<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Apple &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/apple/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 08 Sep 2026 10:58:24 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Apple &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Sju uppköp senare: så djupt sitter Israel i din iPhone</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/israelisk-teknik-iphone-modem-face-id-apple/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 08 Sep 2026 15:30:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[Apple]]></category>
		<category><![CDATA[Benjamin Netanyahu]]></category>
		<category><![CDATA[integritet]]></category>
		<category><![CDATA[Iphone]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[NSO Group]]></category>
		<category><![CDATA[övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Pegasus]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238942</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Apples dåvarande Israelchef sade i februari 2026 att det är svårt att hitta en Apple-produkt utan israeliskt avtryck. Nya Dagbladets genomgång av bolagets egna uttalanden, sju namngivna uppköp och en amerikansk domstolsinlaga visar hur israeliska utvecklingsteam fått en central roll i telefonens innersta – samtidigt som helt separata israeliska spionbolag dokumenterat brutit sig in i iPhones.</strong>

Formuleringen kommer inte från en kritiker utan från Apple självt. Vid Calcalists konferens Tech TLV i februari 2026 <a href="https://www.calcalistech.com/ctechnews/article/jkrvvi840" target="_blank" rel="noopener nofollow">sade</a> Rony Friedman, vice vd och chef för Apple Israel, att det är svårt att hitta en Apple-produkt som inte på något sätt berörts av bolagets anställda i Israel. Han räknade upp vad utvecklingscentren bidragit med: chipp, uppkoppling, kameror, lagring.

Det är ovanligt konkret för ett företag som annars sällan berättar var i världen en enskild krets har ritats.
<h3>Modemet, minnet och kameran</h3>
Friedman lyfte särskilt fram C1, det första mobilmodem Apple utvecklat på egen hand, som enligt honom är omkring 30 procent energisnålare än jämförbara modem i motsvarande användning. Israeliska team arbetade också tillsammans med kollegor utomlands på uppkopplingstekniken N1, som lanserades i iPhone 17-familjen. När Apple i mars 2026 <a href="https://www.apple.com/newsroom/2026/03/apple-introduces-iphone-17e/" target="_blank" rel="noopener nofollow">presenterade</a> iPhone 17e satt där nästa generation av samma modemlinje, C1X, uppgivet upp till dubbelt så snabbt som C1.

Enligt Friedman arbetar team i Israel även med M-processorerna i Mac-datorerna, med vanliga kameror och djupkameror som ligger bakom Face ID, filmisk video och fotografering i svagt ljus, samt med hand- och ögonspårning och objektigenkänning i Vision Pro. Lagringen är den mest omfattande punkten: varje Apple-produkts lagringssystem innehåller i dag israeliska utvecklingar, säger han.

En del av kompetensen är köpt. Miljön har byggts genom egen utveckling och rekrytering – men också genom förvärv. I december 2011 köpte Apple Anobit, som utvecklade signalbehandling för flashminnen, för 400 miljoner dollar. Två år senare, 2013, köptes PrimeSense för 345 miljoner dollar – bolaget bakom rörelsesensorn i Microsofts Kinect, och enligt Reuters den affär som till slut lät Apple lämna fingeravtryckssensorn för ansiktsigenkänning. Sedan följde LinX Computational Imaging 2015 och RealFace 2017.

Två av köpen blev kända långt i efterhand. Fotostartupen Camerai såldes 2019 för några tiotals miljoner dollar och gick in i Apples datorseendeteam; grundarna höll tyst om affären, och Calcalist <a href="https://www.calcalistech.com/ctech/articles/0,7340,L-3845818,00.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterade</a> om den först ett och ett halvt år senare. Förvärvet av TrueMeeting, som gör responsiva 3D-avatarer genom att skanna ansikten med mobilkameran, godkändes av den israeliska konkurrensmyndigheten i januari 2025 och blev offentligt känt först i juli samma år.

Det sjunde köpet i den här genomgången är det som mest direkt rör kroppen. Den 29 januari 2026 bekräftade Apple förvärvet av Q.ai, ett israeliskt bolag inom ljud-AI vars teknik ska hjälpa apparater att uppfatta viskat tal. Reuters <a href="https://www.reuters.com/business/apple-acquires-audio-ai-startup-qai-2026-01-29/" target="_blank" rel="noopener nofollow">noterade</a> samtidigt att Q.ai året innan lämnat in en patentansökan om att använda "facial skin micromovements" – mikrorörelser i ansiktshuden – för att avläsa ord som formas eller sägs, identifiera personen och bedöma känslor, hjärtfrekvens och andning. Apple har inte sagt hur tekniken ska användas, och en patentansökan är en avsikt, inte en funktion i en såld telefon. Bolagets 100 anställda följde med, däribland vd Aviad Maizels – samme man som en gång grundade PrimeSense.
<h3>Chefsbytet som säger något om riktningen</h3>
I augusti 2026 <a href="https://www.calcalistech.com/ctechnews/article/hjv7b7arme" target="_blank" rel="noopener nofollow">meddelades</a> att Friedman lämnar posten efter nio år för att på heltid leda en ny global grupp inom Apple, Chip-AI, som ska använda AI-modeller för att konstruera framtidens kretsar. Efterträdare blir Tal Inbar, som kom in via Anobit-köpet och sedan lett flera generationer lagringsstyrkretsar, systemkretsen i Apple Watch och Pro-, Max- och Ultra-versionerna av M-serien. Båda rapporterar till Sri Santhanam, Apples vice vd för kiselutveckling.

