apor – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 31 Jul 2024 17:43:22 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg apor – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Apor gillar att retas https://nyadagbladet.se/vetenskap/apor-gillar-att-retas/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/apor-gillar-att-retas/#respond Sun, 28 Jul 2024 14:52:17 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=173469 En amerikansk studie visar att apor gillar att retas med varandra, vilket indikerar en förekomst av humor hos arterna. Forskarna kunde identifiera 18 distinkta retningsbeteenden hos alla fyra människoapor. I studien, som publicerats i Proceedings of the Royal Society B, har forskare från University of California Los Angeles, the Max Planck Institute of Animal Behavior, Indiana University och the University of California San Diego observerat och dokumenterat lekfullt beteende hos schimpanser, orangutanger, bonoboer och gorillor. – Människoapor är utmärkta kandidater för lekfullt retande, eftersom de är nära släkt med oss, deltar i sociala lekar, visar skratt och har en relativt sofistikerad förståelse för andras förväntningar, säger forskaren Isabelle Laumer. Forskare tittade efter spontana, sociala interaktioner som såg ut att vara lekfulla och retsamma, provokativa eller lindrigt trakasserande. Under dessa interaktioner observerade forskarna retstickans, det vill säga den retande apans, handlingar, kroppsrörelser, ansiktsuttryck och hur aporna som blev retade svarade i sin tur. De bedömde också beteendets avsiktlighet genom att leta efter bevis för att beteendet var riktat mot ett specifikt mål, att det fortsatte eller intensifierades och att de som retades väntade på ett svar från målet. Forskarna upptäckte att alla fyra arter ägnade sig åt avsiktligt provocerande beteende där man identifierade 18 distinkta retningsbeteenden. Många beteenden verkade användas för att provocera fram ett svar, eller åtminstone för att locka till sig målets uppmärksamhet.

"Mångfacetterat beteende"

–  Det var vanligt att retstickorna upprepade gånger viftade eller svingade en kroppsdel eller ett föremål mitt i målgruppens synfält, slog eller petade på dem, stirrade noga på deras ansikte, störde deras rörelser, drog i deras hår eller utförde andra beteenden som var extremt svåra för målgruppen att ignorera, säger professor Erica Cartmill. Lekfullt retande förekom främst när aporna var avslappnade och hade flertalet liknande beteenden som människor har. – På samma sätt som när barn retas innebär apors lekfulla retande en ensidig provokation, ett väntande på svar där den som retas tittar mot målets ansikte direkt efter en retande handling, upprepning och inslag av överraskning, säger Laumer. Eftersom lekfullt retande förekommer hos alla nu levande människoapor är det troligt att de kognitiva förutsättningarna för skämtande utvecklades hos hominoiderna för minst 13 miljoner år sedan, menar forskarna. Även den kända fältbiologen Jane Goodall, tillsammans med andra, har tidigare observerat liknande beteenden. Däremot är studien den första i sitt slag, men forskarna hoppas på att inspirera fler att forska kring retfulla beteenden hos apor. – Vi hoppas att vår studie kommer att inspirera andra forskare att studera lekfullt retande hos fler arter för att bättre förstå utvecklingen av detta mångfacetterade beteende. Vi hoppas också att denna studie ökar medvetenheten om de likheter vi delar med våra närmaste släktingar och vikten av att skydda dessa utrotningshotade djur, säger Laumer.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/apor-gillar-att-retas/feed/ 0 Fossilfynd i Turkiet utmanar rådande evolutionsteori https://nyadagbladet.se/vetenskap/fossilfynd-i-turkiet-utmanar-radande-evolutionsteori/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/fossilfynd-i-turkiet-utmanar-radande-evolutionsteori/#respond Sun, 10 Sep 2023 06:32:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=158821 Arkeologer i Turkiet har upptäckt fossiler av en ny tidig hominid, vilket utmanar den etablerade uppfattningen att apor och människor enbart utvecklades i Afrika. Fynden tyder istället på att dessa arter kan ha haft sitt ursprung i Europa och östra Medelhavsområdet innan de spreds till Afrika. I Turkiet, nära staden Çankırı, har arkeologer hittat nya fossiler av en art från tidiga hominider, det vill säga den grupp som omfattar afrikanska apor (schimpanser, bonobos och gorillor), människor och deras fossila förfäder. Fynden, som är gjorda av forskare vid University of Toronto, Ankara University, Ege University och Pamukkale University i Turkiet samt Naturalis Biodiversity Center i Nederländerna, publicerades i den vetenskapliga tidskriften Communications Biology. Fyndet pekar mot att hominider också utvecklades och levde i miljontals år i Europa, säger Professor David Begun vid University of Toronto. – Våra resultat tyder vidare på att homininderna inte bara utvecklades i västra och centrala Europa, utan att de tillbringade över fem miljoner år med att utvecklas där och sprida sig till östra Medelhavsområdet innan de slutligen spreds till Afrika, säger han enligt Arkeo News.

