Arla – Nya Dagbladet

Trots kritiken – Arla vill öka GMO-användning

Redaktionen — Tue, 20 May 2025 12:22:43 +0000

Trots ihållande kritik från miljöorganisationer, aktivister och oroliga konsumenter vill mejerijätten Arla ytterligare öka användningen av GMO-framställt ystenzym i sin ostproduktion. Syftet uppges vara att göra tillverkningen mer kostnadseffektiv – något företaget självt beskriver som helt nödvändigt för att förbli konkurrenskraftigt. – Den här tillverkningen är viktig för att vi ska få en kostnadseffektiv ostproduktion, säger Magnus Larsson på Arla Foods till skattefinansierade Sveriges Radio. Det handlar om enzymet chymosin, som framställs med hjälp av genetiskt modifierade mikroorganismer – en bioteknologisk metod som idag är vanlig i industriell ostproduktion. Själva enzymet är inte genetiskt modifierat, men det produceras alltså av organismer som tagits fram med genteknik. Arla använder redan tekniken i flera av sina vanligaste ostar – och vill nu skala upp användningen. – Det enzym som vi stegvis går över till att använda i en del av våra ostar är inte genmodifierat, det är identiskt med det som produceras i löpe och framställs med hjälp av mikroorganismer. Det är dessa mikroorganismer som tagits fram med hjälp av genteknik, enzymet som tillsätts i osten är alltså inte genmodifierat, och det finns inga spår av mikroorganismerna kvar i osten. Arla tillåter aldrig GMO i produkterna oavsett var de är producerade, och vi använder inga genmodifierade ingredienser i våra produkter, hävdar Magnus Larsson vidare.

Stoltserar med GMO-fritt foder

Men kritiken kvarstår. Enligt flera undersökningar har många konsumenter mycket lågt förtroende för GMO-teknik i livsmedel – även när det rör sig om indirekta tillverkningssteg som enzymproduktion. Kritiker menar också att gränsdragningen mellan vad som är GMO-fritt och inte blir svår att förklara för konsumenter, särskilt när märkningen är otydlig. Arla å sin sida hävdar att slutprodukten – själva osten – är fri från genetiskt modifierade ämnen och ser inga problem med att använda tekniken så länge den är godkänd enligt gällande regelverk. Samtidigt behåller företaget sin policy om GMO-fritt foder till svenska mjölkkor, trots att branschorganisationen LRF förra året slopade sitt tidigare motstånd mot GMO-foder. I april kommenterade Arlas vd Henri de Sauvage beslutet så här: – Det är naturligt att varje mejeriföretag självt får besluta hur de vill göra och Arlas bedömning är att vi även fortsättningsvis ska ha en position om GMO-fritt foder till svenska kor. Sverige är en mycket viktig marknad för koncernen och vi tror att detta i nuläget är bra för Arlas varumärke och vår affär.

Dubbla budskap förvirrar

Det kan nämnas att flera av Arlas mest sålda ostar redan i dag innehåller GMO-framställt ystenzym – bland andra den populära hushållsosten. Samtidigt försöker Arla framställa förändringen som någonting positivt – och lyfter bland annat fram att det industriellt framställda enzymet ger jämnare kvalitet än traditionell löpe, samt att deras ostar nu kan ätas av den som "föredrar en vegetarisk kost". Den dubbla hållningen där Arla motsätter sig användandet av genetiskt modifierade organismer i djurfoder, men samtidigt vill öka användningen av GMO-framställt ystenzym i produktionen, har väckt starka reaktioner i sociala medier där många ifrågasätter företagets trovärdighet i GMO-frågan. Kritiker menar att Arla försöker upprätthålla en GMO-fri image utåt, samtidigt som man i praktiken ökar sitt beroende av genteknik i tillverkningsprocessen – något som enligt dem riskerar att urholka förtroendet för varumärket och vilseleda konsumenter.

