<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>ansiktsigenkänning &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/ansiktsigenkanning/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 17 Mar 2026 10:56:00 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>ansiktsigenkänning &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>AI pekade ut fel person – oskyldig mormor satt fängslad i 108 dagar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/ai-ansiktsigenkanning-oskyldig-mormor-fangslad/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 17 Mar 2026 11:29:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[ansiktsigenkänning]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[integritet]]></category>
		<category><![CDATA[övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Polisen]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=224450</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Angela Lipps, 50-årig mormor från Tennessee, satt fängslad i 108 dagar för ett brott hon aldrig begick – i en delstat hon aldrig besökt. Det räckte att ett AI-system matchade hennes ansikte mot ett övervakningsklipp. </strong>

<strong>Nyligen lade justitieminister Gunnar Strömmer fram ett förslag om att ge svensk polis exakt samma teknik.</strong>

Den 14 juli 2025 bankade beväpnade US Marshals på dörren till Angela Lipps hem i Tennessee – framför hennes fyra barnbarn. Polisen i Fargo, North Dakota, hade använt AI-ansiktsigenkänning för att identifiera en bedragare som med ett falskt militär-id tagit ut tiotusentals dollar från banker. AI-systemet matchade Lipps mot gärningspersonen – trots att hon aldrig hade satt sin fot i North Dakota.

En detektiv noterade i domstolsdokument att Lipps "tycktes matcha den misstänkta baserat på ansiktsdrag, kroppstyp och frisyr". Ingen från Fargo-polisen kontaktade henne innan gripandet. Ingen kontrollerade om hon faktiskt befunnit sig på brottsplatsen.

— <em>Jag har aldrig varit i North Dakota, jag känner ingen där</em>, berättade hon för den lokala TV-kanalen WDAY News.

Lipps satt häktad i Tennessee i 108 dagar utan att beviljas borgen, i väntan på utlämning. I slutet av oktober 2025 transporterades hon till North Dakota. Först på julafton den 24 december frikändes hon – efter att hennes advokat Jay Greenwood lade fram kontoutdrag som visade att hon befunnit sig i Tennessee, närmare 200 mil bort, vid tiden för bedrägeriet.

Polisen erbjöd henne inte ens hemresa. Lokala advokater och ideella organisationen F5 Project hjälpte henne tillbaka. Under den tiden hade hon förlorat sitt hem, sin bil och sin hund. Ingen har bett om ursäkt.
<h3>Erkänner att tekniken inte räcker</h3>
West Fargo-polisen medgav att "ansiktsigenkänning ensam inte är tillräckligt bevis för att åtala" – men inte förrän en oskyldig kvinna tillbringat månader bakom galler. Fallet är ett av flera dokumenterade fall i USA där AI-ansiktsigenkänning pekat ut fel person och lett till gripanden.

Nätaktivisten KaliTafari formulerade kärnfrågan på plattformen X: "Frågan är vad som händer när AI verkar i massiv skala, bakom sekretessbarriärer där man inte ens kan ifrågasätta resultaten".
<h3>Sverige står på tur</h3>
Trots dokumenterade problem med tekniken <a href="https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/polisens-anvandning-av-ai-for-ansiktsigenkanning-i_hd03150/" target="_blank" rel="noopener nofollow">lade</a> justitieminister Gunnar Strömmer (M) den 3 mars 2026 fram ett lagförslag som föreslår att svensk polis ska få använda AI-ansiktsigenkänning i realtid i offentliga miljöer. Propositionen bereds nu av Justitieutskottet och har ännu inte antagits.

Sverige skulle i så fall bli ett av de första EU-länderna att lagstifta om biometrisk fjärridentifiering i realtid. EU AI Act klassificerar tekniken som "högrisk" och begränsar tillåtna undantag kraftigt. Kritiker pekar på risken för integritetskränkningar, en kyleffekt på demonstrationsrätten och diskriminerande profilering.

Frågan är inte ny. Polismyndigheten använde tidigare tjänsten Clearview AI – en användning som en tillsynsutredning bedömde som "illegitim".

Angela Lipps förlorade 108 dagar av sitt liv. Hennes hem. Hennes hund. Regeringen vill nu ge polisen den teknik som drabbade henne.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Så hamnar din selfie på Discord hos amerikanska myndigheter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/sa-hamnar-din-selfie-pa-discord-hos-amerikanska-myndigheter/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 20 Feb 2026 20:02:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[ansiktsigenkänning]]></category>
		<category><![CDATA[biometri]]></category>
		<category><![CDATA[Discord]]></category>
		<category><![CDATA[FinCEN]]></category>
		<category><![CDATA[integritet]]></category>
		<category><![CDATA[OpenAI]]></category>
		<category><![CDATA[övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Palantir]]></category>
		<category><![CDATA[Persona]]></category>
		<category><![CDATA[Peter Thiel]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=222216</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Du har säkert sett det: du öppnar Discord, Reddit eller Roblox och plötsligt ombeds du ta en selfie för att "verifiera din ålder". Snabbt, smidigt, barnskydd. Du tänker inte så mycket mer på det.</strong>

<strong>Det borde du.</strong>

Företaget som hanterar din åldersverifiering heter <a href="https://withpersona.com" target="_blank" rel="noopener">Persona</a>. Det är ett San Francisco-baserat identitetsverifieringsföretag som används av några av världens största plattformar — Discord, Reddit, Roblox, LinkedIn och ChatGPT — för att kontrollera att du är den du utger dig för att vara.

