Annika Strandhäll – Nya Dagbladet

”Högerextrem hotbild” mot Strandhäll ifrågasätts

Per Nordin — Sat, 04 Dec 2021 12:33:48 +0000

Under torsdagen anklagade Sveriges hårt kritiserade nyutnämnda klimat- och miljöminister Annika Strandhäll Sverigedemokraterna för att filma hennes hus med drönare och hon hävdar också att hela familjen lever ”med en ständig hotbild” på grund av SD – ett påstående vars sanningshalt nu starkt ifrågasätts. Strandhäll skrev ett indignerat inlägg på Twitter där hon anklagade Sverigedemokraternas Youtube-kanal Riks för att ha filmat hennes bostad med hjälp av en drönare och sedan publicerat denna film på nätet och att SD bär skulden för den påstådda hotbilden mot henne och hennes familj. ”På vägen hem idag fick jag kännedom om att SD:s propagandamedia Riks kört drönare över mitt hus och lagt ut video och bild till kreti och pleti. Min 12-åriga dotter var ensam hemma och vi lever tack vare dessa högerextremister med en ständig hotbild. Var går gränsen?”

På vägen hem idag fick jag kännedom om att @sdriks propagandamedia @Riksstudios kört drönare över mitt hus och lagt ut video och bild till kreti och pleti. Min 12 åriga dotter var ensam hemma och vi lever tack vare dessa högerextremister med en ständig hotbild. Vart går gränsen?
— Annika Strandhäll (@strandhall) December 2, 2021

Snabbt ryckte ett stort antal politikerkollegor ut till stöd och deklarerade att demokratin hotas av att Strandhälls hus filmades och även Säkerhetspolisen ska ha blivit ”tipsade” om filmklippet. Att det faktiskt var SD-kanalen Riks som flög med drönare över Strandhälls hus finns det dock ingenting som tyder på. Däremot publicerade man filmen efter att ha fått in den av en ”engagerad tittare” som ville filma det exklusiva ”lyxbad” som (Strandhäll) vägrade betala påfyllningsfakturan för”, skriver Fria Tider. Detta efter att det avslöjats att ministern har flera obetalda skulder som gått till Kronofogden – bland annat en poolfyllning och en skönhetsbehandling. Detta trots att Strandhäll tidigare bedyrat att hon inte har några betalningsanmärkningar. ”Att programledaren för SD-riks väljer att publicera drönarbilder över mitt hus och därmed gör det möjligt för flera av hennes följare och sympatisörer att identifiera var jag bor är obehagligt och överskrider gränsen för vad som är anständigt. Representanter för andra riksdagspartier agerar inte såhär”, skriver Strandhäll i Aftonbladet och Rebecca Fallenkvist från Riks bad snart om ursäkt för publiceringen. När Strandhälls påståenden om ständig hotbild på grund av SD granskas av Fria Tider visar det sig att ministerns adress är fullt offentlig och vem som helst kan finna den på några sekunder på ett flertal välkända sajter på nätet. Det finns heller inga uppgifter om någon särskild hotbild mot henne. – Det går att få en sekretessmarkering hos oss om man lever under hot, och då syns inte adressen, men några sådana uppgifter finns inte när det gäller Annika Strandhäll, säger en handläggare på Skatteverkets folkbokföringsenhet till Fria Tider. Varför Strandhäll väljer att vara fullt offentlig med sin boendeadress om hotbilden mot henne är så stark som hon påstår framgår inte. Huruvida någon form av hot mot Strandhäll eller hennes familj överhuvudtaget någonsin polisanmälts är också oklart, då polisen ännu inte återkommit med svar om detta till Fria Tider. Även om politikerkollegor och S-anhängare rycker ut till Strandhälls försvar är många kritiska till hennes påståenden och påpekar att ministern aldrig någonsin gett sken av att bry sig om när politiska motståndare utsatts för våld och hot på grund av sina åsikter. Andra menar att strategin att anklaga "högerextremister" för att hota henne bara är ett sätt att rikta om fokus från de egna skandalerna.