Så kan du göra bättre val av mejeriprodukter

Redaktionen — Thu, 15 May 2025 07:55:51 +0000

Mejerikollen ger konsumenter insyn i svenska mejeriers användning av det hårt kritiserade fodertillskottet Bovaer. Bland annat används kemikalierna av Norrmejerier och Valio. Det var i slutet av 2024 som Arla stoltserade med att man börjat ge brittiska mjölkkor fodertillskottet Boaver, för att de ska fisa och rapa mindre. Tillskottet blandas i kornas foder och uppges minska metanutsläpp med 30 procent för mjölkkor och 45 procent för köttdjur.

Artikeln publicerades ursprungligen den 19 januari 2025.

När det blev känt att Arla planerade att tillsätta kemikalier i kornas foder reagerade tiotusentals britter starkt och uppmanade till bojkott av mejerijätten. Arla har länge varit drivande i att minska metanutsläpp, som man menar är "mejeriindustrins största klimatutmaningar". Redan 2022 inledde företaget ett projekt med Bovaer i Sverige för att testa fodertillskottet på svenska gårdar.

Konsumentmedvetenhet

Nu har sidan Mejerikollen lanserats för att ge konsumenter möjlighet att enkelt utvärdera vilka företag som använder fodertillskottet i sina produkter. "Den här sidan är till för dig som vill vara säker på att mjölken, smöret och yoghurten du handlar kommer från kor som inte matats med kemikalier som stör deras naturliga matsmältning", skriver Mejerikollen. Sidan innehåller information om svenska mejerier och deras planer på att använda eller utvärdera användningen av Bovaer. Det finns också en produktlista som visar var mjölken i olika mejeriprodukter kommer ifrån. Bland annat går att läsa att förutom Arla använder sig också Norrmejerier och Valio av Bovaer. Falköpings mejeri, som är leverantör till bland andra ICA och Coop, använder däremot inte kemikalierna till sina djur.

Arlas kor får ”metanreducerande tillskott” – britter manar till bojkott

Markus Andersson — Tue, 03 Dec 2024 09:48:11 +0000

Efter att Arla börjat stoltsera med att man ger brittiska mjölkkor fodertillskottet Boaver, för att de ska fisa och rapa mindre och således också släppa ut mindre metan i atmosfären, har tiotusentals britter och människor från andra länder manat till bojkott mot mejerijättens produkter. Noterbart är att tillskott snarlika Boaver tagits fram med finansiering av ultraglobalisten och mångmiljardären Bill Gates, och att det inte enbart rapporteras att tillskottets långsiktiga hälsoeffekter är okända – utan att de till och med kan vara direkt hälsovådliga. På sociala medier har ett mycket stort antal människor anslutit sig till krav på att bojkotta mjöljättens produkter och högljutt deklarera att de inte tänker stödja ett företag som ger sina djur vad de menar är experimentella och onaturliga tillskott, och som hävdar att kor eller andra djur utgör ett hot mot klimatet.

We have just announced a new project with @Morrisons, @Tesco and @AldiUK to trial the use of feed additive, Bovaer® on ~30 Arla farms. Bovaer® can reduce emissions from cows by 27%, and this represents an amazing chance to reduce emissions on farm. #agriculture #climate pic.twitter.com/XaGmopwVJg
— Arla Foods UK (@ArlaFoodsUK) November 26, 2024

Arla hävdar i sin tur att de missnöjda konsumenterna sprider ”desinformation” och att uppgifterna om möjliga hälsorisker för djur eller människor är ”fullständigt falska”. ”Den information som sprids på nätet om vår koppling till Bill Gates är helt felaktig och påståendena om hans engagemang i våra produkter är felaktiga”, försvarar man sig, och hänvisar till att Gates inte tycks ha någon direkt koppling till just Boaver, utan har finansierat utvecklingen av en annan och mycket snarlik metanreducerande fodertillsats genom bolaget Rumin8. Att Gates personligen inte tycks vara involverad i just den här skandalen tycks dock inte lugna de upprörda britterna, och många betonar att de aldrig någonsin mer kommer att köpa Arlas produkter samt uppmanar omgivningen att göra samma ställningstagande.

