget. Vi har ställt frågor, men inte fått några svar, säger Tim McNally, ordförande för Piddingtons församlingsråd, enligt LBC.

Tre gånger fler än byborna

Det planerade boendet ska enligt uppgifter som inrikesdepartementet publicerat rymma 1 250 ensamstående män mellan 18 och 65 år som har sökt asyl. Det motsvarar mer än tre gånger Piddingtons befolkning. De första 270 personerna kan flytta in före slutet av 2026 och anläggningen kan komma att användas i minst tio år. Enligt regeringen ska de boende ha genomgått obligatoriska säkerhetskontroller där biometriska uppgifter jämförts med register för migration, säkerhet och brottslighet. Området ska bevakas med kameror och säkerhetspersonal dygnet runt. De asylsökande ska inte vara frihetsberövade men måste registrera när de lämnar och återvänder till området. Inrikesdepartementet säger att boendet ska vara självförsörjande på grundläggande service för att minska belastningen på omgivningen. Byborna är inte övertygade. De pekar på att Piddington saknar både polisstation och omfattande lokal service, samtidigt som de inte har fått någon detaljerad redovisning av hur anläggningen ska fungera. — Vi är en by med 350 invånare och de tänker placera 1 200 personer här. Vi har inte fått några detaljer om hur det ska fungera. Om det genomförs kommer det att bli en röra, säger bybon Graham Rixon till brittiska medier.

Kommunen informerades i sista stund

Även Cherwells distriktskommun har kritiserat processen. Kommunen uppger att den inte hade konsulterats och informerades först dagen innan planerna offentliggjordes. Kommunledaren Lesley McLean kallar regeringens agerande ett godtyckligt beslut och ifrågasätter om det finns tillräckliga resurser, infrastruktur och säkerhetsåtgärder för en anläggning av den planerade storleken. Regeringen vill använda militäranläggningar för att minska beroendet av hotellboenden för asylsökande. Enligt inrikesdepartementet har antalet asylsökande på hotell minskat med 35 procent på ett år och kostnaderna för systemet minskat med en miljard pund sedan regeringen tillträdde.

Brittisk granskning: Nästan åtta av tio asylbeslut kan vara felaktiga

Emil Fjellstedt — Tue, 07 Jul 2026 06:49:57 +0000

Storbritanniens asylsystem pressas av hård kritik efter en ny granskning. I ett stickprov bedömdes nästan åtta av tio beviljade asylärenden bygga på för svagt underlag. Granskningen har gjorts av Independent Chief Inspector of Borders and Immigration, ICIBI, som kontrollerar den brittiska migrations- och gränsförvaltningen. Rapporten gäller Home Offices asylhandläggning under perioden juni till december 2025. Myndigheten har fortsatt att beta av den stora kön av asylärenden. Men enligt ICIBI har tempot kommit med ett högt pris: kvaliteten i besluten har fallit kraftigt och ligger nu på en ”oacceptabel” nivå. I ett stickprov granskades 47 bifallsbeslut som fattades i augusti och september 2025. I 37 av fallen, motsvarande 78,7 procent, ansågs underlaget vara otillräckligt. Besluten var därför sannolikt felaktiga, enligt rapporten.

Kvantitet före kvalitet

Granskningen bygger även på enkäter med 262 beslutsfattare och 69 tekniska specialister. Omkring 85 procent av de svarande uppgav att högre chefer prioriterade kvantitet framför kvalitet. Chefsinspektören John Tuckett skriver att försöken att rensa ärendekön ”till varje pris” nu tycks ha slagit direkt mot beslutsfattandet. — Beslutskvaliteten hade försämrats betydligt och låg på en oacceptabel nivå, skriver han. Rapporten pekar också på att kvalitetsmålen för både intervjuer och beslut inte har uppnåtts på över två år. Snabb rekrytering, sänkta inträdeskrav, komprimerad utbildning och hårda produktivitetsmål pekas ut som bidragande orsaker. Home Office har accepterat samtliga tre rekommendationer och uppger att arbetet med att stärka kvaliteten redan har inletts. Departementet invänder samtidigt att kritiken bygger på ett litet urval. Enligt uppgifter som återges av RT visar Home Offices egen genomgång av nästan 4 000 ärenden att 94 procent av besluten bedömdes som korrekta utifrån myndighetens kriterier.

