Arbetsdomstolen – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Sat, 13 Jun 2026 11:34:03 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Arbetsdomstolen – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Debattör ifrågasätter alternativmediers Israel-linje https://nyadagbladet.se/inrikes/stenlund-alternativmedier-israel-swebbtv/ Sat, 13 Jun 2026 11:32:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233148 Debattören Magnus Stenlund har fått rätt i den arbetsrättsliga tvisten mot Swebbtv efter att Arbetsdomstolen nekat bolaget prövningstillstånd. I en debattartikel i Nya Tider kopplar han nu konflikten till en större fråga om pengar, publiktryck och alternativmediers hållning till Israel och Gaza. I artikeln beskriver Stenlund domen som viktig för honom själv och Svea Kanal, men också som en ingång till vad han menar är en bredare diskussion om vem eller vad som styr så kallade alternativmedier. Bakgrunden är en tvist mellan Stenlund och hans tidigare arbetsgivare Swebbtv. Enligt Stenlund försökte bolaget i rättegången hävda att han sades upp i november 2023, medan han själv menar att det i praktiken handlade om ett avskedande i direktsändning i januari 2024. Tingsrätten gick på Stenlunds linje i de centrala delarna, och Arbetsdomstolen gav i maj inte prövningstillstånd. Stenlund skriver att han före konflikten hade varit en av kanalens mest sedda profiler och att hans program var billiga att producera. Han menar att tidpunkten för konflikten är viktig, eftersom han efter den 7 oktober 2023 började ompröva sin tidigare Israelvänliga hållning och offentligt vädra misstankar om Israels agerande i Gaza. "Jag, som innan dess alltid haft en (naivt) Israelvänlig inställning, kunde inte förstå hur Hamas så lättvindigt släpptes över en av världens mest hårdbevakade gränser", skriver han.

Stenlund: Publiken påverkar linjen

En central del av Stenlunds resonemang handlar om att alternativmedier inte bara påverkas av övertygelse, utan också av publikens förväntningar och donationsflöden. Han beskriver äldre högermän som en grupp där den pro-israeliska hållningen enligt honom ofta finns kvar, även bland personer som annars är starkt kritiska till etablerade medier. Stenlund menar att detta skapar en konflikt för medier som vill behålla följare och intäkter. "Sionistisk propaganda prånglas ut för att 1. behålla följare, 2. säkra donationer, och (åtminstone i vissa fall) för att 3. lyda vissa större bidragsgivares förhållningsorder", skriver han. Han kopplar även frågan till den tidigare SD-ledaren Mikael Janssons kritik mot Jimmie Åkessons utrikespolitiska omsvängning, särskilt i synen på Israel. Stenlund anser att det är befriande att frågan om ekonomiska drivkrafter överhuvudtaget lyfts, även om den formuleras försiktigt. Resonemanget mynnar ut i en bredare kritik mot både etablerade medier och alternativmedier. Stenlund skriver att eftersom etablerade medier, enligt hans uppfattning, har vilselett allmänheten i frågor som migration, klimat, vaccin och Ukraina, finns det ingen anledning att automatiskt anta att rapporteringen om Gaza skulle vara undantagen. "När mainstream-media ljuger om massinvandringens och mångkulturens välsignelser, ’klimatkatastrofen’, vaxxinerna och ’Ukrainas sak är vår’, så varför inte också om Gaza", skriver han.

