arbetsmiljö – Nya Dagbladet

Fem byggarbetare dog i den värsta arbetsplatsolyckan i modern tid – tingsrätten friar samtliga åtalade

Jan Sundstedt — Sat, 27 Jun 2026 12:15:23 +0000

Den 11 december 2023 gick fem människor till sitt arbete på en byggarbetsplats i Ursvik i Sundbyberg. De fem kom aldrig hem igen. Bygghissen de färdades i rasade från nionde våningen – samtliga dog på platsen.

Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 14 juni 2026

Enligt Statens haverikommission saknades bärande skruvförband i hissmasten. Mellan två mastsektioner saknades samtliga fyra skruvförband. Hissen hölls i praktiken samman av friktion och sekundära delar – tills belastningen blev för stor. Så lyder den torra, tekniska beskrivningen av olyckan. Bakom den finns fem döda byggarbetare, anhöriga som aldrig får tillbaka sina familjemedlemmar och en arbetsplats där flera personer hade använt hissen tidigare samma morgon. Nu har Solna tingsrätt valt att frikänna de tre åtalade: två hissmontörer och en vd. Åtalet gällde grovt arbetsmiljöbrott avseende vållande till annans död och framkallande av fara för annan. Men domstolen anser tydligen inte att bevisningen räcker. Rätten konstaterar att hissen föll eftersom bärande skruvförband saknades. Samtidigt anser rätten att utredningen inte ger en tillräckligt entydig bild av vem som hade skyldighet att göra nödvändiga kontroller, när de skulle ha gjorts eller hur ansvaret såg ut i det konkreta fallet. Juridiskt kan domen möjligen vara korrekt – som lekman är det svårt att veta exakt. En domstol ska inte döma utifrån vrede, magkänsla eller allmänt rättsmedvetande. Beviskravet i brottmål måste vara högt. Frågan är hur högt. Just därför blir domen så brutalt avslöjande. Det svåra att komma runt är känslan av att systemet skyddar arbetsgivare och bolagsstrukturer bättre än människor som riskerar livet på jobbet.

Om fem människor kan dö på en svensk byggarbetsplats utan att någon hålls ansvarig, då är problemet större än en enskild dom.

Vad är ett arbetsmiljöansvar värt om det inte går att utkräva när katastrofen är ett faktum? Vad betyder kontrollrutiner om ingen i efterhand kan pekas ut som ansvarig när de uppenbarligen inte har fungerat? Är det här vi som nation har hamnat? Ansvar icke existerande?! I synnerhet när det gäller företag, entreprenörer, eliten och bättre bemedlade?! Byggnads kallar domen för en skandal. Förbundsordföranden Kim Söderström pekar på ett grundproblem i branschen: hundratals underentreprenörer på samma arbetsplats och ett arbetsmiljöansvar som riskerar att tappas bort när ingen tar ansvar för helheten. Facket ifrågasätter också varför huvudentreprenören Andersson Company inte fanns med i åtalet. Det är ett ifrågasättande jag instämmer i. Enligt tidningen Proletären fanns 119 underentreprenörer på arbetsplatsen. Om den uppgiften stämmer säger den nästan allt om den moderna byggbranschens ansvarslabyrint: ju fler led, desto fler möjligheter att peka någon annanstans när något går åt helvete. En arbetsplats är inte ett organisationsschema. Det är en plats där människor arbetar med sina kroppar och sin tid – en del arbetsplatser med livet som insats. Då duger det inte att ansvaret blir så utsmetat att det i praktiken upplöses. Arbetsmiljöansvaret måste vara mer än vackra ord i policydokument. Ansvaret måste gå att utkräva. Det måste vara så tydligt att ingen arbetsgivare, entreprenör eller beställare kan gömma sig bakom gränsdragningar när dödliga risker lämnas utan fungerande kontroll. Jag känner till ett flertal arbetsplatser inom riskfyllda yrken där bagateller som skyddsombud och skyddskommittéer saknas. Utöver byggnadsbranschen exempelvis fastighetsförvaltning och städbranschen. Vissa företag har dessutom satt i system att fördela arbetsuppgifter via franchise, vilket gör möjligheten att på oklädsamt vis undkomma ansvar än lättare. Det är på ren svenska för jävligt hur det kan tillåtas vara på det viset! Åklagaren har enligt SVT meddelat att domen kommer att överklagas. Beskedet är välkommet. Oavsett hur nästa instans dömer borde så kallat ansvariga politiker redan nu dra slutsatsen att dagens ordning inte räcker. Fem byggarbetare är döda. En haverikommission har pekat på bristande kontroller. En domstol har friat samtliga åtalade. Ett civiliserat samhälle måste kunna kräva att detta inte slutar i en axelryckning. Ansvar måste kunna utkrävas – också när det verkligen gäller.

