Anna Kinberg Batra – Nya Dagbladet

Loomis kritiserar Kinberg Batras kontantutredning

Sofie — Thu, 09 Nov 2023 08:22:18 +0000

Trots att kontanter erkänns som viktiga för både integritet och beredskap, saknas konkreta åtgärder för att säkra deras framtid i Anna Kinberg Batras utredning "Staten och betalningarna". Värdehanteringsföretaget Loomis framför hård kritik i sitt remissvar och efterlyser nu lagstiftning som skyddar kontanterna. Sedan sommaren har Anna Kinberg Batras utredning “Staten och betalningarna“ legat ute på remiss där berörda myndigheter och företag kan ta ställning till utredningen. Loomis Sverige, som idag ansvarar för kontanternas infrastruktur i Sverige, uppger att man är starkt kritiskt till utredningens förslag. – Utredningen beskriver alla fördelar med kontanter – att de kan användas av alla, stärker vår beredskap och säkrar människors integritet. Därför är det obegripligt att Kinberg Batra landar i att det inte behövs några åtgärder för att säkra kontanterna, säger Karin Stålhandske, vd på Loomis Sverige, i ett pressmeddelande. Stålhandske pekar bland annat mot den minskade acceptansen av kontanter i det svenska samhället, där allt fler svenska butiker, restauranger och serviceinrättningar endast accepterar kort eller Swish-betalningar. Något man menar i sin tur stänger ute de som behöver använda kontanter. Jämförelsevis finns det exempelvis lagar i Danmark och Norge som säger att kontanter ska accepteras som betalmedel, något som inte finns i Sverige. Vidare pekar man också på EU-kommissionen föreslagit en förordning som säkrar att kontanter ska kunna användas i hela Euro-zonen. – Utredningen har tyvärr inget förslag för att säkra att kontanterna finns kvar i Sverige. Loomis kräver en lagstiftning, att handeln ska acceptera kontanter, säger Stålhanske. Tidigare har även bland annat Kontantupproret gett liknande kritik till utredningen eftersom den inte tar upp något som stärker kontanternas ställning i samhället, trots att man konstaterar att det är viktigt att de är kvar. Utredningen, som avslutade sin remissperiod den 31 oktober, skall nu granskas av Finansdepartementet, som kommer att utvärdera inkomna synpunkter för att bestämma nästa steg i processen.

Kinberg Batra: ”Staten måste ta större ansvar på betalmarknaden”

Isac Boman — Wed, 12 Apr 2023 15:02:09 +0000

Statens särskilda utredare för betalningsutredningen, Anna Kinberg Batra, betonar i en debattartikel att ansvaret för svenska medborgares grundläggande säkerhet och tillgång till betalningssystem måste vila på staten och inte på privata aktörer. Batra, nyutnämnd landshövding i Stockholms län och tidigare ledare för Moderaterna, utsågs i december 2020 av regeringen för att utreda statens roll på betalningsmarknaden. I mars 2023 presenterade hon slutbetänkandet "Staten och betalningarna", där det konstateras att betalningar är den vanligaste typen av rättslig handling en person utför, med cirka 6,8 miljarder betalningstransaktioner beräknade i Sverige år 2021. I rapporten framhålls att den centrala delen av ett betalningssystem inte är appar, datorer, sedlar eller mynt, utan att det handlar om överföring av värde mellan individer. I en debattartikel i Bonniertidningen DN argumenterar hon för att det, i takt med att betalningssystem blir alltmer digitala, måste finnas ett större fokus på säkerhet och effektivitet, något som enligt henne primärt bör vara statens ansvar, inte privata företags. Hon betonar också vikten av att se till att alla kan göra betalningar, oavsett om de är digitala eller fysiska. "Den centrala delen i ett betalningssystem är vare sig appar, datorer, sedlar eller mynt, utan själva överföringen av värde mellan personer. Utredningen har därför tagit sin utgångspunkt i betalningen som sådan, där det viktiga är att rätt värde förflyttas säkert och effektivt mellan avsändare och mottagare, oavsett om detta görs digitalt eller fysiskt", skriver Batra. Digitaliseringen har visserligen skapat nya tjänster och ökat effektiviteten, menar Kinberg Batra, men hon konstaterar samtidigt att alltför mycket av Sveriges digitala liv är beroende av välvilliga och ständigt uppkopplade deltagare, vilket inte alltid är fallet. I rapporten betonas vidare att den minskade användningen av kontanter har lett till färre bank- och värdetransportrån de senaste åren, men att digitala betalningsmarknader samtidigt är sårbara för bedrägerier och olika störningar. "När enorma belopp kan förflyttas på bara sekunder kan effekterna för både individer och system bli omfattande, i princip omedelbart", konstaterar Batra. Rapporten rekommenderar att fler människor får tillgång till digitala betalningar och understryker att alla måste kunna göra såväl digitala som kontanta betalningar i Sverige, i så väl vardagen som i krissituationer. "Digitala system måste fungera även vid störningar och avbrott i el- och mobilnät. För att säkra till exempel livsmedelshandel när uppkoppling inte är möjlig föreslås att staten ska kunna garantera offlinebetalningar vid kris och höjd beredskap, i fysiska butiker som säljer livsnödvändiga varor", skriver Kinberg Batra. Mot denna bakgrund drar Batra slutsatsen att staten måste ta ett större ansvar för att säkerställa säkerhet, tillgänglighet och effektivitet i betalningssystemen, särskilt i kristider, och att privata företag inte kan vara ensamt ansvariga för att se till att alla kan göra betalningar. "Den som vill betala för mediciner eller göra sig fri från skuld gentemot staten måste kunna göra det med sedlar och mynt", menar hon.

