antarktis – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 01 Jul 2026 10:44:37 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg antarktis – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Antarktis första dinosauriefossil identifierat https://nyadagbladet.se/kultur/forsta-dinosauriefossilet-antarktis-titanosaurie/ Wed, 01 Jul 2026 11:15:10 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234336 Ett benfragment som hittades på Antarktis för över 40 år sedan har nu identifierats. Fyndet beskrivs som det första dinosauriefossilet som någonsin samlats in på kontinenten. Fossilet hittades 1985 under en expedition med British Antarctic Survey till James Ross Island, vid Antarktiska halvön. Det antogs först komma från en marin reptil, men en ny analys visar att benet i själva verket tillhörde en sauropod – den grupp långhalsade växtätare som rymmer några av de största landdjur som någonsin funnits. Natural History Museum i London uppger att det rör sig om en ryggkota från svansen. Formen och storleken gör att forskarna placerar djuret bland titanosaursläktingarna, en undergrupp av sauropoder som levde under kritaperioden. Just detta djur var sannolikt betydligt mindre än de största kända jättarna och uppskattas ha varit omkring sex till sju meter långt. — Tro det eller ej, men detta är den första biten dinosaurie som någonsin upptäckts på Antarktis. Den förbisågs eftersom jag tror att den felidentifierades under hårda fältförhållanden, men det är en sauropod och bara det andra sauropodbenet från hela kontinenten, säger paleontologen Paul Barrett vid Natural History Museum. Forskarna kan inte avgöra om fossilet kom från en ung individ eller från en mindre fullvuxen form. Benet är för fragmentariskt för att artbestämmas, men tillräckligt tydligt för att visa att även denna dinosauriegrupp fanns i Antarktis ekosystem. [caption id="attachment_234349" align="alignnone" width="1170"]Svanskota från titanosaurisk sauropod från Antarktis Fossilet är en svanskota från en titanosaurisk sauropod, fotograferad från två vinklar. Foto: Barrett et al. 2026[/caption] — Det kommer mycket exakt från en del av yngre krita som kallas campan, och från den allra nedersta delen av campan, förklarar Barrett. Han framhåller att dateringen är ovanligt precis eftersom kotan hittades i marina bergarter tillsammans med ammoniter.

Antarktis var grönare under kritaperioden

Fyndet ger en ovanlig inblick i ett Antarktis som såg helt annorlunda ut än dagens isklädda kontinent. För omkring 70 miljoner år sedan var området en del av ett sydligt landskap med tempererade skogar, där ormbunkar, barrträd och andra växter bredde ut sig. Under denna period satt Antarktis fortfarande ihop med den sydliga delen av Sydamerika. Trots kontinentens läge långt söderut fanns där ett rikt ekosystem med flera sorters dinosaurier, däribland växtätare, pansardinosaurier och tvåbenta rovdjur. Fossil av sauropoder är däremot mycket sällsynta i Antarktis. Enligt forskarna är det nyidentifierade benet bara det andra kroppsfossilet från en sauropod som är känt från kontinenten – men det första dinosaurieben som faktiskt samlades in där.