Den 16 februari <a href="https://vmfunc.gg/blog/persona/" target="_blank" rel="noopener">publicerade</a> säkerhetsforskarna vmfunc, MDL och Dziurwa en omfattande rapport som fått stor uppmärksamhet. De hade hittat hela källkoden för Personas myndighetsdashboard — 53 megabyte fördelat på 2 456 filer — liggande öppet och oskyddade på en statlig FedRAMP-auktoriserad server.

Ingen hackning krävdes. Ingen sårbarhet utnyttjades. Det rörde sig om en utvecklarversion med publikt tillgängliga källkodskartor (source maps) som aldrig stängts av — på en plattform som hanterar identitetsdata åt den amerikanska staten.
<h3>Vad koden avslöjar</h3>
Det som forskarna hittade i källkoden var inte en enkel ålderskontroll.

Systemet innehåller 269 separata verifieringskontroller och bland dessa finns direktrapportering till FinCEN — det amerikanska finansdepartementets enhet mot penningtvätt och finansiella brott — samt till kanadensiska FINTRAC. I koden förekommer interna projektnamn som "SHADOW" och "LEGION".

Selfies som laddas upp vid en rutinkontroll kan enligt rapporten lagras i biometriska ansiktsregister i upp till tre år. Systemet jämför automatiskt fotografier mot databaser med politiker och offentliga personer och genererar en likhetspoäng. En funktion i koden heter bokstavligen "SelfieSuspiciousEntityDetection" — men ingenstans definieras vad som gör ett ansikte "misstänkt".
<blockquote>Samma företag som tar ditt passfoto när du registrerar dig på ChatGPT driver också en myndighetsplattform som lämnar rapporter till FinCEN märkta med kodnamn från underrättelseprogram.</blockquote>
Så sammanfattar forskarna sina fynd.

Oberoende säkerhetsexperter har <a href="https://www.dlnews.com/articles/web3/openai-kyc-provider-persona-accused-of-sharing-users-crypto-addresses-with-fincen/" target="_blank" rel="noopener">bekräftat</a> att forskningen framstår som trovärdig och Tanuki42, en säkerhetsforskare kopplad till incidenthanteringsgruppen SEAL911, konstaterar att de myndighetssystem som rapporten pekar ut existerar och med stor sannolikhet drivs som dedikerad infrastruktur av Persona.
<h3>Thiel-kopplingen</h3>
En detalj som väckt särskild uppmärksamhet är vem som finansierar Persona. Peter Thiels riskkapitalbolag Founders Fund ledde företagets <a href="https://www.prnewswire.com/news-releases/persona-raises-200m-at-2b-valuation-302442649.html" target="_blank" rel="noopener">Series D-runda på 200 miljoner dollar</a>, efter att även ha lett Series C-rundan på 150 miljoner dollar. Det är samme Thiel som grundade Palantir — övervakningsföretaget som levererar analysverktyg till amerikanska ICE, CIA och en rad andra myndigheter.

Det innebär inte att Thiel personligen styr Persona. Men att samma riskkapitalbolag som byggt sin portfölj på övervakningsteknik är den dominerande investeraren bakom ett system som samlar in hundratals miljoner användares biometriska data — via tjänster som Discord och Roblox som huvudsakligen används av ungdomar — väcker frågor.
<h3>VD:n svarar — delvis</h3>
Personas vd, Rick Song, har svarat på kritiken via X (tidigare Twitter), där han <a href="https://piunikaweb.com/2026/02/19/persona-ceo-releases-email-chain-vmfunc/" target="_blank" rel="noopener">publicerade</a> sin mejlkorrespondens med forskarna. Song hävdar att Persona "inte arbetar med någon federal myndighet idag". Han har dock ännu inte bemött de specifika fynden i källkoden — FinCEN-rapporteringen, kodnamnen eller den biometriska lagringen.

"Jag är genuint besviken på hur allt detta har hanterats", skrev Song i ett numera raderat <a href="https://x.com/rickcsong/status/2024430842936987819" target="_blank" rel="noopener">inlägg på X</a>.

Discord, som nyligen introducerade Persona-verifiering för brittiska användare, har redan backat och kallar implementeringen ett "experiment".
<h3>Vad du kan göra</h3>
Om du har använt Discord, Reddit, Roblox eller ChatGPT och blivit ombedd att verifiera din ålder via ett foto eller ID-handling har dina data sannolikt passerat genom Persona.

Inom EU har du enligt GDPR rätt att begära information om vilka uppgifter som lagras om dig — och att kräva radering. Den rätten gäller även biometriska data. Persona erbjuder ett formulär för dataförfrågningar på sin webbplats.

Brittiska <a href="https://www.openrightsgroup.org/press-releases/roblox-reddit-and-discord-users-compelled-to-use-biometric-id-system-backed-by-palantir-co-founder-peter-thiel/" target="_blank" rel="noopener">Open Rights Group</a> har krävt att användare ska kunna välja mellan flera verifieringsleverantörer, att icke-biometriska alternativ ska finnas tillgängliga, och att full transparens ska råda kring vem som behandlar data och hur.

Nästa gång en plattform ber dig ta en selfie "för din säkerhet" — fråga dig vems säkerhet det egentligen handlar om, och om du redan skickat in ditt foto: kolla vilka rättigheter du har.