"Klimatförändringarna kräver snabba åtgärder"

Noterbart är att Arla även i Sverige sedan länge har en märklig syn på sin egen verksamhet och beskriver ”metanutsläpp från djuren som en av mejeriindustrins största klimatutmaningar”. Redan 2022 lät man också meddela att man kommer att att ge Boaver även till svenska mjölkkor för påstått klimaträddande ändamål. ”Klimatförändringarna kräver snabba åtgärder… Det här är ett bra exempel på innovativa vetenskapliga lösningar och åtgärder som vi vidtar för att skapa en hållbar och motståndskraftig framtid för mejeri. Det ska bli spännande att se hur långt detta kommer att ta oss”, hävdades det bland annat. Efter den senaste folkstormen mot mjölkjätten och tillskottet har Arla Sverige gått ut med ett nytt pressmeddelande där man deklarerar att ”Boaver har potential att minska metanutsläppen från kor och är en del av vårt arbete med att minska klimatavtrycket från våra produkter”. ”Vårt åtagande att minska vår klimatpåverkan är orubbligt, men vi skulle aldrig göra något som äventyrar hälsan hos konsumenter eller välbefinnandet hos djur”, hävdar man vidare och påstår sig beklaga den stora mängd ”felaktig information” som cirkulerar på nätet.

"Används i 25 länder"

Enligt Arla kan Boaver inte föras över till människor när de konsumerar mejeriprodukter, är att betrakta som säkert, och man hävdar vidare att det inte finns någonting som tyder på att tillskottet skadar djuren. ”Boaver är särskilt utformat för att brytas ned i kons matsmältningssystem och sönderdelas snabbt till naturligt förekommande föreningar som redan finns i kons mage. Detta innebär att det inte passerar från kon till mjölken. Boaver har utvecklats under 15 år och används i cirka 25 länder för mer än 200 000 kor”, fortsätter man. Många tycks dock inte vara särskilt imponerade över Arlas löften om att tillskottet är bra och ofarligt. Ett axplock av kritiken och vad den lett till går att ta del av här nedan:

#Arla could very easily say that due to overwhelming public concern, they have decided to cancel their trials.
The very fact they haven't done so shows a total disregard for their customer base, which in itself will stop me buying their products. pic.twitter.com/1Tnny6uyhm — ΞlZorillo (@softlads) November 29, 2024

You can rest assured that we will not be using the feed additive Bovaer, which is now being trialled by Arla dairy farms.
Our milk and meat production is based on traditional, organic pasture and non-intensive farming methods. Nature knows what it's doing pic.twitter.com/h00mpwI5Bt — Hook & Son (@hookandsonfarm) November 28, 2024

People are boycotting Arla and turning to local farmers, Dairy farmers, butchers, local businesses for food, milk and eggs etc…amazing to see people questioning what ingredients are in certain foods and supporting local businesses.
Fuck the big corporate poisonous moneymaking… pic.twitter.com/HxOZyq3VLM — The Yorkshire Lass (@real_shirelass) December 1, 2024

I would much rather have farty cows - than see toxic chemicals like Bovaer®️ being slyly introduced into the food chain by Arla Foods
Stop fucking with cows digestive systems Bill Gates!#Lurpak #Anchor @Tesco @AldiUK pic.twitter.com/WiWHvHL9PF — ** (@_______0______) November 30, 2024

Even Resturants are participating in #BoycottArlaFoodsUK #ARLA #BillGatesBioTerrorist #Bovaer pic.twitter.com/qj8RoaguqI
— Not Without Incident (@AnInchTooFar) December 2, 2024

This farmer is so happy and wants to thank everyone for standing up to Arla.. pic.twitter.com/Q68PEcIF0p
— (@jomickane) December 1, 2024

My understanding so far is that Arla have openly reported that they are using/traling Bovaer in their milk cows.
Therefore you DO have a choice. You can choose to NEVER buy any Arla products ever again & help to put them out of bussines. — ChrisTaiChi (@ChrisTaiChi) December 3, 2024

