arbetslöshet – Nya Dagbladet

Finlands ekonomi växer snabbast på fem år

Redaktionen — Tue, 07 Jul 2026 04:59:42 +0000

Finlands ekonomi väntas växa i den snabbaste takten på fem år, men återhämtningen bromsas av hög arbetslöshet, konkurser och fortsatt osäkerhet i omvärlden. Det framgår av en ny prognos från Hypo, Finlands hypoteksförening, som även refereras av Yle. Enligt prognosen växer Finlands BNP med 1,5 procent i år och 1,7 procent nästa år. Hypo pekar på att hushållens och företagens förtroende har stärkts och nu ligger på den högsta nivån sedan 2022. Samtidigt håller krig, handelskonflikter och ränteosäkerhet tillbaka återhämtningen. — Osäkerheten har inte försvunnit: den stigande arbetslösheten och det stora antalet konkurser skuggar utsikterna för både hushåll och företag, säger Hypos chefsekonom Juho Keskinen i ett pressmeddelande.

Arbetslösheten biter sig fast

Enligt Keskinen väntas arbetslösheten i Finland i genomsnitt ligga på 10,8 procent i år och sjunka till 10 procent nästa år. Hypo beskriver nivån som den högsta sedan slutet av 1990-talet. Köpkraften stärks för dem som har arbete, men unga har fått svårare att komma in på arbetsmarknaden. Arbetslöshetsperioderna har också blivit längre och deltidsarbete beskrivs som det nya normala. Samtidigt visar Statistikcentralens preliminära uppgifter att Finlands EU-harmoniserade inflation sjönk något i juni, från 2,8 till 2,7 procent. De största prisökningarna noterades inom utbildningstjänster, som steg med 11,5 procent på årsbasis, följt av transporter med 6,4 procent. Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker ökade med omkring en procent.

Finland vill sänka bidrag för nyanlända arbetslösa

Jan Sundstedt — Fri, 05 Jun 2026 13:17:07 +0000

Finlands regering vill införa ett nytt, lägre bidrag för nyanlända som saknar arbete. Förslaget kopplas också till krav på arbete eller språkkunskaper i finska eller svenska. Förslaget, som nu har lämnats till riksdagen, riktar sig till personer som nyligen flyttat till Finland och inte uppfyller arbetsvillkoret för arbetslöshetsförmåner. Enligt Yle ska stödet ligga på 33,64 euro per dag, omkring 90 procent av den nivå som andra arbetssökande får. Den lägre ersättningen ska kunna gälla under de första tre åren i landet, om personen inte får arbete eller kan visa tillräckliga kunskaper i finska eller svenska. Regeringen beskriver förslaget som ett sätt att stärka drivkrafterna till arbete och språkinlärning. — Finland behöver arbets- och kompetensbaserad invandring, och människor som kommer hit måste också ha realistiska möjligheter och incitament att få arbete. Språkkunskaper är centrala för att få ett jobb, säger socialskyddsminister Sanni Grahn-Laasonen enligt Yle. Kritiker har tidigare varnat för att modellen riskerar att särbehandla nyanlända som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden och som saknar tillräckliga språkkunskaper. Enligt Yle ingår förslaget i en bredare reform av Finlands sociala trygghetssystem.

Studenter blåser upp bilden av svensk ungdomsarbetslöshet

Markus Andersson — Mon, 18 May 2026 05:36:16 +0000

Utåt framstår Sverige som ett av EU:s sämsta länder för unga på arbetsmarknaden. Men den bilden bygger till stor del på att heltidsstudenter räknas som arbetslösa när de söker extra- eller sommarjobb. I Eurostats jämförelse ligger den svenska ungdomsarbetslösheten på omkring 24 procent, mot cirka 15 procent i EU-snitt, rapporterar TT via Tidningen Näringslivet. Den höga siffran får Sverige att se ut som ett bottenland i Europa. Samtidigt pekar andra mått på att den egentliga gruppen unga utan både arbete och studier är betydligt mindre. I mars uppgick antalet arbetslösa i åldern 15–24 år till 211 000 personer, enligt SCB:s arbetskraftsundersökning. Av dessa var 163 000 heltidsstuderande. När de heltidsstuderande räknas bort återstår 48 000 unga arbetslösa. En annan bild ges av Arbetsförmedlingens register, där omkring 38 000 unga står som arbetslösa. Den myndighetsstatistiken gäller dock åldersgruppen 18–24 år och är därför inte helt jämförbar med SCB:s bredare åldersspann. Arbetsmarknadsforskaren Anders Forslund säger enligt TT att Sverige, mätt som unga som varken arbetar eller studerar, snarare ligger på omkring 5–6 procent. Det motsvarar cirka 60 000 personer och placerar Sverige bland de lägre nivåerna i EU. — Så är man intresserad av arbetslösheten som problem, då ska man mäta det här som kallas Neet, unga som varken arbetar eller studerar, som andel av hela ungdomspopulationen, säger Forslund.