Det är aldrig för sent att börja skydda det som är ditt.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Discord backar efter avslöjande om massövervakning bakom ålderskrav</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/discord-backar-efter-avslojande-om-massovervakning-bakom-alderskrav/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 20 Feb 2026 11:43:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[ansiktsigenkänning]]></category>
		<category><![CDATA[Discord]]></category>
		<category><![CDATA[integritet]]></category>
		<category><![CDATA[övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Peter Thiel]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=222172</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tre säkerhetsforskare som undersökte programvaran bakom Discords planerade ålderskontroll upptäckte en oskyddad server med ansiktsigenkänning, finansiell rapportering och direktkoppling till amerikanska myndigheter. Discord har meddelat att man inte kommer att använda tjänsten.</strong>

Nyligen meddelade chattappen Discord att alla nya och befintliga användare globalt skulle få åldersanpassade inställningar. Det innebar att användare måste låta Discord <a href="https://nyadagbladet.se/teknik/discord-infor-global-aldersverifiering/" target="_blank" rel="noopener">skanna</a> deras ansikten för att kunna använda plattformen som tidigare.

Säkerhetsforskaren Celeste, som använder pseudonymen vmfunc, var övertygad om att det skulle finnas sätt att kringgå systemet. Tillsammans med två andra forskare började hon undersöka Persona – det San Francisco-baserade företag som Discord skulle använda för att kontrollera användares identitet.

Det de hittade var något helt annat: en oskyddad server med 2 456 öppet tillgängliga filer som avslöjade omfattningen av Personas övervakning, rapporterar nyhetssajten <a href="https://www.therage.co/persona-age-verification/" target="_blank" rel="nofollow noopener">The Rage</a>.
<h3>Från ålderskontroll till massövervakning</h3>
Persona Identity är ett företag backat av techmogulen <a href="https://nyadagbladet.se/analys/bilderberg-profilen-bakom-trump-och-techganget/" target="_blank" rel="noopener">Peter Thiel</a>, känd som medgrundare av PayPal och grundare av övervakningsföretaget Palantir Technologies. Persona värderas till 2 miljarder dollar och används av bland andra OpenAI, Roblox och elsparkcykelföretaget Lime.

Men bortom enkel åldersverifiering visade den läckta koden att Persona gör mycket mer. Programmet jämför användares selfies mot bevakningslistor, letar efter kopplingar till terrorism och spionage i medierapportering, och märker rapporter med kodnamn från aktiva underrättelseprogram.

När en användare verifierar sin identitet med Persona utför programvaran 269 olika kontroller. Den genomsöker internet och myndighetskällor efter potentiella matchningar. Användarens IP-adress, telefonnummer, namn, ansikte och till och med bakgrunden i selfies analyseras och sparas i upp till tre år.

Programvaran flaggar användare som "misstänkta" baserat enbart på deras ansikten, skriver forskarna. Detta kan vara farligt, särskilt som Personas programvara enligt uppgift har gjort stora misstag när den försökt uppskatta användares ålder tidigare.
<h3>Koppling till amerikanska myndigheter</h3>
Från den läckta koden, som nu tagits bort, hittade forskarna också en parallell version av systemet kallad "withpersona-gov.com". Den är godkänd av amerikanska federala myndigheter för att hantera känslig information.

Koden visar att systemet kan utföra finansiella kontroller, inklusive kontroller mot sanktionslistor och kryptovaluta-aktivitet. Det finns också ett gränssnitt för att rapportera misstänkt aktivitet direkt till amerikanska och kanadensiska myndigheter.

Den exponerade domänen "openai-watchlistdb.withpersona.com" tyder på att OpenAI skapat en intern databas för Persona-kontroller som omfattar alla OpenAI-användare.

"De använde snabbt denna möjlighet för att gå från att jämföra användare mot en enskild federal bevakningslista, till att själva skapa bevakningslistan över alla användare", skriver forskarna.
<h3>"Gör internet mindre säkert"</h3>
Forskarna pekar också på möjliga kopplingar till Fivecast ONYX, en AI-driven övervakningsplattform som amerikanska gränsmyndigheten ICE köpte för 4,2 miljoner dollar 2023 – samma år som Personas nu läckta tjänst började användas.

— <em>Du gör internet mindre säkert, inte säkrare</em>, säger Celeste till The Rage.

Forskarna förklarar att vanliga användare inte kommer att kunna kringgå dessa system, medan kriminella alltid kommer att hitta sätt att utnyttja dem.

— <em>Staten vill se allt. Företagen vill se allt. Och de har lärt sig att samarbeta</em>, säger Celeste.

På måndagen meddelade Discord att man inte kommer att gå vidare med Persona för identitetsverifiering, men gav ingen förklaring till beslutet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Polisen kartlade medborgare med AI-teknik</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/polisen-kartlade-medborgare-med-ai-teknik/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/polisen-kartlade-medborgare-med-ai-teknik/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 11 Jan 2024 06:12:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[ansiktsigenkänning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=169862</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Brittisk polis har i hemlighet genomfört hundratals ansiktsigenkänningssökningar med hjälp av Storbritanniens databas med över 46 miljoner passinnehavare. </strong>

<strong>Medborgarrättsgruppen Big Brother Watch kallar utvecklingen ”djupt oroande" och pekar på att "det inte finns någon tydlig rättslig grund för denna integritetskränkande teknik".</strong>

Redan förra året tog polisminister Chris Philip upp möjligheterna för polisen att få tillgång till databasen över brittiska passinnehavare så att de kunde använda ansiktsigenkänningsteknik för att identifiera misstänkta för bland annat inbrott, stölder och snatterier, rapporterar The Telegraph.