Stor som en schimpanshane

Den nya identifierade arten kallar man för Anadoluvius turkae som man hittat en välbevarad del av ett kranium från. Apan ska ha varit i ungefär samma storlek som en stor schimpanshane på omkring 50 till 60 kilo, möjligen även något större. Troligen levde den i en miljö med torr skog och en stor del av tiden på marken. Studien indikerar att Anadoluvius turkea hör till den evolutionära linjen som ledde fram till schimpanser, bonobos, gorillor och människor. Trots att dagens afrikanska apor och de första människorna endast är dokumenterade i Afrika, menar forskarna bakom studien att ursprunget för dessa arter kan ha varit i Europa och östra Medelhavsområdet.

Hominider har troligen ursprung i Europa

Arten, tillsammans med andra fossila apor man hittat i bland annat Grekland och Bulgarien, bildar tillsammans en grupp som i åtskilliga detaljer ligger närmast de tidigast kända hominiderna och människor. Anadoluvius är det bäst bevarade exemplar man hittat inom denna grupp, vilket också ger det starkaste beviset hittills på att gruppen har sitt ursprung i Europa och att de senare spreds till Afrika. – Dessa fynd står i kontrast till den sedan länge rådande uppfattningen att afrikanska apor och människor utvecklades uteslutande i Afrika. Medan lämningarna efter tidiga hominider är rikligt förekommande i Europa och Anatolien, saknas de helt i Afrika tills den första hominiden dök upp där för cirka sju miljoner år sedan, säger Begun. Begun poängterar dock att det inte är bevis för att så är fallet, utan att det behövs mer bevis genom att "hitta fler fossiler från Europa och Afrika" för att därmed "fastställa ett definitivt samband".]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/fossilfynd-i-turkiet-utmanar-radande-evolutionsteori/feed/ 0 Schimpansen Vanilla ser himlen för första gången https://nyadagbladet.se/miljo/schimpansen-vanilla-ser-himlen-for-forsta-gangen/ https://nyadagbladet.se/miljo/schimpansen-vanilla-ser-himlen-for-forsta-gangen/#respond Thu, 29 Jun 2023 08:55:47 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=153430 Efter att ha varit instängd som försöksdjur hela sitt liv fick schimpanshonan Vanilla äntligen komma ut och se himlen för första gången. Schimpansen Vanilla har tillbringat sitt liv som försöksdjur vid Laboratory for Experimental Medicine and Surgery in Primates (LEMSIP) som ligger i New York i USA. Efter 29 år som försöksdjur i laboratoriet fick hon äntligen komma ut i friska luften. Hos fristaden Save the Chimps kliver schimpanshonan något tvekande ut i solen för första gången. Hon uppmanas av alfahanen Dwight, som står med öppna armar och tar emot henne i en kram när hon hoppar ut i friheten. Sedan blickar hon upp mot himlen, en himmel hon ser för första gången. I hennes ögon kan man ana en förundran över det hon ser när hon tittar upp och det finns en stark tydning som man skulle kunna beskriva som lycka, liknande en mänsklig reaktion. Schimpanser har omkring 98,8 procents DNA-likhet med människor, förklarar Dan Mathews, som är direktör för speciella projekt vid fristaden. – Nu när Vanilla är ute går hon knappt tillbaka till vårdhemmet. Igår låg hon och solade på en av utomhusplattformarna, berättar Mathews för New York Post. Vanilla föddes 1995 på LEMSIP och ska ha varit försöksdjur till bland annat HIV-tester. Laboratoriet har varit känt för att ha sysslat med omänsklig hantering av djuren, vilket orsakat lidande för dem. Den brittiska primatologen och schimpansexperten Jane Goodall har kallat platsen för ett "helveteshål". – Det var ett hemskt laboratorium och djurrättsaktivister protesterade mot det i årtionden, säger Mathews. Schimpanserna där tittade på TV och såg aldrig dagens ljus.   Tillsammans med sex andra schimpanser, inklusive Vanillas syster Shake, fick djuren komma till fristaden efter att laboratoriet till slut stängts ner. Nu får schimpanserna leva ett gott liv där de kan klättra, svinga sig i rep, äta god mat samt även måla. Det som däremot möjligen väger tyngst är friheten från buren i laboratoriet. – Vanilla har en lång framtid framför sig, hon kan leva här i ytterligare 30 eller 40 år, säger Mathews. Hon verkar upprymd över att ha sin egen värld, att äntligen ha det som är närmast en naturlig livsmiljö. Hon omfamnar det.