<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Arbetsmarknad &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/arbetsmarknad/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 30 Jul 2026 07:49:05 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Arbetsmarknad &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Tysklands ekonomiska kris förvärras – BMW ska dra in tusentals tjänster</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/tysklands-kris-bmw-varslar-8-000-tjanster/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 30 Jul 2026 07:49:05 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Arbetsmarknad]]></category>
		<category><![CDATA[BMW]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[nedskärningar]]></category>
		<category><![CDATA[Tyskland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236043</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tysklands ekonomiska kris förvärras när BMW planerar att minska sin globala personalstyrka med omkring 8 000 tjänster till slutet av 2027. Neddragningarna ska enligt uppgifter i tyska medier främst beröra administration och utveckling, medan produktionen undantas.</strong>

Planen presenterades för de anställda i München på onsdagen. BMW och koncernens företagsråd har kommit överens om ett program för frivilliga avgångar, uppger en talesperson för bolaget till Reuters.

Enligt uppgifter till Reuters väntas BMW:s globala arbetsstyrka minska med cirka 8 000 personer. Vid slutet av 2025 hade koncernen 154 540 anställda världen över.

Den tyska affärstidningen Handelsblatt rapporterar att programmet ska inledas i oktober 2026 och löpa till utgången av 2027.

Åtgärderna väntas enligt tidningen ge årliga besparingar på omkring en miljard euro från 2028.
<h3>Frivilliga avgångar</h3>
BMW uppges inte planera några tvångsuppsägningar. I stället ska erbjudanden om frivilliga avgångar i första hand riktas till anställda inom administration och utveckling.

Produktionsanställda ska enligt företaget i dagsläget inte omfattas av programmet.

Eftersom mer än hälften av BMW:s personal arbetar i Tyskland väntas en betydande del av minskningen ske där.

Tyska medier har pekat ut administrativa och utvecklingsinriktade tjänster i bland annat München, Regensburg, Dingolfing och Leipzig som särskilt berörda.

[caption id="attachment_200819" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/02/Merz-Tyskland.jpg"><img class="size-medium wp-image-200819" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/02/Merz-Tyskland-640x328.jpg" alt="Friedrich Merz CDU" width="640" height="328" /></a> Tyskland och landets förbundskansler Friedrich Merz pressas alltmer av en nationell ekonomisk kris. Foto: Michael Lucan/CC BY-SA 3.0 DE[/caption]
<h3>Pressad fordonsindustri</h3>
BMW:s besked kommer i en period då flera stora tyska fordonstillverkare genomför besparingar.

Enligt <a href="https://www.euronews.com/business/2026/07/29/bmw-plans-to-cut-around-8000-jobs-in-major-cost-saving-drive" target="_blank" rel="noopener nofollow">Euronews</a>, som hänvisar till bland annat Reuters och tyska medier, pressas BMW av svagare affärer i Kina och av den strukturella omställningen i bilindustrin, där konkurrensen från kinesiska tillverkare har hårdnat.

I juni sänkte BMW sin vinstprognos för 2026 med hänvisning till försämrade villkor i Kina och följderna av konflikten i Mellanöstern.

Bolaget sade då att strukturella åtgärder och effektiviseringar skulle intensifieras och påskyndas.

Även Mercedes-Benz, Porsche och Volkswagen har aviserat eller förhandlar om betydande neddragningar.

BMW:s plan är enligt de aktuella uppgifterna dock främst inriktad på frivilliga avgångar och inte på produktionsjobb.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rekordmånga danskar har jobb</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/rekordmanga-lontagare-i-danmark/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 21 Jul 2026 08:31:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Arbetsmarknad]]></category>
		<category><![CDATA[Danmark]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Löntagarna]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235497</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Antalet löntagare i Danmark fortsätter att öka och nådde i maj den högsta nivån hittills. På ett år har 32 700 fler personer fått ett löntagarjobb.</strong>

I maj hade 3 087 900 personer ett löntagarjobb i Danmark, enligt nya siffror från Danmarks Statistik. Det var 2 300 fler än i april, en säsongsrensad ökning på 0,1 procent.

Av månadens ökning kom 1 400 löntagare från företag och organisationer, en sektor som huvudsakligen består av privata företag. Inom offentlig förvaltning och service tillkom 900 löntagare.

Jämfört med maj förra året har antalet löntagare ökat med 32 700 personer, motsvarande 1,1 procent. Företag och organisationer stod för 20 900 av de nya jobben, medan offentlig förvaltning och service ökade med 11 900.