Sorry not being part of your experiment ! switched to this after years of loyalty to lurpak. #lurpak #ArlaAdditives #ArlaBoycott #arla pic.twitter.com/SZCIFXjDzA
— Julles London (@Julleslondon) December 2, 2024

The #Bovaer effect. No one is buying #Arla Cravendale milk. I wonder why? pic.twitter.com/4f72IbrFYI
— Dave (@Dahshur11) December 1, 2024

Arla @ArlaDairyUK and @BillGates haven't got it yet, have they?#BoycottArla pic.twitter.com/WAJLzZTPGU
— Phil Barrett. (@Phil_M_Barrett) December 3, 2024

Brilliant post from Whistle Hill Farm.@BillGates is a danger to the planet, the environment, and humanity. He continues to invest and push dangerous chemicals onto us.#BovaerFree #BoycottBovaer #BoycottArla pic.twitter.com/WLqyd8rc7g
— Politics Aired (@PoliticsAired) December 2, 2024

Betesrätten kan slopas

Sofie — Mon, 06 May 2024 06:36:41 +0000

I en pågående utredning gällande hur djurskyddslagar påverkar svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft inom EU diskuteras möjligheten att ta bort betesrätten för kor, enligt medieuppgifter. Det ska bland annat handla om att ta bort betesrätten för mjölkkor som går fritt inomhus - ett förslag som får hård kritik av veterinärförbundet och forskare. Idag har mjölkkor rätt att beta fritt utomhus minst sex timmar per dygn under sommaren, bestämmelser som kom 1988 bland annat efter en kampanj med författarinnan Astrid Lindgren. Bestämmelserna gäller dock inte tjurar, utan endast kor. Frågan om huruvida kor ska ha betesrätt eller ej är något som diskuterats flitigt under de senaste åren, där bland andra Lantbrukarnas riksförbund (LRF) arbetat för att få bort kornas betesrätt och istället låta dem gå i lösdrift inomhus, något som eko-bönder kallat för "skamligt". I regeringens utredning "Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd" har frågan om betesrätten kommit upp. Enligt uppgifter till Bonniertidningen DN överväger man att ta bort betesrätten för mjölkkor som går fritt inomhus. Två oberoende källor ska ha bekräftat för tidningen att det pågår en långtgående diskussion om att ta bort den. – Det här är en del av den svenska djurskyddslagen som är ganska central. Vi vet genom mängder av forskning att kor mår bra av att komma ut på bete, säger, Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, enligt skattefinansierade SVT. Förra året påbörjades även en studie där 1500 kor idag hålls inomhus under 18 månader för att studera hur de påverkas av att inte få komma ut, en studie som görs av LRF tillsammans med Växa Sverige. Studien planeras att bli färdig under året.

Protester och namninsamlingar

Under lördagen genomförde också Greenpeace och Djurens rätt en aktion under ett kosläpp i Uppland, där man informerade besökare om den mest troligen kommande försämringen för korna, enligt Natursidan. I Schibstedtidningen SvD skriver Sveriges miljö- och djurföreningar, konsumentföreningar och även Sveriges Veterinärförbund en debattartikel där man kritiserar förslaget om slopade betesrätt och istället uppmanar regeringen att behålla den, samt utöka betesrätten för korna. Vidare har organisationerna och förbunden skapat kampanjen "Jag vill beta" där man uppmanar svenskar att skriva under. I skrivande stund har kampanjen närmare 50 000 underskrifter och ska lämnas in till landsbygdsminister Peter Kullgren i juni. Kullgren har valt att inte kommentera DN:s uppgifter, utan skriver i ett mejlsvar till SVT att han "vill inte spekulera i vilka förslag som utredaren kommer lägga".

