<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>aspartam &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/aspartam/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 29 Apr 2026 09:38:15 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>aspartam &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Sötningsmedel kan påverka nästa generation</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/sotningsmedel-kan-paverka-kommande-generationer/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 29 Apr 2026 07:40:06 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[aspartam]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[graviditet]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[kost]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[socker]]></category>
		<category><![CDATA[studie]]></category>
		<category><![CDATA[tarmflora]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228894</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sukralos och stevia kan ge effekter som märks även hos kommande generationer, enligt en ny studie på möss. Forskarna såg förändringar i tarmflora, blodsocker och genaktivitet hos avkomman, som aldrig själva fått sötningsmedlen.</strong>

Studien är <a href="https://www.frontiersin.org/journals/nutrition/articles/10.3389/fnut.2026.1694149/full" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerad</a> i <em>Frontiers in Nutrition</em> och gjord av forskare vid Universidad de Chile. Den undersökte hur två vanliga sötningsmedel – sukralos och stevia – påverkar möss över flera generationer.

Sukralos och stevia används ofta i produkter som säljs som sockerfria eller kalorisnåla. De finns i allt från lightläsk och energidrycker till smaksatt yoghurt, proteinprodukter, tuggummi, tabletter, desserter, såser och vissa kosttillskott. Sukralos finns också i flera bak- och bordsötningsmedel, medan stevia ofta lyfts fram som ett mer ”naturligt” alternativ.

I studien fick föräldragenerationen sukralos eller stevia i sitt dricksvatten. Enligt forskarna motsvarar doserna vanlig mänsklig konsumtion. Avkommorna fick däremot bara vanligt vatten. Trots det syntes förändringar i de två efterföljande generationerna.

Forskarna såg att båda sötningsmedlen påverkade tarmfloran och noterade en minskning av nyttiga bakterier samt en ökning av bakterier som kan vara skadliga. Även nivåerna av kortkedjiga fettsyror sjönk. Sådana ämnen bildas av tarmbakterier och är viktiga för kroppens ämnesomsättning.

Sukralos tycktes ge de tydligaste och mest långvariga effekterna. Hanmössen i den första generationen visade tecken på sämre glukosintolerans. I andra generationen hade hanmöss vars föräldrar fått sukralos högre fasteblodsocker. En liknande effekt sågs hos honor i gruppen där föräldrarna fått stevia.
<h3>”Tidiga biologiska signaler”</h3>
Forskarna undersökte också gener kopplade till inflammation, tarmens skyddsbarriär och ämnesomsättning. Förändringarna var tydligast i första generationen, men försvann inte helt i den andra.

— <em>De förändringar vi såg i glukostolerans och genaktivitet kan tolkas som tidiga biologiska signaler kopplade till ämnesomsättningen eller inflammatoriska processer</em>, säger huvudförfattaren Francisca Concha Celume i ett <a href="https://www.eurekalert.org/news-releases/1121524" target="_blank" rel="noopener nofollow">pressmeddelande</a>.

Francisca Concha Celume framhåller att sötningsmedlen har fått stor spridning eftersom de marknadsförs som ett sätt att minska socker- och kaloriintaget. Samtidigt har användningen inte lett till någon tydlig nedgång i fetma eller metabola sjukdomar. Enligt forskarna är det därför viktigt att undersöka hur tillsatserna påverkar kroppen på andra sätt än genom bara kaloriinnehållet.
<h3>Varnar för övertolkning</h3>
Studien är dock gjord på möss, inte människor. Resultaten kan därför inte automatiskt överföras på människor. Djurförsök gör det möjligt att kontrollera miljön och exponeringen för ämnena noggrant, men de visar inte säkert hur samma processer fungerar hos människor.

Forskarna betonar att resultaten pekar på möjliga biologiska mekanismer i en djurstudie. De visar inte att normal konsumtion av sötningsmedel ger samma effekter hos människor.

Studien ger nya insikter i debatten om sötningsmedel, tarmflora och metabol hälsa. Det handlar inte bara om kaloriinnehåll, utan även om hur kroppen och tarmfloran påverkas på sikt.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Aspartam kan snart listas som cancerframkallande</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/aspartam-kan-snart-listas-som-cancerframkallande/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/aspartam-kan-snart-listas-som-cancerframkallande/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 30 Jun 2023 10:02:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[aspartam]]></category>
		<category><![CDATA[WHO]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=153608</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Enligt källor är WHO på väg att klassa aspartam som "möjligen cancerframkallande". Sötningsmedlet är ett av de vanligaste i världen och används bland annat i sockerfria läskedrycker och tuggummi.</strong>

Aspartam är ett sötningsmedel som används i sockerfria produkter som exempelvis läsk eller tuggummi. Tidigare har det inte funnits några kända risker med att konsumera aspartam, förutom för de människor som lider av sjukdomen fenylketonuri (PKU) som gör att man har svårt att bryta ner aminosyran fenylalanin som finns i aspartam.

