arkitektur – Nya Dagbladet

Betongmardröm i Lund koras till Sveriges fulaste nybygge 2025

Redaktionen — Mon, 07 Apr 2025 14:25:06 +0000

Byggnaden "Gråsuggan" i Lund kan nu tituleras 2024 års fulaste nybyggnation med Kasper Kalkon-priset, efter att Arkitekturupprorets årliga omröstning blivit klar. Sveriges fulaste nybygge, och Kasper Kalkon-priset är ett antipris som i år genomfördes för tionde gången. Bakgrunden till antitävlingen är den starkt kritiserade arkitekturbranschens utveckling där många länge pekat på att alltför många av Sveriges arkitekter fortsätter att ”överglänsa varandra i fulhet”. ”Vinnaren” får prisbucklan “Skaparvånda”, skapad av konstnären Mikael Grahn, som föreställer en arkitekt korsad med en kalkon som “masskopierar” lådor. Tidigare "vinnare" av antipriset har bland andra varit Kv. Sofia, även kallat rosthuset, i Malmö, och senast vann byggnaden "Kvalmen" i Karlstad. Årets byggnader nominerades av 66 000 personer och byggnader sträcker sig genom stora delar av Sverige. Slutligen blev det byggnaden Pärlan, även kallad "Gråsuggan", som tog hem priset med 3080 röster. Byggnaden har upprättats i Lunds nya stadsdel Brunnshög och är tänkt att bli stadsdelens mest centrala plats. Arkitektföretaget OBOS målade upp Pärlan som en "mångsidig" byggnad med "olika vyer med ett spel mellan betong, trä och varma kulörer". I verkligheten konstateras den dock vara en ensidig kulör av grå betong.

"Slår allt"

"Gråa betongbyggnader har vi nu sett masskopieras så många gånger under de senaste 100 åren att byggnaden bör ses som en bakåtsträvande stilkopia", skriver Arkitektupproret om Kasper Kalkon-vinnaren. "Under våra elva år med Arkitekturupproret har vi sett många opassande namn på diverse estetiskt bristfälliga nybyggen, men Pärlan slår allt", tillägger man vidare i kommentaren om segraren. På andra plats kom byggnaden Måsholmen, även kallad "Fängelseskrapan", som ligger i Skärholmen i Stockholm, följd av Nya Filmstaden Luxe i Uppsala som fått öknamnet "Fulstaden DeLuxe". Dessa fick 825 röster respektive 376. Övriga topplaceringar inkluderar bland andra Hotell Aiden, "4 shades of poop", i Karlstad, Fabriken, även kallad Depressionsfabriken, vid Nacka Strand i Stockholm samt Smedjan 26 i Göteborg, som också fått öknamnet "Gravstenen".

Sara Kulturhus vinner Träpriset 2024

Sofie — Mon, 25 Mar 2024 08:00:37 +0000

Sara Kulturhus i Skellefteå vinner arkitekturtävlingen Träpriset. Byggnaden beskrivs som en naturlig mötesplats som "kombinerar stadens rika trätradition med modern ingenjörskonst". Arkitekturpriset delas ut vart fjärde år till ett nytt byggnadsverk som uppförts i Sverige där man använt trä. Det kan exempelvis vara hus, broar eller anläggningar. Priset har delats ut av Svenskt Trä sedan 1967. Inför årets tävling fick man in 145 bidrag där juryn besökte ett 40-tal byggnader. Av dessa nominerades 12 träbyggnader och under torsdagskvällen direktsändes Träprisgalan där man också avslöjade årets vinnare. – Jag känner stor glädje och vill verkligen gratulera Sara Kulturhus och upphovspersonerna. Om jag skulle sätta ett ord på årets Träpris så är det framtidstro. Vi har förnyat Träprisets kommersiella form och tagit position för framtiden. Sara Kulturhus spänner bågen och inspirerar hela världen till den hållbara omställning vi behöver och som kommande generationer är så beroende av, säger Alexander Nyberg, ansvarig för Träpriset på Svenskt Trä.