I verkligheten har dock AI-tekniken i hemlighet redan använts för detta ändamål sedan 2019 eller tidigare och minst 300 gånger har passdatabasen sökts igenom bara under de första nio månaderna av 2023.

Avslöjandet har lett till hård kritik från flera medborgarrättsgrupper och parlamentsledamöter som oroar sig över vilka konsekvenser denna typ av sökningar får för dataskyddet och medborgarnas integritet. Den tidigare kabinettministern David Davis menar också att det inte finns ”någon uttrycklig rättslig grund” för att överhuvudtaget använda ansiktsigenkänningsteknik i Storbritannien.

<em>– Uppgifterna i både den brittiska passdatabasen och immigrationsdatabasen tillhandahölls inte för dessa ändamål, Att polisen agerar på det här sättet undergräver datarelationen mellan medborgaren och staten. Åtminstone bör underhuset informeras om exakt vem som godkände detta och vem som utförde det</em>, <a href="https://www.yahoo.com/news/exclusive-police-secretly-conducting-facial-210000089.html?guccounter=1" target="_blank" rel="nofollow noopener">kommenterar</a> han.
<h3>"Riskerar allmänhetens förtroende"</h3>
Tony Porter, den tidigare kommissionären för övervakningskameror, anser att det är "problematiskt" att passinnehavares data söktes av polisen utan deras kännedom eller samtycke till att de skulle användas för ett sådant ändamål.

<em>– Det andra som är problematiskt är att regeringen har lovordat vikten av transparens. De borde gå ut med hur och varför det är legitimt, annars riskerar de att förlora allmänhetens förtroende</em>, säger Porter.

Med ansiktsigenkänningsteknik kan polisen använda bilder från källor som övervakningskameror eller mobiltelefoner - även sådana som är suddiga eller delvis dolda - och söka efter matchningar i en databas över potentiella misstänkta.

Användningen av tekniken har ökat kraftigt under de senaste åren, och polismyndigheterna gör redan tusentals sökningar varje år med hjälp av Police National Database, som innehåller omkring 16 miljoner bilder på personer som har gripits, inklusive hundratusentals som aldrig åtalades eller frikändes från brott.
<h3>Regeringen vägrar backa</h3>
I december framkom det att polisen också snart skulle kunna söka i en databas över Storbritanniens 50 miljoner körkortsinnehavare, enligt en ny lag som är på väg genom parlamentet.

Madeleine Stone från medborgarrättsgruppen Big Brother Watch kallar utvidgningen av AI-övervakningen för ”djupt oroande” och menar att det ”inte finns någon tydlig rättslig grund för denna integritetskränkande teknik”.

Den brittiska regeringen står dock på sig och säger sig vara ”fast beslutna att se till att polisen har de verktyg och den teknik de behöver för att lösa och förhindra brott”.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/polisen-kartlade-medborgare-med-ai-teknik/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fler butiker i Storbritannien övervakar sina kunder</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/fler-butiker-i-storbritannien-overvakar-sina-kunder/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/fler-butiker-i-storbritannien-overvakar-sina-kunder/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 20 Sep 2023 05:32:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[ansiktsigenkänning]]></category>
		<category><![CDATA[övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=160111</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I Storbritannien använder sig allt fler butiker av ansiktsigenkänning för att hindra och förebygga snatteri. Trots utökad övervakning de senaste åren har dock landet sett en ökning av snatterier i butikerna.</strong>

Sedan några år tillbaka har techföretaget Facewatch implementerat sin ansiktsigenkänningsteknik i åtskilliga brittiska butiker i syfte att minska stöld och snatteri. Kameror som är installerade i butikerna skannar av alla kunders ansikten mot en databas med tidigare ertappade snattare.

Om ett ansikte blir "matchat" i databasen kommer butiken att få en tyst varning utfärdad med bild på personens ansikte. Med hjälp av den kan personal sedan lättare hålla koll på potentiella tjuvar.

– <em>Vår teknik gör det möjligt för (butiker) att göra det de alltid har gjort, men på ett ganska ineffektivt sätt genom att försöka förlita sig på mänskligt minne</em>, säger Simon Gordon, verkställande direktör för Facewatch, till brittiska <a href="https://www.telegraph.co.uk/business/2023/09/17/facial-recognition-scanning-shoppers-faces-project-pegasus/" target="_blank" rel="nofollow noopener">The Telegraph</a>.

De senaste fyra åren har företaget fördubblats i storlek och lanserat sin teknik i hundratals brittiska affärer. Utanför varje butik med tekniken finns en varningsskylt gällande ansiktsigenkänning och Gordon menar att snatterierna minskat i butikerna sedan tekniken infördes.
<h3>Under utredning</h3>
Tekniken har dock varit under utredning av den brittiska tillsynsmyndigheten för integritetsskydd (ICO) där man kom fram till att företagets verksamhet var lagenlig, men att det ändå fanns "problemområden". Bland annat handlade det om att man samlade in för mycket uppgifter om personerna som fångades av kamerorna, något företaget hävdar att man åtgärdat.

Vidare uppges CCTV-kamerorna enligt The Telegraph vara ett orosmoment då de kommer från företaget Hikvision, ett kinesiskt företag som blivit förbjudet i USA på grund av att man ska ha tillhandahållit säkerhet kring läger för uiguriska muslimer i Xinjiang. Brittiska regeringen har förbjudit dessa kameror att användas vid "känsliga områden", vilket några av butikerna tagit fasta på även om de fortfarande används i vissa fall.