Kontantupproret: ”Det får vara slut med den digitala räkmackan för bankerna”

Sofie — Wed, 05 Apr 2023 07:40:04 +0000

I en utredning utförd av Anna Kinberg Batra kom man fram till att Sverige inte är redo för e-kronan, det vill säga en digital centralbanksvaluta, något som kan tolkas som att man delvis värnar om kontantanvändningen. Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret, menar dock att utredningen inte sätter ner foten ordentligt gällande bevarandet av kontanterna och att Kinberg Batra har gått de privata bankernas ärenden. "I utredningen finns i princip inget som stärker kontanternas ställning i samhället. Det är främst bankernas perspektiv och den smarta tekniken som lyfts fram och tanken att det är ett beställningsjobb från Svenska Bankföreningen ligger tyvärr nära till hands", skriver Eriksson i en debattartikel i Schibstedtidningen SvD. Han poängterar att det enda konkreta förslaget gällande kontanter är att det föreslås att apoteken ska acceptera kontant betalning vid köp av receptbelagda mediciner, trots att till och med Riksbanken tidigare yrkat på en lagstiftning gällande köp av livsnödvändiga varor med kontanter tas detta inte upp i utredningen. "De allvarliga problemen med digitalt utanförskap, samhällets beredskap och människors integritet beskrivs visserligen utförligt i utredningen, men sedan föreslås i praktiken ingenting", skriver han. Istället argumenterar man för att kontanterna ska bort och tar bland annat upp att färre handlar med kontanter, att det kostar mer pengar och att det är en viktig del för att bekämpa penningtvätt och terrorism. "Brottsaspekten ska vi naturligtvis inte blunda för. Men samtidigt vet ju både Kinberg Batra och bankerna att betydligt mer omfattande kriminalitet sker inom den digitala världen". Vidare tas inte frågan om den osäkra banksektorn upp, menar Eriksson. Exempelvis hur kunderna ska få ut sina pengar om en bank går i konkurs eftersom det bland annat inte skulle gå att ta ut dem om kontanter försvann helt. "Förfoganderätten över pengarna övergår till banken. Faktum är att bankrusningar, alltså när många människor vill ta ut sina pengar på en gång, är det stora skräckscenariot för våra banker. Det nämner inte utredningen alls". Kontantupproret vill att det ska finnas en lagstiftning likt den i Norge och Danmark, det vill säga att alla butiker är skyldiga att acceptera kontanter som betalning. "Det får vara slut med den digitala räkmackan för bankerna. Alla människor ska ha möjlighet att hantera sin ekonomi som de själva vill".