Med andra ord: de Apple-team som växte fram ur ett minneschippsköp 2011 ansvarar i dag både för systemkretsar till bolagets datacenter och för verktygen som ska rita nästa generation processorer.
<h3>Sex telefoner i Palestina</h3>
Samtidigt har israeliskt utvecklad spionprogramvara dokumenterat brutit sig in i iPhones. I november 2021 <a href="https://www.frontlinedefenders.org/en/statement-report/six-palestinian-human-rights-defenders-hacked-nso-groups-pegasus-spyware" target="_blank" rel="noopener nofollow">redovisade</a> Front Line Defenders att man undersökt 75 iPhones och funnit sex som infekterats med NSO Groups Pegasus. Citizen Lab och Amnesty Internationals Security Lab bekräftade oberoende analysen. Tre av offren gick ut med sina namn: Ghassan Halaika vid Al-Haq, Ubai Al-Aboudi vid Bisan Center och juristen Salah Hammouri vid Addameer. Vem som beställde angreppen är inte fastställt.

Pegasus ger angriparen tillgång till meddelanden, mejl, lösenord, plats, kamera och mikrofon – och därmed indirekt till alla som offret talar med.

Apple stämde NSO i november 2021 och beskrev då hur exploateringen FORCEDENTRY använts för att installera Pegasus utan att offret behövde klicka på något. Bolagets rättelse i september 2021 slog ut metoden. Reuters <a href="https://www.reuters.com/technology/exclusive-iphone-flaw-exploited-by-second-israeli-spy-firm-sources-2022-02-03/" target="_blank" rel="noopener nofollow">avslöjade</a> i februari 2022 att ett andra israeliskt bolag, QuaDream, samtidigt utnyttjat i praktiken samma brist – samma patch slog ut båda. NSO hävdar att Pegasus bara säljs till statliga myndigheter för att bekämpa terror och brott.

[caption id="attachment_239090" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/nso-group-pegasus-iphone-overvakning.jpg"><img class="wp-image-239090 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/nso-group-pegasus-iphone-overvakning-640x328.jpg" alt="En person håller en mobiltelefon vid örat intill NSO Groups logotyp." width="640" height="328" /></a> NSO Group utvecklade Pegasus, ett spionprogram som har använts för att ta över Iphone-telefoner och komma åt bland annat meddelanden, kamera och mikrofon. Montage: Onur Binay/Unsplash, NSO Group[/caption]
<h3>Reträtten som blev det intressanta dokumentet</h3>
Det mest talande dokumentet är Apples egen inlaga till distriktsdomstolen i Kalifornien den 13 september 2024. Där begär bolaget frivillig avskrivning av sin egen stämning, utan att stänga dörren för en ny talan. Skälen är tre: att en rättegång skulle riskera att röja Apples hotunderrättelser, att spionmarknaden splittrats i fler aktörer så att en seger mot NSO betyder mindre, och att motparten skapat hinder för att över huvud taget få fram bevis.

I samma inlaga hänvisar Apple till uppgifterna om att israeliska myndigheter beslagtagit Pegasus-dokument hos NSO för att förhindra utlämning i det parallella WhatsApp-målet – uppgifter som Forbidden Stories och samarbetande redaktioner <a href="https://forbiddenstories.org/actualites_posts/apple-files-to-drop-lawsuit-against-nso-following-revelations-by-forbidden-stories/" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerade</a> i juli 2024 och som Nya Dagbladet <a href="https://nyadagbladet.se/it-overvakning/israel-beslagtog-hemliga-dokument-i-samband-med-pegasus-skandalen/">tidigare rapporterat om</a>. Apple tar uttryckligen inte ställning till om uppgifterna är sanna, men skriver att deras blotta existens ger anledning till oro för möjligheten att få den bevisning bolaget behöver.

Ett av världens rikaste företag redovisar alltså i domstol betydande hinder för att komma åt bevisningen – och oro för om den alls går att få fram. Kvar blir tekniska motåtgärder, lager på lager av skydd i kisel och operativsystem som Apple beskriver dem, i en produkt vars innehåll kunden inte kan granska.
<h3>Politiken bakom kretsen</h3>
Att teknikexporten också är politik har den israeliska regeringen själv gjort tydligt. Inför en amerikansk delegation i september 2025 använde Benjamin Netanyahu mobiltelefonerna som argument mot talet om isolering: har ni mobiltelefoner här, då håller ni i en bit av Israel. Dagen efter, den 16 september 2025, slog FN:s oberoende undersökningskommission fast att Israel begått folkmord i Gaza och uppmanade stater att se till att företag inom deras jurisdiktion inte medverkar. Israel avvisade rapporten som ett förtal.

Inget i materialet visar att Apple medverkat i den israeliska statens övervakning, och inget belägger vare sig bakdörrar i bolagets produkter eller en manipulerad leveranskedja hos Apple. Två separata fall visar däremot vad som gjorts med annan teknik: Amnesty dokumenterade 2023 hur ansiktsigenkänningssystemet Red Wolf skannar palestinier vid vägspärrar i Hebron, och Reuters källor beskrev i september 2024 hur Mossad byggde in sprängämnen i personsökare redan på tillverkningsnivå.

Det som ändå går att granska utifrån är inte kretsarna utan dokumenten – och där är det Apple självt som i domstol beskrivit hur svåra bevisen är att komma åt.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Durov: Utpressare lurade Apple att stoppa Telegram</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/durov-utpressare-apple-stoppa-telegram/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 05 Aug 2026 13:31:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[App Store]]></category>
		<category><![CDATA[Apple]]></category>
		<category><![CDATA[Pavel Durov]]></category>
		<category><![CDATA[Telegram]]></category>
		<category><![CDATA[utpressning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236469</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Apple tog på måndagen tillfälligt bort Telegram från App Store efter att ha hittat material som skildrar sexuella övergrepp mot barn i en offentlig grupp. Telegramgrundaren Pavel Durov hävdar att materialet planterades av en utpressare som ville få tjänsten avstängd – en metod som han varnar kan användas mot alla plattformar med användarskapat innehåll.</strong>

Telegram försvann från App Store globalt den 3 augusti, men återställdes samma dag. Apple uppgav att appen hade brutit mot företagets regler mot övergreppsmaterial och att den släpptes tillbaka efter att Telegram tagit bort innehållet och stängt av användaren bakom publiceringen, <a href="https://www.reuters.com/business/retail-consumer/telegram-says-app-restored-apples-app-store-2026-08-04/" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> Reuters.