Utvecklingen skiljde sig samtidigt mellan olika delar av ekonomin. Industrin minskade med 800 löntagare under månaden, medan hälso- och socialvården ökade med 600. Danmarks Statistik betonar att majtalen är preliminära och korrigerade för normala säsongsvariationer.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Wallenberg: Svenskarna måste arbeta hårdare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/wallenberg-svenskarna-maste-kampa-mer/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 25 May 2026 16:23:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Arbetsmarknad]]></category>
		<category><![CDATA[Jacob Wallenberg]]></category>
		<category><![CDATA[Johan Lindholm]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[LO]]></category>
		<category><![CDATA[Svenskt näringsliv]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=231473</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Jacob Wallenberg vill att svenskarna ska arbeta hårdare när USA och Kina skärper konkurrensen mot Europa. LO-basen Johan Lindholm slår tillbaka och anklagar näringslivstopparna för att ha tappat kontakten med vanligt folk.</strong>

Uttalandet kom i samband med ett seminarium i Stockholm som Svenskt Näringsliv arrangerade. Wallenberg, som är ordförande för organisationen, varnade för att Sverige och Europa riskerar att bli omsprungna om företag, politiker och anställda inte höjer tempot.

I en intervju med <a href="https://www.tv4.se/artikel/4gZiGnV1XKECGrD0NpYCtJ/miljardaeren-laexar-upp-svenska-folket-har-det-foer-bra" target="_blank" rel="noopener nofollow">Schibsted-kanalen TV4</a> säger han att välståndet har gjort många mindre hungriga.

– <em>Vi som befolkning har ju det ganska bra</em>, säger Wallenberg till kanalen.

Han kopplar utspelet till den hårdare konkurrensen från USA och Kina. På frågan om vilka som borde kämpa mer svarar finansmannen kort: ”alla”.

– <em>Då måste alla ställa upp på det</em>, säger han.

Wallenberg framhåller att utmaningen gäller hela Europa, som enligt honom behöver bättre villkor för företagande och fler investerare beredda att satsa på unga tillväxtbolag. Annars riskerar högteknologiska bolag att flytta till USA.
<h3>LO-basen: ”De har ätit sig proppmätta”</h3>
LO:s ordförande Johan Lindholm avfärdar Wallenbergs problembeskrivning. Han menar att många löntagare redan pressas av höga priser, räntor och arbetslöshet, samt av oro för att förlora jobbet.

– <em>Jacob Wallenberg och hans kompisar har ätit sig proppmätta på oxfilé och snittar</em>, säger Lindholm till TV4.

Lindholm menar också att politiken har gynnat de rikaste, samtidigt som arbetare drabbats av inflation, höga räntor och stigande priser på bränsle och mat.

– <em>Man har inte alls hängt med. Politiken har gödslat de rikaste med mer pengar samtidigt som Sveriges arbetare gått på hörntänderna</em>, säger han.

Jacob Wallenberg är styrelseordförande i Investor, ett av Sveriges största investmentbolag, och sitter även i styrelserna för bland annat ABB och Ericsson.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nio av tio företag ser AI minska behovet av personal</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/ai-minskar-personalstyrkan-foretag-novus/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 15 May 2026 12:22:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[Arbetsmarknad]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Dagens Industri]]></category>
		<category><![CDATA[digitalisering]]></category>
		<category><![CDATA[Novus]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230374</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Svenska företag har snabbt fått en mer pessimistisk syn på AI:s effekt på jobben. En ny Novus-undersökning visar att 91 procent av bolagen tror att tekniken kommer att minska antalet anställda inom fem år.</strong>

För bara ett år sedan var motsvarande andel 16 procent, <a href="https://www.di.se/digital/foretagen-spar-jobbslakt-till-foljd-av-ai/" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> Dagens industri. Skiftet pekar på en dramatisk förändring i hur näringslivet ser på artificiell intelligens: från ett verktyg som främst effektiviserar arbetsuppgifter till en teknik som kan ersätta hela roller.

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Svea Bank och bygger på intervjuer med 500 företag med minst tio anställda i olika branscher. Endast en mycket liten andel av företagen tror att AI kommer att öka behovet av personal.

— <em>Vi ser ett tydligt skifte i hur företag ser på AI:s roll på arbetsplatsen. Tidigare handlade det främst om att effektivisera enskilda arbetsuppgifter. Nu tyder resultaten på att många tror att hela yrkesroller kan ersättas</em>, säger Emma Balod Lindgren, expert på digitalisering och konsumtion på Svea Bank, till DI.

