Asien – Nya Dagbladet

Inför fotbolls-VM: Afrika och Asien – utmanarna som vill rubba ordningen

Jan Sundstedt — Tue, 09 Jun 2026 14:38:01 +0000

Fotbollens maktcentrum må även i årets mästerskap husera i Europa och Sydamerika. Men om VM 2026 ska säga något om vart sporten är på väg, är det i hög grad Afrika och Asien som bör granskas. När turneringen växer till 48 lag handlar expansionen inte bara om fler matcher och längre tv-sändningar. Den ger också två kontinenter med växande självförtroende fler chanser att pröva sin nivå mot de etablerade stormakterna. Afrika kommer till mästerskapet med Algeriet, Cabo Verde, Elfenbenskusten, Egypten, Ghana, Marocko, Senegal, Sydafrika, Tunisien och DR Kongo. Asien företräds av Australien, Iran, Irak, Japan, Jordanien, Qatar, Saudiarabien, Sydkorea och Uzbekistan. Det är en bredare karta än tidigare. Men större representation är inte automatiskt samma sak som maktskifte.

Afrikas chans

Marockos semifinal i Qatar 2022 förändrade bilden av vad ett afrikanskt landslag kan göra i ett VM. Det var inte en tillfällig skräll byggd på en enda kväll, utan en turnering där disciplin, fysik, publiktryck och individuell kvalitet räckte hela vägen till de fyra sista. Det gör Marocko till en naturlig referenspunkt även den här gången. Laget öppnar mot Brasilien i grupp C, en match som omedelbart visar om föregående VM var början på något större eller ett historiskt undantag. Afrikas styrka ligger dock inte bara i Marocko. Senegal har under flera år etablerat sig som ett av Afrikas mest stabila landslag. Egypten kommer med Mohamed Salah som självklar offensiv symbol. Ghana och Elfenbenskusten har ofta haft spelartyper som kan störa större nationer, även när helheten svajat. Utmaningen är densamma som tidigare: att göra kapaciteten repeterbar. Afrikanska lag har ofta kunnat slå ur underläge, men vägen mot verklig slutspelsmakt kräver att de också vinner de matcher där de själva förväntas föra spelet.

Asiens självförtroende

Asien går in i turneringen med en annan sorts styrka. Japan och Sydkorea har under lång tid byggt landslag som är taktiskt skolade, löpstarka och obekväma för europeiskt motstånd. Japan möter Sverige, Nederländerna och Tunisien i grupp F och får där en utmärkt värdemätare. Iran, Saudiarabien, Qatar och Australien ger Asien ytterligare bredd. Saudiarabiens seger mot Argentina 2022 lever kvar som en påminnelse om att kontinentens bästa lag inte längre behöver be om ursäkt för sin plats på scenen. Samtidigt är steget från respekterad gruppmotståndare till verklig VM-utmanare fortfarande långt. Det krävs mer än organisation och tempo för att överleva ett slutspel där varje misstag straffas hårdare. Japan är kanske det tydligaste testfallet. Laget har kvalitet nog att vinna matcher mot nästan vem som helst, men nästa steg är att göra det med samma kyla när förväntningarna stiger. Å andra sidan kan den uppåtgående solens rike också förlora mot nästan vilket land som helst.

Att störa är inte nog

För Afrika och Asien handlar VM 2026 därför om mer än enstaka frisparkar i krysset samt spridda skrällar. Att rubba ordningen betyder inte nödvändigtvis att vinna hela turneringen, men det kräver att fler lag tar sig vidare, pressar favoriter och gör slutspelsplatser till något mer än glada undantag. Det utökade formatet kan hjälpa dem dit. Fler platser ger fler vägar in i turneringen, och fler grupptreor som går vidare minskar risken att ett starkt lag faller på en svag premiär. Men makt flyttas inte av formatet ensamt. Den flyttas av lag som klarar press, hanterar marginaler och vinner även när matchbilden inte passar. Afrika och Asien kommer till Nordamerika med fler lag, bättre spelare och större självförtroende än tidigare. VM 2026 blir testet på om den bredden också kan bli verklig slutspelsmakt. Jan Sundstedt

