<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>anorexi &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/anorexi/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 15 May 2026 07:23:18 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>anorexi &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Nya studier pekar på fler effekter av psilocybin</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/nya-studier-psilocybin-effekter/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 15 May 2026 08:01:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[anorexi]]></category>
		<category><![CDATA[Australien]]></category>
		<category><![CDATA[depression]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[läkemedel]]></category>
		<category><![CDATA[Psilocybin]]></category>
		<category><![CDATA[Psykedelika]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230324</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Forskningen om psilocybin, den psykedeliska substansen i så kallade magiska svampar, fortsätter att växa. Två nya studier pekar på möjliga effekter både på hjärnans nervbanor och vid behandling av kokainberoende – men forskarna betonar att resultaten behöver bekräftas i större studier.</strong>

Psilocybin är narkotikaklassat i Sverige och svampar som innehåller ämnet är olagliga att plocka, odla eller inneha. Sedan 2024 omfattas även sporer av förbudet, <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/beslag-av-psykedelisk-svamp-i-tullen-har-okat-kraftigt-efter-nya-lagen" target="_blank" rel="noopener nofollow">enligt</a> skattefinansierade kanalen SVT. Samtidigt har substansen blivit föremål för ett växande internationellt forskningsintresse, framför allt inom psykisk ohälsa och beroendeproblematik.

Forskare har i en studie i <em>Nature Communications</em> <a href="https://www.nature.com/articles/s41467-026-71962-3" target="_blank" rel="noopener nofollow">undersökt</a> hur en hög dos psilocybin påverkade hjärnan hos 28 friska försökspersoner. Deltagarna fick först en mycket låg dos på ett milligram psilocybin och en månad senare en dos på 25 milligram. Forskarna använde EEG, fMRI och DTI för att mäta hjärnaktivitet och möjliga anatomiska förändringar före och efter behandlingen.

Resultaten visade akuta förändringar i hjärnans aktivitet under själva rusupplevelsen. En månad efter den högre dosen såg forskarna också förändringar i vissa nervbanor mellan pannloben och djupare hjärnstrukturer. Studien beskrivs som explorativ och hypotesgenererande, vilket innebär att resultaten inte bör tolkas som färdiga kliniska bevis.

— <em>Det är anmärkningsvärt att se möjliga anatomiska förändringar i hjärnan en månad efter en enda dos av ett läkemedel. Vi vet ännu inte vad dessa förändringar innebär, men vi noterar att deltagarna i denna studie överlag uppvisade positiva psykologiska förändringar, bland annat förbättrat välbefinnande och mental flexibilitet</em>, säger professor Robin Carhart-Harris, neurolog vid University of California i San Francisco, till <a href="https://www.theguardian.com/science/2026/may/05/magic-mushrooms-psychedelic-changes-brain-anatomy-psilocybin" target="_blank" rel="noopener nofollow"><em>The Guardian</em></a>.
<h3>Lovande resultat vid kokainberoende</h3>
En annan studie, publicerad i <em>JAMA Network Open</em>, har <a href="https://www.uab.edu/news/research-innovation/psilocybin-proves-promising-treatment-for-cocaine-use-disorder-according-to-uab-study" target="_blank" rel="noopener nofollow">undersökt</a> psilocybin som möjlig behandling vid kokainberoende. Studien genomfördes vid University of Alabama at Birmingham och omfattade 40 deltagare med kokainberoende som ville sluta.

Deltagarna fick antingen en dos psilocybin eller placebo i kombination med kognitiv beteendeterapi före och efter behandlingstillfället. Efter 180 dagar hade psilocybingruppen fler kokainfria dagar, större sannolikhet för full avhållsamhet och lägre risk för återfall jämfört med placebogruppen.

Bland dem som kunde följas upp efter 180 dagar var 30 procent i psilocybingruppen helt avhållsamma från kokain, jämfört med ingen i placebogruppen, enligt forskarna. Inga allvarliga biverkningar rapporterades, men tillfälligt förhöjt blodtryck förekom.

Forskarna lyfter samtidigt flera begränsningar. Studien var liten, studiens huvudförfattare var också den terapeut som behandlade patienterna och det går inte att helt skilja effekten av psilocybin från psykoterapins effekter. Större och mer standardiserade studier behövs därför innan behandlingen kan bedömas som etablerad.
<h3>Växande forskningsfält</h3>
Psilocybin har tidigare studerats vid bland annat depression, PTSD, ångest, alkoholberoende och rökavvänjning. Forskare har beskrivit en möjlig mekanism där substansen tillfälligt ökar hjärnans flexibilitet och därmed kan hjälpa patienter att bryta fastlåsta tanke- och beteendemönster.

Forskare vid Lunds universitet <a href="https://nyadagbladet.se/vetenskap/sverige-forst-i-varlden-med-psykedelika-mot-anorexi/" target="_blank" rel="noopener">startade</a> 2025 en pilotstudie där psilocybin testas på unga patienter med anorexia nervosa – enligt universitetet den första studien i sitt slag i världen. Pilotstudien omfattar 40 patienter och resultaten väntas i slutet av 2027.

