arbete – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 19 May 2026 11:42:27 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg arbete – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Regeringen höjer dold skatt på arbete https://nyadagbladet.se/ekonomi/dold-skatt-arbete-allmanna-loneavgiften/ Tue, 19 May 2026 11:42:27 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230738 Regeringen har höjt den allmänna löneavgiften från 11,62 till 12,62 procent. Skattebetalarna beskriver förändringen som en dold skattehöjning på arbete. Höjningen beräknas ge staten 25 miljarder kronor extra nästa år. Den allmänna löneavgiften är en del av arbetsgivaravgiften, men saknar enligt kritikerna koppling till socialförsäkringarna. Den infördes 1995 för att finansiera Sveriges EU-avgift och låg då på 1,5 procent av lönen. I dag har avgiften vuxit till den största posten i arbetsgivaravgiften. Skattebetalarnas chefekonom Erik Bengtzboe säger i en kommentar på organisationens webbplats att regeringen talar om sänkta skatter samtidigt som den höjer en mindre synlig skatt på arbete. — Finansminister Elisabeth Svantesson talar gärna om att regeringen sänker skatten för att stötta utsatta hushåll. Regeringen sänker skatterna, men samtidigt höjs den dolda skatten på arbete. Det är en stor skattehöjning som drabbar alla Sveriges anställande företag och i förlängningen alla som arbetar, säger Bengtzboe.

Gav 270 miljarder i fjol

Enligt Skattebetalarna drog den allmänna löneavgiften in 270 miljarder kronor till staten i fjol. Organisationen hänvisar även till OECD-jämförelser och uppger att Sverige tar ut mer dold skatt genom arbetsgivaravgifter än de andra länderna i jämförelsen. Österrike, som enligt organisationen ligger näst högst, tar ut omkring hälften så mycket dold skatt som andel av BNP. Frankrike uppges ligga på drygt en tredjedel av den svenska nivån. Om Sverige sänkte uttaget till Österrikes nivå skulle det enligt Skattebetalarna motsvara en skattesänkning på 130 miljarder kronor. Fria Tider har också rapporterat om kritiken mot höjningen och beskriver avgiften som en löneskatt som politiker successivt ökat i skymundan.

”Ett demokratiskt problem”

Bengtzboe menar att dolda skatter gör det svårare för väljarna att bedöma hur högt skattetrycket egentligen är och vad den offentliga sektorn kostar. — När politiker döljer skatteuttaget blir det svårt för medborgarna att bedöma om skattetrycket i relation till de offentliga tjänsternas kvalitet är rimlig. Om människor tror att de betalar 30 procent i skatt, men egentligen betalar 50 procent i skatt, riskerar det att människor tror, mot bättre vetande, att offentlig sektor är underfinansierad, säger han. Skattebetalarna anser att den allmänna löneavgiften bör avskaffas eller redovisas öppet som en allmän löneskatt. Bengtzboe kopplar kritiken till regeringens tidigare besked om att arbetsgivaravgifter ska redovisas på lönebeskedet för anställda i statlig sektor. — Är man seriös med den ambitionen vore det logiskt att avskaffa den allmänna löneavgiften. Istället borde den läggas på lönen och kallas för vad den egentligen är: en allmän löneskatt. På så vis skulle man ta ett steg mot att arbetsgivaravgifterna renodlas till att finansiera socialförsäkringarna, säger han.]]> Migrationsverket beviljar tillstånd till oseriösa arbetsgivare https://nyadagbladet.se/inrikes/migrationsverket-beviljar-tillstand-till-oseriosa-arbetsgivare/ Wed, 25 Feb 2026 06:10:30 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=222522 Förfalskade fackliga yttranden, skenanställningar och upprepade bedömningar som oseriös arbetsgivare. Ändå beviljar Migrationsverket arbetstillstånd – i vissa fall till samma företag som tidigare nekats vid minst fem tillfällen, visar en ny granskning från Riksrevisionen. Bristande kontroller gör att Migrationsverket inte upptäcker och motverkar missbruk av systemet för arbetstillstånd. Riksrevisionens granskning av Migrationsverkets kontroller visar att ett stort antal tillstånd beviljats till arbetsgivare som tidigare fått avslag på grund av att de bedömts som oseriösa, förfalskat fackliga yttranden eller haft skenanställningar. I 12 procent av dessa fall hade arbetsgivaren nekats tillstånd vid minst fem tillfällen. — Bristerna ökar risken för lönedumpning och snedvriden konkurrens, där seriösa företag missgynnas. De skapar även en grogrund för arbetslivskriminalitet och arbetskraftsexploatering, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i ett pressmeddelande.