Annika Strandhäll: Lamotte var pinsam

Per Nordin — Tue, 03 Mar 2020 12:22:26 +0000

Den tidigare socialförsäkringsministern Annika Strandhäll (S) anser att Joakim Lamotte höll "sandlådenivå" i ”Sverige möts” om situationen i ghettot Kronogården i Trollhättan. På sociala medier får Strandhäll dock stark kritik och många menar att de dödshot som Lamotte och hans familj faktiskt råkat ut för måste tas på allvar. Det var under förra veckans avsnitt av SVT:s ”Sverige möts” där kriminaliteten och otryggheten i delar av Trollhättan diskuterades och Lamotte valde återigen att besöka det område där han blivit misshandlad och rånad när han försökte göra sitt första reportage därifrån. Enligt den tidigare S-ministern ska Expressens utrikesreporter Magda Gad ha undrat om Lamottes tv-framträdande med skyddsväst i tv var ett skämt, eftersom Gad själv använt skyddsväst när hon rapporterat från Afghanistans huvudstad Kabul. På Facebook beklagar sig Strandhäll vidare över Lamottes ”sandlådenivå” och att han populistiskt spelar på människors rädslor. ”Krigskorrespondenten och Mellanösternexperten Magda Gad säger det som behöver sägas om Lamottes pinsamma framträdande i nya programmet Sverige möts i SVT igår. Har levt halva mitt liv i Bergsjön och Angered. (arbetat under flera år). Min släkt bor där, jag har vänner där, jag besöker regelbundet. Människor lever där, arbetar där, barn går i skola, varje dag. Hur ska vi hitta lösningar på problemen med denna sandlådenivå på debatten.” På sociala medier får Strandhäll dock stark kritik och många menar att den tidigare ministern borde se med större allvar på de dödshot som Lamotte och hans familj faktiskt råkat ut för. "Alla fäder med dödshot har inte dödslängtan. Ska de hånas för att de vill komma hem till sin familj igen?", undrar en person.

Annika Strandhäll avgår – efter familjetragedin

Osignerad — Tue, 01 Oct 2019 08:02:34 +0000

Socialminister Annika Strandhäll (S) har annonserat att hon lämnar sin ministerpost med omedelbar verkan efter hennes mans plötsliga bortgång. Hon väljer dock att behålla sin riksdagsplats för Socialdemokraterna. Nyligen drabbades socialministern Annika Strandhäll av en familjetragedi när hennes man plötsligt gick bort. Nu väljer Strandhäll att lämna sitt uppdrag som socialminister för att vara närmare familjen. Hon väljer dock att behålla sin plats som riksdagsledamot för Socialdemokraterna i riksdagen. ”Jag har full respekt för Annika Strandhälls besked och stor förståelse för att hon i en svår situation vill ha mer tid med sin familj”, skriver statsminister Stefan Löfven i ett skriftligt uttalande, enligt Aftonbladet. Det är fortfarande oklart vem som kommer efterträda Annika Strandhäll som socialminister.

Centern räddar Strandhäll – klarade omröstning

Osignerad — Tue, 28 May 2019 11:25:21 +0000

Annika Strandhäll får fortsätta som socialförsäkringsminister. Det står klart efter att misstroendeomröstningen mot henne inte gick igenom, mycket på grund av Centerpartiets beslut att lägga ner sina röster. Annika Strandhäll (S) har varit hårt pressad de senaste veckorna. Beslutet att sparka Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler inför fjolårets riksdagsval var politiskt motiverat, enligt oppositionen. Man anklagar även Strandhäll för att ha farit med osanning. – Hon valde att sparka generaldirektören för Försäkringskassan, skälet var att skylla ifrån sig. Alla vet att politik är en speciell bransch, det är en hel del tjuv och rackarspel men den här typen av cyniska maktspel hör inte hemma här. Man kan inte ens stå för att man gör det, säger Henrik Winge (SD), enligt Aftonbladet. Under tisdagsförmiddagen hölls en misstroendeomröstning i riksdagen mot Strandhäll. Misstroendeomröstningen stöddes av Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna. Socialdemokraterna och Miljöpartiet röstade nej till att väcka misstroende. Vänsterpartiet och Centerpartiet valde att lägga ner sina röster, vilket räddade Strandhälls framtid som minister. Statsminister Stefan Löfven (S) har hela tiden gett sitt stöd till sin partikamrat och ministerkollega och menar att man borde avvakta KU:s granskning av Strandhälls förehavanden och beslutet att sparka Ann-Marie Begler.

Annika Strandhäll hyllar censur av medborgarjournalistisk kanal

Per Nordin — Mon, 18 Mar 2019 22:47:56 +0000

Som Nya Dagbladet idag kunde rapportera om stängde Youtube ned den medborgarjournalistiska kanalen Feministinspektionen. Nu hyllar socialförsäkringsminister Annika Strandhäll censuren öppet på Twitter. TV3-programmet ”Trolljägarna” har i veckor jagat personer bakom det medborgarjournalistiska initiativet Granskning Sverige i syfte att hänga ut dessa. Frida Boisen som tillsammans med Robert Aschberg leder programmet skryter i ett Twitter-inlägg om att Feministinspektionen stängts ned och raderats ifrån hela Youtube efter Trolljägarnas granskning av Granskning Sverige och Fabian Fjälling. Något som skedde efter draghjälp ifrån Expressen som precis som för ett år sedan ledde till nedstängning av Granskning Sveriges egna Youtube-kanal. Nu hyllar socialförsäkringsminister Annika Strandhäll censurtilltaget öppet på Twitter. "Bra där" får Boisen till svar från Strandhäll. Den godtyckliga censuren av samhällskritiker på nätet oroar många. Den populära psykologiprofessorn Jordan B Peterson raderade i januari sitt konto på crowdfundingtjänsten Patreon i protest mot att företaget godtyckligt stängt av användare för sina politiska åsikter.