Fler söker billiga recept när matpriserna ökar

Sofie — Wed, 25 Jan 2023 05:39:40 +0000

En vanlig matkasse har ökat med 20 procent i pris jämfört med förra året och många basvaror betydligt mer än så, visar en ny undersökning från Pensionärernas riksorganisation (PRO). Samtidigt ökar också sökningar efter billiga recept på nätet, där bland annat matjätten Arla sett en ökning på 400 procent. Den årliga prisundersökningen från PRO har granskat 36 olika varor man vanligen har i matkassen. Undersökningen gjordes i 640 butiker i landet och består av butikshandling, beställning av mat på nätet för upphämtning samt hemleverans av matvaror. Omkring 1000 PRO-medlemmar medverkade för att genomföra undersökningen. Det framkom att matkassen generellt blivit 20 procent dyrare jämfört med förra året. Sett till regioner var det billigast att handla i Skaraborg där genomsnittspriset låg på 1078 kronor och högst i Västerbotten med 1150 kronor. De varor som ökat mest i pris sedan förra året är rapsolja med 45 procent, Bregott med 42 procent samt kaffe med 34 procent. Även standardmjölk och filmjölk har ökat med 33 procent sedan förra året. Den absolut billigaste matkassen i undersökningen kostade 933 kronor och den dyraste 1259 kronor, en prisskillnad på 35 procent. Samtidigt vittnar också företaget Arla om att fler söker efter billiga recept än tidigare, rapporterar magasinet Butikstrender. Dagligen har man omkring 200 000 besökare på sina receptsidor på nätet och sökningarna efter billiga recept har ökat med 400 procent jämfört med förra året. – Den kraftiga ökningen av sökningar efter billiga recept på vår hemsida är en tydlig indikation på att svenskarnas matvanor förändrats, säger Tony Fredriksson, innehållschef Arla.se.

Arla slutar sälja svensk kefir

Sofie — Tue, 22 Mar 2022 09:34:18 +0000

Arla menar att man ska sluta sälja filmjölksvarianten kefir på grund av att man anser att förpackningen förknippas för mycket med Ryssland. Detta trots att produkten har 100 procent svenska råvaror. "Instagramprojekt", menar Johan Ingerö, policy-ansvarig för Kristdemokraterna. Kefir är en slags filmjölk och är helt producerad i Sverige med svenska råvaror. Trots detta anser Arla att den inte är ”lämplig” att sälja eftersom man associerar den till Ryssland, rapporterar Bonniertidningen DN. ”Produktinnehållet är 100 procent svensk råvara, men förpackningen associeras med Ryssland på ett sätt som vi inte anser lämpligt under rådande omständigheter. Produkten återkommer i butik med annan utformning senare i år”, skriver kommunikationschefen Caroline Elisabeth Starck i ett mejlsvar. Däremot kommer man fortsätta sälja smetana, som likaledes har ett öst-associerat namn. "Smetana-förpackningarna har mer neutrala illustrationer”, menar Arla. Beslutet att sluta sälja produkten har fått kritik från flera håll. Bland annat skriver Johan Ingerö, policy-ansvarig för Kristdemokraterna, på Twitter att han inte förstår hur Rysslands regering kommer drabbas av att Arla slutar sälja en svensk produkt och kallar det för ett "instagramprojekt".

Arla lägger ner Gefleortens mejeri

Per Nordin — Fri, 13 Dec 2019 13:30:54 +0000

Så sent som 2017 köpte Arla Gefleortens mejeri. Nu läggs verksamheten ner och samtliga 45 anställda förlorar jobben. Till Lantbrukets affärstidning säger Arlas Sverigechef Patrik Hansson att det är ”finansiella utmaningar” som ligger till grund för nedläggningen och att verksamheten stängs ner i början av maj nästa år. Den mjölk från 40-50 lokala mjölgårdar som idag levereras till Gefleortens mejeri kommer i framtiden att fraktas till Arlas mejeri i Stockholm. Varumärket Gefleorten kommer också att användas vidare efter att mejeriet har lagts ner. En anledning till att mejeriet läggs ner är för att man enligt Arla inte har förutsättningar att producera laktosfria produkter och att det helt enkelt vore för dyrt att investera i för ändamålet relevanta maskiner. – Utmaningarna för Gefleortens mejeri har varit tuffa. Det har gjorts stora insatser för att effektivisera arbetet. Det är en väldigt lång epok som tar slut när mejeriet läggs ned, säger Patrik Hansson till ATL. Gefleortens Mejeriförening bildades 1933 av av 17 mindre lokala mejerier och har försett trakten med mjölk sedan dess.