Sju av tio unga i Finland känner press över att hitta jobb

Emil Fjellstedt — Thu, 12 Mar 2026 05:47:27 +0000

Framtidstron bland Finlands unga är rekordlåg, visar årets Ungdomsbarometer. Den största oron handlar inte om att behöva jobba – utan om att inte ens få chansen. Finland toppar EU:s arbetslöshetsstatistik, och det märks bland landets 15–29-åringar. Enligt årets Ungdomsbarometer – som i år fokuserar på press och förväntningar – uppger 70 procent att jobboron tynger dem. Samtidigt ser hälften pessimistiskt på världens framtid och sex av tio känner oro inför det geopolitiska läget. — Vi vet att de tre största förväntningarna som unga har på framtiden är att ha vänner, må psykiskt och fysiskt bra och ha ett arbete, säger statistikern Konsta Happonen vid Ungdomsforskningssällskapet till finska statskanalen Yle. Happonen menar att resultaten speglar en bredare samhällsutveckling. Klimatförändringar, hårdnande attityder och en turbulent omvärld drabbar de unga hårdare än vad många äldre inser. — Om situationen inte förbättras kan man inte vänta sig att de ungas framtidstro gör det heller, säger han.

Viljan finns – men inte platserna

Parallellt med den dystra framtidsbilden visar barometern en anmärkningsvärt stark utbildningsvilja. Över 80 procent vill ta en högskoleexamen – men glappet mellan ambition och verklighet är stort. Julia Ståhle, vice ordförande för statens ungdomsråd, kallar resultaten förkrossande men väntade. — Vi ser hur många som vill ha en högre utbildning i jämförelse med hur många som faktiskt har det. Där finns det helt klart systematiska strukturer som man borde se över i beslutsfattandet så att unga får det liv de önskar sig, säger hon. Ungdomsrådet lägger varje år fram förslag till politikerna utifrån barometerns resultat. I år var uppgiften svårare än vanligt – siffrorna var dramatiska men problemen svåra att fånga i enskilda åtgärder, enligt Ståhle. Hon lyfter att bemötandet från äldre generationer spelar en underskattad roll. — Vi hör ofta vuxna klaga på hur unga är och att unga inte klarar av sådant som de själva har klarat av – utan att ta hänsyn till hur mycket samhället har förändrats. Det är väldigt svårt att navigera i livet som ung person. Då behöver man någon som kan bemöta en, diskutera och finnas där, säger Ståhle.

Finland har näst högst arbetslöshet i Europa

Redaktionen — Wed, 03 Dec 2025 13:54:27 +0000

Finland har den näst högsta arbetslösheten i Europa med 10,3 procent. Endast Spanien har högre arbetslöshet – nu kritiserar forskare regeringens politik. Siffror från EU:s statistikcentral Eurostat visar att Finland kommer precis efter Spanien, som har den högsta arbetslöshetsgraden i Europa med 10,5 procent. På tredje plats ligger Sverige på 9,3 procent. Genomsnittet för euroområdet ligger på 6,4 procent. Särskilt oroande är ungdomsarbetslösheten. I Finland är 24,8 procent av personer under 25 år arbetslösa, medan EU-genomsnittet ligger på 15,2 procent. EU har nyligen pekat ut Finland för att ha fallit under EU-genomsnittet inom flera områden och landet ingår nu i en grupp av nio medlemsländer som ska granskas för ökad social ojämlikhet. Forskaren Mika Helander kritiserar regeringens aktiveringspolitik och menar att den tvingar fler människor in på arbetsmarknaden utan att antalet lediga jobb ökar i samma takt. — Det finns fler arbetssökande än det finns jobb. Och när möjligheten till utbildning och omskolning har minskat, slås människor ut från arbetsmarknaden, särskilt unga, säger Helander till finska statskanalen Yle. Han efterlyser satsningar på utbildning och fortbildning istället för regeringens nuvarande politik, som enligt honom gynnar de välbärgade genom skattesänkningar medan nedskärningar i sociala stöd ökar utslagningen.

