antibiotikaresistens – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 30 Jul 2026 12:21:52 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg antibiotikaresistens – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Antibiotikaresistens ökar kraftigt på Island https://nyadagbladet.se/halsa/antibiotikaresistensen-okar-kraftigt-pa-island/ Tue, 28 Jul 2026 04:28:47 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235931 Antalet registrerade fall av multiresistenta E. coli-bakterier och närbesläktade bakterier på Island har mer än tredubblats på tio år. Samtidigt har andelen resistenta bakterier i blodinfektioner fördubblats, enligt landets senaste smittskyddsrapport. Under 2025 registrerades totalt 650 fynd av multiresistenta E. coli-bakterier och närbesläktade bakterier på Island. För tio år sedan var antalet omkring 200, rapporterar den isländska public service-kanalen RÚV med hänvisning till smittskyddsmyndighetens årsrapport. E. coli är den vanligaste orsaken till urinvägsinfektioner och kan också orsaka allvarliga blodinfektioner. Vid blodinfektioner har andelen antibiotikaresistenta E. coli-bakterier enligt uppgifterna stigit från sju procent för tio år sedan till 14 procent i fjol.

Högre nivå än i övriga Norden

Karl G. Kristinsson, tidigare professor i mikrobiologi och tidigare överläkare vid Landspítali, Islands universitetssjukhus, uppger för RÚV att nivån nu är betydligt högre än i de andra nordiska länderna. Han bedömer att en stor del av de multiresistenta bakterierna förs in av islänningar som återvänder från utlandsresor. Bakterierna kan finnas i tarmen utan att ge symtom och först upptäckas om en infektion uppstår. Kristinsson pekar även på importerade livsmedel som en möjlig smittväg, bland annat kyckling och salladsgrönsaker. Detta är en bedömning av möjliga införselvägar, inte en fastställd förklaring till varje enskilt fall.

Färre behandlingsalternativ

Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot läkemedel som används för att behandla infektioner. När en bakterie är multiresistent blir behandlingsalternativen färre. Island antog en nationell handlingsplan mot antibiotikaresistens i augusti 2024. En tidigare myndighetsrapport har samtidigt redovisat att resistensen ökade med mer än 40 procent mellan 2018 och 2023 bland de kombinationer av bakterier och antibiotika som följdes.]]> Forskare varnar: Antibiotikaresistensen ökar https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskare-varnar-antibiotikaresistensen-okar/ Fri, 22 May 2026 05:06:41 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231084 Antibiotikaresistensen ökar och målet att minska antalet dödsfall till 2030 riskerar att missas. Nu krävs betydligt mer förebyggande arbete för att bromsa utvecklingen, enligt forskare. Allt fler bakterier blir motståndskraftiga mot antibiotika, vilket gör infektioner svårare att behandla. I en analys publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet skriver forskare att antibiotikaresistensen ökar och redan hotar behandlingar som tidigare kunde rädda liv. Utvecklingen påverkar inte bara svåra infektioner, utan även vanlig sjukvård. Operationer, intensivvård och behandling av särskilt sköra patienter bygger ofta på att fungerande antibiotika finns tillgängliga när infektioner uppstår. Forskarna bedömer att målet att minska de globala konsekvenserna av antibiotikaresistens med tio procent till 2030 fortfarande kan nås. Men då räcker det inte att vänta på nya läkemedel. Arbetet måste i högre grad inriktas på att stoppa infektioner innan de uppstår.

Åtgärder kan bromsa spridningen

Forskarna pekar på bättre smittskydd i vårdmiljöer, tillgång till rent vatten, fungerande avlopp och god hygien samt fler barnvaccinationer. Förbättrat smittskydd i vården beräknas kunna förhindra minst 337 000 resistensrelaterade dödsfall per år i låg- och medelinkomstländer. Rent vatten och sanitära anläggningar kan enligt studien förebygga ytterligare 247 800 dödsfall, medan barnvaccinationer kan förhindra omkring 181 500 dödsfall årligen. Gemensamt för dessa insatser är att de minskar antalet infektioner och därmed behovet av antibiotika. När färre antibiotikakurer används minskar också trycket som driver fram resistenta bakterier. Samtidigt framhåller forskarna att förebyggande åtgärder inte ensamma löser problemet. Nya antibiotika, vacciner och diagnostik behövs fortfarande, men utvecklingen går långsamt. Utan bredare insatser riskerar resistensen att fortsätta öka, vilket gör att fler infektioner blir svårbehandlade.]]>