Durov ger nu en annan bild av hur materialet hamnade i gruppen. I ett <a href="https://t.me/durov/538" target="_blank" rel="noopener nofollow">inlägg</a> beskriver han händelsen som en riktad utpressningsattack och varnar andra apputvecklare för samma tillvägagångssätt.
<h3>Gömde materialet i ett gammalt meddelande</h3>
Enligt Durov redigerade angriparen ett äldre, till synes harmlöst meddelande i en aktiv offentlig grupp och ersatte innehållet med AI-manipulerat olagligt material. Eftersom meddelandet låg längre tillbaka i historiken dök ändringen inte upp längst ned i gruppens löpande flöde. Gruppens medlemmar fick därför svårt att upptäcka och anmäla den.

Durov kallar angriparen för en ”nedtagningsutpressare” – någon som kräver pengar av grupp- eller kanalägare för att inte angripa deras nätgemenskaper.

”De här utpressarna använder automatiserade konton för att plantera olagligt innehåll i offentliga grupper och anmäler det sedan direkt till Apple, i ett försök att få legitima nätgemenskaper borttagna när deras ägare vägrar betala”, skriver han.

Telegramgrundaren framhåller att övergreppsmaterial inte är ett systematiskt problem i tjänstens offentliga grupper. Han menar att det komplicerade sätt som angriparen ska ha använt visar att Telegrams vanliga moderering annars hade upptäckt innehållet.
<h3>Apple agerade innan Telegram kontaktades</h3>
Durovs skarpaste kritik gäller att Apple enligt honom tog bort hela appen innan företaget kontaktade Telegram. Han pekar på att beslutet drabbade möjligheten att hämta och uppdatera en kommunikationstjänst med över en miljard användare.

”Om en app som används av fler än en miljard människor kan tas bort från App Store utan förvarning kan vilken app som helst drabbas”, skriver Durov.

Apple har bekräftat att appen togs bort efter att dess granskning hittat material som stred mot reglerna mot sexuella övergrepp på barn. ”Appen återställdes sedan utvecklaren snabbt tagit bort innehållet och stängt av användaren som publicerade det”, sade en talesperson till <a href="https://9to5mac.com/2026/08/04/telegram-ceo-says-extortionist-planted-illegal-content-that-triggered-app-store-removal/" target="_blank" rel="noopener nofollow">9to5Mac</a>. Apple har inte kommenterat Durovs uppgift om att användaren agerade som utpressare.
<h3>Telegram har tidigare granskats</h3>
Telegram uppger att tjänsten har nolltolerans mot övergreppsmaterial och att närmare 338 000 grupper och kanaler med sådant innehåll har blockerats under 2026. Samtidigt har plattformens moderering varit föremål för myndighetsgranskning. Den brittiska medieregulatorn Ofcom inledde i april en utredning om hur Telegram hanterar övergreppsmaterial, och i februari fick företaget böter av Australiens nätsäkerhetsmyndighet efter försenade svar om sina skyddsåtgärder.

Telegram avvisar påståendet att problemen skulle vara systematiska. Durov varnar i stället för att utpressningsmetoderna blir mer avancerade och kan användas mot nätgemenskaper även på andra plattformar, som enligt honom inte nödvändigtvis har samma erfarenhet av samordnade massanmälningar.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Klassiska batterimärket Varta i kris – kan styckas</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/varta-ansoker-om-insolvens-riskerar-styckas/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 25 Jul 2026 06:41:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Apple]]></category>
		<category><![CDATA[batterier]]></category>
		<category><![CDATA[Deutsche Bank]]></category>
		<category><![CDATA[Industri]]></category>
		<category><![CDATA[konkurs]]></category>
		<category><![CDATA[Tyskland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235720</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>Den tyska batteritillverkaren Varta ansöker om insolvens och har lämnat in fyra separata ansökningar. Företaget, vars rötter går tillbaka till 1887, riskerar nu att delas upp sedan ägarna avstått från att skjuta till mer kapital.</strong></p>

En talesperson för distriktsdomstolen i Stuttgart bekräftade på fredagen att fyra ansökningar hade kommit in, rapporterar Reuters. Uppgiften återges även av <a href="https://www.zeit.de/news/2026-07/24/kreise-batteriehersteller-varta-stellt-insolvenzantrag" target="_blank" rel="noopener nofollow">den tyska nyhetsbyrån dpa</a>. Varta ansöker om ett insolvensförfarande under egen förvaltning, vilket innebär att ledningen försöker driva verksamheten vidare under rättslig tillsyn medan en lösning för skulder och ägande arbetas fram.

Enligt Varta beror ansökan inte på akut betalningsoförmåga i den löpande verksamheten. Bolaget beskriver i stället åtgärden som ett försök att säkra företagets ekonomiska framtid och möjliggöra en varaktig fortsättning.

Förfarandet omfattar moderbolaget Varta AG samt Varta Microbattery, Varta Micro Production och Varta Storage. Den lönsamma verksamheten för vanliga hushållsbatterier omfattas däremot inte av ansökningarna.
<h3>Ägarna sade nej till mer kapital</h3>
Bakom beskedet ligger ett snabbt försämrat finansieringsläge. Porsche och den österrikiske investeraren Michael Tojner, som blev Vartas indirekta ägare efter den förra rekonstruktionen, ska enligt Reuters ha avstått från att bidra med ytterligare pengar.

