<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>appar &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/appar/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 14 Oct 2025 11:42:19 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>appar &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Trygghetsappar normaliserar övervakning av barn</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/trygghetsappar-normaliserar-overvakning-av-barn/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 15 Oct 2025 05:06:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[appar]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[trygghet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=215056</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Appar som lovas öka tryggheten används ofta för vardagslogistiken – och normaliserar hemlig övervakning. </strong>

<strong>Forskare vid Stockholms universitet har granskat 48 svenska trygghetsappar och varnar för att tekniken paketeras som omsorg medan etiska frågor försvinner.</strong>

I två forskningsprojekt vid Stockholms universitet undersöker forskare olika trygghetsteknologier i Sverige – allt från digitala trygghetskartor och säkerhetssensorer till appar som marknadsförs som verktyg för att skapa tryggare samhällen. Men istället för att mäta om tekniken fungerar granskar forskarna kritiskt vad den får för konsekvenser.

<em>— Det är viktigt att fråga sig vilken trygghet vi är ute efter, och för vem? Vad är värt att kallas trygghet? Vilka aktörer och intressen styr vad som är trygghet i ett samhälle? Projektet om trygghetsappar visar bland annat hur övervakning normaliseras när vi använder den här teknologin</em>, <a href="https://www.su.se/forskning/nyheter-forskning/trygghetsteknologier-en-sn%C3%A4llare-form-av-%C3%B6vervakning-1.852988" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Katarina Winter, docent och universitetslektor i kriminologi samt doktor i sociologi vid Stockholms universitet.

Hon leder projekten som pågår i samarbete med forskare från Högskolan i Gävle och Södertörns högskola. Forskarna har kartlagt 48 svenska trygghetsappar och intervjuat både utvecklare och användare, däribland föräldrar som använder appar för att hålla koll på sina barn.
<h3>"Tekniken är så snällt inramad"</h3>
Ett centralt fynd är hur normaliserat det blivit att övervaka barn, ofta utan deras vetskap.

<em>— Ett exempel är hur normaliserat det har blivit att övervaka sina barn fast de inte vet om det, även om vissa har en överenskommelse med sina barn. Eftersom tekniken är så snällt inramad – att det handlar om att skydda barnen – så blir det inte något man måste stå för som förälder. Normaliseringen kan därför ske under radarn. När tekniken paketeras som omsorg tappar vi lätt bort de etiska frågorna</em>, förklarar hon.

Övervakningen påverkar också relationerna i familjen.

<em>— Många använder apparna för att slippa tjata på sina barn och i det korta loppet kanske det är smidigt och förenklar logistik i familjen. Men det sker något på mellanmänsklig nivå, vi kapar en del av interaktionen mellan varandra. Det ses som ett avvikande beteende om man inte vill dela sin plats, något jag tror är negativt.</em>

https://www.youtube.com/watch?v=BqkmGOmEVgM
<h3>Förvirrande budskap vid Komvuxskjutning</h3>
Forskarna ser en tydlig diskrepans mellan utvecklarnas ideal om ett tryggare samhälle och hur apparna faktiskt används. För privatpersoner handlar det ofta om helt andra saker än trygghet.

<em>— På ett sätt reproducerar de här föräldrarna en otrygghet i samhället som har att göra med brott och utsatthet när de motiverar varför de använder en app. Men i verkligheten så är det ofta extremt kopplat till vardagslogistik – när ska jag börja koka pastan beroende på var mitt barn befinner sig?</em> förklarar kriminologen.

Forskarna har också undersökt skolsäkerhetsappen CoSafe som användes vid skjutningen på Campus Risbergska. Appen kritiserades för att ha skickat motstridiga larm om både utrymning (att lämna byggnaden) och inrymning (att stanna kvar och söka skydd inomhus). Av de totalt elva personer som dödades följde två elever uppmaningen att utrymma istället för att söka skydd inomhus.

<em>— Risbergska-fallet visar på komplexiteten i tekniska lösningar för krissituationer. Samtidigt som appen kan ha hjälpt vissa att söka skydd, väcker händelsen viktiga frågor om ansvarsfördelning och teknisk tillförlitlighet när det gäller liv och död,</em> konstaterar Winter.

https://www.youtube.com/watch?v=pBaGt4PneSs&#38;t=93s
<h3>Privata aktörer tjänar på otrygghet</h3>
Forskaren ser också hur privata företag använder samhällsdebatten om otrygghet för att sälja in sina lösningar, särskilt till kommuner.

<em>— Vi har både ett politiskt landskap som fokuserar på otrygghet och en marknad som tar sig an det eftersom det är i fokus. Det är logiskt att man hittar möjligheter till företagande i samhällsdebatten vi befinner oss i, men det blir mer brutalt när det gäller trygghet än med andra fenomen. Dels för att aktörer tjänar på att framställa ett samhälle som otryggt, dels för att företagen generellt sett är intresserade av specifika användargrupper som kanske inte har så mycket trygghetsproblem.</em>

Hon uppmanar till en kritisk hållning mot teknikoptimismen.