Analytiker: Ukrainakriget och sanktionerna har svetsat samman Asiens stormakter

Isac Boman — Tue, 02 Sep 2025 09:26:13 +0000

Sky News ekonomianalytiker och redaktör Ed Conway varnar för att Västvärlden kraftigt underskattar hur betydelsefull den eurasiska alliansen Shanghai Cooperation Organisation (SCO) håller på att bli. Enligt Conway har Ukrainakriget och Västvärldens sanktioner mot Ryssland accelererat en historisk maktförskjutning där Kina, Ryssland och Indien nu bildar en allt starkare motpol till G7-länderna. Medan G7-ländernas export till Ryssland har kollapsat till nästan noll, har Kinas export istället ökat lavinartat. Indien har gått från att knappt importera rysk olja till att förlita sig på landet för majoriteten av sin råoljeimport. Den brittiske analytikern Ed Conway argumenterar för att konsekvenserna av Ukrainakriget sträcker sig långt bortom Europas gränser. "Den stora majoriteten av beslutsfattare i Westminster, för att inte tala om andra delar av Storbritannien, har aldrig ens hört talas om Shanghai Cooperation Organisation", skriver Conway i sin analys från toppmötet i Tianjin i veckan. Han menar att denna gruppering av tio eurasiska stater – med Kina, Ryssland och Indien i spetsen – förtjänar betydligt mer uppmärksamhet i Europa. Analytikern pekar ut februari 2022 som en vattendelare. Innan kriget exporterade G7-länderna ungefär lika mycket till Ryssland som Kina gjorde och Europa var då den största importören av rysk olja. Idag visar siffrorna en helt annan verklighet. Medan Västvärldens sanktioner har decimerat G7:s handel med Ryssland, har Kinas export istället exploderat. "Exporten av kinesisk transportutrustning har ökat med nästan 500 procent", konstaterar Conway.

En framtid utan USA?

Parallellt har Indien genomgått en dramatisk förändring i sina energiinköp. Landet har gått från att importera "nästan ingen rysk olja till att förlita sig på landet för majoriteten av sina råoljeimporter". Denna utveckling har fått USA att överväga drastiska åtgärder. Conway pekar på hur Washington hotat med att införa "sekundära tullar" mot Indien, vilket skulle fördubbla tullnivån på indiska varor till 50 procent – "en av de högsta nivåerna i världen". "Konsekvensen av Ukraina är med andra ord inte bara misär och krig i Europa. Det är en skarp splittring i ekonomiska strategier runt om i världen”, konstaterar han. Analytikern identifierar en djupare strukturell förändring som pågår. Asiatiska nationer har börjat "föreställa sig något de aldrig riktigt hade föreställt sig tidigare: en ekonomisk framtid som inte är beroende av den amerikanska finansiella infrastrukturen". [caption id="attachment_212388" align="alignnone" width="640"] Putin, Modi och Jinping under SCO-toppmötet i veckan. Foto: Kreml/CC BY 4.0[/caption]

"En gång svurna rivaler"

Conway förklarar att asiatiska länder traditionellt varit de största köparna av amerikanska statsobligationer, delvis för att säkra dollar till oljeköp. Men sedan kriget i Ukraina eskalerade har Ryssland börjat sälja olja utan att prissätta den i dollar, samtidigt som många asiatiska nationer minskat sina köp av amerikanska statsobligationer. "En del av förklaringen till den senaste ökningen av amerikanska och brittiska statsobligationsräntor är att det helt enkelt finns mindre efterfrågan på dem från utländska investerare än det brukade finnas", noterar han. En särskilt oroande trend för Västledarna är SCO-ländernas växande ekonomiska tyngd och Conway påpekar att om man justerar för köpkraft närmar sig dessa nationers andel av global BNP nu de avancerade ekonomiernas samlade andel. Men den kanske mest överraskande utvecklingen är närmandet mellan Kina och Indien som under långa perioder haft en mycket ansträngd, och stundtals närmast uttalat fientlig relation. "Något som skulle ha verkat helt osannolikt för bara några år sedan", skriver Conway, är att dessa "en gång svurna rivaler" nu närmar sig en ekonomisk försoning. När Indien nu möter hårda amerikanska tullar ser landet knappast någon risk med att närma sig Kina genom denna sällsynta resan för att stärka relationerna med Peking, enligt analytikern.

Had a fruitful meeting with President Xi Jinping in Tianjin on the sidelines of the SCO Summit. We reviewed the positive momentum in India-China relations since our last meeting in Kazan. We agreed on the importance of maintaining peace and tranquility in border areas and… pic.twitter.com/HBYS5lhe9d
— Narendra Modi (@narendramodi) August 31, 2025

"Ett seismiskt ögonblick"

Conway kallar utvecklingen för "ett seismiskt ögonblick i geopolitiken" och avslutar sin analys med en varning: "Under lång tid var världens två mest folkrika nationer i konflikt med varandra. Nu rör de sig alltmer i takt med varandra. Det är en konsekvens få skulle ha gissat när Ryssland invaderade Ukraina. Ändå kan det vara av enorm betydelse för geopolitiken under kommande decennier", slår han fast. Ekonomianalytikerns slutsats är tydlig: Ukrainakriget och sanktionerna mot Ryssland har fått en oväntad effekt. Istället för att isolera Ryssland har det svetsat samman Asiens stormakter och påskyndat Västvärldens ekonomiska tillbakagång.