Samma företag kan lura systemet gång på gång

Riksrevisionen pekar på flera allvarliga brister. Migrationsverket saknar tydliga rutiner för när fördjupade utredningar ska göras, och kontrollerna baseras i huvudsak på om arbetsgivaren tillhör en riskbransch – något som lätt kan kringgås. Ett grundläggande problem är att Migrationsverket bara kan söka 18 månader bakåt i tiden eftersom myndigheten har begränsade möjligheter att lagra uppgifter om arbetsgivare. Information om tidigare missbruk går därmed förlorad. Handläggare saknar dessutom direktåtkomst till Skatteverkets inkomstuppgifter i alla ärenden och har begränsad tillgång till bolagsinformation. — Kontrollerna skulle bli betydligt mer träffsäkra och effektiva om Migrationsverket utgick från fler riskindikatorer, till exempel om arbetsgivaren tidigare bedömts som oseriös, säger Samir Cedic, projektledare för granskningen. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ger Migrationsverket utökade möjligheter att lagra uppgifter och genomföra inspektioner hos arbetsgivarna. Myndigheten behöver även säkerställa att handläggare får tillgång till Skatteverkets uppgifter och bättre bolagsinformation.]]> Var fjärde finländare riskerar utbrändhet https://nyadagbladet.se/norden/var-fjarde-finlandare-riskerar-branna-ut-sig/ https://nyadagbladet.se/norden/var-fjarde-finlandare-riskerar-branna-ut-sig/#respond Sun, 06 Oct 2024 06:11:26 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=190336 Ungefär var fjärde arbetstagare i Finland löper förhöjd risk att bränna ut sig, enligt en undersökning från finska Arbetshälsoinstitutet. Samtidigt klassas var tionde finländare som sannolikt utbränd. I Arbetshälsoinstitutets forskningsprojekt "Hur mår Finland?" har man undersökt förändringar i finländarnas arbetshälsa under slutet av 2019, sommaren 2023, slutet av år 2023 samt sommaren 2024. Där konstaterar man att arbetshälsan i landet försämrats de senaste åren, särskilt under coronakrisen. – Trots att det finns mycket bra i det finländska arbetslivet har trenden av försämrad arbetshälsa varit övergripande. Den syns både i viljan och förmågan att arbeta, säger forskningsprofessor Jari Hakanen från Arbetshälsoinstitutet, i ett pressmeddelande. 2019 var sex procent av respondenterna sannolikt utbrända, en siffra som ökade till tio procent under sommaren 2024. Bland personer under 36 år har de som är sannolikt utbrända dubblerats, samtidigt som motsvarande bland chefer har tredubblats sedan 2019. Att klassas som sannolikt utbränd innebär, enligt Arbetshälsoinstitutet, att man känner av symptom på utbrändhet, men fortfarande kan arbeta. Ökningen beskrivs dock som "oroväckande" eftersom den gruppen löper störst risk för långa sjukskrivningar. – För att klara av arbetet måste man anstränga sig ännu mer, och den övriga livskvaliteten lider, säger specialforskare Janne Kaltiainen från Arbetshälsoinstitutet. Vidare har även kognitiva störningar och cynism inom arbetet ökat, främst för de som utför distansarbete. 34 procent av de som arbetar på distans, mer än 75 procent, upplever också ensamhet. När det gällde distansarbete för samtliga respondenter låg siffran på 28 procent. – Upplevelsen av ensamhet hade ökat sedan förra året. Det är lyckligtvis något som också kan motverkas på arbetsplatserna, till exempel genom att möjliggöra möten där vi blir sedda och uppskattade, säger Kaltiainen.]]