Förbjuden asbest hittad i svenska vindkraftverk

Redaktionen — Mon, 27 Apr 2026 05:38:17 +0000

En granskning från Affärsvärlden visar att asbest har upptäckts i hissbromsar i flera svenska vindkraftverk. Nu väcks frågor om hur många parker som kan vara berörda. Affärsvärlden har de senaste veckorna uppmärksammat att flera svenska vindkraftsparker genomfört saneringar efter att asbest påträffats i hisskomponenter. Enligt tidningen gäller de bekräftade fallen turbiner från Nordex, med komponenter från en underleverantör som misstänks innehålla asbest. Christian Sandström, krönikör och expert vid Affärsvärlden, skriver i en krönika att samma typ av komponenter kan finnas i fler vindkraftverk, vilket väcker frågan om en större kartläggning krävs. De kända fallen omfattar bland annat Storhöjden och Vitberget i Kramfors, Ljungbyholm i Kalmar samt Tomasliden utanför Skellefteå. Sammanlagt rör det sig om minst 64 verk. Asbest har varit förbjudet i nya produkter i Sverige sedan 1980-talet. Frågan handlar därför inte bara om arbetsmiljö, utan om hur förbjudna ämnen har kunnat hamna i moderna industrikomponenter. Ämnet är strikt reglerat eftersom asbestfibrer kan orsaka allvarliga sjukdomar om de frigörs och andas in, bland annat asbestos, lungcancer och mesoteliom. Riskerna kan visa sig först efter lång tid, vilket gör hantering och sanering särskilt känslig.

Myndighet granskar ansvarskedjan

Kemikalieinspektionen har inlett ett tillsynsärende med anledning av uppgifterna, rapporterar Samnytt. Myndigheten ska bland annat utreda hur komponenterna har importerats, sålts och använts – och klarlägga ansvarskedjan mellan tillverkare, leverantörer, importörer och ägare. En viktig fråga är om asbest har tillsatts avsiktligt i bromsbeläggen. I så fall kan det röra sig om brott mot produktreglerna, oavsett om de uppmätta nivåerna ligger under gränsvärdena för arbetsmiljön.

Fler parker kan vara berörda

Sandström framhåller att tolv ytterligare svenska vindkraftparker använder samma turbinmodeller – sammanlagt handlar det om 268 verk där det ännu inte utretts om asbest förekommer. Om även en bråkdel av dessa visar sig innehålla förbjudna komponenter kan det innebära ett omfattande arbete med inspektioner och saneringar. Tre av de större vindkraftoperatörerna – SCA, Holmen och Jämtkraft – har meddelat att deras anläggningar är kontrollerade och inte uppvisat några spår av asbest, enligt uppgifter till Affärsvärlden. Flera andra ägare har inte velat eller kunnat kommentera saken. Frågan är nu om fynden är isolerade fall – eller början på en bredare genomgång av leverantörskedjorna för moderna vindkraftverk.