Nu kan däremot sötningsmedlet komma att klassas som "möjligen cancerframkallande" av WHO, enligt källor till Reuters. Tidigare i juni träffades WHO:s cancerforskningsavdelning International Agency for Research on Cancer (IARC) för ett möte där man bland annat tittade på nuvarande forskning om cancerframkallande substanser.

Aspartam är ett av de vanligast använda sötningsmedlen i världen och förekommer hos ett flertal livsmedelsjättar som exempelvis Coca Cola Company och Mars Incorporated. Sedan 1981 har IARC utvärderat sötningsmedlet som ett säkert livsmedel att äta inom de dagliga rekommendationerna.

<strong>IARC har idag fyra</strong> olika klassificeringar på saker, produkter, livsmedel, sjukdomar och så vidare som listas i olika <a href="https://monographs.iarc.who.int/agents-classified-by-the-iarc/" target="_blank" rel="noopener">grader</a> av cancerframkallande, där den högsta är konstaterat cancerframkallande och den lägsta konstaterat icke cancerframkallande. Exempelvis finns alkohol och processat kött med på listan som "cancerframkallande för människor".

Enligt källorna kommer aspartam att läggas till som "möjligen cancerframkallande för människor" i juli.

Även WHO:s expertkommitté för livsmedelstillsatser (JECFA) har i år utrett just aspartam och kommer även de att delge sina slutsatser.

Ingen av kommittéerna kommer dock att avslöja någonting om sina fynd om sötningsmedlet förrän i mitten av juli, säger en talesman inom JECFA. Däremot menar man att fynden "kompletterar" varandra och att det är "det första grundläggande steget för att förstå cancerogenitet".]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/aspartam-kan-snart-listas-som-cancerframkallande/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Arla &#038; Lindahls tillsätter syntetiskt aspartam i en rad produkter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/konsumentmedvetenhet/aspartam-i-mejeriprodukter/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/konsumentmedvetenhet/aspartam-i-mejeriprodukter/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 18 Dec 2015 10:55:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Konsumentmedvetenhet]]></category>
		<category><![CDATA[Radioreportage]]></category>
		<category><![CDATA[Arla]]></category>
		<category><![CDATA[aspartam]]></category>
		<category><![CDATA[Lindahls]]></category>
		<category><![CDATA[mejeriprodukter]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=25362</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Hör Nya Dagbladets intervju med Arlas konsumentavdelning:</strong>

<iframe src="https://widget.spreaker.com/player?episode_id=13059456&#38;theme=light&#38;playlist=false&#38;playlist-continuous=false&#38;autoplay=false&#38;live-autoplay=false&#38;chapters-image=true&#38;hide-logo=false&#38;hide-likes=false&#38;hide-comments=false&#38;hide-sharing=false" width="100%" height="200px" frameborder="0"></iframe>

Radioinslaget kan också laddas ned <a href="https://api.spreaker.com/download/episode/13059456/arla_lindahls_tills_tter_syntetiskt_aspartam_i_en_rad_produkter.mp3">här</a>.

Företagen försvarar sig med att produkten fortfarande är tillåten och har alltså valt att tillsätta den i rad produkter som man lanserat under året istället för att följa trenden att gå ifrån syntetiska tillsatser.

Många konsumenter missar att produkterna innehåller aspartam och mejeriprodukter är inget man vanligtvis förknippar med syntetiska sötningsmedel. Varken Arla eller Lindahls har valt att märka upp produkterna tydligt med att de innehåller syntetiska sötningsmedel och konsumenterna måste läsa det finstilta och ha god egen kunskap för att kunna bedöma hur hälsosam produkten är.

<strong>Nya Dagbladet har tidigare</strong> <a href="http://nyadagbladet.se/halsa/sotningsmedel-kan-leda-diabetes-och-fetma/">rapporterat</a> om studier som pekar på att aspartam, tvärt emot hur tillsatsen uppfattas, kan öka risken för diabetes och fetma. Särskilt utsatta är barn.

Charlotte Erlanson-Albertsson, som är professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet är starkt kritisk till tillsatsen.

<em>– Man ska absolut vara försiktig med att använda syntetiska sötningsmedel. De fastnar på tungan och ger en söt smak som hjärnan tolkar, men det är en annan del av hjärnan som reagerar än när man äter vanligt socker. Kalorierna i sockret bidrar till att man också känner sig lite mätt, men den känslan ger inte sötningsmedlen. Den som ofta äter sötningsmedel har lättare för att bli beroende av sötsaker.</em>

<strong>Arla säger efter</strong> Nya Dagbladets intervju att kan kan tänka sig att titta på en tydligare märkning, medan Lindahls tycker att det är konsumentens ansvar att läsa det finstilta, men tillstår att man tittar efter andra alternativ.