Lyfter donationssiffror

Stenlund tar i artikeln också upp Swebbtvs ekonomi och menar att donationsutvecklingen väcker frågor. Enligt honom hade bolaget nära 15 miljoner kronor i donationer under verksamhetsåret som avslutades den 31 augusti 2022, mindre än tre miljoner året därpå och 1,5 miljoner kronor 2025. Han antyder att en mycket stor donation i storleksordningen tio miljoner kronor kan ha haft betydelse för kanalens linje, men formulerar detta som en fråga om öppenhet snarare än som ett bevisat påstående. "Det är inte brottsligt att ta emot pengar – om de används till verksamhetens fromma. Men för andra bidragsgivare skulle det väl vara en lisa att få klart för sig vem och vad det är som egentligen styr verksamheten? Vad som får sägas och inte?" skriver Stenlund. Han hävdar också att det var strategiskt att ta bort honom från Swebbtv och syftade till att vinna publikens stöd för kanalens agerande. Enligt Stenlund påverkade det hans möjligheter att fortsätta verka inom alternativmedia. Stenlund uppger att han efter den avslutade processen har fått ersättning för tre månaders uppsägningslön och en olaglig lönesänkning, sammanlagt 135 000 kronor samt ett mindre skadestånd. För Swebbtv ska processen enligt honom ha kostat omkring 900 000 kronor, framför allt i juridiska kostnader.

Swebbtv: Juridiskt avslutat

Nya Tider publicerar även ett kort svar från Swebbtv. Bolaget skriver att målet T 14733–24 nu är juridiskt avslutat efter att Arbetsdomstolen den 15 maj 2026 nekade prövningstillstånd för överklagandet. "Vi har valt att inte kommentera den enskilda artikeln ytterligare", skriver Svensk Webbtelevision AB och Mikael Willgert. På sin egen webbplats har Swebbtv publicerat en samlad redogörelse för sin version av ärendet. Där skriver bolaget att Stenlund sades upp den 23 november 2023, att han arbetsbefriades med full lön den 16 januari 2024 och att ett avsked meddelades tre dagar senare efter Facebookinlägg som bolaget bedömde som grovt illojala. Swebbtv skriver att man nu fokuserar framåt på verksamheten och uppdraget att erbjuda fri och oberoende journalistik. Stenlund avslutar sin egen artikel med att konstatera att han nu framför sin syn efter domen, och kopplar samtidigt frågan till plattformars synlighet och distribution, och använder uttrycket ”skuggad” om begränsad räckvidd på Youtube. "Att bli skuggad av YouTube är enligt min åsikt en kvalitetsmarkör", skriver han.]]> Domstol: Rätt av arbetsgivare att införa vaccintvång https://nyadagbladet.se/inrikes/domstol-ratt-av-arbetsgivare-att-infora-vaccintvang/ https://nyadagbladet.se/inrikes/domstol-ratt-av-arbetsgivare-att-infora-vaccintvang/#respond Wed, 10 Jan 2024 16:10:24 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=169910 Arbetsdomstolen har beslutat att en privat arbetsgivare som införde vaccinationskrav för sin personal, och stängde av tre ovaccinerade undersköterskor utan lön under coronarepressionen, inte gjorde någonting fel. Det är Aleris Närsjukvård som under covid-19 införde en ”vaccinationspolicy” som innebar att det blev obligatoriskt för all personal som arbetade nära patienter på en geriatrisk avdelning att vaccinera sig med de experimentella vaccinen. Flera anställda blev mycket illa berörda av vaccintvånget och tre av undersköterskorna valde också att inte ta något covidvaccin – något som ledde till att vårdbolaget stängde av dem i december 2021 utan lön och hänvisade till att de på grund av sin ovilja att låta sig injiceras inte längre ansågs stå till arbetsgivarens förfogande. Personalens fackförbund Kommunal började under hösten 2022 driva frågan och menade att de anställda visst stod till arbetsgivarens förfogande, att de själva hade rätt att välja om de ville vaccinera sig eller inte och att de också hade rätt till lön. Nu har dock Arbetsdomstolen fattat sitt beslut – och dömt till vårdbolagets fördel. ”Innehållet i vaccinationspolicyn låg i linje med myndigheternas rekommendationer för personal i patientnära vård. Bolaget ville uppnå det högsta skyddet för de mest sköra patienterna. Skälet för bolaget att införa vaccinationspolicyn var att bolaget ville minimera risken för smittspridning och allvarlig sjukdom i sin verksamhet. Bolagets intresse väger mot den bakgrunden mycket tungt”, skriver man bland annat.