Så påverkas arbetsmiljön av mobilen på raster

Markus Andersson — Fri, 17 Apr 2026 05:48:18 +0000

De som upplever att kollegor hellre scrollar på mobilen än umgås under rasterna skattar sin arbetsmiljö som sämre än andra. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet. Studien bygger på två enkätstudier med sammanlagt cirka 1 700 yrkesverksamma, samt 25 intervjuer med elektriker och personal inom hälso- och sjukvården. Intervjuerna visar att mobilen ofta upplevs som en social barriär – och att den ibland används för att fly från social interaktion, vilket kan bottna i ett behov av återhämtning. — Det är intressant att den egna mobilanvändningen inte verkar ha något samband med de här faktorerna, men vad andra gör kan spela roll, säger Per Martinsson, psykolog vid Göteborgs universitet. Forskarna använder begreppet phubbing – från engelskans phone-snubbing – för att beskriva beteendet att prioritera telefonen framför fysiskt närvarande personer. Resultaten visar ett tydligt samband: de som upplever mer phubbing från sina arbetskamrater rapporterar också en sämre psykosocial arbetsmiljö i form av minskat känslomässigt och praktiskt stöd, lägre tillit och svagare gemenskap. Däremot hittades inget belägg för att mobilanvändningen drev en försämring av arbetsmiljön över en ettårsperiod. Mobilscrollandet verkar också till viss del vara en generationsfråga. Yngre använder telefonerna mer under raster och tycker i högre utsträckning att det är okej att andra håller på med sina mobiler. — Eftersom normer och förväntningar skiljer sig åt mellan olika grupper så blir en viktig färdighet att kunna läsa av hur och när det är socialt accepterat att använda mobilen och i vilka situationer som det upplevs som exkluderande, säger Martinsson. Han understryker att syftet inte är att införa fler regler. — Jag hoppas snarare att mina resultat ska leda till reflektion och samtal kring den här frågan på arbetsplatsen. Man kan prata om hur vi vill ha det och hur vi kan skapa en bra arbetsmiljö tillsammans, säger Martinsson.

Regionerna köper loss personal från semestern

Jan Sundstedt — Wed, 08 Apr 2026 12:21:12 +0000

Vårdanställda i flera svenska regioner erbjuds tusentals kronor för att avstå från semester. I Gävleborg kan den som lägger semesterveckorna på höst och vinter få 30 000 kronor extra. Region Gävleborg ger anställda möjlighet att sälja semesterveckor under juni till augusti, i verksamheter där sommarens bemanning annars riskerar att inte gå ihop. Den som avstår från två sommarveckor får 30 000 kronor, en vecka ger 15 000. Men Gävleborg är inte ensamt om semesterbonusar. I Region Stockholm erbjuds fasta anställda 15 000 kronor för en vecka och 25 000 för två. I Uppsala är ersättningen 12 000 kronor per vecka och i Västra Götaland 10 000. I Västernorrland och Norrbotten ligger ersättningen på 20 000–25 000 kronor per vecka, enligt Aftonbladet. — Det här är dåligt, för jag tycker ju att alla medarbetare behöver sammanhängande vila och återhämtning på sommaren, säger Anna Bergström, ordförande för Vårdförbundet i Gävleborg, till Sveriges Radio.

Kvinnodominerade Jämställdhetsmyndigheten i fortsatt kris

Jan Sundstedt — Sun, 11 Jan 2026 15:05:24 +0000

Jämställdhetsmyndigheten brottas fortsatt med en intern kris. Trots ny generaldirektör och kraftigt utökade ekonomiska resurser vittnar medarbetare om hög stress, lågt förtroende för ledningen samt upplevelser av diskriminering och kränkande särbehandling. För knappt ett år sedan tillträdde den tidigare åklagaren Lise Tamm som generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten, med förhoppningen att komma till rätta med den arbetsmiljö som länge ifrågasatts. En intern enkät visade redan då omfattande missnöje bland de anställda. Den senaste medarbetarundersökningen, genomförd under hösten 2025, tyder dock på att problemen har fördjupats. Enkäten visar att stressnivåerna har ökat, att förtroendet för ledningen har minskat och att fler medarbetare nu uppger att de upplever diskriminering och kränkande särbehandling kopplad till både kön och ålder. Lise Tamm beskriver resultaten som allvarliga och alarmerande och hänvisar bland annat till att enkäten sammanföll med en större omorganisation samt en intern diskussion om myndighetens användning av bilder på barn i slöja i sin kommunikation. Hon framhåller också att myndigheten som sådan tenderar att locka personer som är särskilt uppmärksamma på frågor om rättvisa och kränkningar, något hon menar kan påverka hur arbetsmiljön upplevs. Tamm uppger vidare att hon blev förvånad över den utbredda interna konkurrens hon mötte när hon tillträdde. I en intervju med Göteborgs‑Posten säger hon att åtgärder har vidtagits, men medger brister i kommunikationen. — Jag har 140 medarbetare och är otroligt uppbokad på massor med olika saker. Mitt forum är frukostmöten, där har jag informerat muntligt. Sen har vi en kommunikationsavdelning som ska se till att informationen kommer ut, men det har uppenbarligen inte lyckats. Vi har inte varit tillräckligt transparenta och behöver bli bättre.