> https://nyadagbladet.se/norden/var-fjarde-finlandare-riskerar-branna-ut-sig/feed/ 0 Svensken lägger veckor på teknikstrul varje år https://nyadagbladet.se/it-overvakning/svensken-lagger-veckor-pa-teknikstrul-varje-ar/ https://nyadagbladet.se/it-overvakning/svensken-lagger-veckor-pa-teknikstrul-varje-ar/#respond Wed, 01 May 2024 06:53:43 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=179388 75 minuter varje vecka – så mycket tid lägger den genomsnittlige svensken på ”onödigt teknikstrul” varje vecka. – It-strul är vår tids stora energitjuv på arbetsplatsen. Enligt vår undersökning lägger varje svensk två veckors arbetstid på it-strul varje år, menar Peter Uddfors, vd för IT-leverantören Avoki. Det är Novus som gjort undersökningen för Avokis räkning och det framgår att mycket onödig tid går åt till att logga in i olika system och hitta rätt dokument och filer. Vidare strular videokonferenstekniken ofta och kollegor som inte kan hantera tekniken under videosamtal är ett annat återkommande störningsmoment. Varannan svensk arbetar idag mellan 3 och 5 timmar framför datorn, och om de tekniska problemen hade kunnat lösas smidigt finns det mycket att vinna för både företag och anställda, enligt Uddfors. – Det är tid vi hade kunnat använda för att öka produktiviteten och stärka den svenska konkurrenskraften. Eller ge våra medarbetare längre semester och återhämtning. Teknikproblem vid inloggning i olika system är det allra vanligast förekommande it-relaterade problemet, följt av svårigheter att hitta rätt dokument och strul med en dålig eller instabil internetanslutning. – För att bli framgångsrik handlar det om att ha en it-infrastruktur som fungerar, är säker och enkel att använda. I den research vi gjorde tillsammans med Karios Future nyligen kan vi se att om man fixar det, ökar möjligheten att bli ett högpresterande företag med hela 50 procent. Så det finns mycket att vinna för den som tar frågan på allvar, fortsätter Uddfors, vars företag alltså själva levererar sådana lösningar.]]> https://nyadagbladet.se/it-overvakning/svensken-lagger-veckor-pa-teknikstrul-varje-ar/feed/ 0 AI förväntas stärka svensk ekonomi – och göra många arbetslösa https://nyadagbladet.se/it-overvakning/ai-forvantas-starka-svensk-ekonomi-och-gora-manga-arbetslosa/ https://nyadagbladet.se/it-overvakning/ai-forvantas-starka-svensk-ekonomi-och-gora-manga-arbetslosa/#respond Thu, 11 Apr 2024 06:51:14 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=177808 Artificiell intelligens kan snart öka Sveriges BNP med uppemot 550 miljarder, visar en rapport beställd av Google. Samtidigt förväntas ett antal yrken automatiseras och ”försvinna” till följd av AI-utvecklingen – bland annat översättare, servicepersonal och säljare. Det är också oklart i vems fickor de stora vinsterna faktiskt kommer att hamna. Enligt rapporten som tagits fram av konsultfirman Implement på uppdrag av Google, kan så kallad ”generativ AI” öka Sveriges årliga BNP med cirka 9 procent – eller mellan 500 och 550 miljarder konor redan under det närmast decenniet. Robotarbetare i fabriker och industrier är redan verklighet på många platser. Nästa stora steg i automatiseringen av samhället bedöms framförallt beröra kontorstjänster och inom områden som information, kommunikation, finans, försäkring, affärstjänster, utbildning och hälsovård, förväntas den artificiella intelligensen ha störst ”produktivitetsvinster” framöver. Generativ AI är en typ av artificiell intelligens som kan skapa digitalt innehåll, som text, bilder, musik eller filmer, genom att ”lära sig” från stora mängder data och generera nytt unikt innehåll som liknar det den tränats på.