"Otroligt hedrade"

Sara Kulturhus har 20 våningar, vilket gör det till en av världens högsta träbyggnader, det ligger mitt i centrala Skellefteå och träet i byggnaden kommer från närliggande skogar. – Vi är otroligt hedrade och glada för att ha vunnit Träpriset 2024. Vi vill tacka våra modiga beställare som vågade satsa på hållbart byggande för framtiden, säger Robert Schmitz och Oskar Norelius ansvariga arkitekter för Sara Kulturhus vid White Arkitekter. Bland de andra finalisterna ingick bland annat Library House, som är ett enbostadshus i Bollnäs, Nodi, ett kontorshus i Göteborg samt Cederhusen, ett lägenhetshus i Stockholm.

Årets nomineringar till Kasper Salin-priset

Sofie — Thu, 07 Mar 2024 11:41:14 +0000

I år är Tekniska museet i Stockholms tillbyggnad, bostadshus i Uppsala och Karlsborg samt en kontorsbyggnad i Malmö nominerade till arkitekturpriset. Kasper Salin-priset i arkitektur delas ut varje år till ett nyligen färdigställt byggnadsverk eller grupp av byggnader. Det startade 1962 och är därmed det äldsta arkitekturpriset i Sverige. I år utgick juryn från 87 inskickade förslag, varav ett 20-tal som man sedan tittade närmare på. Kontorsbyggnaden Gjuteriet i Malmö, som är gjord av arkitektkontoret Kjellander Sjöberg, beskrivs som "ett ambitiöst arbete med återbruk". Där har man gjort om stadens gamla varvsbyggnader till kontorshus. "Projektet bejakar diversitet och variation, med en gestaltning som till stor del utgörs av relationerna mellan ursprungliga, återbrukade och nya material", skriver juryn. Vidare är Eremitaget i Höghult i Karlsborg nominerat, vilket är ett gästhus med kombinerad bastu och paviljong, gjord av arkitektkontoret Fabel arkitektur. Där har man sammanslagit två byggnader där den slutna delen har liggande timmerstockar, sammanfogade med dymlingar i trä och med mossa som tätning. Sedan har man också använt en tusenårig putsteknik från Nordafrika, som ger den färdiga ytan näst intill obegränsad livslängd.

Vinnaren utses i april

Flerbostadshuset i Uppsala, som kallas Raw, ligger i det nya området Rosendal och är gjord av Johan Berg Arkitekter. Juryn motiverar med att bostadshuset är det "förenklade, det ofärdiga och det föränderliga i arkitekturen". [caption id="attachment_174866" align="alignnone" width="640"] Tekniska museets tillbyggnad "Wisdome". Foto: Mikael Olsson/Sveriges Arkitekter[/caption] Vid Tekniska museet i Stockholm finns tillbyggnaden Wisdome som nominerats, gjord av Elding Oscarson, där taket beskrivs som huvudnumret. Byggnaden beskrivs ha en tempellik fasad, med kraftiga pelare och ett "distinkt, utkragande" tak. Vinnaren avslöjas på Arkitekturgalan den 9 april i Malmö. Hård kritik har länge riktats mot Kasper Sahlin-priset eftersom det ofta delas ut till så kallade "lådmodernistiska" objekt - alltså stora rektangulära byggnader av betong eller metall, eller byggnader som avviker kraftigt från omgivningen och sticker ut på ett sätt som många uppfattar som negativt. Arkitektupproret har i protest mot den moderna arkitekturen valt att parodisera priset och istället dela ut "Kasper Kalkon-priset" till Sveriges fulaste byggnad.