Den vetenskapliga utvecklingen sker parallellt med att lagstiftningen förändras. I Australien <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/australien-godkanner-psykedeliska-amnen-som-lakemedel/" target="_blank" rel="noopener">godkändes</a> 2023 psilocybin och MDMA för vissa medicinska behandlingar, bland annat vid behandlingsresistent depression och PTSD, under kontrollerade former och med särskilt godkända psykiatriker.

Utvecklingen går snabbt, men det råder fortfarande stora skillnader mellan forskning, klinisk behandling och lagstiftning.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tarmflora från donatorer kan hjälpa anorexipatienter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/tarmflora-fran-donatorer-kan-hjalpa-anorexipatienter/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 17 Feb 2026 14:05:54 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[anorexi]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk ohälsa]]></category>
		<category><![CDATA[tarmflora]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=221773</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En sjuk tarmflora kan påverka både kroppen och psyket – nu kan en ny behandling bli aktuell för patienter som lider av anorexi. I en studie har anorexipatienter fått "byta ut" sin sjuka tarmflora mot en frisk med hjälp av kapslar från en donator.</strong>

Idag uppskattas omkring 200 000 personer i Sverige lida av någon form av ätstörning, även om man tror att mörkertalet är betydligt större. Antalet fall tycks inte heller minska i samhället utan snarare öka – inte minst hos barn och unga.

Exempelvis ser Bris en <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/fler-barn-sokte-stod-for-atstorningar-under-jullovet/" target="_blank" rel="noopener">alarmerande</a> trend där fler barn kontaktar organisationen om ätstörningar. Detta är också något som syns inom barnpsykiatrin, bland annat i Västernorrland.
<h3>Tarmfloran kopplas till måendet</h3>
I en ny studie, som är utförd i Köpenhamn, har man tittat på en ny typ av behandling. Personer med anorexi har ofta en sjuk tarmflora och problem med magen.

Det påverkar förstås fysiskt, men det finns också forskning som tyder på att tarmfloran kan ha kopplingar till hjärnan och det psykiska måendet – även om forskare ännu inte vet exakt hur.

— <em>Anorexia nervosa är en allvarlig sjukdom där dagens behandlingsmetoder inte hjälper alla patienter fullt ut. Den här studien bidrar med viktig kunskap om en ny möjlig biologiskt inriktad behandlingsstrategi</em>, säger Magnus Sjögren, docent vid NHV för ätstörningar i Sundsvall, i ett <a href="https://www.rvn.se/sv/Om-regionen/Pressrum/Pressmeddelanden/tarmfloratransplantation-kan-paverka-biologin-vid-anorexia-nervosa/" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

[caption id="attachment_179665" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/05/kvinna-soffa-mat-ledsen-atstorningar.jpg"><img class="size-medium wp-image-179665" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/05/kvinna-soffa-mat-ledsen-atstorningar-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Foto: iStock/gpointstudio[/caption]
<h3>Donatorer</h3>
Resultatet av studien visar att det går att byta ut den sjuka tarmfloran mot en friskare – med hjälp av donationer. Man tar bakterier från en person med en hälsosam tarmflora och lägger dem i en kapsel som den sjuka personen sedan tar för att konkurrera ut den sjuka tarmfloran.

I studien fick vuxna kvinnor som led av anorexi en engångsbehandling i form av en kapsel innehållande frisk tarmflora. Efter en vecka kunde forskarna se en märkbar förbättring.

— <em>Vi kunde se att tarmfloran började förändras mot en hälsosam tarmflora efter bara en enda transfusion</em>, säger Sjögren till skattefinansierade <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/sa-kan-ny-forskning-hjalpa-anorexipatienter-i-sundsvall" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a>.

Metoden används redan inom andra områden inom vården, men kan nu bli aktuell även hos patienter med anorexi. Giampiero Gaetano Re, som arbetar som sjuksköterska vid ätstörningskliniken i Sundsvall, hoppas att metoden kommer att börja användas.

— <em>Denna typ av behandling kommer att hjälpa patienter både fysiskt och psykiskt, och anorexi är en sjukdom som påverkar kroppen och hjärnan.</em>
<h3>Forskningen fortsätter</h3>
Forskarna betonar att resultaten främst visar en biologisk påverkan och att man i denna studie inte kunde se tydliga förändringar på kort sikt i självskattade mått gällande ätstörningssymtom.

Nästa steg är dock att göra placebokontrollerade studier samt även upprepade behandlingar där man även kommer att mäta långtidseffekter inte enbart på tarmfloran utan också på aptit, kroppsvikt, hormoner, symtom och välbefinnande.

Målet är att se om denna typ av behandling är lämplig som komplement vid anorexi.

Förra året införde Socialstyrelsen nya <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/socialstyrelsen-infor-nya-riktlinjer-for-atstorningar/" target="_blank" rel="noopener">riktlinjer</a> för ätstörningar för att ge ökad kunskap, fler behandlingsalternativ och mer individanpassad vård för patienter.

Skälen till att nya riktlinjer behövs uppgavs kort och gott vara att dagens kunskap och vård hade stora brister.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