Kan kasta ljus över dinosauriernas spridning

Fyndet kan bidra till förståelsen av hur sauropoder spreds mellan de sydliga landmassorna under kritaperioden. Antarktis kan ha fungerat som en viktig länk mellan Sydamerika, Australien och andra delar av det gamla superkontinentlandskapet Gondwana. Benfragmentet visar också hur äldre museisamlingar kan få ny betydelse när de granskas på nytt. Ett fossil som länge betraktades som obemärkt och felplacerat visar sig nu vara en av de viktigaste dinosaurieledtrådarna från jordens sydligaste kontinent.]]> Isen på Antarktis har ökat https://nyadagbladet.se/miljo/isen-pa-antarktis-har-okat/ Wed, 21 May 2025 06:57:44 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=206360 Antarktis har länge förknippats med smältande is – men mellan 2021 och 2023 visar ny forskning en oväntad tillväxt. Med hjälp av satellitdata från NASA har forskare från Tongji-universitetet i Kina mätt ismassorna på Antarktis mellan åren 2002 till 2023. Främst fokuserade man på fyra glaciärområden i Östantarktis – Denman, Moscow, Totten och Vincennes Bay – som ligger i området Wilkes Land–Queen Mary Land. Under perioden 2002–2010 minskade ismassan i Antarktis med i genomsnitt 74 gigaton per år, visar resultaten, som presenteras i Science China Earth Sciences. Vidare minskade ismassan ytterligare mellan åren 2011 och 2020, där tappet istället landade på 142 gigaton per år. Detta har bidragit till att havsnivån ökat kraftigt. Trots den markanta minskningen vände trenden dramatiskt mellan åren 2021 och 2023. Då ökade istället ismassan i genomsnitt 108 gigaton per år. Den främsta anledningen tror man beror på att området hade en hög nederbörd jämfört med tidigare år. Detta har bidragit till att havsnivåerna ökat i genomsnitt med 0,3 millimeter per år. Forskarna betonar att ökningen kan vara en tillfällig trend och inte nödvändigtvis innebär att ismassorna kommer att fortsätta öka.]]> Plattjordanhängarna efter expeditionen till Antarktis: ”Jorden är rund” https://nyadagbladet.se/vetenskap/plattjordsanhangarna-efter-expeditionen-till-antarktis-jorden-ar-rund/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/plattjordsanhangarna-efter-expeditionen-till-antarktis-jorden-ar-rund/#respond Thu, 16 Jan 2025 16:09:29 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=198286 En grupp plattjordanhängare reste nyligen till Antarktis för att bevittna midnattssolen och utmana den moderna plattjordrörelsens teorier. Efter att ha sett solen cirkulera oavbrutet under 24 timmar tillstår flera av dem nu att man får omvärdera tesen att jorden är platt. Expeditionen, ledd av pastor Will Duffy från Colorado, samlade fyra plattjordanhängare och fyra som tror på en sfärisk (rund) jord med det gemensamma målet att en gång för alla avgöra debatten om jordens form. Resan, kallad "The Final Experiment", ägde rum den 14 december och kostade varje deltagare cirka 35 000 dollar. Jeran Campanella, känd för sin YouTube-kanal "Jeranism" och tidigare förespråkare för plattjordteorin, deltog i expeditionen. Under en direktsändning från Union Glacier Camp i Antarktis medgav han: – Ibland har man fel i livet. Jag trodde inte på en 24-timmars sol, men jag hade fel. Plattjordanhängare har bland annat hävdat tesen att Antarktis i själva verket är en isvägg som omger världen och förhindrar att haven rinner över kanten. De menar att om jorden vore platt skulle solen inte kunna vara synlig 24 timmar om dygnet på denna kontinent. Observationen av midnattssolen på Antarktis utmanar därför denna uppfattning och stödjer samtidigt teorin om en sfärisk jord. [caption id="attachment_69158" align="alignnone" width="640"]Jorden Earth sfärisk Foto: NASA's Marshall Space Flight Center/CC BY-NC 2.0[/caption]

Viss skepsis återstår