Utredning säger nej till e-krona

Sofie — Tue, 04 Apr 2023 06:59:47 +0000

Det blir ingen digital centralbanksvaluta, eller e-krona i Sverige - åtminstone inte än. I en utredning har man kommit fram till att det inte finns tillräckliga samhällsbehov i dagsläget. Man ber dock Riksbanken att fortsätta utvärdera frågan och återkomma nästa år. Sverige har under många år fasat ut användningen av kontanter i samhället och sedan Swish kom har det minskat ytterligare. Sveriges riksbank har även sedan 2017 drivit projektet e-kronan som man menar skulle bli “ett digitalt komplement till kontanter”. Skillnaden skulle vara att dessa "e-kronor" skulle ges ut från Riksbanken istället för från de privata affärsbankerna. Kort sagt ett system som ger staten insyn i medborgarnas transaktioner, något som Nya Dagbladet tar upp i en analys. Regeringen startade en utredning under 2020 gällande den digitala centralbanksvalutan för att undersöka bland annat prestanda, säkerhet och användarvänlighet. Utredningen har skett i samarbete med Handelsbanken. Nu har man kommit fram till att behoven inte anses vara tillräckliga för att lansera den digitala valutan. – Jag ser inte att det finns tillräckliga samhällsbehov av en ny e-krona idag. Det finns argument för men viktiga frågor behöver besvaras inte minst när det gäller den finansiella stabiliteten, säger utredaren Anna Kinberg Batra enligt Computer Sweden. Bland annat menar man att sedlar och mynt kommer att fortsätta användas men också att det i allmänhet finns ett stort förtroende för de privata aktörerna, som exempelvis Swish, som betallösningar. E-kronan skulle kunna bidra till mer effektiva betalningssätt, men man anser inte att det finns ett behov av detta i nuläget. Samtidigt anser man att det fortfarande finns alltför många som "saknar tillgång till både digitala och kontanta betalningar" och att staten därför behöver ta ett större ansvar för att alla ska kunna göra betalningar. Vidare behöver staten vidta ytterligare åtgärder för att göra digitala system mindre sårbara. Samtidigt pekar man på att den svenska ekonomin är tätt sammankopplad med euron och att det under året väntas komma ett nytt lagförslag om en digital euro inom EU, vilket kan bidra till att en sådan digital valuta kan komma att användas och stärka eurons ställning i Sverige. Utredningen bedömer att Riksbanken bör fortsätta utvärdera nyttan av e-kronan och återkomma med en ny bedömning under nästa år.

Anna Kinberg Batra avgår

Osignerad — Fri, 25 Aug 2017 07:57:36 +0000

Efter avgångskraven lämnar nu Anna Kinberg Batra sitt uppdrag som partiledare för Moderaterna. Beskedet kom på en presskonferens i riksdagen under fredagsmorgonen. Hon hade sedan tidigare haft flera moderata länsförbund emot sig. – Jag har meddelat valberedningens ordförande att jag vill lämna uppdraget som partiledare... Det här betyder inte att Moderaternas problem är lösta, tvärtom. De uppstod inte efter att jag valdes. De handlar inte om en enda person, sade Kinberg Batra på presskonferensen. Anna Kinberg Batra har även bett att det ska kallas till en partistämma i höst där en ny partiledare ska utses. Det finns ännu ingen uttalad efterträdare på partiledarposten i partiet, även om förre arbetsmarknadsministern Elisabeth Svantesson, förre socialförsäkringsministern Ulf Kristersson och riksdagsledamoten Johan Forssell pekas ut som möjliga efterträdare.

Flera M-distrikt kräver Kinberg Batras avgång

Osignerad — Thu, 24 Aug 2017 11:38:57 +0000

Anna Kinberg Batra hänger löst som partiledare. Flera moderata distrikt kräver att hon avgår som partiledare. Det handlar om sammanlagt nio partidistrikt som kräver Kinberg Batras avgång: Länsförbunden i Stockholm, Stockholms stad, Uppsala, Västerbotten, Gotland, Västernorrland, Dalarna, Örebro och Sörmland, samt Moderata ungdomsförbundet (MUF), rapporterar Ekot. Länsförbunden i Kronoberg, Östergötland och Jämtland har ännu inte tagit ställning kring huruvida man har förtroende för Kinberg Batra. Även inom Moderaternas riksdagsgrupp tycks stödet för Kinberg Batra vara lågt. Flera riksdagsledamöter ska internt ha krävt hennes avgång.

– Hon klamrar sig fast trots att förtroendet är förbrukat. Men hon kommer att tvingas avgå i dagarna, säger en uppgiftslämnare till Aftonbladet.

Orsaken till det interna missnöjet mot Kinberg Batra består främst av kritik mot hennes ledarskap och Moderaternas låga opinionssiffror. Anna Kinberg Batra själv har sagt att hon inte planerar att avgå som partiledare. Hon kan däremot komma att röstas bort om de åtta partidistrikten kallar till en extrastämma i höst och det hålls ett nytt val till partiledare. För närvarande finns det ingen moderat som varit öppen för att utmana Kinberg Batra om partiledarposten.

Björklund och Kinberg Batras poster hotade

Osignerad — Wed, 07 Jun 2017 17:14:30 +0000

Liberalernas partiledare Jan Björklund och Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra har varit utsatta för kritik under de senaste veckorna. Internt finns det ett starkt missnöje mot partiledarna. I SCB:s senaste partisympatiundersökning visade det sig att Moderaterna tappat hela 5,2 procentenhet sedan riksdagsvalet 2014. Liberalerna backade med 0,5 procentenheter sedan valet. Det är framförallt de låga stödet i opinionen som gjort att allt fler börjat ifrågasätta Anna Kinberg Batra och Jan Björklund. I förra månaden gick Christian Gustavsson, ordförande för Moderaterna i Östergötland och ledamot av partistyrelsen, ut och krävde Kinberg Batras avgång. Nu har även avgångskraven höjts mot Jan Björklund, främst från tidigare EU-ministern och globalisten Birgitta Ohlsson, som själv vill ta över partiledarposten.