Varta uppger att marknadsvillkoren har försämrats tydligt, samtidigt som efterfrågan har försvagats och valutakursförändringar tyngt resultatet. Den mest kännbara motgången kom när Apple beslutade att sluta köpa Vartas uppladdningsbara CoinPower-knappceller till sina AirPods och i stället vända sig till leverantörer i Kina.

Förlusten av storkunden har redan fått direkta följder. Under våren meddelade Varta att produktionen av knappceller i Nördlingen skulle upphöra och att 350 arbetstillfällen försvinner.

Enligt den regionala public service-kanalen <a href="https://www.swr.de/swraktuell/baden-wuerttemberg/varta-droht-endgueltige-zerschlagung-102.html" target="_blank" rel="noopener nofollow">SWR</a> saknas ett belopp i storleksordningen tiotals miljoner euro för att hålla hela koncernen igång på längre sikt. Varta har omkring 4 000 anställda globalt, varav cirka 3 000 i Tyskland.
<h3>Fordringsägare vill ta över lönsam del</h3>
Flera stora fordringsägare, däribland Deutsche Bank och fonderna Blantyre, RBC BlueBay och Whitebox, vill nu bryta ut verksamheten för hushållsbatterier och placera den i en ny ägarstruktur. Verksamhetsgrenen säljer de välkända batterier som används i bland annat leksaker, fjärrkontroller och annan hemelektronik och beskrivs som stabil och lönsam.

Michael Tojner har samtidigt visat intresse för mikrobatteriverksamheten, som bland annat tillverkar celler för hörapparater. Det tidigare Varta-bolaget V4Smart, där Porsche äger en majoritet och som tillverkar högpresterande batterier för sportbilar, berörs inte av insolvensförfarandet.

Hur uppdelningen ska genomföras är ännu inte avgjort. Domstolen måste först pröva ansökningarna, samtidigt som nya ägare eller investerare söks till de verksamheter som inte förs över till fordringsägarna.
<h3>Rekonstruktionen räckte bara ett år</h3>
Varta slutförde så sent som våren 2025 en omfattande finansiell rekonstruktion. Porsche och Tojner bidrog då med sammanlagt 120 miljoner euro i kapital och refinansiering, medan skulderna minskades till omkring 230 miljoner euro. De tidigare aktieägarna förlorade sina innehav och Varta avnoterades från Frankfurtbörsen.

Planen var att återställa lönsamheten och säkra investeringar i batteriteknik. Drygt ett år senare står bolaget åter inför ett insolvensförfarande. Vartas egen historieskrivning anger 1887 som startår, då föregångaren Accumulatoren-Fabrik grundades i Hagen. Namnet Varta kommer från de tyska orden för försäljning, laddning och reparation av bärbara ackumulatorer.

Bolagets utveckling visar samtidigt att krisen inte enbart kan förklaras av en svagare konjunktur eller utländsk konkurrens. Varta byggde ut produktionen kraftigt i hopp om fortsatt stora beställningar från Apple och tog på sig skulder för expansionen. När efterfrågan på små litiumjonceller mattades och storkunden drog sig ur blev beroendet kostsamt.

För de anställda är den omedelbara frågan hur mycket av produktionen och kunskapen som kan räddas. Baden-Württembergs ekonomiminister Nicole Hoffmeister-Kraut har sagt att målet är att behålla så mycket industriellt värdeskapande, tekniskt kunnande och så många arbetstillfällen som möjligt i regionen. Förfarandet innebär alltså inte att all verksamhet upphör omedelbart, men Varta ser ut att delas upp efter nästan 140 år som ett av Tysklands välkända industriföretag.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>6,9 miljoner konton: Så bygger Big Tech en permanent dossier på ditt barn</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/big-tech-datautlamning-myndigheter/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 25 Apr 2026 11:15:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Apple]]></category>
		<category><![CDATA[big tech]]></category>
		<category><![CDATA[GDPR]]></category>
		<category><![CDATA[Google]]></category>
		<category><![CDATA[integritet]]></category>
		<category><![CDATA[Meta]]></category>
		<category><![CDATA[övervakning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228171</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Google, Meta och Apple har under det senaste decenniet lämnat ut data från miljontals användarkonton till myndigheter i USA och Europa. En ny rapport från den krypterade e-posttjänsten Proton pekar på en kraftig ökning sedan 2014 – och varnar för att barns digitala spår kan följa dem långt upp i vuxen ålder.</strong>

Enligt Proton har mer än 3,5 miljoner konton lämnats ut till amerikanska myndigheter. Inräknas även förfrågningar enligt FISA – amerikansk spionlagstiftning som ger myndigheter större möjlighet att begära ut uppgifter – så uppgår siffran till ungefär 6,9 miljoner konton.

Bara under första halvåret 2025 gällde det över 282 000 konton i USA.

Ökningen är kraftig hos alla tre bolag. Apple står enligt rapporten för den största procentuella ökningen, 927 procent, följt av Meta med 668 procent och Google med 557 procent. Hos Meta har de samlade FISA-förfrågningarna ökat med 2 486 procent mellan 2014 och 2024.

Proton är själv aktör på marknaden för krypterade tjänster, men pekar på ett principiellt problem: så länge företagen sparar uppgifter i format som de själva kan läsa kan de också tvingas lämna ut dem.
<h3>Ökar även i Europa</h3>
I EU-länderna begärde myndigheter under första halvåret 2025 ut data från 231 199 användarkonton, enligt Proton. Det är en ökning med 40 procent jämfört med samma period året innan. Sedan 2014 uppges ökningen vara över 1 100 procent.

Tyskland toppar listan med 101 811 konton under första halvåret 2025. Därefter följer Frankrike med 36 831, Polen med 24 373 och Spanien med 20 984 konton.

Sverige nämns inte särskilt i Protons sammanställning. För svenska läsare ligger frågan ändå nära: barn och unga använder samma globala tjänster, sparar samma bilder, skickar samma meddelanden och lämnar samma digitala spår.