Gordon menar dock att "vanliga" kunder inte kommer att bli övervakade med tekniken, utan att det är "fullständigt nonsens".

– <em>Det vi gör är att stärka butiksägarnas förmåga att försöka förhindra brott i sin butik.</em>

Nya siffror visar att mer övervakning inte stoppat snatterier i Storbritannien, utan att de under det senaste året ökat med 22 procent. Även våld mot personal har nästan dubblerats de senaste tre åren.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/fler-butiker-i-storbritannien-overvakar-sina-kunder/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Här är den kinesiska regimens eget &#8221;Skynet&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/har-ar-den-kinesiska-regimens-eget-skynet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/har-ar-den-kinesiska-regimens-eget-skynet/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 19 Nov 2022 12:34:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[ansiktsigenkänning]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[massövervakning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=137159</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Kommunistregimen i Kina har en lång historia av olika försök att kontrollera och övervaka sina medborgare. Under tidigt 2010-tal började man kombinera mer gammaldags fysisk övervakning med modern digital massövervakning för att hålla befolkningen i schack.</strong>

<strong>Det kinesiska övervakningssystemet kallas för Skynet – ett namn som i Väst främst förknippas med det ondskefulla AI-drivna datornätverket i Terminator-filmerna som vill förgöra mänskligheten.</strong>

Redan 2018 skröt Kinas största propagandakanal, Folkets Dagblad, om att ansiktsigenkänningstekniken som tagits fram kan ”scanna av” Kinas cirka 1,4 miljarder människor på bara en sekund och att tekniken idag redan används i 16 kinesiska städer och provinser – i syfte att bekämpa brottsligheten och öka säkerheten.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">'Sky Net', a facial recognition system that can scan China's population of about 1.4 billion people in a second, is being used in 16 Chinese cities and provinces to help police crack down on criminals and improve security. <a href="https://t.co/B7xaKRSatn">pic.twitter.com/B7xaKRSatn</a></p>
— People's Daily, China (@PDChina) <a href="https://twitter.com/PDChina/status/978444380066390016?ref_src=twsrc%5Etfw">March 27, 2018</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Det vänsterpopulistiska magasinet Vice har i ett reportage också tidigare granskat Kinas övervakningsapparat och konstaterade 2018 att kameror utrustade med ansiktsigenkänningsteknologin användes bland annat för att kartlägga invånarna och kontrollera vem som begick även triviala förseelser som att gå mot röd gubbe.

I reportaget noterar kamerorna bland annat en bild på en människas ansikte och identifierar personen i regeringens digitala databas om den går mot röd gubbe. Sedan hängs personen ut med namn och bild på officiella kinesiska kanaler – så att förbrytaren ska skämmas.

Den dyra och avancerade teknologin har dock inte bara tagits fram för att ta fast kineser som bryter mot trafikregler. Ansiktsigenkänningstekniken har börjat användas lite överallt i kommunistdiktaturen – bland annat i snabbmatsrestaurangers betalstationer och offentliga toaletter.

Innan hon går in på toaletten scannar reportern Elle Reeve sitt ansikte i maskinen – varpå hon tilldelas en viss mängd toalettpapper. När hon försöker göra samma sak igen deklarerar maskinen att hon redan har använt tjänsten och måste vänta innan hon får använda toaletten igen.

<strong>Medborgare övervakas i sina hem</strong>

Teknologin används även hos företag och på offentliga institutioner och gör det möjligt att dörrar öppnas enbart för ”godkända” personer – medan individer vars ansikten inte finns med i databasen inte släpps in. På detta sätt kan företagen också kontrollera exakt när de anställda anländer till arbetsplatsen och när de lämnar.

På många ställen kan kineser också betala ”med sina ansikten” istället för att använda kort eller kontanter och bli avscannade istället för att visa en fysisk id-handling.

Tekniken används också för masskontroll av befolkningen, bland annat genom att kartlägga ovanlig aktivitet i folksamlingar, om en person befunnit sig i en folksamling ovanligt länge eller på andra sätt beter sig avvikande i relation till övriga – så att myndigheterna snabbt kan agera mot personen.

Reeve besöker även ett bostadsområde som kontrolleras av den kinesiska staten där boende och besökare måste visa sina ansikten för de AI-styrda kamerorna för att bli insläppta i husen och där varje dörr är kopplad till en kamera.

<em>– Vi kan se hur ofta de boende kommer och lämnar sina hem och hur ofta icke registrerade personer kommer och går,</em> berättar bostadsförvaltaren Sun Yuhong och förklarar vidare att man varje månad skriver en rapport över de boendes aktiviteter och rörelsemönster och lämnar över denna till de högre cheferna.

<em>– Det finns många fler funktioner, men någon i min position kan inte avslöja för mycket för dig, jag hoppas du förstår,</em> fortsätter han.

<strong>Inspireras av ondskefull film-AI
</strong>

Alla kineser över 16 år är tvungna att ha ett statligt id-kort. Den kinesiska regimen håller enligt Vice nu på att, tillsammans med olika techbolag, digitalisera all denna information så att den kan användas inom många fler områden.

Xie Yininan, vice president och talesman för MEGVII technology som tagit fram övervakningssystemet Skynet berättar att ”The Terminator” är grundarens favoritfilm och att det är därför man valt namnet. Han bedyrar dock att det kinesiska Skynet till skillnad från sin namne inte vill utplåna mänskligheten utan ”skapa någonting bra” istället.