Psykisk ohälsa kostar samhället 200 miljarder per år

Osignerad — Fri, 11 Jan 2019 11:17:31 +0000

Regeringen och myndigheterna har trots satsningar på över 10 miljarder misslyckats med att motverka den kraftiga ökningen av psykisk ohälsa i Sverige. Regeringens nationella samordnare konstaterar att den psykiska ohälsan nu kostar 200 miljarder per år och att den förda politiken i “bästa fall bara att åstadkomma temporära positiva effekter för en liten skara personer och i sämsta fall skapar oöverskådliga systemfel”. Socialminister Annika Strandhäll tog den 9 januari emot en dyster rapport om psykisk hälsa i Sverige av den särskilda utredaren Kerstin Evelius. I rapporten konstateras följande:

En rapport från World Economic Forum (2011), uppskattar de direkta samhällskostnaderna för psykisk ohälsa till cirka 3 600 miljarder kronor i världens utvecklade ekonomier under 2010. Till detta tillkommer de indirekta kostnaderna som antas uppgå till cirka 7 300 miljarder kronor. Fram till och med år 2030 väntas kostnaderna snabbt växa till cirka 8 700 miljarder respektive 17 700 miljarder kronor.
Livförsäkringsbolaget Skandia har uppskattat att den psykiska ohälsan kostade det svenska samhället omkring 142 miljarder kronor under 2010 och att denna kostnad kommer att uppgå till cirka 345 miljarder kronor år 2030.
Europeiska Unionen (EU) och World Health Organization (WHO) publicerade 2018 en rapport som bland annat behandlade utvecklingen av antalet personer med psykisk ohälsa i Europa. I denna beräknas den totala kostnaden för Sverige 2015 till 21,7 miljarder euro, närmare 5 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Direkta kostnader i hälso- och sjukvårdssystemet beräknades uppgå till 5,7 miljarder euro och direkta kostnader i socialförsäkringssystemet till 7,5 miljarder euro. De indirekta kostnaderna, främst kopplade till arbetsmarknaden, uppgick till 8,5 miljarder euro.
18 000 barn går inte till skolan i Sverige idag på grund av psykisk ohälsa
10 miljarder har satsas på åtgärder mot psykisk ohälsa under tio år ändå har ohälsan ökat
Mellan 2009 och 2018 har utgifterna för psykisk ohälsa i sjukförsäkringen mer än fördubblats
Psykiatriska diagnoser står idag för 70% av kostnaderna för sjukfrånvaron