Rösta fram årets fulaste och vackraste nybygge

Sofie — Mon, 12 Feb 2024 09:02:51 +0000

Det är dags att rösta fram årets fulaste respektive vackraste nybygge i Sverige. Omröstningarna arrangeras av Arkitekturupproret och innefattar bland annat en fransk busskur, en fyrkantig kyrka och bostadsområdet "Mordor". Kasper Kalkon-priset, det vill säga Sveriges fulaste nybygge, är ett antipris som funnits sedan 2016. Syftet är att skaka om arkitekturbranschen i grunden eftersom man anser att Sveriges arkitekter fortsätter att "överglänsa varandra i fulhet". "Vinnaren" får prisbucklan “Skaparvånda”, skapad av konstnären Mikael Grahn, som föreställer en arkitekt korsad med en kalkon som “masskopierar” lådor. Tidigare "vinnare" har varit bland annat Kv. Sofia, även kallat rosthuset, i Malmö och stadsdelen Vallastaden i Linköping, även kallad Villervallastaden då den enligt Arkitekturupproret bestod av ett "rent kaos av modernistiska monster utan skönhet". Bland årets nomineringar finns Frihamnskyrkan, även kallad Fyrkantskyrkan, i Göteborg. Byggnaden, som är helt fyrkantig, är skapad av Elding Oscarson arkitekter, som är återkommande tävlande om antipriset. "Men Elding Oscarson arkitekter har fortfarande inte lärt sig något av sitt invasivt fyrkantiga misstag och är nu tillbaka med ännu ett omfattande parasitbygge som garanterat har kostat skjortan för alla inblandade", skriver man. [caption id="attachment_172612" align="alignnone" width="1170"] Kv. Romberg (Öknamn: “Kv. Mordor”) Foto: Mats Savolainen/Arkitekturupproret[/caption] Kv. Romberg, även kallat Mordor, är ett gäng svarta "lådor" för hyresgäster. Tidigare låg den klassiska byggnaden barnkolonin, Kirunakolonin, där men revs år 2020. Kirunakolonin fick klass B, det vill säga en "byggnad av omistligt värde som bör skyddas". Trots det skickades en ansökan om rivning in och godkändes varefter "Mordor" byggdes förra året. Andra nominerade är bland andra Kv. Facetten (“Face-slapen”) i Stockholm, Mobilitetshuset Pralinen (“Giftpralinen”) i Gävle och Parhusen i Genevad (“Konservburkarna”) i Laholm-Halmstad.

Sveriges vackraste nybygge

Tanken med priset är att det ska vara som en motpol till andra svenska arkitekturpriser, där Arkitekturupproret anser att "proffstyckare från branschen väljer utifrån deras smak". Tidigare har Åbergsleden 6 i Boden tagit första plats och även Ekmansgatan 5 i Göteborg, som är uppförd i svensk 20-talsstil och var den första byggnaden på 100 år som byggts i denna stil i staden. Bland årets nomineringar finns Brf. Tygvävaren i Alingsås som beskrivs som att man "landat rakt i en Astrid Lindgren-saga". [caption id="attachment_172613" align="alignnone" width="1170"] Brf. Tygvävaren, Alingsås Foto: Plusbo[/caption] Även "Franska busskuren" i Älvnäs i Stockholm finns med på listan. Arkitekten Hans Christiansen gillar att försköna sitt bostadsområde på fritiden och har tidigare skapat Engelska Busskuren, eller Harry Potter-busskuren. Båda busskurerna har blivit populära turistattraktioner. Bland övriga nomineringar finns Magistern 4 i Strömstad, Kvarteret Oscars i Kungälvs kommun och Caprea i Stockholm. Det går att rösta i både det fulaste respektive vackraste nybygget fram till 17 mars. Prisutdelningen kommer sedan att ske den 9:e april i Malmö.