<em>– Allting som händer i offentligheten kan spelas in. Vi kan veta exakt vad som händer varje sekund i alla stadens hörn, konstaterar han och visar hur man i realtid kan analysera vilka människor som rör sig i tunnelbanesystemet.</em>

Skynet kan bland annat se vilka ansikten som befinner sig på en viss plats och sedan automatiskt jämföra dessa med landets databas över dömda brottslingar på flykt och enligt Yininan har över 3000 brottslingar gripits på detta sätt bara på ett års tid.

När han får frågan hur han tror att framtiden ser ut hänvisar han till den dystopiska tv-serien Black Mirror där alla människor har ett socialt kreditpoäng som kan höjas eller sänkas beroende på vad de gör och där alla också kan se hur många poäng alla andra har.

<em>– Kanske är det framtiden.
</em>

Trots att Reeve påpekar att det är en ”skräckserie” står Skynet-grundaren fast vid att det kanske är så framtiden kommer att se ut.

<em>– Jag tror att alla har sina sociala poäng.</em>

<strong>Tekniken sprider sig</strong><em>
</em>

Implementeringen av det kinesiska sociala värderingssystemet har dock redan idag påbörjats och kineser med låga poäng får inte längre åka tåg eller flygplan och kan mista tillgången till olika förmåner och nödvändiga samhällsfunktioner.

Inhemska kritiker pekar på att det finns stora risker med tekniken och att den kinesiska lagstiftningen inte tar hänsyn till medborgarnas integritet och riskerar att missbrukas.

Kina är inte heller det enda land där ansiktsigenkänningstekniken införs. På en flygplats i Dubai planerade man redan 2018 att bygga ”virtuella akvarium” där AI-styrda kameror scannar av resenärernas ansikten och i Europa testas teknologin inom flera områden – från tågstationer till distanskurser på nätet.

I USA storsatsar privata företag på att teckna regeringskontrakt med den avancerade teknologin och hoppas att polis och militär ska börja använda denna på bred front i sitt arbete, exempelvis i form av avancerade kroppskameror.

https://www.youtube.com/watch?v=CLo3e1Pak-Y

<em>– Jag ser framtiden och den skrämmer mig</em>, konstaterar juridikprofessorn Andrew Guthrie Ferguson och menar vidare att AI-teknologin kommer att förändra relationen mellan medborgare och stat.

<em>– En av de öppna frågorna blir. Vem äger den här datan?</em> frågar han sig och pekar på att den information som samlas in genom övervakningsteknologin är mycket dyrbar och att det finns aktörer som vill använda den för monetära och andra syften.

Han betonar att övervakningsteknologin som redan implementerats i Kina fungerar och att samma teknologi i framtiden kan komma att införas även i USA framöver samt att det finns få inbyggda mekanismer för att skydda medborgarna mot utvecklingen.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/har-ar-den-kinesiska-regimens-eget-skynet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>6</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Forskarnas larm: &#8221;Ansiktsigenkänning strider mot mänskliga rättigheter&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/forskarnas-larm-ansiktsigenkanning-strider-mot-manskliga-rattigheter/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/forskarnas-larm-ansiktsigenkanning-strider-mot-manskliga-rattigheter/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 03 Nov 2022 05:34:08 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[ansiktsigenkänning]]></category>
		<category><![CDATA[polis]]></category>
		<category><![CDATA[Storbritannien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=136064</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I en ny studie slår forskare vid Cambridge University i Storbritannien fast att polisens användning av ansiktsigenkänning strider mot mänskliga rättigheter och bör bannlysas om man vill upprätthålla dessa i landet.
</strong>

Det var under 2017 som polisen i Storbritannien gjorde sitt <a href="https://www.engadget.com/2017-06-06-uk-police-arrest-automatic-facial-recognition.html" target="_blank" rel="noopener">första</a> ingripande med hjälp av ansiktsigenkänning och man har sedan dess fortsatt att experimentera med denna teknik inom brottsbekämpning. Ett sätt som används är att man kopplar allmänna kameror till databaser som innehåller bilder på flera människor, där man sedan ska kunna koppla ansikten från kamerorna på gatorna till databasbilderna.

Nu <a href="https://www.cam.ac.uk/research/news/uk-police-fail-to-meet-legal-and-ethical-standards-in-use-of-facial-recognition" target="_blank" rel="noopener">fastslår</a> dock forskare vid universitetet i Cambridge att den ansiktsigenkänning brittiska polisen använder sig av på allmänna platser strider mot etisk standard och mänskliga rättigheter.

I studien har man tittat på tre utplaceringar av kameror och kommit fram till att alla tre misslyckas med att möta inte bara etiska krav utan även rent juridiska. Samtidigt menar man att polisen undanhåller hur man använder informationen samt att polisen heller inte hålls ansvarig för de eventuella skador teknologin kan åstadkomma.

– <em>Polisstyrkan är inte nödvändigtvis ansvariga eller hålls ansvariga för skador orsakade av ansiktsigenkänningsteknik</em>, menar huvudförfattaren Evani Radiya-Dixit.

Forskarna slår också fast att användningen av ansiktsigenkänning inom polisen bör bannlysas helt om man vill uppnå fullödiga mänskliga rättigheter i Storbritannien.

– <em>För att skydda mänskliga rättigheter och förbättra ansvarsskyldigheten i hur teknik används måste vi fråga vilka värderingar vi vill införliva i tekniken</em>, menar Radiya-Dixit.