Effektivisera eller ersätta

– Här kommer generativ AI-verktygen snarare komplettera det vi människor gör. Det är bara en liten del av jobben som påverkas betydligt mer av automatisering, hävdar Anna Wikland, Sverigechef på Google, enligt skattefinansierade SVT. Sex procent av jobben förväntas i stor skala kunna ersättas med AI framöver – bland annat call center-personal, supportfunktioner på kontor, tekniker, säljare, servicepersonal och översättare, och många andra yrken bedöms på olika sätt påverkas av teknikutvecklingen. Samtidigt behöver den som arbetar inom bygg, städ, matlagning eller omsorg inte alls vara särskilt orolig, här bedöms det som osannolikt att AI kommer att ha någon betydande påverkan alls.

"Behöver en diskussion"

Amerikanska myndigheter har tidigare varnat för att ”AI kan förstärka inkomstskillnader om den används för att ersätta människor i låginkomstyrken samtidigt som den förstärker människor med höginkomstjobb” och det finns en oro för att det blir storföretagen som lägger beslag på vinsterna som genereras av AI-utvecklingen – samtidigt som vanliga människor ser sina arbeten försvinna för alltid. – I början av industrialiseringen såg det ut som att alla produktivitetsvinster nästan bara landade hos företagen, sedan skedde ett politiskt ögonblick i vilket man vände och omfördelade ut det över samhället på olika sätt, säger Nicklas Lundblad, ledamot i den svenska regeringens AI-kommission – Det där måste var och en ta ställning till. Det finns ju ingen nödvändighet i att det ska gå åt ena eller andra hållet. Där behöver vi en diskussion som samhälle, fortsätter han.]]> https://nyadagbladet.se/it-overvakning/ai-forvantas-starka-svensk-ekonomi-och-gora-manga-arbetslosa/feed/ 0 Fördubbling av arbetande pensionärer https://nyadagbladet.se/inrikes/fordubbling-av-arbetande-pensionarer/ https://nyadagbladet.se/inrikes/fordubbling-av-arbetande-pensionarer/#respond Wed, 03 Apr 2024 05:03:53 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=176637 Dubbelt så många äldre är nu sysselsatta jämfört med för två decennier sedan, enligt statistik från SCB. Män har i regel en högre grad av sysselsättning jämfört med kvinnor. Män i åldern 65–69 år arbetade i genomsnitt 27 timmar per vecka, medan kvinnor i samma åldersgrupp arbetade i genomsnitt 24 timmar per vecka. I åldern 70–74 år arbetade männen i snitt 23 timmar i veckan och kvinnorna 18 timmar. Under 2023 var sysselsättningen för åldersgruppen 75–89 sju procent i Sverige, vilket motsvarar 65 700 personer. För åldersgruppen 65 –74 år har siffran fördubblats på två decennier.. – Fler äldre fortsätter att jobba efter pensionsåldern. De som är mellan 65 och 74 år har gått från en sysselsättningsgrad på 10 procent 2001 till 20 procent 2023, säger Louise Stener, statistiker på SCB, i ett pressmeddelande. Kvinnor arbetar oftast inom vård och omsorg, samtidigt som män ofta har lantbruks- och trädgårdsyrken. Samtidigt är det också fler äldre som aktivt söker arbete, där andelen äldre arbetslösa idag är dubbelt så stor som för tio år sedan. – Det indikerar att det finns ett outnyttjat arbetskraftsutbud även upp i äldre åldrar, säger Stener. Rapporten bygger på statistik från SCB:s arbetskraftsundersökningar från personer i åldern 55–89 år i Sverige.