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/schimpansen-vanilla-ser-himlen-for-forsta-gangen/feed/ 0 Ap-hybrid kan ha uppstått efter habitatförlust https://nyadagbladet.se/miljo/ap-hybrid-kan-ha-uppstatt-efter-habitatforlust/ https://nyadagbladet.se/miljo/ap-hybrid-kan-ha-uppstatt-efter-habitatforlust/#respond Sat, 18 Jun 2022 06:40:53 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=125912 I Malaysia har man funnit en ap-hybrid mellan två arter. Forskare tror att parningen skett på grund av habitatförlust i området på grund av oljepalmplantagen. Under 2017 publiceras foton på en annorlunda aphona. Bilderna var tagna i Malaysia och forskarna funderade länge vad för typ av apa det handlade om. Nu har man kommit fram till att det mest troligt är en hybrid mellan två apor, rapporterar brittiska The Guardian. Forskarna tror att det handlar om en parning mellan en näsapa (Nasalis larvatus) och en langur (Trachypithecus cristatus). Vid närmare observationer fann man att apans ansikte liknade mer en näsapas, men med grå hud. Håret var långt och grått, vilket liknande languren, men inte med samma typiska sidman som den. I området har man upptäckt flera blandade artgrupper och forskare tror att det beror på habitatförlust då oljepalmplantager expanderat i närheten, vilket gör att arterna får för lite utrymme och därmed inte kan hitta en partner i sin egen art. Parning mellan olika arter kan förekomma om båda föräldraarterna är instängda i ett litet utrymme, menar Nadine Ruppert, primatolog och universitetslektor vid University Sains Malaysia, som är medförfattare till en studie av djuret som publicerats i tidskriften International Journal of Primatology i April. – Habitatförlust och fragmentering i allmänhet är alltid ett hot mot vilda djur och bör alltid mildras eller undvikas, säger hon. Vidare flaggar hon för att fler arter kan komma att utrotas lokalt på grund av habitatförlust och att restaureringsprojekt är väldigt viktigt för djuren, och syftar bland annat på Sumatranoshörning som inte längre finns i området. – Dessa habitatrestaureringsprojekt är av yttersta vikt för många hotade arter och om habitatfragmenteringen inte mildras och förvärras kan vi förvänta oss att många arter kommer att dö ut lokalt i framtiden, säger Ruppert. Aphonan som fotograferades 2017 är idag vuxen och fotograferade senast 2020 med en unge.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/ap-hybrid-kan-ha-uppstatt-efter-habitatforlust/feed/ 0 Apor används som slavar i Thailand https://nyadagbladet.se/miljo/apor-anvands-som-slavar-i-thailand/ https://nyadagbladet.se/miljo/apor-anvands-som-slavar-i-thailand/#comments Fri, 21 Aug 2020 07:56:21 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=82963 Djurrättsorganisationen PETA har nyligen gjort en granskning av åtta gårdar i Thailand där apor tvingas plocka kokosnötter. Dessa kokosnötter används sedan av två av Thailands största kokosmjölksproducenter, Aroy-D och Chaokoh. Många av aporna togs illegalt från sina hem som ungar och lever nu ett liv i vanvård. Peta rapporterar att aporna är isolerade från varandra under långa perioder samt fastkedjade i korta kedjor så de inte alls kan röra sig naturligt. Det här leder till psykiska besvär. På en film från granskningen går en fastkedjad apa maniskt runt i cirklar. Apor har vassa tänder och om de gör motstånd så dras tänderna ut, i ett filmklipp hörs hur två arbetare diskuterar just detta. – Är de utan huggtänder så kan vi använda dem tills de dör, säger en av arbetarna. Aporna tvingas plocka upp emot 1000 kokosnötter per dag. Och för att ägarna ska tjäna mer pengar tvingas även vissa apor göra cirkusliknande shower för att underhålla turister och andra besökare. Det kan vara att cykla eller kasta basketbollar. Detta sker alltid mot deras vilja. Peta varnar nu konsumenter att vara försiktig när de köper produkter från Thailand. ”Om ni köper från Aroy-D, Chaokoh, eller kokosnötsmjölk, olja, kött eller mjölprodukter från Thailand kan ni oavsiktligt stödja den här vanvården.” ]]> https://nyadagbladet.se/miljo/apor-anvands-som-slavar-i-thailand/feed/ 17 Forskare: Silkesapor lär sig nya dialekter https://nyadagbladet.se/miljo/forskare-silkesapor-lar-sig-nya-dialekter/ https://nyadagbladet.se/miljo/forskare-silkesapor-lar-sig-nya-dialekter/#respond Fri, 25 Oct 2019 12:55:49 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=67458 Silkesapor anpassar sin