Trots de övertygande bevisen kvarstår dock fortfarande vissa tvivel bland plattjordanhängare. Austin Whitsitt, en annan deltagare i expeditionen, uttryckte skepsis och menade att observationen inte nödvändigtvis bevisar jordens rundhet och betonade behovet av fortsatt undersökning och öppenhet för nya data. Den något humoristiskt betonade expeditionen har väckt uppmärksamhet och debatt inom både vetenskapliga och allmänna kretsar. Från en mer allvarlig synvinkel ser många den som ett exempel på vikten av empiriska observationer och öppenhet för att ompröva sina övertygelser i ljuset av nya bevis. För dem som är intresserade av att se mer om expeditionen och dess resultat finns det ett rikligt videomaterial tillgängligt på kanalen The Final Experiment.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/plattjordsanhangarna-efter-expeditionen-till-antarktis-jorden-ar-rund/feed/ 0 Pingviner tar 10 000 tupplurar per dag https://nyadagbladet.se/miljo/pingviner-tar-10-000-tupplurar-per-dag/ https://nyadagbladet.se/miljo/pingviner-tar-10-000-tupplurar-per-dag/#respond Sun, 10 Dec 2023 10:15:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=167405 Pingvinarten Hakremspingvin på Antarktis tar 10 000 tupplurar per dag, visar forskning. Pingvinen nyttjar nämligen så kallad mikrosömn, bland annat för att kunna vakta sina ägg under häckningsperioder. I studien undersökte forskare från Neuroscience Research Center of Lyon i Frankrike och Korea Polar Research Institute 14 hakremspingviner med ägg i sina bon. Genom att via fjärravlästa elektroder mäta pingvinernas hjärnvågor kunde forskarna avläsa sömnaktivitet och förändringar i kroppshållning. Hakremspingvinen, även på svenska kallad ringpingvin, lever i Antarktis och är en väldigt social fågel som häckar i stora kolonier. Arten är livskraftig men antalet trots det minskande. Under häckningsperioden är pingvinerna ständigt utsatta för hot, både från andra pingviner och rovdjur som försöker stjäla deras ägg. Forskningen, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science, kom fram till att sovperioderna för djuren inte varade längre än 4-10 sekunder och att de tog inte mindre än omkring 10 000 mikrotupplurar per dag. Trots de korta sovperioderna klockade pingvinerna in totalt 11 timmars sömn per dygn. Nära 72 procent av mikrosömnen skedde i perioder på max 10 sekunder och i snitt hade båda pingvinföräldrarna ungefär 600 sömnperioder per timme. De sov både liggande och stående. Även om forskarna inte kunde mäta sömnkvaliteten, indikerar pingvinernas framgångsrika fortplantning att mikrosömnen utgör en effektiv metod för artens fortlevnad. Mikrosömn kan också förekomma hos människor, exempelvis hos förare som kör långa sträckor med bil och under en kort sekund "nickar till".]]> https://nyadagbladet.se/miljo/pingviner-tar-10-000-tupplurar-per-dag/feed/ 0 Nya arter av Antarktis sjöfjädrar upptäckta https://nyadagbladet.se/miljo/nya-arter-av-antarktis-sjofjadrar-upptackta/ https://nyadagbladet.se/miljo/nya-arter-av-antarktis-sjofjadrar-upptackta/#respond Sun, 17 Sep 2023 06:15:57 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=158343 Tidigare trodde forskare att det bara fanns en art av Antarktis jordgubbsfjäderstjärna. Nu har man hittat totalt åtta arter inom klassen. Sjöliljor och fjäderstjärnor är vattenlevande varelser inom den biologiska klassen Crinoidea och tillhör gruppen tagghudingar (Echinodermata). De flesta tagghudingar fäster kroppen direkt på havsbotten eller tar hjälp av så kallade stjälkar att fästa sig med. En skillnad är att sjöfjädrar brukar överge sin stjälk när de mognar och lever sina liv fritt i havet. Tidigare har forskare trott att det enbart funnits en art av Antarktis jordgubbsfjäderstjärna (Promachocrinus), vilket är en undervattensvarelse som har 20 tentakler och oftast lever i haven kring Antarktis. Arten har fått sitt namn efter den jordgubbsliknande knopp den har på kroppen. Nu har man kommit fram till att det finns åtta arter av fjäderstjärnan, skriver Live Science. Forskare satte ut olika nät i haven för att samla in djuren. Efter en DNA-analys fann man att där hade fångats in fyra arter inom familjen. Efter det fortsatte man att lägga ut fler nät och hittade sedan ytterligare fyra arter. Sjöfjädrarna ifråga lever ofta på djup mellan 100 och 1000 meter och äter bland annat plankton.