Migrationsfrågan pressar regeringen

Granskningen kommer samtidigt som migrationsfrågan fortsätter att dominera den brittiska debatten. Reform UK leder knappt över Labour i en Ipsos-mätning från juni, med 26 procent mot 24 procent. Partiledaren Nigel Farage har skärpt sin kritik mot regeringens migrationspolitik. Samtidigt har Restore Britain, lett av den tidigare Reform UK-politikern Rupert Lowe, vuxit fram som ett nytt parti med ännu hårdare invandringsprofil. Utvecklingen speglar hur missnöjet med invandringen har blivit en av de mest laddade konfliktlinjerna i brittisk politik, efter flera uppmärksammade rättsfall och återkommande protester kopplade till asyl- och invandringspolitiken.

Asylsökande körde in i folkmassa – 30-tal skadade i München

Redaktionen — Thu, 13 Feb 2025 19:25:55 +0000

Ett 30-tal personer skadades varav flera allvarligt när en bil medvetet körde in i en demonstration i centrala München under torsdagen. Den misstänkte föraren, en 24-årig asylsökande från Afghanistan, greps efter att polisen avlossat skott. Händelsen, som ägde rum under en tid av skärpt säkerhet inför en internationell konferens, har väckt starka politiska reaktioner och satt fokus på Tysklands migrationspolitik inför valet senare i månaden. En crèmefärgad Mini Cooper accelererade plötsligt upp till 50 km/h och körde in i en folkmassa vid Stiglmaierplatz, där fackförbundet Verdi höll en demonstration kopplad till en pågående strejk. Enligt ögonvittnen verkade attacken vara avsiktlig. "Det såg ut att ske med vilje", uppgav ett vittne till Bayerischer Rundfunk. Räddningstjänsten beskrev situationen som kaotisk, med flera livshotande skadade, inklusive småbarn. Polisen avlossade varningsskott och grep föraren, som tidigare var känd för narkotikabrott och enligt uppgifter skulle ha utvisats. Han misstänks nu för att ha planerat en attack mot demonstranterna.

Germany: Scenes from Munich (Ecke Stiglmaier-Platz ) after the car attack#Munich #DachauerStraße #Germany #Seidlstraße #München #Großeinsatz pic.twitter.com/QhrZwMruf0
— JUST IN | World (@justinbroadcast) February 13, 2025

Starka politiska reaktioner

Bayerns ministerpresident Markus Söder (CSU) fördömde händelsen som en "attack" under en presskonferens, medan förbundskansler Olaf Scholz (SPD) lovade att den misstänkte "måste straffas och lämna landet" om skyldigheten fastställs. Attacken kommer mitt under en het valkampanj, där frågor om migration och säkerhet står i centrum. Händelsen inträffar dessutom inför Münchens säkerhetskonferens, som inleds den 14 februari, med deltagare som USA:s vicepresident JD Vance och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Arrangörerna har inte ännu beslutat om eventuella ändringar i konferensens program.

Breddad debatt om säkerhet och invandring

Attacken är den tredje uppmärksammade våldshändelsen i Tyskland på kort tid där gärningsmännen har afghansk bakgrund. För tre veckor sedan dödades en tvåårig pojke i en knivattack i Aschaffenburg, och en annan afghansk man åtalas för mordet på en polis i Mannheim 2024. Dessa händelser har skärpt debatten om asylpolitik och integration, särskilt inför förbundsdagsvalet den 23 februari. På platsen fanns kvarvarande rester av blod och trasiga klädesplagg när journalister anlände. Polisen har inte släppt några detaljer om motivet, men utredningen fokuserar på om gärningsmannen agerat ensam eller har kopplingar till större nätverk.