"Proportionerlig policy"

Man hävdar vidare att Aleris vaccinationskrav tillkom efter ”noggranna överväganden och grundade sig på rekommendationer från FHM, vilket innebär att den får sägas ha utgått från vetenskap och beprövad erfarenhet”. ”Mindre ingripande åtgärder skulle ha inneburit en större risk för smittspridning, även om effekten är svår att kvantifiera. Enligt Arbetsdomstolens mening var det proportionerligt att införa policyn. Bolagets intresse väger med andra ord tyngre än arbetstagarnas”, fortsätter man och menar att samtliga yrkanden om lön, semesterlön, semesterersättning och allmänna skadestånd för kollektivavtalsbrott ”ska därför avslås”. Arbetsdomstolen baserar också sin dom på ett tidigare orelaterat fall i Europadomstolen där denna kom fram till att en privat arbetsgivare har rätt att kräva att anställda drogtestas – någonting som Arbetsdomstolen tolkat som att det också finns ett lagstöd för vaccintvång på arbetsplatserna. – Att kissa i en burk är en sak. I vårt mål har man sagt till arbetstagaren att de måste vaccinera sig. Det är ett sorts medicinskt ingrepp som arbetsgivaren kräver, kommenterar Anne Alfredsson, Kommunals förbundsjurist i Läkartidningen. – Man säger att arbetsgivarens intressen väger över, utan att föra något djupare resonemang, förklarar hon vidare och säger sig vara besviken över att domstolen inte resonerat kring hur allvarlig denna typ av ingrepp i arbetstagarnas integritet faktiskt är.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/domstol-ratt-av-arbetsgivare-att-infora-vaccintvang/feed/ 0 Dom: Muslimsk kvinna får inte jobba med slöja https://nyadagbladet.se/inrikes/dom-muslimsk-kvinna-far-inte-jobba-med-sloja/ https://nyadagbladet.se/inrikes/dom-muslimsk-kvinna-far-inte-jobba-med-sloja/#respond Wed, 13 Dec 2023 20:58:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=168215 Det svenska säkerhetsbolaget gjorde inte fel när en muslimsk kvinna nekades bära slöja på arbetet, bedömer Arbetsdomstolen. Det var organisationen Civil Rights Defenders som stämde säkerhetsbolaget och man säger sig nu vara besvikna över utfallet. – Vi är oroliga för utvecklingen och vi ser mer och mer hur muslimer ifrågasätts i samhället men också i arbetslivet, hävdar John Stauffer, chefsjurist på människorättsorganisationen till TT. Efter en tid som anställd lät kvinnan meddela att hon ville börja bära slöja på jobbet. Hon blev då tillsagd att detta inte var någonting som tilläts – bland annat med hänvisning till arbetsmiljöansvaret, eftersom slöjan anses vara en provocerande symbol och kan leda till ökad hotbild och risk för våld “Beträffande själva riskbedömningen som sådan, är det enligt Arbetsdomstolens mening uppenbart att politiska, filosofiska och religiösa symboler i vissa situationer kan uppfattas som provocerande för personer med motsatta sympatier och övertygelser”, skriver rätten och ger företaget medhåll.