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/nya-arter-av-antarktis-sjofjadrar-upptackta/feed/ 0 Vem älskar is? Landisar växer – havsisar växlar https://nyadagbladet.se/kronikor/vem-alskar-landisar-vaxer-havsisar-vaxlar/ https://nyadagbladet.se/kronikor/vem-alskar-landisar-vaxer-havsisar-vaxlar/#comments Thu, 27 Jul 2017 19:23:46 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=39186 Att de stora landisarna på Grönland och Antarktis växer ser återvändande forskare. De finner sina läger täckta med snö och is. Det är nämligen rejält kallt där. Nederbörd i kyla blir just snö och is. Ön Grönland är nära fem gånger större än Sveriges yta. Innanför kustbergen täcks hela ön av upp till 3 km tjock landis. Sedan miljontals år täcks Grönland helt eller delvis av is. Isen pressar med sin tyngd ned marken till tråg, som håller isen på plats. Efter senaste stora istid höjs landet fortfarande på många håll. Vid Höga Kusten i Norrland har det hittills höjts ca 800 meter. Geotermisk värme (jordvärme) smälter isen underifrån, men kyla och nederbörd bildar ny is uppifrån. Geotermik påverkas inte av atmosfärens temperatur. Landisen ligger fast Tråg och kustberg hindrar isen från att glida ut i havet. Den ligger där den ligger. På låg höjd vid kusterna kan is smälta på ytan varma sommardagar, men den fryser igen nattetid. Bara sommartid har Grönlands södra kuster plusgrader. På kustbergens utsida finns däremot glaciärer, som kan glida nedåt och kalva isberg ut i havet. Särskilt på öns smalare, södra del. Där finns också de kustremsor som vikingarna före Lilla Istiden koloniserade och odlade upp. Öns bredare norra del är kallare och torrare. Mellan Grönland och Svalbard resp. Island går en tektonisk spricka med värmande vulkanisk aktivitet. En annan går längs Alaskas södra del. Både Svalbard och södra Alaska ligger i utkanten av Arktis, som omfattar en yta större än tidigare Sovjetunionen. Havsisarna runt Nordpolen och Antarktis växer på vintrarna och minskar på somrarna sedan miljontals år. De växlar också cykliskt med växlande havsströmmar så att havsisen i Arktis blir större, när den minskar runt Antarktis – och tvärtom. Kontinenten Antarktis är dubbelt så stor som Australien. Den är nästan helt täckt av upp till 4,5 km tjock landis. Dess halvö i nordväst är en fortsättning av Anderna och går vidare i kontinentens västra kustberg. I havet i väster löper en teutonisk springa med värmande, underjordisk vulkanism. Havsis höjer inte havet Halvön upptar bara 2 procent av kontinentens hela yta. Havsis på dess östra sida fylls på av kustbergens glaciärer. Denna havsis (Larsen A-B-C) är nästan dubbelt så stor som Danmark, ligger redan i havet och kan därför inte höja dess nivå. Omkring en tiondel bröts nyligen upp i ett stort isblock, men 1927 bröts en fyra gånger större isyta loss, och 1956 en hela sex gånger större. Det är alltså inget nytt eller alarmerande utan helt normalt sedan årmiljoner. Iskontinenten Antarktis har upplevt både istider och värmeperioder. I dess inre på 3-4 km höjd är årsmedeltemperaturen 50-55 minusgrader. I det inre av Grönland på 2-3 km höjd är årsmedeltemperaturen 25-35 minusgrader. Landisarna kan därför inte smälta utan växer med kyla och nederbörd. Nästan alla forskare och besökare till Arktis och Antarktis kommer till Svalbard resp. halvön i de båda områdenas utkant. De är lättast att nå och har gynnsammast klimat. De är inte representativa för vare sig Arktis eller Antarktis som helhet. Men så skildras de i nyhetsrapporter och debatt. Där ses nämligen uppvärmning som ett hot, trots att den är gynnsam för Jordens liv och växtlighet. Men vem älskar is? Årsmedeltemperaturer Grönland och Antarktis Jämfört med ekvatorns jämnvarma klimat blir det runt en halv grad kallare för varje breddgrad man kommer närmare polerna. 