Novus-undersökningen genomfördes i oktober 2025. Resultaten visar att många svenska företag nu räknar med att AI kommer att påverka bemanningen direkt under de närmaste åren.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Förortsdialekt kan minska chansen till jobb</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/forortsdialekt-jobbintervju-rapport/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 13 May 2026 09:10:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Arbetsmarknad]]></category>
		<category><![CDATA[integration]]></category>
		<category><![CDATA[språk]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230135</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Allt fler företagsledare uppger att religion, kulturella uttryck och förortsdialekt påverkar deras bild av jobbkandidater negativt. I en ny rapport från Stiftelsen Järvaveckan och PwC Sverige svarar 37 procent att flytande svenska med förortsdialekt kan försämra intrycket vid en anställningsintervju.</strong>

Rapporten <em>Näringslivet: Mångfald och inkludering 2026</em> bygger på svar från 500 företagsledare i Sverige. Undersökningen har genomförts av Verian på uppdrag av Järvaveckan Research i samarbete med PwC Sverige. Rapporten publiceras nu för fjärde året i rad.

Enligt stiftelsen, som <a href="https://jarvaveckan.se/research/naringslivet-mangfald-och-inkludering-2026/" target="_blank" rel="noopener nofollow">presenterar</a> rapporten, har negativa uppfattningar om kulturella och religiösa uttryck blivit vanligare vid rekryteringar. Andelen företagsledare som säger att religiösa och kulturella uttryck påverkar bilden av en kandidat negativt har ökat från 51 till 61 procent på ett år.

Språket är en av de faktorer som väger tyngst vid anställningsintervjuer. Enligt rapporten påverkas 86–87 procent negativt av knapphändig svenska, medan 37 procent uppger att en kandidat som talar flytande svenska med förortsdialekt påverkar intrycket negativt.
<h3>”Riskerar att klassas som diskriminering”</h3>
Ahmed Abdirahman, vd för och grundare av Stiftelsen Järvaveckan, beskriver utvecklingen som problematisk eftersom kandidater som kallas till intervju redan bedömts uppfylla grundläggande krav för tjänsten.

— <em>Att fördomarna ökar är djupt problematiskt. En person som tagit sig så långt som till en intervju har bevisligen de rätta grundläggande kvalifikationerna. Men i nästa steg kan bilden av kandidaten påverkas negativt till följd av exempelvis en förortsdialekt eller religion. Då riskerar vi också att hamna i situationer som skulle kunna klassas som diskriminering</em>, säger han i en kommentar till rapporten.

Undersökningen visar även att 38 procent av företagsledarna uppger att muslimsk tro påverkar bilden av en kandidat negativt. När det gäller namn svarar 23 procent att namn som klingar afrikanskt påverkar bedömningen negativt. 22 procent säger samma sak om namn med ursprung i Mellanöstern.
<h3>Rekrytering via nätverk</h3>
Rapporten pekar också på att rekrytering i stor utsträckning fortfarande sker genom personliga kontakter och informella nätverk. Enligt Järvaveckan kan detta försvåra vägen in på arbetsmarknaden för personer som saknar etablerade kontakter, i synnerhet nyanlända och personer med utländsk bakgrund.

Samtidigt uppger fler storföretag att de arbetar aktivt med inkludering och mångfald. Bland dessa svarar 45 procent att de arbetar aktivt för att stärka inkludering och mångfald, jämfört med 34 procent året innan.

Stödet för ytterligare lagstiftning är däremot svagt. Enligt rapporten anser omkring en fjärdedel av företagsledarna att mer lagstiftning behövs för att öka mångfald och inkludering. Betydligt fler, 67 procent, anser att Sverige behöver mer högkvalificerad arbetskraftsinvandring för sin kompetensförsörjning.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Studie: Politiskt engagemang kan minska chansen att få jobb</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/politiskt-engagemang-jobb/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 30 Apr 2026 11:12:13 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[arbetsgivare]]></category>
		<category><![CDATA[Arbetsmarknad]]></category>
		<category><![CDATA[diskriminering]]></category>
		<category><![CDATA[fackförbund]]></category>
		<category><![CDATA[Göteborgs universitet]]></category>
		<category><![CDATA[SCB]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=229039</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Politiskt engagemang kan minska chansen att få jobb redan i det första steget av en rekryteringsprocess. En ny svensk fältstudie visar att arbetsgivare gav färre positiva svar till sökande som var öppet politiskt engagerade.</strong>

Forskarna Samantha Sinclair vid Linnéuniversitetet och Mark Granberg vid SCB skickade 11 461 fiktiva jobbansökningar till svenska arbetsgivare efter riksdagsvalet 2022. Vissa ansökningar nämnde politiskt engagemang, medan andra saknade sådan information.

