<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Antarktiska oceanen &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/antarktiska-oceanen/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 23 Oct 2025 06:54:34 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Antarktiska oceanen &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Leopardsälar sjunger vaggvisor</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/leopardsalar-sjunger-vaggvisor/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 24 Oct 2025 07:45:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Antarktiska oceanen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=211364</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Lockropen, eller sångerna, från leopardsälar påminner om mänskliga barnramsor och vaggvisor, visar nya analyser. Bland annat påminner sången om "Bä, bä vita lamm".</strong>

Leopardsälar lever i Antarktis där de mestadels tillbringar sin tid med att jaga pingviner eller tar det lugnt på den flytande havsisen. De kan bli närmare fyra meter långa och väga mellan 300 och 500 kilo. Hanarna har också en annan repetitiv sysselsättning – och det är att leta reda på en hona att para sig med. För att göra detta "sjunger" hanarna när de är under vattnet. Det gör de varje dag från slutet av oktober till början av januari.

Hanarna kan sjunga i upp till 13 timmar per dag. Även honor sjunger, men endast några få dagar på året då de är brunstiga.

— <em>De är otroligt engagerade. De är som Antarktiska oceanens sångfåglar. Om du släpper ner en hydrofon i vattnet någonstans i regionen under parningssäsongen, kommer du att höra dem sjunga</em>, säger professor Tracey Rogers, från University of New South Wales (UNSW), i ett <a href="https://www.scimex.org/newsfeed/twinkle-twinkle-leopard-seal-songs-below-the-ice-flow-like-nursery-rhymes" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Nu har forskare analyserat inspelningar av sälhanarnas sånger för att bättre förstå deras struktur och mönster. Där upptäckte man att strukturen i leopardsälarnas sång påminner om ramsor eller vaggvisor.
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="560">
<p dir="ltr" lang="en">did you know that in 2019 they did a study and found out seals can sing the Star Wars theme song <a href="https://t.co/4zDRcmcgfT">pic.twitter.com/4zDRcmcgfT</a></p>
— alyssa (@mistapussy) <a href="https://twitter.com/mistapussy/status/1961951544435249421?ref_src=twsrc%5Etfw">August 31, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>"Bä, bä vita lamm"</h3>
Totalt studerades sånger från 26 olika hanar och man fann att ljuden var mycket lika i tonhöjd och längd, men att ordningen och mönstret i vilka ljuden avges varierade avsevärt mellan individer.

"<em>Vi tror att detta är en medveten strategi. Leopardsälar är ensamma djur, men hanarna behöver sina läten för att höras över de vidsträckta isiga havsområdena för att locka till sig en partner</em>", skriver forskarna i <a href="https://www.sciencealert.com/leopard-seal-mating-songs-are-eerily-like-our-nursery-rhymes" target="_blank" rel="nofollow noopener">Science Direct</a>.

Forskarna jämförde sången med flera olika stilar av mänsklig musik och upptäckte att den bestod av fem viktiga toner. Det som också stack ut var likheterna mellan förutsägbarheten hos barnramsor och leopardsälarnas läten. Barnramsor karaktäriseras av att de är enkla, repetitiva och lätta att komma ihåg, något som också sälarnas sång var.

Bland annat fann man likheter med de kända ramsorna "Blinka lilla stjärna", "Bä, bä vita lamm" och den klassiska "Rockabye baby". Sannolikt gör de enkla melodierna det möjligt för leopardsälhanen att fortsätta sjunga sin unika locksång under flera dagar, vilket är viktigt för att undvika förändringar i tonhöjd eller frekvens eftersom det skulle kunna skapa missförstånd hos andra leopardsälar.

— <em>Det är ordningen och mönstret som är viktigt. De har stiliserat det till en nästan tråkig grad, vilket vi tror är en medveten strategi, så att deras läten hörs långt över isen</em>, säger professor Tracey Rogers.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nya arter av Antarktis sjöfjädrar upptäckta</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/nya-arter-av-antarktis-sjofjadrar-upptackta/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/nya-arter-av-antarktis-sjofjadrar-upptackta/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 17 Sep 2023 06:15:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[antarktis]]></category>
		<category><![CDATA[Antarktiska oceanen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=158343</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tidigare trodde forskare att det bara fanns en art av Antarktis jordgubbsfjäderstjärna. Nu har man hittat totalt åtta arter inom klassen.</strong>

Sjöliljor och fjäderstjärnor är vattenlevande varelser inom den biologiska klassen Crinoidea och tillhör gruppen tagghudingar (<em>Echinodermata</em>). De flesta tagghudingar fäster kroppen direkt på havsbotten eller tar hjälp av så kallade stjälkar att fästa sig med. En skillnad är att sjöfjädrar brukar överge sin stjälk när de mognar och lever sina liv fritt i havet.

Tidigare har forskare trott att det enbart funnits en art av Antarktis jordgubbsfjäderstjärna (Promachocrinus), vilket är en undervattensvarelse som har 20 tentakler och oftast lever i haven kring Antarktis. Arten har fått sitt namn efter den jordgubbsliknande knopp den har på kroppen.

Nu har man kommit fram till att det finns åtta arter av fjäderstjärnan, skriver <a href="https://www.livescience.com/animals/fish/bizarre-alien-like-creature-discovered-deep-in-atlantic-ocean-has-20-gangly-arms" target="_blank" rel="nofollow noopener">Live Science</a>.

Forskare satte ut olika nät i haven för att samla in djuren. Efter en DNA-analys fann man att där hade fångats in fyra arter inom familjen. Efter det fortsatte man att lägga ut fler nät och hittade sedan ytterligare fyra arter.

Sjöfjädrarna ifråga lever ofta på djup mellan 100 och 1000 meter och äter bland annat plankton.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/nya-arter-av-antarktis-sjofjadrar-upptackta/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Antarktiska oceanen försuras</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/antarktiska-oceanen-forsuras/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/antarktiska-oceanen-forsuras/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 12 Jan 2016 15:31:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Antarktiska oceanen]]></category>
		<category><![CDATA[försurning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=25565</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Stigande koldioxidutsläpp har lett till att Antarktiska oceanen försuras i sådan takt att stora delar kan vara närmast omöjliga för nyckelorganismer i matkedjan att leva i, enligt en rapport som publicerats i Nature Climate Change.</strong>

Små havssniglar, som spelar en viktig roll i näringsväven, väntas förlora sin förmåga att bilda skal när haven absorberar mer koldioxid från atmosfären – ett fenomen som redan observerats nära Antarktis kust under kortare perioder.

<em>– Det enda sättet att minska försurningens risker för marint liv och vår matförsörjning är att dra ner på koldioxidutsläppen,</em> säger Axel Timmermann, medförfattare till studien.

Antarktiska oceanen är speciellt utsatt eftersom vattnet redan innan utsläppen var relativt surt.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/antarktiska-oceanen-forsuras/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