Colosseum-inspirerad stadion kan bli verklighet i engelska Bath

Jan Sundstedt — Sat, 12 Aug 2023 14:05:10 +0000

I anrika engelska staden Bath har arkitektfirman Apollodorus Architecture lämnat in ett ovanligt förslag avseende stadens planerade rugbyarena. Det iögonfallande konceptet för närmast tankarna till Rom och Colosseum. Förslaget uppmärksammas för att bryta med modernismen som i övrigt präglat landets arenabyggen. Platsen för den planerade stadion heter Recreation Ground Stadium och är lokaliserad i stadens centrala delar. Det är också här som stadens rugbylag, Bath Rugby, har sin hemvist. Den nya arenan är främst tänkt att ersätta lagets nuvarande arena Recreation Ground, upprest 1894. Ett flertal arkitektfirmor har lämnat in förslag och Apollodorus Architecture är en av dessa. Deras koncept skiljer sig milt sagt markant från övriga skisser och är närmast influerat av antikens klassiska arkitektur.

An architecture firm has revealed an alternative vision for the Rec - what do you think? 🏟️
In May, Bath Rugby said they hoped to start development of their own plans in 2024 ➡️ https://t.co/yXqxW8ZJA5 pic.twitter.com/oxNcwLo1hs — BBC Radio Bristol (@BBCRB) August 1, 2023

"Apollodorus Architecture är specialiserade på klassisk och traditionell design. Vårt arbete är förankrat i forskning, lärdom och erfarenhet av historisk arkitektur, särskilt från den antika grekiska och romerska perioden och den italienska renässansen", står att läsa på arkitektföretagets hemsida.

Hyllas av Arkitektupproret

Konceptet började med att Bath Rugby lämnade in ett eget förslag till stadens styrande och för projektet beslutande organ - ett förslag som Apollodorus Architecture bedömde kunde förbättra i egen design och man sände då in ett motförslag. Studion är övertygad om att förslaget skulle integreras mer organiskt med den omgivande staden än den föreslagna arenan. – Arkitektoniskt finns det faktiskt väldigt lite att tala om, säger direktören Wilson Jones om det officiella förslaget "Stadium for Bath". – Den nya designen som Bath Rugby lagt fram är helt klart en lämplig budgetlösning. I vissa avseenden gör detta faktiskt förslaget mer framgångsrikt och mer troligt att det kommer att godkännas än klubbens tidigare förslag för platsen, säger han till branschorganet Dezeen. Förslaget hyllas även av den svenska intresseföreningen Arkitektupproret, initiativet som beskriver sig som en "ideologiskt obunden ideell folkrörelse som arbetar för vackrare arkitektur, trivsammare städer och mänskligare boendemiljöer".

Ett nytt förslag på en arena i den engelska staden Bath har precis offentliggjorts. Allt är ritat enligt lokal klassisk tradition av Apollodorus Architecture. Staden har dessutom slutat ge bygglov till fula modernistiska byggen. pic.twitter.com/SPyoGaZBrv
— Arkitekturupproret (@arkuppror) August 5, 2023

Positiv respons

Den allmänna responsen på förslaget har varit "överväldigande entusiastisk", konstaterar Wilson Jones. Han medger samtidigt att ett "mycket litet antal arkitekter" reagerat mindre positivt. – I en värld som med rätta blir alltmer vidsynt och tillåtande för olikheter känns modernismens puritanism när det gäller arkitektur ofta hycklande och trångsynt, tillägger han. Som Nya Dagbladet tidigare rapporterat om i andra sammanhang har det som många kallar "förfulning av stadsmiljöer" blivit allt vanligare när det gäller arkitektur. Huruvida det innovativa konceptet från Apollodorus Architecture tillåts bli skådeplats för Bath Rubgy och dess kommande segrar återstår ännu att se.