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/fordubbling-av-arbetande-pensionarer/feed/ 0 Psykisk ohälsa har påverkat arbetet för fyra av tio svenskar https://nyadagbladet.se/halsa/psykisk-ohalsa-har-paverkat-arbetet-hos-fyra-av-tio-svenskar/ https://nyadagbladet.se/halsa/psykisk-ohalsa-har-paverkat-arbetet-hos-fyra-av-tio-svenskar/#respond Mon, 12 Jun 2023 10:39:37 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=152074 Fyra av tio svenskar upplever att psykisk ohälsa någon gång påverkat deras förmåga att arbeta, visar en ny undersökning. Samtidigt tar knappt en femtedel upp problematiken med sina chefer. I den nya nordiska hälsorapporten "If Nordic Health Report 2023 ", som är gjord av Kantor Sifo på uppdrag av IF,  har man bland annat tittat på skillnader i den mentala hälsan mellan Sverige, Danmark, Norge och Finland. I undersökningen, där 4 032 personer i Norden deltagit, kan man exempelvis se en skillnad mellan länderna i hur den mentala hälsan påverkar deras arbete. I Danmark fann man att den psykiska ohälsan påverkade arbetet mer än i övriga länder, samtidigt som danskar generellt sett dock är mindre stressade än andra nordbor. I Sverige ligger man lägre än både Danmark och Norge när det gäller den psykiska ohälsans påverkan på arbetet, men så många som fyra av tio svenskar menar ändå att den mentala hälsan någon gång påverkat arbetsförmågan negativt. Utredningen visar också att särskilt kvinnor lider av stress, något som syns tydligare i Sverige än i andra länder. I Sverige vänder sig 18 procent till sina chefer när de upplever psykisk ohälsa. I Danmark ligger motsvarande siffra på 21 procent, i Norge 15 procent och i Finland så lite som 9 procent. 37 procent svenskar vänder sig till vården när de mår psykiskt dåligt medan cirka 46 procent i Norge samt Danmark söker vård för detta. I Finland går flest, 61 procent, och söker hjälp när de får mentala problem. Generellt söker en av fyra inte hjälp alls i Norden. IF:s nordiska hälsostrateg Kristina Ström Olsson menar att arbetsgivaren har ett ansvar när det kommer till att minimera risken för psykisk ohälsa genom bland annat rätt rutiner och plats för stöd och samtal. – Genom att som arbetsgivare och på chefsnivå ha rätt rutiner på plats, lämna plats för stöd och samtal, går det att förebygga mental ohälsa. Arbetsgivaren behöver jobba systematiskt med den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Sedan går det såklart att påverka en del själv, genom att se över sin livssituation både privat och på arbetet, säger hon. Av de tillfrågade menar 46 procent att en brist på balans mellan fritid och arbetsliv är den främsta källan till stress.]]> https://nyadagbladet.se/halsa/psykisk-ohalsa-har-paverkat-arbetet-hos-fyra-av-tio-svenskar/feed/ 0 Var femte svensk tillfrågad av chefen om vaccinering https://nyadagbladet.se/inrikes/var-femte-svensk-tillfragad-av-chefen-om-vaccinbevis/ https://nyadagbladet.se/inrikes/var-femte-svensk-tillfragad-av-chefen-om-vaccinbevis/#comments Wed, 15 Dec 2021 12:07:27 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=113608 Som anställd har man ingen skyldighet att informera sin chef om huruvida man låtit sig injiceras med covidvaccin eller inte. Trots detta har var femte svensk blivit tillfrågad av sin chef om saken. Nästan 40 procent av Sveriges arbetsgivare uppger att man kommer att kräva covidvaccin av sina anställda, visar nya undersökningar. I två nya undersökningar inom arbetslivet har ManpowerGroup tittat på bland annat arbetsgivares inställning till covidvaccin samt även hur det ser ut för anställda. I oktober svarade 2 798 personer som är anställda, studerande, egenföretagande eller arbetssökande på undersökningen och där visade det sig att var femte svensk fått frågan om man är covidvaccinerad eller inte från sin chef. Som anställd har man idag ingen skyldighet att informera sin chef huruvida man är vaccinerad eller inte, konstaterar Mikael Jansson vd på ManpowerGroup Sverige. – I dessa tider hamnar förstås vaccinationsfrågan högt upp på agendan och många medarbetare undrar vad som gäller. Det är inte olagligt för arbetsgivaren att fråga om vaccinering, men som medarbetare har man heller ingen skyldighet att svara, säger Jansson. Däremot visade också undersökningen att de flesta känner sig trygga på sin arbetsplats och inte oroade sig särskilt för eventuell smittspridning. 