90 breddgrader åt vartdera hållet (vid Nord- resp. Sydpolen) motsvarar alltså 45 graders temperaturskillnad. Jämfört med havsytan blir det runt 0,7 grad kallare för varje 100 meters högre höjd. En kilometer upp är det alltså runt 7 grader kallare än vid havsytan. Grönland ligger mellan 60 och 83 grader nord från ekvatorn. Med 30 plusgrader vid ekvatorn blir Grönlands årsmedeltemperatur från 0 till 15 minusgrader vid havsnivå och från 10 till 35 minusgrader inne på istäcket. Antarktis ligger mellan 65 och 90 grader syd. Där växlar årsmedeltemperaturen från 10-15 minusgrader vid havsnivå till runt 55 minusgrader inne på istäcket. [caption id="attachment_39269" align="aligncenter" width="1060"] Temperaturer på Grönland och Antarktis[/caption] "Polarbesök" långt från polerna Nästan alla som besöker Arktis resp. Antarktis hamnar i utkanten av dessa enorma områden. Där är betydligt mindre kallt än i områdenas svårtillgängliga inre. Arktis-besökare samlas på ögruppen Svalbard öster om Grönland, 190 mil söder om Nordpolen. Västerut går en gren av den varma Golfströmmen. Mellan Svalbard och Grönland löper en tektonisk spricka med värmande vulkanism underifrån. Därför växlar årsmedeltemperaturen på Svalbard mellan 5 minusgrader i väster och 12 minusgrader i öster. På Grönland är den 15-40 minusgrader beroende på läge och höjd över havet. Antarktis-besökare kommer till den nordvästligaste delen av kontinentens 130 mil långa halvö. Det är över 250 mil från Sydpolen, som täcks av 2,8 km tjock is. Halvöns norra del är en fortsättning av bergskedjan Anderna med kustområden, bergstoppar och glaciärer. Längs dess västkust löper en tektonisk spricka med värmande vulkanism underifrån. Vid kusten är halvöns årsmedeltemperatur runt 10 minusgrader. Några sommarmånader har plusgrader. Men i det inre av iskontinenten Antarktis råder 50-55 minusgrader årsmedeltemperatur. Varken Svalbard eller den antarktiska halvön är representativa för isöknarna Grönland och Antarktis. Innanför skyddande kustberg formar kilometertjock is djupa tråg, som håller isen på plats. Men utanför kustbergen värmer tektoniska sprickor havet och får glaciärer att smälta och kalva isberg. Detta ser tillresta besökare som bevis på "global uppvärmning". Men det är naturliga processer sedan miljontals år. Antarktis är en minst 34 miljoner år gammal iskontinent. Men det får vi sällan höra.     Tege Tornvall Sture Åström Nätverket Klimatsans]]> https://nyadagbladet.se/kronikor/vem-alskar-landisar-vaxer-havsisar-vaxlar/feed/ 3 Stora mängder plast på Antarktis https://nyadagbladet.se/miljo/stora-mangder-plast-pa-antarktis/ https://nyadagbladet.se/miljo/stora-mangder-plast-pa-antarktis/#respond Fri, 30 Jun 2017 15:50:12 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=38524 Halterna av mikroplast på Antarktis är mycket högre än väntat, enligt forskare vid University of Hull och British Antarctic Survey. – Antarktis ses som ett starkt isolerad, orört vildlandskap. Ekosystemet är bräckligt, med valar, sälar, och pingviner som har krill och andra zooplankton som sin huvudsakliga diet. Vår forskning belyser hur bråttom det är att samordna ett arbete för att övervaka och utvärdera halterna av mikroplast runt kontinenten Antarktis och Södra ishavet, säger Catherine Waller, huvudförfattare till studien som publicerats i Science of the Total Environment. Södra ishavet utgör 5,4 procent av jordens hav och hotas av såväl ökande fiske och föroreningar som invasiva arter. Det har beräknats att upp till 500 kilo mikroplastpartiklar från personliga hygienprodukter och 25,5 miljarder fibrer från kläder hamnar i Södra ishavet varje årtionde till följd av turism, fiske och forskningsaktiviteter. Det är lite i jämförelse med havets storlek, men forskarna menar att det ändå kan påverka lokalt. – Vi har övervakat förekomsten av större plastartiklar i Antarktis i över 30 år. Vi vet att större plastbitar kan intas av sjöfåglar och att sälar kan trassla in sig i dem, men effekterna av mikroplast på marina djur är fortfarande inte kända, säger Claire Waluda, medförfattare till studien.     Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/miljo/stora-mangder-plast-pa-antarktis/feed/ 0 Lundaforskare tar upp 1,5 miljoner år gammal is https://nyadagbladet.se/miljo/lundaforskare-tar-upp-15-miljoner-ar-gammal/ https://nyadagbladet.se/miljo/lundaforskare-tar-upp-15-miljoner-ar-gammal/#comments Fri, 13 Jan 2017 18:03:47 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=33771 Forskare från bland annat Lunds Universitet ska borra tre kilometer ner i sydpolens istäcke för att nå vatten som varit fruset i 1,5 miljoner år. Genom att analysera så kallade radionuklider i proverna hoppas forskarna få svar på hur klimatet såg ut för över en miljon år sedan, till exempel förekomst av växthusgaser. Den hittills äldsta is som analyserats var 800 000 år gammal. − Förhoppningsvis kommer en bättre förståelse av klimatsystemet att dela till lämpliga åtgärder för att undvika stora klimatförändringar, skriver kvartärgeologen Raimund Muscheler vid Lunds Universitet, i ett pressmeddelande.   Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/miljo/lundaforskare-tar-upp-15-miljoner-ar-gammal/feed/ 1 Svårfryst fisk även svårtinad https://nyadagbladet.se/vetenskap/svarfryst-fisk-aven-svartinad/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/svarfryst-fisk-aven-svartinad/#respond Wed, 28 Oct 2015 16:00:45 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=23737 Antarktis hav. Foto:
fotospielwiese/CC BY-NC-ND 2.0[/caption] Fiskar som lever i Antarktis har utvecklat förmågan att inte frysa till is i de temperaturer som råder där. Men den förmågan har visat sig vara dubbeleggad. När iskristaller formas i fisken har de visat sig vara svårtinade och håller sig frusna även när man vanligtvis skulle förvänta sig att de smälter, enligt en rapport som publicerats i Proceedings of the National Acadamy of Sciences. De kan visa sig vara första gången man hittar naturlig is som inte smälter i temperaturer sin normala smältpunkt, enligt forskare. Att fiskarna samlar på sig iskristaller i kroppen skulle kunna ha negativa effekter, men några sådana har ännu inte kunnat påvisas. Kristallerna har liknats vid asbest i lungorna eller blodklumpar i hjärnan, och eftersom man hittat många kristaller i fiskars mjältar tror forskare att det finns ett system för att rensa ut dem ur blodomloppet. Det hela ger även ett nytt perspektiv på evolutionen. Anpassning är en fråga om övervägande och kompromisser, och även de mest lyckade anpassningar kan medföra negativa, oavsiktliga förändringar, menar Paul Cziko vid University of Oregon.   Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/svarfryst-fisk-aven-svartinad/feed/ 0 Antarktis ekosystem förändras https://nyadagbladet.se/miljo/antarktis-ekosystem-forandras/ https://nyadagbladet.se/miljo/antarktis-ekosystem-forandras/#respond Tue, 29 Apr 2014 08:50:38 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=17695 Rosshavet kommer att påverkas kraftigt av framtida klimatföränd­ringar, med längre perioder av isfritt öppet vatten. Det kommer att påverka livscykeln hos alla komponenter i ekosystemet, skriver fors-care i en rapport som publicerats i Geophysical Research Letters. Förändrade temperaturer och vindförhållanden kommer att rubba balansen i matkedjan. Alger och krill påverkas, vilket påverkar djur som valar, pingviner och salar som är beroende av dem. – Forskarna har använt sig av en datormodell vid namn Regional Ocean Modeling System som utvärderar havsis, hav, atmosfär och havsbotten, skriver National Science Foundation.   Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/antarktis-ekosystem-forandras/feed/ 0