”Brutal” betongbyggnad fick prestigepris vid arkitekturgala

Markus Andersson — Tue, 14 Mar 2023 14:33:49 +0000

Det modernistiska Merkurhuset i grå betong och glas har tilldelats årets Kasper Salin-pris för bästa byggnadsverk. – Det är brutalt men mänskligt och snällt samtidigt, menar arkitekten Per Bornstein. Merkurhuset är beläget i centrala Göteborg och har ritats av arkitekterna Per Bornstein, Andreas Lyckefors och Johan Olsson på uppdrag av Platzer Fastigheter, Bygg-Göta och reklambyrån Forsman och Bodenfors – de sistnämnda ska använda byggnaden som sitt nya huvudkontor. “En märkvärdig gestalt som vilar vackert i arkitekturhistorien men samtidigt är sin egen”, skriver juryn i sin motivering. – I mina ögon är det här ett sorts idealprojekt, på det sätt att man ur en enkel och vacker stomme har fått fram en stor rumsrikedom och med några ovanliga arkitektoniska grepp gett byggnaden en unik karaktär, säger prisjuryns ordförande Stina Johansson. Per Bornstein menar att man har ”skapat något i världsklass som ska vara vackert i 100 år” och till SVT beskriver han byggnaden som ”brutalt men mänskligt och snällt samtidigt”. Kasper Salin-priset har sedan 1962 delats ut av Sveriges Arkitekter till ”ett svenskt byggnadsverk eller grupp av byggnader” som påstås hålla ”hög arkitektonisk kvalitet”. Svenska arkitekter har dock länge fått hård kritik för att bygga hus i stilar som folket inte uppskattar eller finner tilltalande. En undersökning som Kulturnyheterna/Novus nyligen genomfört visar att nio av tio svenskar anser att de saknar inflytande över arkitekturen i sin stad och närområde. – De vill inte ha inflytande, tror jag. De vill att arkitekter och byggherrar gör sitt jobb. Det finns alla möjligheter att ha inflytande om man så önskar, men människor är inte särskilt intresserade av att delta, hävdar arkitekturkritikern Mark Isitt. Det framgår också att nästan hälften av svenskarna vill att nya hus i högre utsträckning än idag ska byggas i klassisk stil – snarare än modernistisk, som idag kommit att bli den dominerande stilen. – Det kan bero på att vi lever i oroliga tider och att människor då söker sig till den tryggaste stilen. Sedan är många supertrötta på all den torftiga arkitektur vi fått utstå de senaste 50-60 åren. Vi har fått käka knäckebröd under lång tid, nu vill man ha en krokan, tror Isitt.

Moskéarkitekter prisas av regeringen

Jan Sundstedt — Sat, 10 Dec 2022 13:55:26 +0000

Under tisdagen delade bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) ut regeringens ”exportpris för de kulturella och kreativa näringarna” till White arkitekter. Arkitektbyrån har inte endast gjort sig känd som skapare av Sveriges första moské utan även för de byggnader som uppmärksammats som mest anskrämliga i hela landet. – White arkitekter är ett utmärkt exempel på hur företag inom de kulturella och kreativa branscherna med innovativ design driver omställningen för en hållbar framtid, menar Forssell. Priset delas ut årligen av regeringen ”för att uppmärksamma insatser inom svensk export och främjandet av Sverige som ett innovativt och kreativt land”, heter det vidare. White arkitekter påstås ”bidra till svensk export” samt ”synliggöra Sverige utomlands”.

Idag delade jag ut regeringens exportpris för de kulturella och kreativa näringarna. Priset gick till White arkitekter, Skandinaviens största arkitektkontor, i hård konkurrens med flera andra nominerade. Det här är en sektor med stor potential för nya jobb och tillväxt i Sverige! pic.twitter.com/3gXm5mneqP
— Johan Forssell (@JohanForssell) December 6, 2022