Mångmiljonstöd och kraftig kvinnodominans

Jämställdhetsmyndigheten har varit politiskt omdebatterad ända sedan starten. 2018 styrde regeringen Löfven I (S+MP), men riksdagen röstade igenom M+KD‑budgeten, där anslaget till Jämställdhetsmyndigheten togs bort. Efter regeringsskiftet och januariavtalet mellan S, MP, C och L beslutade den nya regeringen (Löfven II) att myndigheten skulle finnas kvar. I vårändringsbudgeten 2019 ökades dessutom anslaget med 40 miljoner skattekronor till totalt 81 miljoner. Sedan dess har verksamheten expanderat kraftigt. Myndigheten hade i fjol en årlig budget på över 150 miljoner kronor och omkring 140 anställda. Drygt 85 procent av personalen är kvinnor, och sedan 2022 har antalet anställda ökat med ungefär ett trettiotal personer. Trots de växande resurserna visar de återkommande larmen inifrån att myndigheten själv brottas med många av de frågor om makt, rättvisa och arbetsmiljö som den är satt att bevaka i resten av samhället.

Fackförbund varnar: Hot och våld normaliseras i skolan

Jan Sundstedt — Sun, 14 Sep 2025 07:49:49 +0000

Allt fler lärare utsätts för hot och våld i sin yrkesroll, visar en rapport från fackförbundet Sveriges Lärare. Värst drabbade är personal som arbetar på fritids. Var tredje lärare har utsatts för hot eller våld det senaste året. Samtidigt har fyra av tio sett en kollega utsättas för detsamma. Rapporten visar också att våldet normaliseras alltmer – många lärare har slutat anmäla incidenter på grund av bristande stöd från skolledningen och otydliga rutiner. — Hot och våld i skolan är inte längre enstaka händelser – det är ett systemfel. Att vi lärare inte kan känna oss trygga på jobbet är oacceptabelt och det får aldrig normaliseras. Gränsen för vad vi lärare kan stå ut med är passerad, säger Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare i ett pressmeddelande.

Sveriges Lärare: Var tredje lärare utsatt för hot och våld från elever https://t.co/Fx9eb4uTIN
— Pressmeddelande (@ViaTT_se) September 11, 2025

Problemet störst inom fritidsverksamhet

Lärare på fritids är värst utsatta – sex av tio har utsatts för kränkningar, hot eller våld. Hälften av alla lärare upplever hög stress, var tredje lider av nedstämdhet och var femte överväger att lämna yrket. Rapporten visar även ett tydligt samband mellan ökad utsatthet och personalbrist. Sveriges Lärare kräver nolltolerans mot hot och våld från skolledningar och att myndigheter tar tag i problematiken. — Hot och våld i skolan är inte bara en skolfråga, det är en samhällsfråga. När lärare tvekar att anmäla incidenter och när kollegor lämnar yrket, då förlorar vi både kvalitet och trygghet i skolan. Vi har länge krävt en nationell kraftsamling – från staten, från skolledningar och från hela samhället – för att vända utvecklingen, säger Olskog.

Amerikanska studien: Psykopati tolv gånger vanligare bland höga chefer

Jan Sundstedt — Tue, 30 Jul 2024 04:55:54 +0000

Ny forskning bekräftar något som redan varit allmänt känt: psykopati är mycket vanligare bland högt uppsatta chefer jämfört med den övriga befolkningen. Enligt en färsk studie från Ohio State University återfinns psykopatiska drag i så mycket som tolv gånger högre utsträckning hos toppchefer än hos genomsnittspersonen. Studieförfattarna betonar att psykopater på arbetsplatsen tenderar att skapa en giftig arbetsmiljö. Forskningsledaren Robert Lount förklarar att människor samtidigt ofta bländas av en chefs framgång på ytan och därför bortser från destruktiva beteenden. Studien visar också på att anställda som ser på destruktiva chefer som framgångsrika är mer benägna att tolka deras beteende som "tuff kärlek" snarare än maktmissbruk. – Om någon presterar bra antar vi ofta att de har andra positiva ledaregenskaper, vilket direkt går emot bilden av en maktmissbrukande ledare, säger Lount till fortune.com.