&#160;

<em>Markus Andersson</em>
<a href="mailto:markus.andersson@nyadagbladet.se">markus.andersson@nyadagbladet.se</a>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/konsumentmedvetenhet/aspartam-i-mejeriprodukter/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		<enclosure url="https://api.spreaker.com/download/episode/13059456/arla_lindahls_tills_tter_syntetiskt_aspartam_i_en_rad_produkter.mp3" length="0" type="audio/mpeg" />

			</item>
		<item>
		<title>Sötningsmedel kan leda diabetes och fetma</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/sotningsmedel-kan-leda-diabetes-och-fetma/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/sotningsmedel-kan-leda-diabetes-och-fetma/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 10 Nov 2014 10:55:46 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[aspartam]]></category>
		<category><![CDATA[Coca-Cola]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=20392</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: 14pt;"><strong>De senaste studierna som har gjorts i ämnet visar på att sötningsmedel kan förändra bakteriefloran i tarmen. Det gör att blodsockret ökar, samt riskerna för att drabbas av fetma och diabetes ökar kraftigt.</strong></span>

Ämnet har den senaste tiden varit omdebatterat. Hur konstgjorda sötningsmedel som finns olika light-produkter påverkar kroppen. Den nya studien som publicerats i tidskriften Nature visar att sötningsmedel försämrar blodsockret hos möss genom att förändra bakteriefloran.

Sötningsmedlen finns i ett flertal livsmedel, bland annat marmelad, sylt, glass, läsk och sportdrycker, säger Evelyn Jansson Elfberg vid Livsmedelsverket.

<em>”Till vår förvåning resulterar sötningsmedel i nedsatt glukostolerans och förhöjda blodsockervärden. Det vill säga precis tvärt emot vad de påstås göra”, </em>säger Eran Elinav vid Weizmann Institute of Science i Israel till Dagens Nyheter.

Studierna som har gjorts visade dock på att sötningsmedel påverkar olika människor på olika sätt.

<strong>Alla verkar inte drabbas
</strong><em>"Faktum är att vi till och med kunde förutsäga vilka som skulle drabbas bara genom att studera deras tarmflora”,</em> fortsätter Eran Segal, artikelns andre huvudförfattare.

Resultaten varierade beroende på vilket sötningsmedel som användes. Av sackarin, sukralos och aspartam visade sig sackarin påverka tarmfloran mest. Forskarna understryker dock att resultaten som studien visar är preliminära och att de inte är starka nog att påvisa ändringar i kostrekommendationer.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/sotningsmedel-kan-leda-diabetes-och-fetma/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Coca-Cola kampanjar för aspartam</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/konsumentmedvetenhet/coca-cola-kampanjar-for-aspartam/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/konsumentmedvetenhet/coca-cola-kampanjar-for-aspartam/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 23 Aug 2013 14:56:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Konsumentmedvetenhet]]></category>
		<category><![CDATA[aspartam]]></category>
		<category><![CDATA[cancer]]></category>
		<category><![CDATA[Coca-Cola]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=9078</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Coca-Cola satsar på att skydda det omstridda lågkalori-sötningsmedlet aspartam med en ny kampanj. Läskjätten uppges inte vara nöjda med försäljningssiffrorna av deras lågkaloriprodukter.</strong></span>

<strong>Med kampanjen hoppas</strong> nu Coca-Cola gör att deras anseende ökar bland konsumenterna. Kampanjannonsen besvarar olika farhågor kring lågkaloribaserade sötningsmedel som ersätter socker, rapporterar <a href="http://www.resume.se/nyheter/reklam/2013/08/14/coca-cola-kampanjar-mot-aspartam-kritik/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Resumé</a>.

Sötningsmedlet aspartam - som används i såväl Coca-Cola Light som Coca-Cola Zero - ökar mäns risk för att drabbas av blodcancer (leukemi och lymfom), medan kvinnor inte löper lika stor risk. Det bevisar en studie som publicerades ifjol i <a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23097267" target="_blank" rel="noopener noreferrer">The American Journal of Clinical Nutrition</a>.

En annan anledning till varför Coca-Cola dragit igång kampanjen är för att försäljningssiffrorna för läskjättens lågkaloridrycker minskar kraftigt. Någonting som kan bero på konsumenternas skepsis till det cancerframkallande sötningsmedlet aspartam.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/konsumentmedvetenhet/coca-cola-kampanjar-for-aspartam/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