Polisanmälde Rasmus Paludan

John Stauffer menar dock att det är diskriminering ”att utesluta grupper av människor från arbetslivet kopplat till deras religiösa övertygelser” och att säkerhetsföretaget riskerar att bidra till ökade fördomar och ”rasism”. – Det är en för långtgående åtgärd, hävdar han. Nu ska Civil Right Defenders försöka ”lyfta fallet internationellt”. Organisationen, som officiellt arbetar med mänskliga rättigheter, har tidigare anklagats för att ägna sig åt vänsterpolitisk aktivism – bland annat när man polisanmälde Rasmus Paludan för hets mot folkgrupp efter att denne eldat upp ett exemplar av koranen.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/dom-muslimsk-kvinna-far-inte-jobba-med-sloja/feed/ 0 Polisen Peter Springare utköpt – lämnar tjänsten https://nyadagbladet.se/inrikes/polisen-peter-springare-utkopt-lamnar-tjansten/ https://nyadagbladet.se/inrikes/polisen-peter-springare-utkopt-lamnar-tjansten/#comments Mon, 09 Dec 2019 10:36:17 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=70939 Den frispråkige polisen Peter Springare har blivit utköpt från polisen. Han har förlikats med sin arbetsgivare i Arbetsdomstolen och går nu i pension. – Jag fick till slut ett sånt bud som inte gick att tacka nej till. Skyhögt över vad jag skulle kunna få i skadestånd, säger Peter Springare till Nerikes Allehanda. Våren 2017 skrev Springare på Facebook att personer med invandrarbakgrund var kraftigt överrepresenterade vid grova våldsbrott i Örebro. Han anmäldes då av polisledningen för hets mot folkgrupp, men åtalades inte. Den frispråkige polisen nu blivit utköpt från polisen efter en förlikning i Arbetsdomstolen och går nu i pension, skriver Expressen. Den utlösande faktorn kring tvisten med arbetsgivaren – Polisen – var en omplacering i samband med en mordutredning 2018. Springare och hans chef petades från utredningen utan att någon kritik skall ha förts fram till spaningsledningen. Springare har i snart tre år varit en nagel i ögat på Polisen och dess ledning. Han är anmäld flera gånger för att ha fört fram fakta som Polisledningen – då under den kontroversielle Dan Eliasson – velat hålla i det fördolda. Peter Springare har också fått kritik för ett uttalande om att "våldtäkt är ett kulturellt fenomen". Polisledningen anmälde honom även för dataintrång efter en debattartikel där Springare sammanställt egen statistik med hjälp av polisens databaser. Den förundersökningen lades också ned.   Christopher Jarnvall/NB Nyhetsbyrån]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/polisen-peter-springare-utkopt-lamnar-tjansten/feed/ 3 Muslimsk kvinna vägrade skaka hand med män – får 40 000 kronor i skadestånd https://nyadagbladet.se/inrikes/muslimsk-kvinna-vagrade-skaka-hand-med-man-far-40-000-kronor-i-skadestand/ https://nyadagbladet.se/inrikes/muslimsk-kvinna-vagrade-skaka-hand-med-man-far-40-000-kronor-i-skadestand/#respond Fri, 17 Aug 2018 10:08:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=53011 När den muslimska kvinnan sökte jobb som tolk vägrade hon skaka hand med en manlig företrädare. Företaget avbröt då rekryteringen. Nu har Arbetsdomstolen slagit fast att kvinnan blev "diskriminerad" och dömer företaget till 40 000 kronor i ersättning. Arbetsdomstolen (AB) fastslår i domen att bolagets policy "har kommit att missgynna den grupp muslimer vars religiösa tro innebär att de inte får beröra personer av motsatt kön utanför den närmaste familjekretsen". Företaget säger dock att det kan leda till konflikter och att det är kränkande om en anställd vägrar att skaka hand med personer av ett visst kön. AB bedömer att kravet på handhälsning inte kan anses vara nödvändigt. Diskriminerings­ombuds­mannen (DO) är av samma uppfattning. DO hade krävt dubbelt så hög ersättning till kvinnan, det vill säga 80 000 kronor. – Det här är en svår fråga och det var därför vi bedömde det viktigt med en prövning i domstol. Domen innefattar en noggrann avvägning som beaktar arbetsgivarens intressen, individens rätt till kroppslig integritet, och vikten för staten att upprätthålla ett skydd för religionsfriheten, säger Martin Mörk, chef för DO:s processenhet, i ett pressmeddelande. I DO:s referensgrupp återfinns ett flertal, mer eller mindre, kända sharia-förespråkare och islamister. Bland annat Rashid Musa och Fatima Doubakil.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/muslimsk-kvinna-vagrade-skaka-hand-med-man-far-40-000-kronor-i-skadestand/feed/ 0