kommunikation och lär sig nya dialekter på bara några veckor när de flyttar till nya territorium, enligt en ny studie. Anledningen tros vara att aporna vill uppvisa sitt intresse för den nya gruppen och öka chanserna att hitta en partner där. Precis som människor uppfostrar silkesaporna sina ungar med hjälp av hela gruppen, vilket skulle vara ytterligare en anledning till varför de så snabbt anpassar sitt ”språk”, menar forskare i Schweiz. – Det handlar snarare om det som ni britter kallar för accenter. Alla ljud är på hög tonhöjd så det är svårt för ett mänskligt öra att höra skillnaderna men genom en akustisk analys så kunde vi koppla de olika lätena till distinkta områden, förklarar doktor Judith Burkart för Independent. Hon påpekar vidare att silkesapornas öron är mycket mer anpassade för denna typ av ljud, vilket gör att de inte har några som helst problem att förstå de dialektala skillnaderna. Man har också kunnat se att dialekterna lärs ut till nya apor från resten av gruppen. – Om dialekterna var genetiskt bestämda så hade en förflyttning till en ny plats inte skapat några förändringar i apornas läten. Förändringarna kan heller inte förklaras genom skillnader i miljön, konstaterar Burkart. Manliga silkesapor stannar i sin ursprungsgrupp tills dess att de är fullvuxna, då ger de sig iväg för att hitta fertila honor. Precis som bland människor så hjälper släktingar och syskon till att ta hand om de allra minsta aporna. Forskarna har förhoppningar att studierna av silkesaporna kan komma att leda till att vi bättre lär oss förstå det mänskliga språkets ursprung. ]]> https://nyadagbladet.se/miljo/forskare-silkesapor-lar-sig-nya-dialekter/feed/ 0 Schimpanser föredrar afrikansk och indisk musik https://nyadagbladet.se/vetenskap/schimpanser-foredrar-afrikansk-och-indisk-musik/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/schimpanser-foredrar-afrikansk-och-indisk-musik/#comments Wed, 02 Jul 2014 20:43:27 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=19148 En ny studie visar att apor inte är några fan av den västerländska musikstilen. Istället vill de digga till toner som är vanliga inom afrikansk och indisk musik. Studien omfattade 16 olika schimpanser som placerades i en inhägnad. När forskarna spelade exempelvis klassikt, blues eller pop flyttade sig aporna längre ifrån ljudet. Men när tongångarna ändrades till typisk afrikansk och indisk musik flyttade sig aporna istället närmare de områden där musiken kunde höras som bäst. – Schimpanser kan uppfatta starka och förutsägbara rytmiska mönster som hotfulla. Schimpansens dominansbeteende inkluderar rytmiska ljud som återupprepas. Exempelvis att stampa och slå på föremål, säger professorn Frans de Waal, som varit med och skrivit studien. Studien pågick i sammanlagt 12 dagar med 40 minuters musik om dagen för schimpanserna.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/schimpanser-foredrar-afrikansk-och-indisk-musik/feed/ 2 Varför människan är musikalisk https://nyadagbladet.se/vetenskap/varfor-manniskan-ar-musikalisk/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/varfor-manniskan-ar-musikalisk/#respond Wed, 05 Mar 2014 07:52:30 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=16904 Varför exempelvis apor inte har samma musikalitet som människor, småfåglar, elefanter, valar och fladdermöss, har utretts av forskaren och läkaren Matz Larsson vid Örebro universitet. I sin rapport, som publiceras i tidskriften Animal Cognition, beskriver han hur förmågan att härma och imitera saker som musik och tal uppstår när djur rör sig synkroniserat i grupp. – När flera personer med ungefär samma benlängd rör sig tillsam­mans, tenderar vi att omedvetet gå i takt. När våra fotsteg tas sam­tidigt, uppstår ett kort ögonblick av tystnad. Mitt i varje steg kan vi höra vår omgivning bättre. Det blir lättare att höra en förföljare, och kanske lättare att föra ett samtal också, förklarar Matz Larsson i ett pressmeddelande. – Men apor rör sig till skillnad från oss oregelbundet både i träden och på marken. Det som från början belönades för bättre överlevnad, med krop­pens eget må bra-hormon dopamin, kunde sedan utvecklas även under säkra omständigheter och förklarar varför vi får dopaminpåslag när vi lyssnar på musik.     Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/varfor-manniskan-ar-musikalisk/feed/ 0