Nederländerna begär undantag från EU:s asylregler

Jan Sundstedt — Thu, 19 Sep 2024 13:06:25 +0000

Nederländernas regering har formellt ansökt om att få slippa underkasta sig EU:s gemensamma migrations- och asylpolitik. Initiativet, som är ett försök att stärka landets kontroll över asylfrågor, möter dock motstånd inom EU och bedöms ha små utsikter att lyckas. Under ledning av den socialdemokratiske premiärministern, Dick Schoof, har i dagarna den nederländska regeringen lagt fram en begäran till EU-kommissionen om att införa en undantagsklausul från EU:s gemensamma migrations- och asylsystem. Syftet med begäran är att implementera en betydligt strängare asylpolitik i landet än vad de gemensamma EU-reglerna tillåter. Marjolein Faber, minister för asyl och migration, skriver i ett brev till EU-kommissionär Ylva Johansson att landet behöver ta kontroll över landets asylpolitik. – Den här regeringen har som mål att drastiskt minska migrationsvolymen till Nederländerna för att kunna fortsätta att uppfylla våra konstitutionella skyldigheter - att tillhandahålla offentliga bostäder, sjukvård och utbildning. Faber tillhör Frihetspartiet (PVV), under ledning av Geert Wilders, som är det parti som har varit den drivande kraften bakom regeringskoalitionens asylpolitik. Wilders lyfter fram Fabers initiativ på sociala medier och beskriver det som ett "historiskt steg". "Faber skriver historia och informerar Europeiska kommissionen om Nederländernas önskan att välja bort migration!"

Faber schrijft geschiedenis en informeert de Europese Commissie over de Nederlandse wens om te komen tot een opt-out voor migratie! https://t.co/aOVTrJJq1I
— Geert Wilders (@geertwilderspvv) September 18, 2024

EU-kommissionen ger tummen ner

Trots regeringens försök har EU-kommissionen snabbt avvisat begäran. En talesman för kommissionen klargjorde att inga fördragsändringar, vilket skulle krävas för att en undantagsklausul skulle bli möjlig, är aktuella. – Det är ingen fördragsändring på gång. Vi förväntar oss inte några omedelbara förändringar av EU:s regler om asyl och migration, som fortsätter att vara bindande i Nederländerna, uttrycker man. Den nederländska regeringens initiativ kommer i samband med att flera EU-länder, däribland Tyskland, återinfört gränskontroller. Samtidigt har Nederländerna nyligen även varit med och röstat igenom EU:s nya migrations- och asylpakt, som inkluderar så kallad obligatorisk "solidaritet mellan medlemsländerna". Den nya asylpakten, som träder i kraft om två år, erbjuder medlemsländerna tre alternativ för att hantera asylsökande: omplacering, betalning av 20 000 euro per avvisad asylsökande eller finansiellt stöd. Nederländerna har redan meddelat att de föredrar ekonomiskt stöd framför mottagande. – Så länge denna undantagsklausul inte beviljas, kommer vi att fokusera på att implementera den nya pakten, tydliggör Marjolein Faber i sitt brev till EU-kommissionen.

Storbritannien vill betala asylsökande för att lämna landet

Jan Sundstedt — Tue, 19 Mar 2024 19:02:19 +0000

Storbritanniens regering har aviserat planer på att erbjuda ekonomisk ersättning på upp till 3 000 pund till asylsökande vars ansökningar om att stanna i landet har avslagits. Planen är en del av en frivillig överenskommelse med Rwanda för att lösa de problem som uppstått kring avvisade asylsökande och den rättsliga osäkerheten kring avvisningar och deportation. Den nya policyn innebär en förändring av ett tidigare omdebatterat och nedröstat förslag och erbjuder istället en frivillig möjlighet för asylsökande att flytta till Rwanda med ekonomiskt stöd, rapporterar bland andra Reuters. Nu försöker regeringen undvika fler rättsliga problem genom att föreslå en lag som skulle godkänna Rwanda som ett "säkert land" för asylsökande. Trots att det uttalats vissa farhågor från människorättsorganisationer arbetar regeringen hårt för att övertyga parlamentet om att Rwanda är ett tryggt alternativ. Rishi Sunak har för avsikt att genomföra projektet innan parlamentsvalet som Storbritannien måste hålla senast 28 januari 2025. Han har antytt att valet kommer att ske under den andra halvan av 2024, men något datum är ännu inte spikat.

https://t.co/h7HRPkUxpG
UK to pay asylum seekers £3,000 to move to Rwanda. The cash in exchange for moving to Rwanda is just another scheme in Prime Minister Rishi Sunak's ambitious plan to stop irregular migration. — Selwyn Gold (@SelwnGold12814) March 13, 2024