Tio miljarder gav ingen förbättring I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver den nationella samordnaren att trots alla insatser och mångmiljardsatsningar ( över 10 miljarder de senaste tio åren) mot psykisk ohälsa ses ingen förändring till det bättre: “Psykisk ohälsa är vår största samhällsutmaning. Det finns många, det är jag medveten om, men jag påstår att just detta är vår absolut största på kort och lång sikt. År 2030 kommer psykisk ohälsa att vara den största sjukdomsbördan i så gott som hela världen, enligt WHO. Den psykisk ohälsan ökar hos barn och unga på ett sätt som den inte gör i våra grannländer, och psykisk ohälsa drabbar tidigt i livet vilket riskerar att skapa ett livslångt lidande för dem som drabbas och stora kostnader för välfärdsstaten. Från 2009 fram till i dag har utgifterna för psykiatriska diagnoser i sjukförsäkringssystemet mer än fördubblats, från 7 till nästan 15 miljarder kronor och står i dag för 70 procent av kostnaderna för sjukfrånvaron. Åtta av tio som beviljas aktivitetsersättning har en psykiatrisk diagnos. Psykisk ohälsa kostar nu samhället totalt över 200 miljarder kronor varje år, nära 5 procent av BNP. Och vi ser ingen förändring till det bättre.” Strålskyddsstiftelsen: "Strålningsfrågan måste upp på bordet" Utifrån ovanstående dystra och katastrofala siffror kan man konstatera att eftersom åtgärderna inte haft effekt måste den stora faktorn som driver den negativa utvecklingen av psykisk ohälsa ha förbigåtts. Man har satsat på åtgärder som varit i stort sett verkningslösa och missat elefanten i rummet. Detta trots att det finns en stor faktor som tidsmässigt ökat parallellt med den ökande psykiska ohälsan och som på ett påtagligt och väl synligt sätt förändrat de miljöer där alla, barn, vuxna och gamla vistas. Elefanten i rummet som man missat är den mikrovågsstrålande trådlösa tekniken (WiFi, mobiler, trådlöst uppkopplade datorer, mobilmaster och basstationer med mera) Strålskyddsstiftelsen konstaterar att den negativa utvecklingen är tyvärr en förväntad utveckling eftersom regeringen och myndigheter fortsatt och under lång tid blundat för de starka kopplingar som finns mellan den ökande mikrovågsstrålningen från trådlös teknik och symtom på psykisk ohälsa. Ansvariga myndigheter som Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten har till och med aktivt bedrivit desinformation och undanhållit fakta om visade samband med psykisk ohälsa och andra hälsorisker. Strålskyddsstiftelsen har upprepat pekat på samband mellan psykisk ohälsa och andra hälsorisker med strålning från trådlös teknik till regeringen och till myndigheterna, men alltid fått förnekande svar om avsaknad av samband, trots omfattande bevis för motsatsen. Strålskyddsstiftelsen beskrev väl i en rapport hösten 2016 att den ökande psykiska ohälsan är en förväntad effekt av ökad mikrovågsstrålning. Sambandet psykisk ohälsa och mikrovågsstrålning har beskrivits i den vetenskapliga litteraturen sedan 1960- och 70-talet och har bekräftats under senare år i en stor mängd vetenskapliga resultat och expertutredningar, bland annat från den franska myndigheten ANSES. Sambandet är också bekräftat av otaliga vittnesmål från människor som drabbats av ohälsosymtom på grund av ökad mikrovågsstrålning. Vittnesmålen kommer från läkare, lärare, barn, ingenjörer, journalister, poliser, affärsmän och även från den förra WHO-direktören och Norges tidigare statsminister Gro Harlem Brundtland, det vill säga alla samhällsklasser, åldrar och yrken. Det vilar ett tungt ansvar på de ansvariga som fortsätter att nonchalera och ignorera den trådlösa teknikens negativa inverkan på den psykiska ohälsan och ohälsan i övrigt, exempelvis cancer. Strålskyddsstiftelsen kommer fortsätta att göra allt vi kan för att informera om hälsoriskerna. Mona Nilsson

Regeringen vill förbjuda rökning på flera allmänna platser

Osignerad — Fri, 26 Jan 2018 14:13:31 +0000

Regeringen vill utöka rökförbudet till att även omfatta allmänna platser som uteserveringar, tågperronger och idrottsplatser. Regeringen presenterade det nya förslaget under fredagen. Regeringen har sedan tidigare satt upp en vision om ett rökfritt Sverige till år 2025, och ett utökat rökförbud är en del av det. Om regeringens förslag går igenom kommer det att bli förbjudet att röka på en rad offentliga platser som lekplatser, idrottsplatser, uteserveringar, busshållplatser och tågperronger. – Jag tror även rökarna kan ha respekt för personer i sin omgivning och undvika att röka vid lekplatsen eller i väntan på tåget. Förhoppningsvis leder det till att fler drar ner antalet cigaretter, säger socialminister Annika Strandhäll (S) i ett pressmeddelande. Innan förslaget kan träda i kraft, vilket regeringen föreslår att det gör den 1 januari 2019, måste riksdagen rösta om det.

Aktuellt med kampanj mot självmord

Osignerad — Mon, 07 Aug 2017 09:24:56 +0000

Socialminister Annika Strandhäll (S) svarar organisationen Suicide Zero med att öppna för en kampanj mot självmord. På DN Debatt skriver Lotta Ekdahl och Alfred Skogberg från organisationen Suicide Zero att det satsas alldeles för lite pengar på att förebygga självmord. Man tar bland annat upp den nollvision mot självmord som riksdagen antog 2008. Enligt Suicide Zero har den nollvisionen varit fruktlös, jämfört med nollvisionen för dödsfall i trafiken som gett en positiv effekt. "Fysiska olyckor prioriteras framför psykiska Är det värt att satsa mer på att förebygga trafikolycksfall än psykologiska olycksfall/självmord? Om inte, varför satsas så mycket mer på att minska trafikolyckorna jämfört med självmorden?", skriver Lotta Ekdahl och Alfred Skogberg på DN Debatt och tillägger att 1 500 svenskar tar sitt liv varje år medan endast 260 omkommer i trafiken varje år. Nu svarar socialminister Annika Strandhäll. Enligt socialministern är det aktuellt med en kampanj som ska förebygga självmord, men några direkta pengar som ska satsas på att minska antalet självmord vill hon inte lova. Istället vill Strandhäll att man lägger pengarna på skolhälsovården och exempelvis exempel utbyggandet av ungdomsmottagningar.