68 procent uppgav att de kände sig trygga varav 26 procent kände sig väldigt trygga. 22 procent svarade att de kände sig lite eller mycket otrygga. I undersökningen svarade även 902 arbetsgivare på frågor gällande krav på vaccinering för sina anställda. Där svarade 39 procent av cheferna att man kommer att kräva bevis på dubbelvaccinering från sina anställda - även om det fortfarande är högst oklart om det är juridiskt gångbart vid sidan av etiska aspekter. 31 procent svarade att man kommer att uppmana till att låta injicera sig, men inte kräva det. 28 procent menar att de inte kommer att kräva någon form av vaccinationsbevis, utan att det är upp till individen att själv avgöra.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/var-femte-svensk-tillfragad-av-chefen-om-vaccinbevis/feed/ 4 Arbetslösheten ökar – nu är fler kvinnor arbetslösa https://nyadagbladet.se/ekonomi/arbetslosheten-okar-nu-ar-fler-kvinnor-arbetslosa/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/arbetslosheten-okar-nu-ar-fler-kvinnor-arbetslosa/#respond Fri, 13 Sep 2019 05:05:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=65058 För första gången sedan 2011 är fler kvinnor än män arbetslösa i Sverige, visar statistik från Arbetsförmedlingen. Arbetslösheten hos den svenska befolkningen har ökat jämfört med föregående år. Arbetslösheten för augusti månad i år ligger på 7,0 procent. Detta är en ökning med 8 000 fler arbetslösa jämfört med samma månad ifjol. Vad som sticker ut är den ökande arbetslösheten hos kvinnor. För första gången sedan 2011 är en majoritet av Sveriges arbetslösa kvinnor. Enligt Arbetsförmedlingen är orsaken en avmattning av ekonomin, samt att det blivit svårare för utrikes födda kvinnor att "få fäste på arbetsmarknaden" – Arbetslösheten kryper uppåt vilket hänger samman med en avmattning av ekonomin. Arbetslösa som har svårare att få fäste på arbetsmarknaden är de som drabbas först av en konjunkturavmattning, det gäller bland annat utrikes födda kvinnor med kort utbildning, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande. Runt 1 800 personer varslades om uppsägning under augusti. Den siffran är dock lägre än genomsnittet under det senaste året.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/arbetslosheten-okar-nu-ar-fler-kvinnor-arbetslosa/feed/ 0 Test för kortad arbetstid https://nyadagbladet.se/inrikes/test-kortad-arbetstid/ https://nyadagbladet.se/inrikes/test-kortad-arbetstid/#comments Mon, 19 Dec 2016 07:14:19 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=33508 Malmö ska testa att ge kortare arbetstid till en avgränsad personalgrupp. Det förslaget ska det rödgröna minoritetsstyret lägga fram i den kommande budgeten för 2017. – Vi ser att sjukskrivningar för psykisk ohälsa i kvinnoyrken stiger. Inte bara i Malmö, utan i hela Sverige. Det är väldigt oroväckande. Då tycker jag att vi ska testa den här möjligheten, säger kommunalrådet Carina Nilsson (S) till Sydsvenskan. Förslaget, som kom från S och MP, fick stöd från Vänsterpartiet. – Det här är jätteroligt att höra!Jag är jätteglad att ni har omvärderat er hållning på den här punkten, säger Hanna Gedin (V). Gedin radar upp problem gällande arbetsmiljö bland kommunanställda i Malmö: fler än någonsin byter jobb, sjukskrivningar och stress ökar, arbetsmiljö brister. Carina Nilsson menar att det inte ska avsättas särskilda medel för arbetstidsförkortning och pekar på försök i Göteborg där de uppger att arbetstidsförkortning kan finansieras genom primärt minskade sjukskrivningar.     Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/test-kortad-arbetstid/feed/ 2