<em>— Det är viktigt att stanna upp i de frågorna som annars tenderar att rusa iväg i en slags tilltro till att 'nu blir allt bättre för att vi har ny teknologi'. När det övergripande ordet är trygghet, riskerar frågor om övervakning och integritet att nedprioriteras.</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>BankID till alla Huawei-telefoner</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/bankid-till-alla-huawei-telefoner/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/bankid-till-alla-huawei-telefoner/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 29 Feb 2020 07:08:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[appar]]></category>
		<category><![CDATA[BankID]]></category>
		<category><![CDATA[Google]]></category>
		<category><![CDATA[Huawei]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=74023</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Snart utökas apputbudet för Huawei-telefoner. Efter att företaget svartlistades av USA försvann möjligheten att ladda ner många appar, men nu meddelar företaget att man kommer att erbjuda Bank-ID och andra populära program via sin egen appbutik istället.</strong>

BankID kommer dock bara att fungera på de mobiltelefonmodeller som säljs i Sverige, för importerade telefoner kan det bli svårt att få appen att fungera, meddelar företaget till <a href="https://www.nyteknik.se/popularteknik/nu-kommer-bankid-till-alla-huaweis-telefoner-6984822" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Ny Teknik</a>.

<strong>Google får inte</strong> längre samarbeta med Huawei och det innebär att de telefoner som lanseras efter sommaren inte heller får ha Googles tjänster inbyggda vilket i sin tur gör att många appar inte kommer fungera.

I ett pressmeddelande skriver företaget att man nu hittat en väg runt detta och att många nya applikationer är på väg att bli tillgängliga för företagets användare.

<em>– För oss är det viktigt att BankID finns på de mobiltelefoner som användarna vill ha och att merparten av Sveriges befolkning kan nyttja BankID. [...] Det är användarna som väljer vilka mobila enheter de vill använda och BankID stöttar de marknadsledande teknikplattformarna på den svenska marknaden. För de i Sverige som hämtar sina appar via Huawei AppGallery är det viktigt att vår app även finns där</em>, säger Mats Appelgren som är produktchef på Finansiell ID-Teknik som sköter utvecklingen av BankID, i ett pressmeddelande.

<strong>Bank-ID ska finnas</strong> tillgänglig i AppGallery inom två veckors tid. Exakt vilka andra svenska appar som är på väg att göras tillgängliga är i dagsläget oklart.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/bankid-till-alla-huawei-telefoner/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Google tar bort 500 Chrome-tillägg &#8211; personuppgifter skickades till annonsnätverk</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/google-tar-bort-500-chrome-tillagg-personuppgifter-skickades-till-annonsnatverk/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/google-tar-bort-500-chrome-tillagg-personuppgifter-skickades-till-annonsnatverk/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 25 Feb 2020 09:02:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[appar]]></category>
		<category><![CDATA[Google]]></category>
		<category><![CDATA[Google Chrome]]></category>
		<category><![CDATA[webbläsare]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=73847</guid>

					<description><![CDATA[<strong>500 tillägg till webbläsaren Chrome har tagits bort efter att säkerhetsforskare larmat om att dessa sänder vidare privata personuppgifter till oseriösa annonsnätverk – i somliga fall med skadlig kod.</strong>

Över 500 appar, installerade av sammanlagt 1,7 miljoner användare, har tagits bort av Google efter att en säkerhetsforskare på företaget Duo Securitys med hjälp av verktyget CRXcavator hittat 71 dylika tillägg. Många av dessa är av integritetskränkande karaktär.

Efter forskarens rapport kunde Google själva hitta ytterligare 430 skadliga appar som nu också tagits bort. Tilläggen kapade webbläsarens personuppgifter och vidarebefordrade datan till olika annonsnätverk. <a href="https://arstechnica.com/information-technology/2020/02/500-chrome-extensions-secretly-uploaded-private-data-from-millions-of-users/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Ars Technica</a> skriver även att apparnas verkliga funktioner doldes för användarna, samtidigt som andra påhittade funktioner beskrevs.

Tilläggens funktioner är nu blockerade och en varningsruta dyker upp i Chrome för dessa, men användare rekommenderas ändå oavsett att avinstallera dem om man noterar detta.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/google-tar-bort-500-chrome-tillagg-personuppgifter-skickades-till-annonsnatverk/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Reklam i appar mest hatat</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/reklam-appar-mest-hatat/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/reklam-appar-mest-hatat/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 11 Oct 2016 10:54:35 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[app]]></category>
		<category><![CDATA[appar]]></category>
		<category><![CDATA[reklam]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=31765</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Störst ovilja visar människor mot reklam i mobilappar och på videotjänsten Youtube, där en av fyra, framför allt i åldrarna 18-29 år, är villig att betala extra för att slippa reklam.</strong>

Undersökningen visade också på en alltmer utbredd användning av så kallade adblockers, som blockerar annonser i bland annat webbläsare.

Nästan är tredjedel uppgav att de använder adblockers, en drastisk ökning sedan 2005 då användningen var obefintlig. 37 procent av männen och 25 procent av kvinnorna använder adblockers.

– <em>Reklamexponeringen är större än någonsin, vilket ställer ännu högre krav på den reklam som görs. Många förknippar reklam som något som tränger sig på och det är något som vi måste ta till oss,</em> säger Anders Ericson, Sveriges Annonsörers vd.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/reklam-appar-mest-hatat/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>6</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