Historiskt lågt mjölkpris

Osignerad — Sun, 29 May 2016 09:15:06 +0000

Mejerikonglomeratet Arlas sänkning av mjölkpriset gör att priset nu är nere på rekordlåga nivåer. Under de senaste åren har priset på mjölk sänkts successivt. När Arla den 1 juni kommer genomföra ännu en prissänkning kommer det att slå hårt mot bönderna. – Det är en riktigt tuff nivå och på alla gårdar inklusive min egen så är det en tuff kamp varenda dag för att komma igenom den här perioden. Man får nog gå tillbaka till 80- 90-talet när det var ner på den här nivån, säger Arlas styrelseordförande Åke Hantoft till Ekot. Med prissänkningen den 1 juni kommer literpriset på mjölk till bönderna hamna på 2,30 kronor. Enligt Arla beror prissänkningen på att den globala tillgången på mjölkråvara har ökat kraftigt de senaste åren.

Arla & Lindahls tillsätter syntetiskt aspartam i en rad produkter

Markus Andersson — Fri, 18 Dec 2015 10:55:21 +0000

Hör Nya Dagbladets intervju med Arlas konsumentavdelning: Radioinslaget kan också laddas ned här. Företagen försvarar sig med att produkten fortfarande är tillåten och har alltså valt att tillsätta den i rad produkter som man lanserat under året istället för att följa trenden att gå ifrån syntetiska tillsatser. Många konsumenter missar att produkterna innehåller aspartam och mejeriprodukter är inget man vanligtvis förknippar med syntetiska sötningsmedel. Varken Arla eller Lindahls har valt att märka upp produkterna tydligt med att de innehåller syntetiska sötningsmedel och konsumenterna måste läsa det finstilta och ha god egen kunskap för att kunna bedöma hur hälsosam produkten är. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om studier som pekar på att aspartam, tvärt emot hur tillsatsen uppfattas, kan öka risken för diabetes och fetma. Särskilt utsatta är barn. Charlotte Erlanson-Albertsson, som är professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet är starkt kritisk till tillsatsen. – Man ska absolut vara försiktig med att använda syntetiska sötningsmedel. De fastnar på tungan och ger en söt smak som hjärnan tolkar, men det är en annan del av hjärnan som reagerar än när man äter vanligt socker. Kalorierna i sockret bidrar till att man också känner sig lite mätt, men den känslan ger inte sötningsmedlen. Den som ofta äter sötningsmedel har lättare för att bli beroende av sötsaker. Arla säger efter Nya Dagbladets intervju att kan kan tänka sig att titta på en tydligare märkning, medan Lindahls tycker att det är konsumentens ansvar att läsa det finstilta, men tillstår att man tittar efter andra alternativ. Markus Andersson markus.andersson@nyadagbladet.se

Arla tar beslut mot GMO-foder

Osignerad — Sun, 01 Feb 2015 14:41:20 +0000

Efter att Lantbrukarnas riksförbund (LRF) beslutat att ta bort sin policy om genmodifierade grödor (GMO) i fodret för mjölkkor går nu mejeriföretaget Arla ut med att det antar en egen företagsposition om GMO-fritt foder. – Det är naturligt att varje mejeriföretag självt får besluta hur det vill göra, och Arlas bedömning är att vi även fortsättningsvis ska ha en position om GMO-fritt foder till svenska kor. Sverige är en mycket viktig marknad för koncernen och vi tror att detta i nuläget är bra för Arias varumärke och vår affär, säger Henri de Sauvage, vd för Arla i Sverige, i ett pressmeddelande. Arlas mjölkbönder kommer även fortsättningsvis att få ett ekonomiskt tillägg för detta, men det är ännu oklart hur modellen för detta kommer att se ut. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.