I Sverige fick Polismyndigheten <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/ansiktsigenkanning-far-anvandas-for-att-utreda-brott/" target="_blank" rel="noopener">godkänt</a> att använda sig av ansiktsigenkänning vid brottsbekämpning under 2019. Dock tvingades myndigheten betala en sanktionsavgift på 2,5 miljoner kronor efter att ha brutit mot brottsdatalagen. Integritetsmyndigheten slog då fast att man <a href="https://nyadagbladet.se/it-overvakning/polisen-anvande-kontroversiell-ansiktsigenkannings-app-far-bota-25-miljoner/" target="_blank" rel="noopener">använt</a> sig av den kontroversiella och integritetskränkande appen Clearview AI, något som inte var tillåtet. Appen är exempelvis olaglig i Kanada.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/forskarnas-larm-ansiktsigenkanning-strider-mot-manskliga-rattigheter/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Apple Face ID fungerar nu med mask</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/apple-face-id-fungerar-nu-med-mask/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/apple-face-id-fungerar-nu-med-mask/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 14 May 2022 06:12:12 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[ansiktsigenkänning]]></category>
		<category><![CDATA[ansiktsmask]]></category>
		<category><![CDATA[Apple]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=122990</guid>

					<description><![CDATA[<b>Apples senaste iOS-uppdatering tillåter användandet av Face ID trots att man bär munskydd. Svenska elever kommer snart att behöva identifiera sig med ansiktsigenkänning för digitala prov, och polisen använder sig av ansiktsigenkänningsteknik för identifiering av brottslingar.</b>

<b>Utvecklarna i Silicon Valley slipper samtidigt tekniken efter att San Francisco förbjudit den.
</b>

I mitten av mars släppte <a href="https://support.apple.com/sv-se/HT212788" target="_blank" rel="noopener">Apple</a> version 15:4 av sitt operativsystem IOS, vilket är en av de största uppdateringarna som gjorts av systemet. Den nya versionen gör det nu möjligt för användare att använda Face ID även om man bär mask. Detta innebär att programvaran känner igen en person som döljer stora delar av ansiktet och snabbt och lätt kan låsa upp telefonen samt öppna funktioner som Apple Pay och automatiskt skriva in lösenord utan att innehavaren behöver ta av sig munskyddet.

I Sverige planerar Stockholm stad att implementera biometri bland annat genom ansiktsigenkänning vid identifiering av elever som ska skriva digitala prov, rapporterar <a href="https://computersweden.idg.se/2.2683/1.765129/elevers-ansikten-kan-identifiera-vid-digitala-prov--stockholm-testar-biometri" target="_blank" rel="noopener">IDG.se</a>. Elever kan också bli tvungna att använda sig av ansiktsigenkänning för att logga in i systemet och komma åt sina prov. Om testerna uppfyller kraven är målet att tekniken skall börja användas redan 2024. Man hoppas att testerna ska vara klara före jul 2022.<span class="Apple-converted-space"> </span>

Även polisen har börjat använda sig av program som gör det möjligt att identifiera personer med hjälp utav ansiktsigenkänningsteknik. Skattefinansierade Sveriges Radio <a href="https://sverigesradio.se/artikel/polisen-tar-till-specialteknik-efter-upploppen" target="_blank" rel="noopener">rapporterade</a> nyligen om hur polisen använde sig utav tekniken för att identifiera personer som deltog i upploppen i Norrköping, Linköping, Örebro, Rinkeby och Malmö i april. Programmet som polisen använde sig utav sägs gå igenom filmer som tagits från helikoptrar, drönare, kroppskameror och videoklipp som allmänheten skickat in. Mer än 40 personer har kunnat identifierats med hjälp av denna ansiktsigenkänningsteknik. Polisen fick tillstånd redan i augusti 2020 av Integritetsskyddsmyndigheten, dåvarande Datainspektionen, att använda ansiktsigenkänning i brottsutredningar. <span class="Apple-converted-space"> </span>

<b>När stora delar av världen</b> implementerar ansiktsigenkänning vars teknik utvecklas i Silicon Valley, San Francisco, USA, går dock staden själv emot denna typ av teknik. Lokala myndigheter såsom kollektivtrafik och polis har inte fått använda sig utav ansiktsigenkänningsteknik sedan ett förbud mot detta <a href="https://www.aljazeera.com/news/2019/5/15/san-francisco-first-us-city-to-ban-facial-recognition-by-police" target="_blank" rel="noopener">röstades</a> igenom i maj 2019. Flertalet av de <a href="https://www.mobicip.com/blog/silicon-valley-leaders-restrict-their-childrens-phone-usage-so-should-you" target="_blank" rel="noopener">barn</a> och ungdomar, vars föräldrar arbetar med systemutveckling för de stora techbolagen, får inte lov att använda smartphones.<span class="Apple-converted-space"> </span>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/apple-face-id-fungerar-nu-med-mask/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sydkoreas massövervakning ska kartlägga &#8221;coronaförbrytare&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/sydkoreas-nya-massovervakning-ska-kartlagga-coronaforbrytare/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/sydkoreas-nya-massovervakning-ska-kartlagga-coronaforbrytare/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 14 Dec 2021 11:23:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[ansiktsigenkänning]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[massövervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Sydkorea]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=113612</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sydkorea kommer snart att lansera ett ”pilotprojekt” där man med hjälp av artificiell intelligens, teknik för ansiktsigenkänning och tusentals övervakningskameror ska kontrollera sin befolkning, spåra smittspridningen och se till att medborgarna bär ansiktsmasker.</strong>

Den statsfinansierade övervakningen ska först implementeras i staden Bucheon – en av Sydkoreas mest tätbefolkade städer och förväntas vara på plats redan i januari.