Skillnaden mellan en vanlig tjänst och en mer privat lösning handlar ofta om krypteringen. Med så kallad end-to-end-kryptering kan bara avsändare och mottagare läsa innehållet. Inte ens företaget bakom tjänsten har då tillgång till meddelandena i klartext.

Om företaget har nycklarna kan det däremot läsa uppgifterna. Och kan företaget läsa dem, kan myndigheter också kräva att få ut dem.
<h3>Föräldrar oroar sig</h3>
Protons rapport lyfter särskilt hur barns nätliv kan bli en långvarig dokumentation av beteenden, kontakter och identitet. Ett skolkonto, en första e-postadress eller en meddelandeapp kan med tiden bli en omfattande historik.

I en enkät som Proton låtit genomföra bland amerikanska föräldrar uppger 78 procent att de oroar sig för barnens integritet på nätet. 70 procent anser att information om deras barn kan påverka den personliga tryggheten. 59 procent oroar sig för barnets rykte, 56 procent för framtida utbildningsmöjligheter och 55 procent för möjligheterna på arbetsmarknaden.

62 procent säger att de skulle radera hela barnets digitala fotspår om de kunde. 65 procent tror att techjättarna tjänar pengar på barnens data.

Undersökningen gäller amerikanska föräldrar, men oron är lätt att känna igen även i Europa. Många föräldrar har liten insyn i hur mycket information som samlas in, hur länge den sparas och vem som i praktiken kan få tillgång till uppgifterna.
<h3>Data som inte försvinner</h3>
Myndigheters förfrågningar till Google, Meta och Apple är bara en del av problemet. Proton pekar också på datamäklare – företag som samlar in och säljer platsdata och annan information om människor. Amerikanska myndigheter har enligt FBI-chefen Kash Patel köpt platsdata direkt från sådana aktörer.

Utvecklingen gör gränsen mellan kommersiell datainsamling och statlig övervakning allt svårare att dra. Uppgifter som samlas in för reklam, produktutveckling eller ”användarupplevelse” kan senare hamna hos myndigheter.

Proton framhåller kryptering som ett av de viktigaste skydden. Företaget menar att problemet inte i första hand är att bolag följer lagliga myndighetsbeslut, utan att de över huvud taget bygger system där stora mängder privat information finns kvar i läsbart skick.

För vanliga användare blir konsekvensen enkel men obekväm: det som sparas kan begäras ut. För barn kan spåren dessutom finnas kvar långt efter att de själva blivit vuxna.

Föräldrarna i Protons undersökning säger att de vill kunna radera barnens digitala historia. Frågan är om lagstiftare och techbolag tänker ge dem den möjligheten.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kinesiska Apple-användare anmäler företaget för monopolställning</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/kinesiska-apple-anvandare-anmaler-foretaget-for-monopolstallning/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 21 Oct 2025 12:25:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Apple]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=215524</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En grupp på 55 kinesiska iPhone- och iPad-användare har anmält Apple till landets marknadsreglerare. De anklagar teknikjätten för att missbruka sin dominerande ställning genom att tvinga användare till företagets egna plattformar för nedladdning och betalningar – samtidigt som provisioner på upp till 30 procent tas ut.</strong>

Anmälan till den kinesiska konkurrensmyndigheten lämnades in på måndagen och kommer när handelskonflikten mellan Peking och Washington hårdnar. Båda länderna använder tullar och teknikrestriktioner som politiska verktyg, rapporterar <a href="https://www.reuters.com/sustainability/boards-policy-regulation/china-consumers-file-antitrust-complaint-against-apple-over-app-store-practices-2025-10-20/">Reuters</a>.

Gruppen, som företräds av advokaten Wang Qiongfei, menar att Apple har monopol på distribution av iOS-appar i Kina. Samtidigt tillåter företaget alternativa betalmetoder och appbutiker på andra marknader efter påtryckningar från EU och USA.
<h3>Tvingas använda Apples system</h3>
I anmälan pekas tre brott mot Kinas konkurrenslag ut: Apple tvingar konsumenter att köpa digitalt innehåll genom företagets eget betalningssystem, begränsar nedladdning av appar till App Store och tar ut provisioner på upp till 30 procent.

Apple har inte kommenterat anklagelserna.

Detta är andra gången Wang Qiongfei driver ett liknande ärende. En stämning från 2021 avvisades av en domstol i Shanghai förra året, men domen har överklagats till Högsta folkdomstolen där en avgörande dom ännu inte fallit.

Wang säger till Reuters att han förväntar sig snabbare handläggning av denna myndighetsanmälan jämfört med den tidigare civilrättsliga processen.

Kina har nyligen inlett flera konkurrensprövningar mot amerikanska teknikföretag, bland annat chipstillverkaren Qualcomm.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Apple stämdes på mångmiljonbelopp efter iPhone-avlyssning &#8211; nu kan användare få skadestånd</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/apple-stamdes-pa-mangmiljonbelopp-efter-iphone-avlyssning-nu-kan-anvandare-fa-skadestand/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 01 Jun 2025 09:20:35 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Apple]]></category>
		<category><![CDATA[ersättning]]></category>
		<category><![CDATA[övervakning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=207086</guid>

					<description><![CDATA[<strong data-start="2695" data-end="2826">Apples röstassistent Siri aktiverades utan kommandon och spelade in känsliga samtal - inspelningar som enligt anklagelserna också delades vidare med andra företag. </strong>

<strong data-start="2695" data-end="2826">Nu kan användare i USA få ersättning - även om det handlar om relativt små belopp.</strong>

Teknikjätten Apple hamnade i blåsväder efter att det uppdagats att företagets röstassistent, Siri, spelat in privata samtal utan användarnas vetskap. Företaget har gått med på att betala 95 miljoner dollar – motsvarande drygt 900 miljoner kronor – i en uppgörelse som slöts i december förra året, efter en grupptalan om integritetsintrång.