Tickande ekonomisk bomb väntar i svenska kommuner

Jan Sundstedt — Mon, 01 Dec 2025 07:22:39 +0000

I 230 av Sveriges 290 kommuner är antalet arbetande färre än de som ska försörjas. Siffrorna från Svenskt näringsliv visar på en allvarlig ekonomisk obalans där en minoritet av invånarna via skatter finansierar verksamheter för alla. Endast i en femtedel av landets kommuner finns fler sysselsatta i åldersgruppen 20–64 år än unga och äldre som inte arbetar. Utvecklingen beskrivs som en tickande bomb för kommunernas ekonomi, skriver Samnytt. Katarina Wagman på Ekonomifakta, som tillhör Svenskt näringsliv, konstaterar att läget är särskilt allvarligt för de mindre kommunerna. I många fall är det en minoritet som genom skatter och arbetsgivaravgifter finansierar grundläggande samhällsfunktioner som skola, vård och omsorg. — För att komma åt den här utvecklingen behöver både de äldre arbeta längre och vi behöver få in fler unga på arbetsmarknaden, säger Katarina Wagman.

Arbetslösheten till stor del importerad

Arbetslösheten är till stora delar ett importerat problem. Under årens lopp har det hävdats att invandrare skulle rädda välfärden, men verkligheten har blivit den motsatta. I dag finns cirka 780 000 personer i arbetsför ålder som utgör det så kallade outnyttjade arbetskraftsutbudet – dessa uppges både kunna och vilja arbeta mer än de gör. SCB definierar det outnyttjade arbetskraftsutbudet som samtliga arbetslösa, undersysselsatta och latent arbetssökande. Den största delen av gruppen utgörs av arbetslösa, och "utrikes födda" är en grupp som har särskilt svag ställning på arbetsmarknaden. Enligt Ekonomifakta är det centralt att "bättre ta till vara den befintliga arbetskraften" för att möta den demografiska utmaningen.

Rekordmånga varslas när AI tar över jobb i USA

Jan Sundstedt — Sun, 09 Nov 2025 13:31:32 +0000

I oktober meddelade amerikanska företag över 153 000 varsel, den högsta siffran för månaden på över 20 år. AI-teknologins ökade användning pekas ut som en avgörande orsak till de omfattande neddragningarna. Den amerikanska outplacementfirman Challenger, Gray & Christmas redovisar att oktober 2025 blev en rekordmånad för varsel med över 153 000 jobb som försvunnit, nästan tre gånger fler än samma månad föregående år. Teknik- och lagersektorerna drabbas hårdast, där AI tillsammans med svagare efterfrågan och ökade kostnader bidrar till nedskärningarna. – Vissa branscher genomgår en korrigering efter pandemins anställningsboom, men detta beror på införandet av AI, minskade konsument- och företagsutgifter samt stigande kostnader leder till åtstramningar och anställningsstopp, säger Andy Challenger, intäktschef vid Challenger, Gray & Christmas. Han varnar också för att de som nu förlorar sina jobb får svårare att snabbt hitta nya anställningar, vilket kan försvaga arbetsmarknaden ytterligare.

Omfattande nedskärningar hos stora företag

Företag som Target, Amazon, Paramount Skydance, Starbucks, Delta Air Lines, CarMax, Rivian och Molson Coors har sammantaget tagit bort tiotusentals tjänster. Till exempel har Amazon nyligen varslat 14 000 anställda och Target cirka 1 800. Flera av bolagen hänvisar till automatisering som en faktor, liksom behovet av att minska antalet mellanchefer. UPS har också ökat sina planerade personalminskningar med 70 procent till 34 000 personer och uppger att högre produktivitet tack vare automatisering möjliggör detta. Totalt har över en miljon jobb försvunnit i USA hittills i år. Planerna på nyanställningar är de lägsta sedan 2011, och många analytiker förväntar sig en svagare arbetsmarknad under 2025. – Det är möjligt att räntesänkningar och en stark utveckling i november kan få företagen att göra en sen säsongssatsning på att anställa personal, men i nuläget förväntar vi oss inte en stark säsongsanställningsmarknad under 2025, säger Challenger i sin rapport.