Systemet använder AI-algoritmer och ansiktsigenkänningsteknologi för att analysera övervakningsfilmer från fler än 10 820 CCTV-kameror och ska användas för att ”spåra” påstått infekterade personers rörelsemönster, alla de har haft kontakt med och huruvida medborgarna bär ansiktsmasker eller inte.

Under coronarepressionen har regeringar runt om i världen börjat använda ny och kontroversiell teknologi och i många fall luckrat upp eller förändrat sin lagstiftning så att ansiktsigenkänningsteknologin ska kunna användas för att kartlägga påstådda coronasmittade medborgare, skriver <a href="https://www.reuters.com/world/asia-pacific/skorea-test-ai-powered-facial-recognition-track-covid-19-cases-2021-12-13/?utm_source=twitter&#38;utm_medium=Social" target="_blank" rel="noopener">Reuters</a>.

En tjänstemän i Bucheon säger till nyhetsbyrån att övervakningssystemet kommer att kunna ”avlasta” de människor som redan är anställda för att kartlägga smittade i staden och att övervakningsarbetet kommer att bli mer effektivt och pricksäkert.

Det kan nämnas att Sydkorea redan nu har ett högteknologiskt övervakningssystem och att man samlar in data från medborgarnas kortköp, var mobiltelefoner befinner sig och övervakningsbilder från uppsatta kameror. Med det nya systemet kan man dock automatisera övervakningen och minska den mänskliga inblandningen.

<em>– Ibland tar det timmar att analysera en enda övervakningsfilm. Visuell igenkänningsteknologi möjliggör att den analysen sker på ett ögonblick</em>, säger Bucheons borgmästare Jang Deog-cheon.

<strong>Ett annat skäl till</strong> att den nya massövervakningen ska införas är att covid-smittade patienter anklagas för att ljuga om sina aktiviteter och var de befunnit sig, hävdar man.

Det nya systemet kan övervaka tio personer på lika många minuter och det är ännu oklart om den nya övervakningsteknologin kommer att införas i hela Sydkorea framöver.

Människorättsaktivister och organisationer är djupt kritiska till den väg Sydkorea valt och man menar att Sydkorea håller på att förvandlas till ett totalitärt övervakningssamhälle där medborgarnas hela liv kartläggs.

<em>– Det är helt fel att övervaka och kontrollera allmänheten via övervakningskameror genom att använda skattebetalarnas pengar och utan allmänhetens godkännande</em>, konstaterar Park Dae-chul från oppositionspartiet People Power Party.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/sydkoreas-nya-massovervakning-ska-kartlagga-coronaforbrytare/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Facebook raderar allt inom ansiktsigenkänning</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/facebook-raderar-allt-inom-ansiktsigenkanning/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/facebook-raderar-allt-inom-ansiktsigenkanning/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 04 Nov 2021 13:01:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[ansiktsigenkänning]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Facebook]]></category>
		<category><![CDATA[Meta]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=110913</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Techjätten meddelar nu att man beslutat ta bort funktionen ansiktsigenkänning och raderar all data kring detta. Initiativet tros vara relaterat till att EU gått ut med ett lagförslag gällande förbud för privata databaser att använda ansiktsigenkänning, vilket dock inte är något som techjätten kommenterar.
</strong>

Ansiktsigenkänning är en valfri inställning som man haft under en period Facebook och som går under namnet Meta,. Den kan man som användare aktivera för att sedan exempelvis bli notifierad om någon användare lägger upp bilder eller om någon skulle skapa ett falskt konto med någon användares bilder.

Nu har den kritiserade techjätten beslutat att avveckla hela funktionen samt radera all data. All relaterad data kommer därför att raderas permanent inom de närmsta veckorna meddelar man, vilket rör sig om data från över en miljard användare.

Samtidigt pågår en större debatt inom EU angående artificiell intelligens och ansiktsigenkänning. Nyligen antogs ett <a href="https://www.politico.eu/article/european-parliament-ban-facial-recognition-brussels/" target="_blank" rel="noopener">resolutionsförslag</a> där man vill förbjuda privata databaser med data för ansiktsigenkänning, ett förslag som dock inte är bindande.

Däremot är detta ingenting som Facebook nämner som anledning till borttagandet av deras ansiktsigenkänning, utan man menar att det istället handlar om den oro samhället hyser för denna typ av teknik.

”<em>Det finns många farhågor om ansiktsigenkänningsteknikens plats i samhället, och tillsynsmyndigheter håller fortfarande på att tillhandahålla en tydlig uppsättning regler som styr användningen av den. Mitt i denna pågående osäkerhet anser vi att det är lämpligt att begränsa användningen av ansiktsigenkänning till en snäv uppsättning användningsfall</em>,” <a href="https://about.fb.com/news/2021/11/update-on-use-of-face-recognition/" target="_blank" rel="noopener">skriver</a> AI-chefen Jerome Pesenti.

Företagets vd Mark Zuckerberg gick under förra veckan <a href="https://about.fb.com/news/2021/10/facebook-company-is-now-meta/" target="_blank" rel="noopener">ut</a> med att Facebook, tillsammans med de andra relaterade plattformar numera kommer ligga under mediekoncernen Meta.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/facebook-raderar-allt-inom-ansiktsigenkanning/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