<a href="https://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:2045024/FULLTEXT01.pdf" target="_blank" rel="nofollow noopener">Resultatet</a> visar att sannolikheten för ett positivt svar sjönk med omkring två procentenheter när den arbetssökande uppgav politiskt engagemang.

Forskarna beskriver skillnaden som en relativ minskning på nästan åtta procent, eftersom den genomsnittliga svarsfrekvensen låg kring 30 procent, enligt <a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/4357928/ny-svensk-studie-arbetsgivare-valjer-bort-politiskt-engagerade" target="_blank" rel="noopener nofollow">pressmeddelandet</a>.

Effekten syntes tydligast i tätorter. På landsbygden fann forskarna ingen motsvarande effekt.

Inom högerblocket drev framför allt kopplingar till Sverigedemokraterna den negativa effekten, samtidigt som flera partier i vänsterblocket också förknippades med lägre svarsfrekvens.

[caption id="attachment_49133" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2018/04/sverigedemokraterna-heja-jimmie.jpg"><img class="size-medium wp-image-49133" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2018/04/sverigedemokraterna-heja-jimmie-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Jobbsökande med SD-sympatier riskerar att sållas bort i samband med rekrytering. Foto: News Øresund/Johan Wessman[/caption]
<h3>Politisk tillhörighet som signal</h3>
Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften <em>Political Psychology</em>. Forskningsinstitutet Ratio <a href="https://ratio.se/publikationer/political-discrimination-in-hiring-evidence-from-a-large-field-experiment" target="_blank" rel="noopener nofollow">beskriver</a> studien som ett omfattande fältexperiment om politisk diskriminering vid anställning.

— <em>Det här visar att politiskt engagemang kan vara en nackdel redan i det första steget i en rekryteringsprocess. Det är anmärkningsvärt i ett demokratiskt samhälle, där vi samtidigt förväntar oss att människor ska vilja engagera sig politiskt</em>, säger Mark Granberg, fil. dr i nationalekonomi.

Enligt Granberg väcker resultaten en bredare demokratisk fråga kopplad till partiernas rekrytering av kandidater.

— <em>Partierna har precis lagt mycket tid på att hitta kandidater till sina listor. Våra resultat pekar på en viktig demokratisk målkonflikt: om människor tror att politiska uppdrag kan försämra deras möjligheter i arbetslivet kan det påverka viljan att kandidera eller vara öppet politiskt engagerad</em>, säger han.

Forskarna betonar att politisk tillhörighet kan fungera som en signal vid arbetsgivares bedömningar, oavsett om arbetsgivaren agerar medvetet eller inte.

Granberg varnar för att utvecklingen kan göra politiskt engagemang till en karriärrisk.

— <em>Politiskt engagemang är en central del av demokratin. Om det samtidigt uppfattas som en karriärrisk finns det skäl att ta frågan på allvar</em>.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rekordmånga söker till högskolan i höst</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/rekordmanga-soker-till-hogskolan-i-host/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 27 Apr 2026 06:07:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Arbetsmarknad]]></category>
		<category><![CDATA[högskola]]></category>
		<category><![CDATA[UHR]]></category>
		<category><![CDATA[utbildning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228624</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Drygt 424 000 personer har anmält sig till högskoleutbildningar hösten 2026, enligt Universitets- och högskolerådet. Det är en ökning med 3,2 procent jämfört med året före.</strong>

Samtidigt har det totala utbildningsutbudet minskat med drygt två procent. Det innebär att konkurrensen om platserna kan hårdna, trots att antalet program blivit något fler.

<a href="https://www.uhr.se/om-uhr/nyheter/pressmeddelanden/2026-pressmeddelanden/rekordmanga-soker-hogskolan--okat-intresse-for-yrkesutbildningar/" target="_blank" rel="noopener">UHR</a> pekar på flera möjliga förklaringar till det ökade söktrycket. Dels handlar det om större ungdomskullar, dels om ett mer osäkert ekonomiskt läge.

— <em>När arbetsmarknaden är osäker och omvärldsläget instabilt ser vi ofta att fler väljer att studera. Samtidigt spelar demografiska faktorer också in, med större ungdomskullar som nu når studieåldern</em>, säger Anders Ljungberg, analyschef vid UHR.

Intresset för flera yrkesutbildningar ökar särskilt tydligt. Bland annat syns uppgångar för arbetsterapeut-, apotekar- och biomedicinska analytikerutbildningar. Även receptarieutbildningen vid Uppsala universitet har fått ett kraftigt ökat söktryck.

De största lärosätena fortsätter samtidigt att dominera. Enligt UHR står sju lärosäten för omkring hälften av alla sökande.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