"Kostnadseffektivt" Strategin har erhållit viss kritik vad gäller nyttjandet av offentliga medel för att hantera migrationskrisen, som Storbritannien under lång tid brottats med, i syfte att uppmuntra och frivilligt förmå asylsökande att lämna landet. Kevin Hollinrake, parlamentarisk understatssekreterare för företagande, marknader och småföretag, försvarar dock policyn och betonar dess kostnadseffektivitet jämfört med att behålla avvisade asylsökande i Storbritannien. Sunak har uttalat att han vill att de första deportationsflygen ska avgå inom de närmaste månaderna - med andra ord innan det planerade valet. Den brittiska regeringen hävdar att Rwanda för närvarande har kapacitet att ta emot några hundra asylsökande per år från Storbritannien, men att "kapaciteten skulle kunna ökas".

Island vill minska asylmottagandet

Sofie — Thu, 22 Feb 2024 11:18:36 +0000

Den isländska regeringen har för avsikt att minska antalet asylansökningar för att bättre "prioritera" tillgängliga medel. Samtidigt förkortar man handläggningstiden till 90 dagar och implementerar vad som beskrivs som"effektiv deportation". De nya åtgärderna är en uppföljning på den invandringslagstiftning som antogs tidigare i år och som skärpte reglerna för asylsökande. Åtgärderna har gjorts av justitieministeriet, social- och arbetsmarknadsministeriet, universitets- och innovationsministeriet, hälso- och sjukvårdsministeriet, infrastrukturministeriet, kultur- och handelsministeriet samt utbildnings- och barnministeriet. "Myndigheterna avser att minska kostnaderna och bättre prioritera de medel som går till frågan. Genom att minska antalet ansökningar som inte uppfyller kriterierna för skydd och öka effektiviteten i behandlingen av ansökningar sparas pengar, som delvis kommer att användas för att öka bidragen för att säkerställa undervisning i isländska, ökat stöd till barn i skolor och social utbildning som hjälper människor att aktivt delta i det isländska samhället", skriver den isländska regeringen i ett pressmeddelande. Andra åtgärder omfattar bland annat bättre nyttjande av mänskliga resurser bland invandrare, bland annat genom att inrätta ett system som mer effektivt erkänner deras utbildning från utlandet. Samtidigt kommer ett särskilt team att inrättas för att påskynda behandlingen av ansökningar om internationellt skydd från venezuelaner. – De allra flesta, nästan alla, av dessa ansökningar kommer att få avslag, säger justitieminister Guðrún Hafsteinsdóttir.

Høyre vill stoppa asylström med bistånd

Jan Sundstedt — Sun, 07 Jan 2024 11:35:35 +0000

Flera europeiska länder ser nu över möjligheterna att skicka asylsökare till mottagningscenter i andra länder utanför Europa för att där behandla deras ansökningar. Liberalkonservativa Høyres partiledare Erna Solberg anser att en möjlig lösning är att använda norska biståndspengar för att finansiera hanteringen av asylsökande i länder långt bort från Norge. I slutet av december lämnade Solberg och sex andra folkvalda från Høyre in ett förslag till Stortinget där de ber ”regeringen att återkomma till Stortinget med konkreta förslag till åtstramningar på invandringsområdet som kan genomföras snabbt om det behövs”. Enligt Solberg och hennes parti kan en lösning vara ”att införa olika åtgärder för att bygga upp tredje land genom bistånd” – alltså att norska biståndspengar kan användas för att betala andra länder utanför Europa att sköta behandlingen av migranter som sökt uppehållstillstånd i Norge. Enligt förslaget vill Norge följa efter andra europeiska länder som också vill upprätta mottagningscenter utanför det egna landets gränser.

Danmark och Storbritannien

I december gick Storbritannien med på en överenskommelse som innebär att asylsökande kan skickas till Rwanda medan deras ansökningar behandlas. Även Danmarks breda koalitionsregering har en ambition att etablera ett mottagningscenter för asylsökande utanför Europa i samarbete med EU eller andra länder. De norska regeringspartierna har tidigare sagt att de har som ambition att använda handlingsutrymmet inom den nuvarande lagstiftningen för att hänvisa asylsökande till säkra länder utanför Europa. – Om man har kommit till ett land och har fått säker bosättning och sedan reser vidare är det en relevant fråga att återvända till det land där man har säker bosättning, har statsminister Jonas Gahr Støre tidigare sagt.