Announced job cuts rose 99K to 153K in October on a seasonally adjusted basis, based on the report from Challenger, Gray and Christmas. The total number of layoff announcements in the first 10 months of 2025 is 65% higher than the same period in 2024.
The largest increase in… pic.twitter.com/UeA7h59hLv — DoubleLine Minutes (@DLineMinutes) November 6, 2025

Statliga nedstängningen komplicerar

Dessutom har det varit svårt att bedöma den amerikanska arbetsmarknadens utveckling på grund av den statliga nedstängningen i landet - vilken nu kommit att bli den längsta någonsin. Officiell ekonomisk statistik har inte presenterats sedan början av oktober, däribland arbetsmarknadsdepartementets uppmärksammade sysselsättningsrapport, som inkluderar arbetslöshetstal och månatliga siffror för löneutvecklingen. Fed-ordföranden Jerome Powell påpekade i samband med en presskonferens i oktober att privata data inte kan ersätta statliga siffror, vilka allmänt betraktas som guldstandarden när det gäller att mäta världens största ekonomi. Den fortsatta avsaknaden av statliga siffror kan dessutom påverka penningpolitiken negativt och äventyra framtida räntesänkningar i USA.

Arbetslösheten minskar – fler unga får arbete

Redaktionen — Wed, 15 Oct 2025 06:30:13 +0000

Arbetslösheten fortsätter att sjunka och låg i slutet av september på 6,9 procent, visar nya siffror från Arbetsförmedlingen. Trots den positiva trenden är arbetslöshetsnivån fortfarande hög jämfört med föregående år. I slutet av september var drygt 363 000 personer inskrivna som arbetslösa i Sverige. Det är andra månaden i rad som arbetslöshetssiffrorna pekar nedåt. Jämfört med samma period förra året har dock arbetslösheten ökat, visar statistiken. — Det är självklart glädjande att arbetslösheten minskat två månader i rad, men jämfört med för ett år sedan är ungefär 4 000 fler inskrivna som arbetslösa. Arbetslöshetsnivån är därmed fortfarande hög, säger Lars Lindvall, Arbetsförmedlingens prognoschef, i ett pressmeddelande. En positiv signal är att antalet arbetslösa ungdomar fortsätter att minska. Vid utgången av september var 43 554 ungdomar mellan 18 och 24 år inskrivna som arbetslösa, en minskning från 45 378 året innan. Statistiken visar också att 34 668 personer fick arbete under september, en ökning från 30 462 samma månad förra året. Antalet varsel minskade samtidigt kraftigt, från 7 586 till 5 057 personer.

Rekordhög arbetslöshet bland akademiker

Redaktionen — Tue, 19 Aug 2025 11:08:06 +0000

Över 19 000 akademiker stod utan arbete i juli, den högsta noteringen på två decennier. Arbetslösheten bland högutbildade har ökat med 55 procent på två år och inget tyder på att trenden kommer att brytas, visar ny statistik från Akademikernas a-kassa. Totalt var 19 231 akademiker arbetslösa i juli månad, vilket är 826 fler än månaden innan. Det är den högsta siffran på 20 år. Jämfört med juli förra året har antalet arbetslösa akademiker ökat med 17 procent. — Vi är vana vid att arbetslösheten går upp under sommaren så ökningen är egentligen ingen överraskning, men vi är inte vana med att ha så här höga siffror på totalen, säger Akademikernas kommunikationsstrateg Alexandra Oljans Ahlin. Utvecklingen har varit särskilt dramatisk de senaste två åren. Sedan juli 2023 har akademikerarbetslösheten ökat med hela 55 procent – och den väntas fortsätta stiga även de kommande åren. — Just nu ser vi inga tecken på en minskning. Det kommer fortsätta att vara många som behöver den här ekonomiska tryggheten, menar Oljans Ahlin. Av de arbetslösa akademikerna fick 13 299 personer ersättning från a-kassan i juli, en ökning med nästan 1 000 personer på en månad. Ytterligare 5 932 personer fick ersättning från Försäkringskassan för att de deltog i arbetsmarknadspolitiska program.