Stämningen väcktes 2021 av Kalifornienbon Fumiko Lopez tillsammans med andra Apple-användare. De uppgav att Siri-aktiverade enheter spelade in samtal utan att användarna först medvetet aktiverat röstassistenten genom att säga "<em>Hej, Siri</em>" eller trycka på sidoknappen.

Enligt anklagelserna användes inspelningarna inte bara för att förbättra Siri, utan delades även med tredjepartsentreprenörer och andra aktörer – utan användarnas samtycke. Det uppges också att informationen användes för riktad annonsering, i strid med både amerikansk integritetslagstiftning och Apples egen integritetspolicy.

Apple har dock konsekvent förnekat anklagelserna och hävdar själva att företagets agerande varken varit "felaktigt eller olagligt". Att man trots detta betalar en så stor summa för att undvika fortsatt rättsprocess har dock väckt frågor om vad som kan ha dolts från offentligheten.
<h3>Användare kan kräva ersättning</h3>
Personer som ägt en Siri-aktiverad Apple-produkt – exempelvis iPhone, iPad, Apple Watch, MacBook, iMac, HomePod, iPod touch eller Apple TV – mellan den 17 september 2014 och den 31 december 2024, och som bor i USA eller ett amerikanskt territorium, kan nu ha rätt till <a href="https://www.consumerreports.org/electronics-computers/privacy/how-to-file-a-claim-in-apple-siri-lawsuit-settlement-a1076043298/" target="_blank" rel="nofollow noopener">ersättning</a>.

För att kvalificera sig måste man dock intyga att Siri oavsiktligt aktiverades under ett samtal som var avsett att vara privat eller konfidentiellt.

Ersättningen gäller upp till fem enheter, med ett tak på 20 dollar per enhet – totalt upp till 100 dollar per person. Det exakta beloppet per användare avgörs först när alla anspråk behandlats.

Ansökan måste skickas in senast den 2 juli 2025, och den som är berättigad kan redan ha fått ett e-postmeddelande eller ett fysiskt brev med en identifikationskod och bekräftelsekod. De som inte fått någonting men ändå tror att de är kvalificerade kan istället ansöka om ersättning via uppgörelsens <a href="https://lopezvoiceassistantsettlement.com/submit-claim" target="_blank" rel="nofollow noopener">webbplats</a> – om man anger modell och serienummer för sina enheter.
<h3>Så skyddar du dig från framtida avlyssning</h3>
Användare som vill stärka sin integritet kan själva begränsa Siris åtkomst i inställningarna:
<ul>
 	<li>Stäng av förbättring av Siri: Gå till Inställningar &#62; Integritet och säkerhet &#62; Analys och förbättringar, och stäng av Förbättra Siri och diktering.</li>
 	<li>Radera Siri-historik: Gå till Inställningar &#62; Siri &#62; Siri och dikteringshistorik och välj Radera Siri och dikteringshistorik.</li>
 	<li>Stäng av Siri helt: Gå till Inställningar &#62; Siri &#62; Prata med Siri, välj Av, och stäng av Tryck på sidoknappen för Siri. Gå därefter till Inställningar &#62; Allmänt &#62; Tangentbord och stäng av Aktivera diktering.</li>
</ul>
Apple beskriver fler integritetsinställningar på sin webbplats, till exempel hur du begränsar Siris åtkomst till platsdata eller tredjepartsappar. Men efter den uppdagade skandalen menar kritiker samtidigt att man inte bör förlita sig blint på företags löften om dataskydd – och att enda sättet att verkligen skydda sin integritet är att ta saken i egna händer.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Apple-mobiler föreslår &#8221;rasist&#8221; som alternativ till &#8221;Trump&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/apple-mobiler-foreslar-rasist-som-alternativ-till-trump/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 28 Feb 2025 05:52:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[Apple]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[Iphone]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=201139</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Apples röst-till-text-system har orsakat uppståndelse bland iPhone-användare. När ordet "rasist" dikteras, visas kortvarigt "Trump" innan det korrigeras – något som Apple nu uppger att man granskar närmare.</strong>

Teknik- och globalistjätten Apple säger sig arbeta febrilt med att åtgärda den suspekta buggen i företagets dikteringsfunktion. Buggen, som först uppmärksammades i tisdags, resulterar i att iPhone tillfälligt visar ordet "Trump" när användare uttalar "rasist" via röstinmatning, rapporterar bland andra amerikanska <a href="https://edition.cnn.com/2025/02/26/tech/apple-dictation-glitch-trump-racist/index.html" target="_blank" rel="nofollow noopener">CNN</a>.

[video width="384" height="848" mp4="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/02/trump-iphone.mp4"][/video]

<em>Se videon ovan för att se hur en iPhone beter sig när NyD:s journalist talar in ordet "Trump".</em>

Flera iPhone-ägare har rapporterat om och bekräftat den märkliga händelsen på sociala medier. Videor som demonstrerar felet har snabbt fått spridning, och väckt frågor om teknikens pålitlighet och eventuella politiska implikationer.
<h3>Apple medger buggen</h3>
Apple har i ett uttalande bekräftat problemet, och hävdar att det hela beror på en felaktig tolkning i taligenkänningsmodellen.

<em>– Vi är medvetna om ett problem med taligenkänningsmodellen som driver Diktering och vi rullar ut en fix idag</em>, säger en talesman för företaget.