Asiatiska kvinnor vill ha vita spermadonatorer

Jan Sundstedt — Sat, 13 Jul 2024 06:06:40 +0000

I takt med att provrörsbefruktningar håller på att normaliseras runt om i världen syns också en ökad efterfrågan på vita donatorer i Asien. Vit hy anses i många utomeuropeiska länder vara någonting mycket åtråvärt och många kvinnor i bland annat Indien och Kina kräver därför också att spermadonatorerna har ett västerländskt utseende. Trenden, som nyligen uppmärksammades av Red Ice TV har pågått i mer än ett decennium och indisk media vittnar bland annat läkare om att kvinnorna gärna vill ha vita och blåögda barn, om möjligt. – Par som kommer för att få provrörsbefruktning (IVF) listar specifikationer - ägg- eller spermiedonatorn ska vara utbildad, ljushyad och ha blå ögon, förklarade IVF-experten Rita Bakshi redan 2013 och tillade att ungefär 70 procent av ”kunderna” efterfrågar en ljushyad donator. Detta trots att så kallade ”designerbebisar” är mycket dyra och kräver betydligt mer pappersarbete och fler godkännanden än vanliga provrörsbefruktningar. Redan för 11 år sedan kunde en europeisk donator kräva uppemot 5000 dollar för sin sperma, om denne var välutbildad och var vid god fysisk hälsa. Manish Banker, som leder en indisk fertilitetsklinik bekräftade samtidigt att det är en ”uppåtgående trend” att söka efter ljushyade donatorer och att ”par oftast frågar efter en donator med blå eller bruna ögon”. – Vi är så tacksamma för att vår dotter Vani är vit som mjölk. Det går inte att förneka att det är lättare att få ljushyade flickor gifta, berättade en kvinna vid namn Suresh som genomgått en IVF-behandling och en annan förklarade att hon ville ha ett ljust barn eftersom hon gift in sig i en ljushyad familj.

Samma trend i Kina

Lagstiftningen skiljer sig från land till land. I vissa västerländska länder är det förbjudet för donatorn att begära ekonomisk ersättning, medan andra inte har några regleringar alls kring hur mycket de kan ta i betalt. Även i Kina syns samma trend och rika kinesiska kvinnor väljer allt oftare vita spermadonatorer när de ska skaffa barn ”på egen hand” – så till den grad att den danska spermabanken Cryos International har skapat en hemsida helt på kinesiska – och även anställt personal som talar språket. Peter Reeslev, vd för Cryos International, säger att också ”kinesiska kvinnor tenderar att välja vita donatorer” – även om det är oklart huruvida detta beror på bristen på kinesiska donatorer. I Kina är regleringarna kring provrörsbefruktningar betydligt striktare och spermabanker används primärt för att ”behandla infertilitet och förhindra genetiska sjukdomar” – vilket kan vara ett skäl till att många istället söker sig till Väst. Andra experter uppger dock att kinesiska kvinnor föredrar vita spermadonatorer oavsett vilka andra alternativ som finns att tillgå och att det är mycket vanligt att de specifikt efterfrågar en vit donator, medan det är väldigt sällsynt att de ber om en kinesisk dito. Flera kvinnor uppger också att de ”föredrar” att deras bebisar har ljus hy. [caption id="attachment_182929" align="alignnone" width="640"] Ett nyfött spädbarn. Foto: gorodenkoff/iStock[/caption] Danska fertilitetskliniker pekas ut som särskilt populära eftersom de erbjuder en mängd olika alternativ till sina ”kunder” – förutom ögonfärg, etnicitet, hårfärg och hållning, kan man också få titta på donatorn bebisbilder, handstil och höra dennes röst innan man bestämmer sig.

Danmark världsledande

Cryos International grundades 1987 i danska Århus och beskriver sig som ”världens största sperma- och äggbank” – och fokus ligger på den internationella marknaden. Förra året kom 60 procent av all sperma på nederländska fertilitetskliniker från Danmark och 6 av 10 barn som föds genom donatorer i Belgien har danska biologiska fäder. I Storbritannien kommer 20 procent av den donerade sperman från Danmark och det har uppskattats att sammanlagt 90 procent av all sperma som doneras i Danmark sedan skeppas till andra EU-länder. Företaget uppger i dagsläget att man har cirka 1000 tillgängliga donatorer att välja bland i landet där över en procent av alla barn numer föds genom provrörsbefruktning. Ansvariga för Cryos menar att det inte längre finns något ”tabu” i Danmark kring IVF-behandlingar och att verksamheten ”har blivit en del av vår kultur”. På grund av avsaknad av regleringar kan Cryos annonsera via Instagram och Youtube och andra sociala medier där man riktar in sig på att rekrytera unga män. De som väljs ut får sedan omkring motsvarande 40 euro per donationstillfälle och det uppges idag finnas ett så stort överskott på frivilliga att spermabanken kan sålla bort 95 procent av de sökande.