Integrationsministern: Invandrare ska gå ”Sverigekurs” för att få bidrag

Sofie — Thu, 16 Nov 2023 14:26:29 +0000

För att kvalificera sig för bidrag i Sverige ska asylsökande och invandrare genomgå "Sverigekursen", enligt regeringens planer. Kursen inkluderar en samhällsintroduktion och ett språkprov. Regeringen uppger att man planerar att initiera en utredning för att utforma kursen, som förväntas omfatta "svenska normer och värderingar". Den kommer att adressera områden som rättsstatens principer, yttrandefrihet, barns rättigheter och jämställdhet. Att delta i kursen och klara avslutande prov blir obligatoriskt för den som söker ekonomisk ersättning. – Det här är inte bara ett erbjudande, det ska vara ett krav. Det avslutas med ett prov och du ska klara det, säger integrationsminister Johan Pehrson (L) till Bonniertidningen DN. Pehrson konstaterar att det kan uppstå problem när individer agerar i strid med grundlagen eller svenska värderingar och nämner som exempel desinformationskampanjer om att socialtjänsten kidnappar muslimska barn. För den som väljer att inte delta i kursen kommer det att finnas konsekvenser, menar Persson. – Då är det ytterst försörjningsstöd som gäller, säger han.

EU-länderna enas om invandringspakt

Jan Sundstedt — Thu, 05 Oct 2023 16:12:35 +0000

Under ett möte på ambassadörsnivå har nu en majoritet av EU-länderna kommit överens om att anta en gemensam asyl- och migrationspakt. Förändringarna förväntas leda till hårdare kontroller, snabbare utredningar och en mer "rättvis fördelning" av migranter – men också att länder som inte vill ta emot asylsökare ändå tvingas till ”obligatorisk solidaritet” och måste köpa sig fria för att slippa dessa. ”Det är mycket glädjande att krisförordningen, som är en viktig pusselbit i asyl- och migrationspakten, nu har antagits av rådet” säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) i ett skriftligt meddelande till statskanalen SVT. Den krisförordning man nu enats om ska ha varit den sista delen i den gemensamma europeiska migrationspakten. Den har tidigare förkastats av Italien, som inte var nöjda med formuleringar om hur hjälporganisationer kan engageras för att hjälpa migranter på Medelhavet – Italien menar nämligen att hjälporganisationerna i praktiken lockar över de illegala invandrarna till Europa. Alla detaljer har ännu inte offentliggjorts, men klart är att en majoritet av medlemsstaternas representanter godtagit hela den migrationspakt som tidigare behandlats i EU-parlamentet och av EU-kommissionen, skriver SVT. Nu ligger fokus på att ta fram en gemensam utformning. ”Nu kan vi ta oss vidare i trepartsförhandlingarna mellan rådet, kommissionen och parlamentet. Det är viktigt att pakten kommer på plats, för att säkerställa ordning och reda vid EU:s yttre gräns och minskad invandring”, skriver Malmer Stenergard.

#UPDATE Poland's prime minister Mateusz Morawiecki on Thursday branded a EU migration reform package "a diktat" from Brussels and Berlin and pledged a "firm veto". pic.twitter.com/t6S72n43D4
— AFP News Agency (@AFP) October 5, 2023

Tvingande solidaritet

Förändringarna påstås leda till att migranterna fördelas mer "rättvist", hårdare kontroller och bättre rutiner för att fastslå asylsökandes identiteter – samt att de som kommer från länder där det oftast blir avslag ska placeras i närheten av gränsen och snabbt kan få sina ärenden prövade – så att de snabbt också kan skickas hem igen. Det förekommer också en skrivelse om en ”obligatorisk solidaritet” och de länder som inte vill ta emot migranter tvingas istället ”köpa sig fria” - något som uppges kosta cirka 250 000 kronor per asylsökande man vill slippa. För svensk del bedöms pakten leda till att färre migranter tar sig Sverige – men istället förväntas de svenska politikerna lägga stora summor pengar på ekonomiska stödpaket av olika slag, för att finansiera den europeiska asylmottagningen. Enligt uppgifter röstade Polen och Ungern mot migrationspakten – medan Österrike, Tjeckien och Slovakien avstod från att rösta. För att bli tvingande måste pakten också först klubbas igenom i EU-parlamentet.