På sin hemsida skriver White arkitekter att man ”genom arkitektur kan bidra till att positionera Sverige utomlands” och att ambitionen är att ”med arkitekturens kraft driva omställningen till ett hållbart liv. I takt med att kraven på klimatneutralitet och resurseffektivitet ökar över hela världen”. – Tack vare vår starka internationella närvaro har vi möjlighet att utbyta värdefull kunskap med aktörer på flera olika marknader och gemensamt arbeta för att skapa hållbara samhällen. Samarbeten över gränser blir allt viktigare i dagens världsläge för att möta de stora utmaningar som vi står inför, påstår företagets vice vd Carl Bäckstrand. Även om få svenskar kanske känner till arkitektbyråns namn har nog få undgått att se deras kreationer. Det var bland annat White arkitekter som ritade den hårt kritiserade Nasirmoskén i Göteborg – Sveriges allra första moské. [caption id="attachment_138872" align="alignnone" width="640"] Arkitekthögskolan i Umeå. Foto: Skogsfrun/CC BY-SA 3.0[/caption] Sara kulturhus i Skellefteå är en annan av arkitekternas kreationer, så även Kista Science Tower, Täby kommunhus och Tele2 Arena. Man har också ritat Arkitekthögskolan vid Umeå universitet som kritiserats för smaklös och infantil design. [caption id="attachment_138874" align="alignnone" width="640"] Täby kommunhus. Foto: Lindansaren/CC BY-SA 4.0[/caption] Andra kritiker noterar att White haft en särskild fäbless för ritningar av fyrkantiga lådor. Även Arkitektupproret uppmärksammar arkitektbyrån som ett arkitektoniskt skräckexempel. Priset som delats ut är på 100 000 kronor.

Arkitekturhögskolan framröstad till Stockholms fulaste byggnad

Isac Boman — Wed, 21 Oct 2020 08:25:41 +0000

Stockholms fulaste byggnad har korats – och vinnare är Arkitekturhögskolan. Byggnaden uppfördes 1967-1969 för Arkitekturskolan KTH och den kommer nu att tävla med 99 andra bidrag i riksfinalen där vinnaren förutom skammen också får ett rivningsstipendium. Arkitekturuppropet är en folkrörelse med närmare 50 000 medlemmar som tröttnat på att vederstyggliga byggnader och gräsliga betonglådor byggs i allt större skala och tillåts förfula omgivningen. 2017 röstade man fram Sveriges vackraste stad och året efter fortsatte man med Sveriges fulaste stad. 2019 röstades landets vackraste byggnader genom tiderna fram och det här året var det alltså dags att göra tvärtom och att kora de allra fulaste byggnaderna. Fulast i Stockholm ansågs alltså ironiskt nog stadens arkitekturhögskola vara, även om konkurrensen var hård. På andra plats kom Stockholm Waterfront och på tredje plats Norra tornen. Nu kommer arkitekthögskolan att delta i Sverigefinalen där man slutligen ska välja vilken byggnad som är fulast i hela landet. Totalt deltar 100 fula svenska byggnader runt om i landet i finalen. Förutom den föga hedervärda utnämningen får vinnaren också ett rivningsstipendium där undertecknarna av Arkitekturuppropet gemensamt samlar ihop pengar så att byggnaden kan rivas och sluta förfula staden. Om en rivning ändå inte är aktuell kommer förslag på försköningar av byggnaden att ges. Som kuriosa kan nämnas att Grand Hotel i Falun utsetts till Dalarnas fulaste byggnad, Brutalisthuset i Arvika till Värmlands fulaste byggnad och Teknikum i Växjö till Smålands fulaste byggnad. För den som vill se hela listan på landets fulaste byggnader så är denna tillgänglig här. Vill man vara med och rösta i finalen så krävs ett Facebookkonto och gruppmedlemskap här. Arkitekturuppropet har också gjort en sammanfattning över hur de ansvariga arkitekterna Sverige själva väljer att bo, och noterbart är att det rör sig nästan uteslutande om gamla stenhus, torp eller våningar i sekelskiftesstil. ”Hyckleriet visar sig stämma med råge när man googlar lite på de individer som tar sig friheten att förstöra och förfula landets finaste utsikter. När de är klara med sin modernistiska brutalisering av det offentliga rummet kan de dra sig tillbaka i exklusiva paradvåningar och mysiga förortsvillor. Att leva som man lär är definitivt inte något som kännetecknar de arkitekter och byggherrar som har monopol på att diktera hur vår samtid och framtid ska utformas”, konstaterar man.