Enligt Apple orsakas felet av att systemet felaktigt föreslår ord med fonetisk överlappning. Företaget hävdar att dikteringsfunktionen ibland visar ett felaktigt ord innan det snabbt korrigeras till användarens avsedda ord.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">It actually does it i tried.
What the heck <a href="https://twitter.com/Apple?ref_src=twsrc%5Etfw">@Apple</a> <a href="https://twitter.com/tim_cook?ref_src=twsrc%5Etfw">@tim_cook</a> ?<a href="https://twitter.com/POTUS?ref_src=twsrc%5Etfw">@POTUS</a> <a href="https://twitter.com/realDonaldTrump?ref_src=twsrc%5Etfw">@realDonaldTrump</a> should sue you to oblivion!!</p>
Fire the developer and team who thought this will be funny <a href="https://t.co/4rdHtVUgRS">pic.twitter.com/4rdHtVUgRS</a>

— Randy Lerma (@randy_lerma) <a href="https://twitter.com/randy_lerma/status/1894450738983547018?ref_src=twsrc%5Etfw">February 25, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Som av en händelse uppmärksammades buggen dagen efter att Apple tillkännagivit en massiv investering på 500 miljarder dollar i amerikanska anläggningar och infrastruktur. Donald Trump har uppgett att han ser investeringen som ett resultat av sin tullpolitik.
<h3>Företaget fortsatt positiva till "Woke"</h3>
Samtidigt röstade Apples aktieägare ner ett förslag om att avsluta företagets så kallade DEI-initiativ ("mångfald, rättvisa och inkludering") som ofta sammankopplas med vänsterradikalism.

Händelsen markerar ytterligare ett problem för Apple sedan lanseringen av deras nya AI-system Apple Intelligence. Företaget tvingades nyligen avaktivera en funktion som sammanfattade nyhetsrubriker på grund av felaktigheter.

John Burkey, grundare av AI-startupen Wonderrush.ai och tidigare medlem i Apples Siri-team, uttrycker skepsis kring företagets förklaring.

<em>– Det här känns som ett betydande spratt. Den brännande frågan är om detta introducerades i datan eller är inbäddat i koden</em>.

Andra experter ifrågasätter Apples förklaring om fonetisk likhet mellan orden. Peter Bell, professor i talteknologi vid University of Edinburgh, menar att det är mer sannolikt att den underliggande mjukvaran har modifierats av en eller flera Apple-anställda.]]></description>
		
		
		<enclosure url="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/02/trump-iphone.mp4" length="573646" type="video/mp4" />

			</item>
		<item>
		<title>Apple stäms på miljarder</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/apple-stams-pa-miljarder/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/apple-stams-pa-miljarder/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 15 Nov 2024 18:22:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Apple]]></category>
		<category><![CDATA[iCloud]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=193474</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den brittiska konsumentorganisationen Which? har lämnat in en stämningsansökan mot dator- och hemelektronikföretaget Apple. Which? menar att Apple gynnat sin egen molntjänst iCloud på konsumenternas bekostnad, och man kräver nu 3 miljarder pund i skadestånd.</strong>

I stämningen menar Which? att Apple utnyttjar sin dominans inom operativsystemet iOS för att styra konsumenter till iCloud, och på så vis höja priserna för molnlagring, <a href="https://techcrunch.com/2024/11/13/apple-faces-uk-icloud-monopoly-compensation-claim-worth-3-8-billion/" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterar TechCrunch</a>.

Gruppen anklagar Apple för att ha låst in iOS-användare genom att begränsa alternativen för datalagring inklusive att påtvinga kunderna vad man menar är ockerpriser, för extra lagringsutrymme.

Enligt Which? har Apple förhindrat konsumenter från att fullt ut använda andra lagringsleverantörer på sina enheter, och höjt iCloud-priserna för brittiska användare med upp till 29 procent under 2023.

<em>"iOS har ett monopol och kontrollerar Apples operativsystem och det åligger Apple att inte använda denna dominans för att få en orättvis fördel på relaterade marknader, som marknaden för molnlagring. Men det är precis vad som har hänt",</em> skriver Which? i ett pressmeddelande.

[caption id="attachment_19565" align="alignnone" width="450"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2014/09/icloud-1024.jpg"><img class="size-medium wp-image-19565" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2014/09/icloud-1024-450x379.jpg" alt="Apple iCloud" width="450" height="379" /></a> Många använder okritiskt molntjänster som Apples iCloud där data automatiskt laddas upp på nätet. Foto: Day One Icloud/CC BY-NC-SA 2.0[/caption]
<h3>Apple tillbakavisar anklagelsen</h3>
Apple har svarat med att förneka alla anklagelser, och företagets talesman Tom Parker har publicerat ett uttalande:

– <em>Apple tror på att ge våra kunder valmöjligheter. Våra användare är inte tvungna att använda iCloud, och många förlitar sig på ett brett utbud av tredjepartsalternativ för datalagring. Dessutom arbetar vi hårt för att göra dataöverföring så enkel som möjligt - oavsett om det är till iCloud eller en annan tjänst. Vi avvisar alla påståenden om att våra iCloud-metoder skulle vara konkurrensbegränsande och kommer kraftfullt att försvara oss mot alla rättsliga påståenden om motsatsen.</em>

Stämningen i Storbritannien omfattar alla brittiska konsumenter som har använt iCloud sedan oktober 2015, då konsumenträttslagen trädde i kraft.

Den finansiella risken för Which? täcks av Litigation Capital Management, som enligt Which? har åtagit sig att driva fallet till slutet.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Consumer rights group Which? is suing Apple for £3bn over the way it deploys the iCloud.</p>
If the lawsuit succeeds, around 40 million Apple customers in the UK could be entitled to a payout.