Why some abusive bosses get a pass from their employees | Ohio State University
Workers may accept ‘tough love’ from successful leaders The study was published recently in the journal Organizational Behavior and Human Decision Processes. The researchers conducted two studies.… pic.twitter.com/09tny4xXLl — Owen Gregorian (@OwenGregorian) July 9, 2024

"Allvarliga konsekvenser"

Genom att förstå och identifiera dessa beteenden kan vi bättre skydda oss själva och våra arbetsplatser, betonar forskarna. Det är viktigt att vara medveten om att chefer med psykopatiska drag kan ha allvarliga konsekvenser för företaget och dess anställda, förklarar Robert Lound. – Bara för att människor ibland ser ["förtryckande" chefer] som "tuffa" chefer betyder det inte att det är bra eller fördelaktigt att vara en förtryckare. Det finns alla möjliga andra ledarbeteenden som är mycket mer utvecklande och mycket mer värdefulla än att arbeta under en chef som kränker, vilket gång på gång har visat sig ha riktigt negativa psykologiska konsekvenser för de anställda, betonar Lound.

Fler svenskar har ett psykiskt ansträngande arbete

Sofie — Mon, 11 Dec 2023 05:51:54 +0000

Över hälften av svenskarna upplever att de har ett psykiskt ansträngande arbete, visar en ny rapport. En av fem upplever att man ofta arbetar under tidspress. Andelen svenskar som uppger sig ha ett stillasittande arbete har ökat från 25 till 41 procent under de senaste tjugo åren, medan andelen som svarar att de har ett psykiskt ansträngande arbete har ökat med 9 procentenheter de senaste tio åren, från 43 till 52. Vidare uppger omkring 60 procent att de frekvent arbetar under tidspress, enligt nya siffror från SCB som sammanställts av ManpowerGroup. Det är den högsta andelen sedan rapporten genomfördes första gången 1980. – Det är oroande att så många svenskar upplever att de jobbar under sämre villkor. Att ofta jobba under tidspress och psykisk stress blir snabbt ett arbetsmiljöproblem som går ut över möjligheten att göra ett bra arbete, säger Mikael Jansson, vd på ManpowerGroup, i ett pressmeddelande. Vidare har andelen som uppger att de har svårt att koppla bort arbetet vid ledighet ökat från 29 till 43 procent under de senaste 20 åren. Bland kvinnor uppger 57 procent att de är psykiskt stressade på arbetet medan männen hamnar jämförelsevis lågt på 49 procent. Inom vården märks skillnaden mellan könen mer tydligt då 73 procent yrkesverksamma kvinnor upplever arbetet som psykiskt ansträngande jämfört med knappt 63 procent av männen. SCB:s rapport ”Arbetsmiljö 1980–2022” bygger på statistik från Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF), som beskriver levnadsförhållanden för Sveriges befolkning från 16 år inom bland annat hälsa, ekonomi, sysselsättning och arbetsmiljö.

Amazon och Tesla bland USA:s farligaste arbetsplatser

Alexander Almqvist — Thu, 03 May 2018 15:43:36 +0000

Nätbutiken Amazon och elbilstillverkaren Tesla är två av USA:s farligaste arbetsplatser, enligt en ny rapport. Det är National Council for Occupational Safety and Health som tagit fram en lista över de tolv företag vars arbetsplatser är de farligaste för de anställda. Rapporten tar även hänsyn till hur ofta anställda skadar sig samt risken för att skada sig på arbetsplatsen. På listan finns bland annat nätbutiken Amazon och elbilstillverkaren Tesla. Man nämner flera exempel på anställda som omkommit genom olyckor på arbetsplatsen. Sedan 2013 har sammanlagt sju Amazon-anställda avlidit på grund av arbetsplatsolyckor. Tre av dessa fall skedde under en femveckorsperiod 2017. Amazon kritiseras i rapporten för att satsa för lite på arbetarnas säkerhet, trots att vd:n Jeff Bezos är världens rikaste man och att företaget åtnjuter skattelättnader på åtskilliga miljarder dollar. Amazon kritiseras också för sina planer på att övervaka sina anställda genom ett elektroniskt armband. Även elbilstillverkaren Tesla, under ledning av grundaren och vd:n Elon Musk, återfinns på listan och kallas "ett företag för framtiden med en arbetsmiljö från dåtiden". Enligt rapporten är arbetsskador 31 procent vanligare bland anställda hos Tesla än andra företag i samma bransch. När det kommer till allvarliga skador är överrepresentationen bland Tesla-anställda hela 83 procent. Man påstår även att Tesla ljuger om att antalet arbetsskador och olyckor minskat från 2016 och befinner sig på branschstandard.