Elefanter begraver sina ungar

Sofie — Sun, 05 May 2024 06:22:59 +0000

Asiatiska elefanter flyttar och begraver sina ungar, enligt en observationsstudie från Indien. Till skillnad från andra elefanter återvände de dock inte till gravplatserna utan tog istället omvägar förbi dessa. Forskare från bland annat Indian Institute of Science Education and Research (IISER) har observerat fem fall där vilda asiatiska elefanter i norra Bengalen begravt sina döda kalvar. Observationerna gjordes under 2022 och 2023. I studien, som publicerats i Journal of Threatened Taxa, såg man att elefanterna bar de döda kalvarna en bit innan de sedan hittade en lämplig plats där ungen begravdes med fötterna uppåt. Områdena där elefanterna lever består av fragmenterade skogar, teplantager och jordbruksmark. Alla kalvar begravdes i bevattningskanaler på teodlingar, hundratals meter från närmaste mänskliga bosättningar. Vid ett fall brölade och trumpetade flocken högljutt runt den begravda kalven. Vid alla begravningsplatser kunde man se fotspår från mellan 15 till 20 elefanter, vilket tyder på alla hela flocken varit delaktig i begravningen. Det fanns inga tecken på någon mänsklig inblandning.

Sociala djur

Elefanter är kända för sin intelligens och sociala beteende. De kan gråta, leka och skratta, enligt WWF. men just beteendet kring att begrava sina kalvar har tidigare endast studerats mer flyktigt hos afrikanska elefanter. Vilda elefanter i både Afrika och Asien är kända för att besöka kadaver i olika stadier av nedbrytning, men denna studie fann annorlunda beteenden från de besättningar som studerades. I alla fem fall "flydde flocken från platsen inom 40 minuter efter begravningen", enligt studien. Senare undvek de även att återvända till platsen utan tog istället omvägar runt denna.

380 nya arter upptäckta i Sydostasien

Sofie — Wed, 24 May 2023 08:04:26 +0000

380 nya arter har hittats i den biologiskt rika Mekongregionen. Sedan man påbörjade arbetet 1997 har man sammanlagt hittat 3 389 olika arter i området - men många av arterna hotas av skogsskövling och industrialisering. I Världsnaturfonden WWF:s nya rapport New Species Discoveries -22 har hundratals forskare från universitet, naturorganisationer och forskningsinstitut upptäckt 380 nya arter de senaste två åren. Arterna har hittats i den så kallade Mekongregionen, vilket bland annat inkluderar länder som Kambodja, Laos, Myanmar, Thailand och Vietnam. Fynden innefattar 290 växter, 19 fiskar, 24 groddjur, 46 kräldjur och ett däggdjur. Bland dessa finns bland annat en mini-orkidé som har en lysande klargul och rosa färg som gör att den liknar karaktärerna i Mupparna. En väldigt giftig orm har döpts efter ormgudinnan Bai Su Zhen, som är från en kinesisk myt som kallas Legenden om den vita ormen. Ett annat spektakulärt fynd är den kambodjanska blåfärgade agamödlan, som uppges vara väldigt aggressiv och ändrar sin färg som försvarsmekanism. Sedan 1997 har man funnit tusentals arter i området och med dessa nya fynd är man nu uppe i sammanlagt 3 389 olika arter. I dessa områden huggs dock skogen snabbt ner och industrialiseringen sätter press på djurens livsmiljöer, vilket gör att arterna är under hot. [caption id="attachment_150807" align="alignnone" width="640"] En groda tillhörande arten Theloderma khoii. Foto: Nguyen Thien Tao[/caption] – Det är fantastiskt att forskarna fortsätter att hitta så många nya arter. Men eftersom flera av dem redan är utrotningshotade, uppmanar WWF regeringarna i denna region att öka skyddet för dessa fantastiska varelser och deras livsmiljöer, säger Gustaf Lind, generalsekreterare för WWF.

Vattenbrist i Asien 2050

Osignerad — Wed, 04 May 2016 12:05:37 +0000

Växande populationer och ekonomier tillsammans med klimatförändringar kommer antagligen att leda till vattenbrist i stora delar av Asien, enligt forskare vid Massachusetts Institute of Technology, MIT. Rapporten har publicerats i PLOS One. Runt en miljard människor skulle påverkas, om man ska tro snittresultatet från flera simuleringar av troliga framtida scenarion. Varifrån den största effekten kommer skiftar mellan olika regioner. I Indien är det främst den växande populationen, medan det i Kina huvudsakligen är den växande industrin, säger Adam Schlosser, klimatforskare vid MIT. Forskarna vill nu fortsätta finstämma sina modeller för att med större säkerhet kunna förutsäga var och när det kan uppkomma vattenbrist i framtiden. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet