Arktis – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 23 Sep 2026 07:27:20 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Arktis – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Försvarsavtalet är undertecknat – USA:s rättigheter på Grönland blir utan tidsgräns https://nyadagbladet.se/utrikes/avtalet-utan-slutdatum-usa-gronland/ Wed, 23 Sep 2026 07:27:20 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241322 USA, Danmark och Grönland undertecknade under tisdagen i New York ett försvarsavtal utan slutdatum. Amerikanskt militärflyg får landa var som helst på ön, och Köpenhamn och Nuuk förpliktar sig att se till att ett framtida självständigt Grönland stannar i Nato och tar över Danmarks rättigheter och skyldigheter enligt avtalet.

Avtalet sluts mellan USA:s regering och Konungariket Danmarks regering "tillsammans med" Grönlands regering. Det ändrar och kompletterar försvarsavtalet från den 27 april 1951, som har reglerat den amerikanska militära närvaron på Grönland i över sju decennier. Texten, som Vita huset har publicerat, gäller på engelska vid konflikt mellan språkversionerna.

Redan i ingressen anges syftet: att stärka försvarsarrangemangen och "förstärka deras permanenta karaktär". Där erkänns också parternas gemensamma intresse av att tillåta USA militär tillgång till Grönlands territorium i den utsträckning som behövs för att försvara Nato-området, Grönland och den amerikanska kontinenten, inklusive genom upprättande av ett Golden Dome-försvarssystem.

I januari rapporterade NyD att Donald Trump ville ha permanent kontroll över Grönland. Kontroll är inte avtalets ord. Men artikel XI bär rubriken "Avtalets permanenta karaktär" och slår fast att avtalet saknar slutdatum och bara kan ändras om samtliga parter är överens.

Flyg, fartyg och ubåtar över hela ön

USA får modernisera och bygga ut Pituffik Space Base, den tidigare Thulebasen, och får upprätta ett ytterligare försvarsområde vid Narsarsuaq i söder och Mestersvig på östkusten. Redan i januari förekom uppgifter om två platser för nya amerikanska baser på ön. Fler kan tillkomma: vilken part som helst får föreslå ett nytt försvarsområde, som behandlas i den permanenta kommittén från 1991.

Enligt artikel VI får amerikanska statsfartyg, flygplan, förband och fordon röra sig fritt mellan försvarsområdena över land, till havs och i luften. Amerikanska flygplan får flyga över och landa på vilket territorium som helst på Grönland, inklusive territorialvattnet, och amerikanska statsfartyg får röra sig under ytan i territorialvattnet, "utan restriktioner" utöver sådana som parterna kommer överens om.

Rättigheterna ska enligt texten utövas med respekt för det grönländska samhället och levnadssättet, inklusive jakt och fiske, "i största möjliga utsträckning". USA får dessutom enligt artikel VII invända mot uppförande, eller ändrad användning, av byggnader och installationer i närheten av ett försvarsområde när det hotar områdets säkerhet.

Spärr mot investerare utanför västblocket

Enligt artikel IX får ingen stat utanför Nato upprätta egna militära installationer på Grönland eller ha en varaktig militär närvaro där, om inte parterna kommer överens om annat.

Artikel X gäller ekonomin. Stater eller investerare från länder som varken är medlemmar i Nato, Nato-partner eller EU-länder får inte ha kontroll, betydande inflytande eller tillgång till icke-offentlig information inom "särskilt känsliga sektorer eller verksamheter" på Grönland. Begreppet omfattar bland annat, men inte begränsat till, kritisk infrastruktur och utvinning av naturresurser. Undantag kräver att parterna är överens om att verksamheten inte utgör något hot. Grönland ska tillämpa regeln genom sina lagar om investeringsgranskning, i samarbete med danska myndigheter som i sin tur ska samråda med amerikanska.

Självständighet med villkor

Avtalets ingress bekräftar Konungariket Danmarks suveränitet och territoriella integritet och erkänner att grönländarna utgör ett folk med rätt till självbestämmande enligt folkrätten. Den hänvisar också till att förfarandet för självständighet regleras i den grönländska självstyrelselagen från 2009.

Artikel XI fyller rätten med villkor. Om Grönland väljer självständighet ska Danmarks och Grönlands regeringar "tillsammans säkerställa" att den nya staten går med på att stanna i Nato, om nödvändigt genom att ansöka om medlemskap, och att den från självständighetsdagen tar över alla Danmarks rättigheter och skyldigheter enligt avtalet och de tidigare försvarsarrangemangen. En grönländsk stat som ännu inte finns är alltså redan på förhand utlovad åt Nato och åt de amerikanska basrättigheterna.

Bertrand: Ett landgrepp utan invasion

Under onsdagen publicerade kommentatorn Arnaud Bertrand en tråd på X där han beskriver avtalet i betydligt hårdare ordalag än de undertecknande regeringarna. Hans läsning är en analys, inte en officiell tolkning av texten.

Enligt Bertrand handlar avtalet inte om baser i 1951 års mening utan om att USA får "juridisk kontroll över Grönlands hela framtid". Han kallar självständighetsklausulen den mest explosiva och drar slutsatsen att Grönland i praktiken aldrig kan bli suveränt, eftersom USA enligt hans tolkning skulle få ett rättsligt anspråk på att stoppa en självständighet som inte uppfyller villkoren. Om investeringsspärren skriver han att Grönlands ekonomiska suveränitet är borta och att USA får veto över vem som investerar.

Avtalet ger inte USA någon uttrycklig vetorätt över självständigheten; förpliktelsen läggs på Köpenhamn och Nuuk. När det gäller investeringarna talar texten om att "parterna" ska vara överens om undantag, men eftersom USA är en av parterna kan inget undantag göras utan amerikanskt medgivande.

Bertrand ser uppgörelsen som slutpunkten på två år av påtryckningar. Danmark har enligt honom skrivit bort Grönlands framtid "för att undvika något värre". Tråden avslutas med att avtalet "kan vara" det största landgreppet sedan andra världskriget, utan invasion, och att Grönland inte egentligen är part annat än som ett bihang till Danmark.

Köpenhamn och Nuuk: Suveräniteten erkänns

Motbilden finns i avtalets egen text och hos regeringarna. Vita husets publicerade version definierar Grönlands regering som en av tre parter, bekräftar Danmarks suveränitet och grönländarnas rätt till självbestämmande och hänvisar till den befintliga vägen till självständighet.

I ett pressmeddelande från statsministeriet inför undertecknandet kallade Danmarks statsminister Mette Frederiksen det ett avtal som stärker säkerheten i Arktis och Nordatlanten och som samtidigt erkänner "rikets suveränitet och territoriella integritet och det grönländska folkets rätt till självbestämmande". I januari sade hon att Danmark skulle försvara Grönland även mot USA. Nu står hennes regering bakom ett avtal som ger amerikanskt militärflyg landningsrätt över hela ön.

Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen gav i samma pressmeddelande en bild som går rakt emot Bertrands beskrivning av Grönland som ett bihang. Avtalet "erkänner Grönlands intressen och vår plats i det internationella samarbetet", sade han och kallade det uppmuntrande att öns säkerhet stärks.

Parlamenten har sista ordet

Avtalet gäller ännu inte. Det träder i kraft den dag USA genom en diplomatisk not underrättas om att Danmark tillsammans med Grönland har slutfört de nödvändiga parlamentariska procedurerna. När noten väl är skickad finns inget utgångsdatum att vänta på, och varje ändring kräver Washingtons underskrift.

]]> Källor: USA vill öppna två nya baser på Grönland https://nyadagbladet.se/utrikes/kallor-tva-platser-usa-baser-gronland/ Tue, 22 Sep 2026 07:18:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241193 USA planerar två nya militärbaser på Grönland, enligt källor till Reuters. De pekar ut Narsarsuaq i söder och Mestersvig på östkusten, inför att säkerhetsavtalet med Danmark och Grönland väntas undertecknas senare under tisdagen. Texten är inte offentlig. Två av tre personer med insyn namnger platserna för Reuters: Narsarsuaq, där befolkningen krympt till några dussin sedan USA stängde Bluie West One på 1950-talet, och Mestersvig, en militär utpost på östkusten som används av Siriuspatrullen, ett danskt specialförband med hundsläde. Danmarks Radio skriver samma kväll att det ännu är oklart exakt var baserna ska ligga, men att USA vid flera tillfällen visat intresse för flygplatsen i Narsarsuaq. Varken danska eller grönländska myndigheter har bekräftat Mestersvig. Undertecknandet väntas vid FN:s generalförsamling i New York klockan 16.30 svensk tid. Källorna säger att detaljerna inte är låsta förrän underskriften. Vita huset avböjde att kommentera innehållet. Danmarks och Grönlands regeringar svarade inte på Reuters förfrågan. Nya Dagbladet har tidigare redovisat hur Donald Trump och den danska regeringen beskriver samma opublicerade text. Trump skrev i fredags att uppgörelsen "ger USA permanent kontroll över säkerheten, och alla andra behov, på Grönland", och att en stor militär närvaro ska börja byggas i den relevanta delen av ön. En anonym tjänsteman vid USA:s utrikesdepartement sade till NBC att avtalet också ska ge rätt att öka antalet baser efter behov. Inget av det går att läsa mot en publicerad text.

Bygden vid landningsbanan

I Narsarsuaq har Ole Guldager, som driver ortens museum, hus nära banan. — Att föreställa sig att vi kan bo här tillsammans med amerikanerna tror jag inte blir fallet, säger han till DR. — Det skulle bli mycket kontrollerat vad som pågår, och jag gissar att amerikanerna långt skulle föredra att vi flyttar härifrån, fortsätter han. — Jag tror att folk kommer att vara mycket skeptiska till det här. Det har att göra med den oförutsägbarhet som den amerikanska administrationen har visat under en rad år, men särskilt de senaste två åren, säger han. Aqqaluk Lynge, grundare av Inuit Ataqatigiit och tidigare ordförande för Inuit Circumpolar Council, säger att inget konkret är känt förrän man ser hur en bas skulle se ut. En civil del måste finnas kvar i Narsarsuaq. — Det är bara på det sättet man kan etablera ett någorlunda förhållande till amerikansk närvaro i det grönländska samhället, säger han till DR. Borgmästaren i Kommune Kujalleq, Malene Vahl Rasmussen, säger att kommunen "går inte på kompromiss med civila rättigheter och bystatus om en bas ska öppnas i Narsarsuaq".

Inget besked före underskriften

Mette Frederiksen och försvarsminister Jeppe Bruus vill inte gå in i innehållet. — Vi kan inte gå in i substansen förrän vi har ett undertecknat avtal, sade Frederiksen till DR på måndagskvällen. Christian Kjeldsen, ordförande för näringslivsorganisationen Grönlands Erhverv, har inte heller sett texten. Han noterar att parterna hittills kallat uppgörelsen tillfredsställande och talar om en "win-win-win".

Den bas som finns kvar

Narsarsuaq var den amerikanska basen Bluie West 1 mellan 1941 och 1958. Banan blev sedan civil flygplats. Under kalla kriget hade USA 17 anläggningar och över 10 000 man på ön, enligt Reuters. I dag finns bara Pituffik Space Base i nordväst, med omkring 150 militärer. I april rapporterade DR att en officer från USA:s marinkår besökt Narsarsuaq och frågat om banan, hamnen och byggnaderna. Nordkommando sade då att platsen övervägdes, utan beslut. Den civila flygplatsen och hotellet skulle stängas när en ny flygplats öppnar i Qaqortoq, omkring sex mil bort.]]> ”NE.se sprider felaktiga klimatsiffror till landets skolor” https://nyadagbladet.se/insandare/ne-klimatdesinformation-arktis-isminskning/ Tue, 10 Mar 2026 20:45:20 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=223906 rapporteras trenden som cirka 12,5 procent per decennium för sommarisen i Arktis. För vinterisen är siffrorna mindre alarmerande. Här rapporterar NOAA/NSIDC siffran enbart 2.5 % per årtionde. Delar man upp det på 10 år får man alltså en siffra 0,25 % per år, vilket är väldigt långt från vad NE.se uppger. Att is minskar med 0,25% per år är inte dramatiskt om man befinner sig, som vi, i slutet av en istid, men alltså mer sant än 13 % per år. [caption id="attachment_223989" align="alignnone" width="640"] Skärmdump från ne.se innehållandes den missvisande uppgiften.[/caption] P1 Kalibers reportrar har i ett avsnitt från december 2024 granskat hur FN:s generalsekreterare Guterres överdriver klimathotet. I ett tal på Samoa kopplade han översvämningar, stormar och tvångsförflyttningar till klimatförändringar. Kaliber pekar på att en stor tsunami som drabbade området 2009 var orsakad av en jordbävning – och att de dramatiska påståendena i talet inte stämmer med de faktiska omständigheterna. I talet från 2022 säger Guterres bland annat att antalet väder- och klimatrelaterade katastrofer ökat femfaldigt över de senaste 50 åren, vilket är fel.
I talet från 2022 säger Guterres bland annat att antalet väder- och klimatrelaterade katastrofer ökat femfaldigt över de senaste 50 åren, vilket är fel.
Men samtidigt har vissa röster på senare år visat tendens till en mer balanserad bild av klimathotet även i etablerade medier. Peter Alestig skrev i DN 2026-02-26 artikeln ”Ja – vissa av klimatlarmen var överdrivna”. Alestig nämner att vissa kraftiga apokalypsvarningar i debatten kan ha varit överdrivna i förhållande till vad vetenskapen faktiskt visar. Ett värsta tänkbart klimatscenario är oroande men inte nödvändigtvis det mest troliga. Public service håller ändå i stort fast vid sin klimatalarmism i nyhetsrapportering ännu, även om SVT citerat den danske forskaren Bjørn Lomborg som sagt att ”mycket av samtalet kring global uppvärmning är oerhört överdrivet”. I sammanhanget diskuterades mäns och kvinnors uppfattning om klimatet. Men NE.se ses av många som vetenskapligt förankrad med många experter, och har inte ändrat sin nätsida. På sidan som används av många skolor sprider man fortfarande en skrämselpropaganda om 13% per år, vilket ligger långt från övriga vetenskapliga faktabaser. Dags att revidera?   Anna Vinterhed]]> 25 000 Nato-soldater övar i Norden – USA ställer in F-35-plan https://nyadagbladet.se/utrikes/25-000-nato-soldater-ovar-i-norden-usa-staller-in-f-35-plan/ Tue, 10 Mar 2026 19:23:33 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=223889 HELSINGFORS (Xinhua) — Cirka 25 000 militärer från 14 Nato-länder deltar i övningen Cold Response 2026 i norra Norge, Finland och Sverige, uppgav den finska försvarsmakten vid en presskonferens på tisdagen. Övningen, som inleddes på måndagen och är planerad att pågå till slutet av mars, ingår i en förstärkt Nato-närvaro i Norden under namnet Arctic Sentry – en pågående operation genom vilken alliansen svarar på den förändrade säkerhetssituationen och det växande strategiska intresset för Arktis. Ledd av Norge involverar övningen trupper från 14 nationer: Norge, USA, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, Frankrike, Italien, Kanada, Spanien, Turkiet, Sverige, Finland, Danmark och Belgien. Norge har beskrivit den som landets största militärövning 2026. De huvudsakliga mark- och luftoperationerna genomförs i norra Norge och norra Finland, medan maritima övningar äger rum i farvatten utanför den norska kusten. Enligt ett pressmeddelande från den norska försvarsledningen tränar omkring 11 800 militärer på norskt territorium. I norra Finland deltar 7 500 infanterister och andra markstridskrafter i övningarna, varav mer än hälften kommer från andra länder. Den finska försvarsmakten uppgav att ett centralt inslag i övningen är den säkra transporten av trupper över flera gränsövergångar in i Finland samt utplacering av styrkor under vinterförhållanden. Enligt Försvarsmakten deltar totalt 3 000 svenska soldater och civilanställda i övningen. USA har minskat sitt deltagande och ställt in utplaceringen av flera F-35-stridsflygplan. Enligt norska medier gjordes ändringarna långt före den nuvarande konflikten i Mellanöstern, men tros ha ingått i förberedelserna för eventuella operationer där.]]> Grönlandskrisen fortsätter – parterna långt ifrån eniga https://nyadagbladet.se/utrikes/gronlandskrisen-fortsatter-parterna-langt-ifran-eniga/ Thu, 15 Jan 2026 08:18:58 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219816 Danmark och Grönland lyckades inte rubba den amerikanska hållningen i Grönlandsfrågan under onsdagens möte i Washington. De två sidorna är dock överens om att bilda en arbetsgrupp för fortsatta samtal. Den danske utrikesministern Lars Løkke Rasmussen beskrev mötet som "rakt, öppet och produktivt" – men konstaterade att parterna fortfarande har "grundläggande skillnader" att reda ut. Løkke Rasmussen och Grönlands utrikesminister Vivian Motzfeldt mötte under onsdagskvällen USA:s vicepresident JD Vance och utrikesminister Marco Rubio i Washington. Samtalet pågick i ungefär en timme. — Våra åsikter går isär. Vi enades om att vara oeniga, sade Løkke Rasmussen på en presskonferens efter mötet. Den danska delegationen ska enligt DR ha känt sig lättad efter samtalen. Trots att mötet inte resulterade i någon amerikansk reträtt i frågan kom parterna överens om att bilda en arbetsgrupp som ska träffas inom några veckor. — Även om mötet inte var så framgångsrikt att vi fick en ursäkt och USA gav upp om sin önskan så kom vi överens om att sitta ner tillsammans och utforska om det finns sätt att möta Trumps farhågor och samtidigt respektera konungariket Danmarks röda linjer, sade Løkke Rasmussen.

Tillbakavisar Trumps påståenden

USA:s president Donald Trump har upprepade gånger sagt att USA "behöver" Grönland av säkerhetsskäl, och har bland annat hävdat att Danmark skyddar ön med hundslädar. Løkke Rasmussen tillbakavisade påståendet och framhöll att Danmark använder fartyg, drönare och stridsflyg i sitt försvar av Grönland. Han medgav att det finns en ny säkerhetssituation i Arktis, men ifrågasatte Trumps hotbild. — Däremot stämmer inte det Trump sagt om att det finns kinesiska krigsfartyg överallt. Det har vi inte haft på ett decennium, sade han. Løkke Rasmussen påpekade också att USA redan har omfattande tillgång till Grönland och att ytterligare önskemål kan granskas konstruktivt. — Det är absolut inte nödvändigt att USA köper Grönland, tillade han.

Grönland vill inte ägas av USA

Grönlands utrikesminister Vivian Motzfeldt betonade att Grönland gärna fördjupar samarbetet med USA, men att öns invånare inte vill "ägas" av amerikanerna. Redan under tisdagen klargjorde även Grönlands statsminister Jens-Fredrik Nielsen att Grönland "inte vill styras av USA". Samtidigt förstärks den militära närvaron på Grönland. Danmark skickar militär förstärkning till ön, och Sverige bidrar med en mindre kontingent. Även Norge, Frankrike och Tyskland skickar militär personal till Grönland. Trump kommenterade mötet under onsdagskvällen och sade att "något kommer att lösa sig", trots att han uppgav att han inte underrättats om vad som sades under samtalen.]]> Vikingarna jagade valross i nordamerikanska Arktis https://nyadagbladet.se/kultur/vikingarna-jagade-valross-i-nordamerikanska-arktis/ https://nyadagbladet.se/kultur/vikingarna-jagade-valross-i-nordamerikanska-arktis/#respond Fri, 11 Jul 2025 05:01:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=191156 Ny forskning pekar mot att vikingarna jagade valross långt norrut i det arktiska Nordamerika, mycket längre än man tidigare trott. Det tyder på att vikingarna mötte urbefolkningar långt innan Columbus "upptäckte" Nordamerika. Under vikingatiden var efterfrågan på betar från valrossar hög i Europa. Vikingarna spelade en stor roll i handeln med valrosselfenben och man vet bland annat sedan innan att det jagades valrossar på både Island och kring Grönland.
Artikeln publicerades ursprungligen den 16 oktober 2024.
I en ny studie, som publicerats i Science Advances, har forskare från bland annat Lunds och Köpenhamns universitet undersökt åtskilliga fynd av elfenben med hjälp av DNA. Forskarna använde sig av ett så kallat genetiskt ”fingeravtryck” för att rekonstruera exakt varifrån föremålen från valrosshandeln kom. – Vi extraherade gammalt dna från valrossar som samlats in på en mängd olika platser i Nordatlantens Arktis. Med denna information på plats kunde vi sedan matcha de genetiska profilerna för valrossföremål som grönlandsnordborna handlade med till Europa tillbaka till mycket specifika arktiska jaktmarker, säger Morten Tange Olsen, docent vid Globe Institute i Köpenhamn i ett pressmeddelande.

"Avlägsna jaktmarker"

Fynden påvisar att vikingarna mellan år 950 och 1250 jagade valross betydligt längre upp kring nordamerikanska Arktis än vad man tidigare trott. Elfenben man testat kommer från bestånd i havet mellan Grönland och Kanada, och möjligtvis från inre delarna av kanadensiska Arktis. Resultaten förvånar forskarna, eftersom man tidigare antagit att vikingarna jagade kring sina bosättningar i sydvästra Grönland. – Det som verkligen förvånade oss var att en stor del av det valrosselfenben som exporterades tillbaka till Europa kom från mycket avlägsna jaktmarker djupt inne i Högarktis, det vill säga norr om där tundran slutar, säger Peter Jordan, professor i arkeologi vid Lunds universitet. För att segla så pass långt krävs stora sjöfartskunskaper och därför frågade sig forskare om det var möjligt att vikingarna kan ha haft denna typ av sjökunskap. För att få svar använde man sig av rekonstruerade seglingsrutter, och forskarna gjorde även experimentella resor i traditionella klinkerbyggda norska båtar. Enligt forskarna ska vikingarna ha haft tillräckligt med resurser och kunskaper för att klara av dessa resor.

Mötte urbefolkning århundraden innan Columbus

Vid den här tiden var jaktmarkerna i Högarktis bebodda av de så kallade Thule-inuiterna och eventuellt andra arktiska ursprungsbefolkningar. De jagade också valross. Studien stärker teorin att vikingarna hade kontakt med nordamerikanska folk flera århundraden innan Christopher Columbus ”upptäckte” Nordamerika. – Vi kommer aldrig att få veta exakt, men på ett mer mänsklig plan borde dessa möten i de vidsträckta och skrämmande landskapen väckt både nyfikenhet och fascination, säger Jordan och fortsätter: – Vi behöver göra mycket mer forskning för att förstå dessa interaktioner och motiv, särskilt ur ett urfolksperspektiv såväl som ett mer ”eurocentriskt” nordiskt perspektiv. Det bör noteras att möten - och konflikter mellan nordbor och nordamerikanska indianer eller inuiter finns omnämnda redan i de gamla isländska sagorna, även det inte alltid är helt enkelt att avgöra sanningshalten i berättelserna.]]> https://nyadagbladet.se/kultur/vikingarna-jagade-valross-i-nordamerikanska-arktis/feed/ 0 FN fortsätter varna för smältande isar på Arktis https://nyadagbladet.se/kronikor/fn-fortsatter-varna-for-smaltande-isar-pa-arktis/ https://nyadagbladet.se/kronikor/fn-fortsatter-varna-for-smaltande-isar-pa-arktis/#comments Sun, 26 Mar 2023 10:36:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=145620 … olika datormodeller pekar åt olika håll.” Vad modellerna visar beror på vad de bygger på. Om man utgår från fortsatt uppvärmning, räknar modellen förstås på det. Den måste ha något att utgå från. Det gjorde ekonomen William Nordhaus, när han 1975 skulle räkna på möjliga effekter av högre temperatur. Han valde 2 grader just för att ta något att räkna på. 2 grader är med andra ord inte vetenskap utan godtyckligt valt för räkneövningar. Skärpningen 1,5 grader kommer från organisationen 350, som hävdar att atmosfären får hålla högst 350 ppm (miljondelar) koldioxid för att inte farligt värmas upp. IPCC varnar för högre havsnivå från smältande isar i Arktis, men de menar bara havsisar. Dessa ligger redan i havet och kan inte höja dess nivå. Detsamma gäller havsisar runt iskontinenten Antarktis. Smältande isar krymper och drar sig tillbaka. Bara växande isar kan putta ut landis i havet. På Grönlands och Antarktis istäcken är årsmedeltemperaturen 20-30 minusgrader på Grönland och under 50 minusgrader på Antarktis. Dessa landisar växer med nederbörd. Återkommande forskare finner sina läger täckta med snö och is. För att smälta dem krävs tusentals år. Dessförinnan har vi troligen en ny istid. Inget att se fram emot. IPCC varnar nu för mer oväder. Sådana skapas av stora temperaturskillnader. Om det skulle bli varmare, minskar skillnaderna. Men nu registreras mer oro i luften med mer oväder, vilket tyder på större temperaturskillnader. Då går jetströmmarna runt polerna i bukter och släpper in kall luft från norr och varm luft från söder – och omvänt på södra halvklotet. Det är precis vad som händer nu.   Tege Tornvall]]> https://nyadagbladet.se/kronikor/fn-fortsatter-varna-for-smaltande-isar-pa-arktis/feed/ 22 USA vill köpa Grönland https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-vill-kopa-gronland/ https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-vill-kopa-gronland/#comments Mon, 19 Aug 2019 06:38:21 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=64345 Efter spekulationer i dagarna bekräftar Donald Trump att man från den amerikanska regeringens sida är intresserade av att köpa Grönland. – Det kom ut på något sätt, det är bara något vi talade om, säger den amerikanska presidenten som ska besöka Danmark om två veckor. – Egentligen är det en stor fastighetsaffär. Mycket kan göras, det (Grönland) skadar Danmark eftersom de förlorar nästan 700 miljoner dollar per år och strategiskt är det intressant, kommenterar Trump uppgifterna. Donald Trump kommer att besöka Danmark om två veckor och kommer då vid sidan av statsminister Mette Frederiksen även att träffa förmännen för det grönländska självstyret Kim Kielsen samt även Färöarnas lagman Aksel V. Johannesen - samtliga tre socialdemokratiska politiker. – Vi ska prata med dem lite om det, men det är inte nummer ett på prioritetslistan, säger Trump om det kommande mötet. Frederiksen har under helgen besökt Grönland för att förbereda mötet med USA och fick då frågor även av dansk media om uppgifterna. – Det er en absurd diskussion, och Kim Kielsen har självklart gjort det tydligt att Grönland inte är till salu. Därtill finns det väldigt mycket annat vi gärna vill tala med den amerikanske presidenten om, säger hon till DR om saken och tillägger samtidigt att man kommer att tala om Arktis som en punkt. – Arktis blir allt viktigare för världssamfundet. Vi önskar ett stärkt samarbete med USA och allt som hör samman med det hoppas vi självklart ta upp vid besöket, fortsätter Frederiksen. Grönland har cirka 55 000 invånare på sin drygt 2 miljoner kvadratkilometer stora yta. 2009 stärkte Danmark dess autonoma status, som möjliggör för den grönländska regeringen att successivt överta ansvar vid sidan av försvars-, penning- och utrikespolitik. ]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-vill-kopa-gronland/feed/ 2 Dåligt med is runt Arktis https://nyadagbladet.se/miljo/daligt-med-runt-arktis/ https://nyadagbladet.se/miljo/daligt-med-runt-arktis/#comments Mon, 25 Sep 2017 08:39:58 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=41606 Havsisen i Arktis tycks ha nått sin lägsta punkt för året den 13 september. Isnivån är den åttonde lägsta sedan man påbörjade satellitmätningar 1978, rapporterar Nasa och det Nasa-stödda National Snow and Ice Data Center (NSIDC). En analys av satellitbilder visar att istäcket uppgår till 4,64 miljoner kvadratkilometer, 1,58 miljoner mindre än genomsnittet mellan 1981 och 2010. Detta trots att klimatet under året på sina platser har varit kallare än vanligt. – Hur mycket is som är kvar vid sommarens slut varje år beror både på istäckets skick tidigare under året och de väderförhållanden som påverkar det, säger Claire Parkinson vid Nasas Goddard Space Flight Center i Greenbelt, Maryland. – Väderförhållandena har inte varit särskilt anmärkningsvärda under sommaren. Att istäcket är så litet beror på att de grundläggande förutsättningarna för isen är sämre i dag än vid baslinjen för 38 år sedan. På andra sidan planeten är istäcket vid Antarktis på väg att nå sin höjdpunkt, som vanligtvis sker i september eller tidiga oktober. Årets högsta istäcke tycks vara på väg mot en plats bland de fem lägsta i mätningarnas historia, en fortsättning på de låga siffrorna 2015 och -16, och tycks jämförbar med förra årets siffror, skriver Nasa.     Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/miljo/daligt-med-runt-arktis/feed/ 5 Greenpeace skepp bordades under protest mot oljeborrning https://nyadagbladet.se/miljo/greenpeace-skepp-bordades-protest-mot-oljeborrning/ https://nyadagbladet.se/miljo/greenpeace-skepp-bordades-protest-mot-oljeborrning/#respond Fri, 25 Aug 2017 16:42:30 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=40439 Under miljörättsorganisationen Greenpeace aktion mot Statoil och Lundin Petroleums oljerigg i Arktis blev deras skepp bordat av norska myndigheter. Greenpeace genomförde en protestaktion mot Statoils oljerigg i Korpfjell i Arktis, som Lundin Petroleum är delägare i. Oljeborrningen sker med tillstånd av norska staten, vilket Greenpeace är starkt kritiska till. – Norska staten öppnar för första gången på tjugo år upp för ny oljeborrning. Greenpeace är nu vid den nordligaste plats som någonsin öppnats upp för oljeborrning i Norge, som skandalbolaget Lundin Petroleum är delägare i. Det är helt orimligt att Lundin Petroleum ska borra efter olja i känsliga arktiska vatten. Ett utsläpp här skulle få katastrofala effekter på naturen, säger Rolf Lindahl ansvarig för klimat- och energifrågor på Greenpeace. Trots att Greenpeace själva menade att aktionen var fredlig blev deras skepp Arctic Sunrise bordat av den norska kustbevakningen och 35 aktivister greps. Greenpeace menar att den norska statens agerande strider mot Förenta nationernas havsrättskonvention, som medger rätt att genomföra fredliga protester till havs – Protester som de här är en internationell rätt internationell rätt enligt FN:s havskonvention, det måste Norge respektera, säger Rolf Lindahl.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/greenpeace-skepp-bordades-protest-mot-oljeborrning/feed/ 0