Fler fastnar i långtidsarbetslöshet

En särskilt oroande trend är att allt fler akademiker fastnar i långvarig arbetslöshet. I juli hade 5 230 personer varit utan arbete i mer än ett år – en ökning med 24 procent jämfört med juli förra året. Det innebär att mer än var fjärde arbetslös akademiker nu är långtidsarbetslös. — Många medlemmar som vi pratar med vittnar om att det är svårt och tar lång tid att få ett nytt jobb, och statistiken bekräftar tyvärr det. Kort tid i arbetslöshet är sällan några problem men när den blir längre blir det allt tuffare, förklarar hon. Den stigande arbetslösheten syns också i a-kassans utbetalningar. I juli betalade Akademikernas a-kassa ut totalt 289,5 miljoner kronor i ersättning, jämfört med 202 miljoner kronor samma månad förra året. Andelen arbetslösa bland akademiker ligger nu på 2,4 procent, vilket är 0,3 procentenheter högre än för ett år sedan. Akademikernas a-kassa har närmare 800 000 medlemmar totalt.

Nya siffrorna: Arbetslösheten på rekordnivåer – prisökningarna fortsätter

Jan Sundstedt — Thu, 07 Aug 2025 12:08:10 +0000

Arbetslösheten i Sverige steg under andra kvartalet 2025, samtidigt som inflationen fortsätter att vara hög. Den ekonomiska osäkerheten påverkar också hushåll och företag alltmer. Enligt Arbetsförmedlingens senaste siffror var 366 496 personer officiellt inskrivna som arbetslösa i juni 2025, jämfört med 347 994 personer under samma period föregående år. Det motsvarar en arbetslöshetsnivå på 6,9 procent, upp från 6,6 procent 2024. Ökningen syns i 15 av landets 21 län, där Västerbotten har drabbats särskilt hårt efter industrinedläggningar. Även Västmanland märker av en tydlig uppgång, medan Dalarna och Gotland noterar en viss förbättring. Bland unga (18–24 år) är situationen särskilt allvarlig. 41 939 var inskrivna som arbetslösa i juni, vilket motsvarar 7,8 procent enligt Arbetsförmedlingens mått. Detta sker samtidigt som många nyanmäler sig och konkurrensen om jobben ökar. Experter pekar även på att den verkliga arbetslösheten kan vara betydligt högre än de officiella siffrorna. Många arbetslösa är inte inskrivna hos Arbetsförmedlingen och räknas därför inte med i statistiken. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar finns dessutom cirka 200 000 personer som står utanför arbetskraften men ändå vill arbeta – exempelvis deltidsarbetslösa, långtidsarbetslösa eller personer i utbildning med aktivt jobbsökande. [caption id="attachment_11845" align="alignnone" width="680"] Svenska folket kämpar alltjämt med försämrad hushållsekonomi samtidigt som politikerna prioriterar miljardstöd till länder i krig samt större militära utgifter.[/caption]

Inflationen fortsätter på hög nivå

Enligt Konjunkturinstitutet ligger prisinflationen fortsatt på en förhöjd nivå i Sverige. Statistiska centralbyrån (SCB) rapporterar att konsumentprisindex (KPI) steg med 0,8 procent i juli jämfört med föregående månad, vilket motsvarar en årstakt på cirka 4,1 procent. Den höga årstakten beskrivs drivas bland annat av fortsatta energiprisökningar, ökade transportkostnader och störningar i globala leveranskedjor. Riksbankens favoritinflationsmått, KPIF (KPI med fast ränta), uppmättes preliminärt till cirka 3,0 procent på årsbasis i juli, jämfört med 2,9 procent i juni. Skillnaden mellan KPI och KPIF beror främst på att KPI inkluderar räntekostnader som har haft stor påverkan, medan KPIF exkluderar dessa och därför ger en tydligare bild av den underliggande prisutvecklingen. Det innebär att även om prisökningarna baserat på månadsdata är relativt måttliga just nu, fortsätter den mer stabila KPIF-inflationen att ligga över Riksbankens mål på 2 procent. För många hushåll betyder det fortsatt ökade levnadskostnader och minskad köpkraft, särskilt i kombination med stigande räntor och en försvagad krona.