Sky's <a href="https://twitter.com/MickeyCarroll0?ref_src=twsrc%5Etfw">@MickeyCarroll0</a> has the full story ⬇️<a href="https://t.co/PAiZ4D1jU3">https://t.co/PAiZ4D1jU3</a>

Sky 501 <a href="https://t.co/oWW3GWDCNi">pic.twitter.com/oWW3GWDCNi</a>

— Sky News (@SkyNews) <a href="https://twitter.com/SkyNews/status/1856960972092559625?ref_src=twsrc%5Etfw">November 14, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Apple föremål för ett flertal stämningar</h3>
Which? hoppas att Apple ska välja att nå en förlikning, vilket skulle ge konsumenter rätt till ersättning samt öppna för ökad konkurrens inom molntjänster. Organisationens verkställande direktör, Anabel Hoult:

– <em>Genom att väcka talan visar Which? stora företag som Apple att de inte kan lura brittiska konsumenter utan att det får konsekvenser. Genom att vidta denna rättsliga åtgärd kan vi hjälpa konsumenterna att få den gottgörelse de är skyldiga, avskräcka från liknande beteende i framtiden och skapa en bättre och mer konkurrenskraftig marknad</em>.

Det kan noteras att antalet liknande konkurrensmål mot Big Tech har ökat under de senaste åren.

I Storbritannien har Apple varit föremål för en antitruststämning i form av en grupptalan förra året på uppdrag av programutvecklare i samband med avgifter i App Store. Samma år riktades också en separat stämning mot Apple och Amazon i Storbritannien med anklagelser om prissamverkan.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/apple-stams-pa-miljarder/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nvidia går om Microsoft i börsvärde</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/nvidia-gar-om-microsoft-i-borsvarde/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/nvidia-gar-om-microsoft-i-borsvarde/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 19 Jun 2024 09:03:17 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Apple]]></category>
		<category><![CDATA[Microsoft]]></category>
		<category><![CDATA[Nvidia]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=183364</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Elektronikföretaget Nvidia går förbi Microsoft som värdens högst värderade börsnoterade bolag i världen. Värdet gick under tisdagen upp till 3,34 biljoner dollar, det vill säga något högre än Microsoft.</strong>

Under året har Nvidia, som är känt för bland annat sina grafikkort som ofta används inom spelvärlden, stigit mer än 170 procent. Tisdagens ökning med 3,6 procent gjorde att företaget gick om Microsoft och är numera världens högst värderade bolag.

Marknadsvärdet klättrade upp till 3,34 biljoner dollar, det vill säga ungefär 35,07 biljoner kronor, och överträffade då Microsofts värde på 3,32 biljoner dollar, cirka 34,86 biljoner kronor, <a href="https://www.cnbc.com/2024/06/18/nvidia-passes-microsoft-in-market-cap-is-most-valuable-public-company.html" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterar</a> CNBC.

Samtidigt sjönk Apples aktier under tisdagen med 1,1 procent, vilket innebär ett marknadsvärde på 3,29 biljoner dollar, något som innebär att de hamnar på tredje plats.

Nvidia grundades 1991 och tillbringade sina första decennier främst som ett hårdvaruföretag som sålde mikrochipps för spelare att utveckla 3D-titlar. Företaget har också sysslat med mikrochipp för kryptovaluta och abonnemang för molnbaserade spel. Under 2022 erkände bland annat Wall Street företagets teknik som drivkraften bakom den explosion som skett inom AI-sektorn, vilket har gjort att marknadsvärdet skjutit i höjden. Sedan 2022 har aktien niodubblats.

En biljon är tusen miljarder eller en miljon miljoner, och bör inte förväxlas med engelskans "billion", som är detsamma som miljard på svenska.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/nvidia-gar-om-microsoft-i-borsvarde/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Google betalade 200 miljarder för att bli förvald sökmotor</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/google-betalade-200-miljarder-for-att-bli-forvald-sokmotor/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/google-betalade-200-miljarder-for-att-bli-forvald-sokmotor/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 03 May 2024 05:12:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Apple]]></category>
		<category><![CDATA[Google]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=179553</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Under 2022 betalade Google 207 miljarder kronor till Apple för att få vara den förvalda sökmotorn i webbläsaren Safari. Det avslöjar domstolsdokument i det amerikanska justitiedepartementets rättegång mot techjätten.</strong>

Sedan september 2023 har Google befunnit sig i en stor rättegång efter att justitiedepartementet stämt techjätten för att använda sig av konkurrenshämmande metoder. Där har man särskilt riktat in sig på dess dominans inom sökmotorbranschen, och <a href="https://nyadagbladet.se/it-overvakning/stor-rattegang-mot-google-har-paborjats/" target="_blank" rel="nofollow noopener">hävdar</a> att Google olagligen cementerat sin dominans genom att sluta kostsamma avtal med webbläsar- och telefonfabrikanter.

Särskilts Googles avtal med Apple har varit intressant, men båda parter har varit återhållsamma med att ta upp detaljer kring avtalen. I höstas vittnade Apple-chefer om att  Google betalat "miljarder", men specificerade inte exakta siffror. Ett vittne har senare, som uppges ha varit av misstag, avslöjat att Google betalar 36 procent av intäkterna för sökannonser till Apple.

I domstolsdokument avslöjar man nu de officiella siffrorna i avtalet mellan de två techjättarna, rapporterade <a href="https://www.bloomberg.com/news/articles/2024-05-01/google-s-payments-to-apple-reached-20-billion-in-2022-cue-says" target="_blank" rel="nofollow noopener">Bloomberg</a>. Där kan man se att Google betalade Apple 20 miljarder dollar, det vill säga omkring 200 miljarder svenska kronor, för att få vara standardsökmotor i webbläsaren Safari under 2022.

Dokumenten avslöjar också Apples slutresultat, som bland annat visar att Google stod för 17,5 procent av rörelseresultatet för 2020. Avtalet med Apple är det viktigaste av Googles standardavtal, eftersom det fastställer sökmotorn för den mest använda smarttelefonen i USA.

Justitiedepartementet och Google kommer att lägga fram sina slutpläderingar i målet på torsdag och fredag, och ett beslut väntas senare i år.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/google-betalade-200-miljarder-for-att-bli-forvald-sokmotor/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