– Vi lever i en tid just nu där liberala värderingar behövs mer än någonsin tidigare. Samtidigt ser vi att vårt eget liberala parti på hemmaplan har gått bakåt sedan 2002, sade Ohlsson i SVT:s aktuellt i förra veckan.

Enligt tidningen Expressen ska det finnas ett starkt stöd för Birgitta Ohlsson bland Liberalernas lokala avdelningar. Expressen rapporterar också att personer inom partiet som gett sitt stöd öppet för Ohlsson blivit uppringda med frågor av typen: "Du vill väl fortsätta spela en roll hos Liberalerna?".

Birgitta Ohlsson har själv sagt att hon ämnar att lämna politiken om hon inte väljs till ny partiledare vid Liberalernas landsmöte i november.

Vad väntar Annie Lööf?

Osignerad — Sat, 03 Jun 2017 10:13:39 +0000

För bara ett tiotal år sedan betraktades det i den offentliga debatten som en moraliskt förtappad konspirationsteori att överhuvudtaget hävda att Bilderbergmötet ens existerade. Säkerligen finns det fortfarande rester kvar av den andan på sina ställen, men i kölvattnet av ny medias framväxt genom internet har till och med konventionella mediekanaler så som Svenska Dagbladet sent om sider erkänt dess existens med besked och till viss del även dess relevans. Således har mötets sekretess försämrats jämfört med de första åren efter premiären på hotell Bilderberg i Nederländerna år 1954. Samtidigt är det fortfarande i allra högsta grad ett relevant globalistiskt forum att döma av deltagarlistans tunga namn inom finans, politik och media. Några exempel från årets möte i Chantilly, USA är Goldman Sachs och EU-kommissionens före detta ordförande José Manuel Barroso, The Economists chefredaktör Zanny Minton Beddoes, Internationella Valutafondens direktör Christine Lagarde, SEB-ordföranden Marcus Wallenberg, Nordeas ordförande Björn Wahlroos och den fortfarande aktiva och inflytelserika politikerdiplomaten Henry Kissinger för att nämnda ett urval av de 130 närvarande. Lika viktigt om inte viktigare än vad som diskuteras på möten som dessa, är nätverkande som möjliggör för korsbefruktning mellan olika maktsfärer. Under 2017 års Bilderbergmöte som inleddes i torsdags, återfinns i år en svensk politiker - centerpartiets ordförande Annie Lööf. Intressant är att det är just Lööf som inbjudits till årets möte framom ledaren för alliansens största parti moderaterna - Anna Kinberg Batra. Måhända är det en antydan om att man inom dessa kretsar ser Lööf som en mer gångbar statsministerkandidat än Kinberg Batra om Löfven inte skulle klara av ytterligare en mandatperiod. Det är inte en obetydlig milstolpe i Annie Lööfs egen karriär om man tar tidigare svenska Bilderbergpolitiker i beaktande. 2006 deltog alliansens dåvarande ledare och nuvarande rådgivare för Bank of America - Fredrik Reinfeldt - på det årliga mötet i Ottawa några månader före han blev statsminister för Sverige. Den nuvarande statsministern Stefan Löfven deltog på 2013 års möte i Watford på inbjudan av Jacob Wallenberg, ett år före han 2014 efterträdde Reinfeldt i Rosenbad. Mot den bakgrunden kan man fråga sig vad som nu väntar Annie Lööf. Sedan valet 2014 kan man notera att (C) redan hämtat in 10 hela procentenheter på (M) - och med en extra ryggdunk från Wallenberg med vänner kan man ta det för sannolikt att den trenden kommer fortsätta under den närmaste framtiden. Samtidigt behövs ingen raketforskning för att räkna ut att ryggdunkar som dessa förstås inte är villkorslösa. Mycket av Lööfs och centerpartiets fortsatta framgångar lär bero på hennes egen goda vilja att vara globalismens centrala teser trogen. I det ingår att sätta penningmaktens intressen främst, vidareutveckla det totalitära övervakningssamhället, fortsätta bidra till demografisk marginalisering av europeiska folkgrupper och i allt övrigt dansa följsamt efter konventionella mediers politiskt korrekta kakafoni. Att döma av hennes imponerande insatser på samtliga av dessa punkter har Annie Lööf alla förutsättningar att lyckas ta nästa kliv på sin karriärstege. Isac Boman Källor: bilderbergmeetings.org

Moderaterna tappar i SCB:s mätning

Osignerad — Thu, 01 Jun 2017 10:07:40 +0000

Moderaternas kräftgång i opinionen fortsätter. I SCB:s senaste partisympatiundersökning blir man tredje största parti, bakom Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna. De senaste månaderna har varit tuffa för Moderaterna och i synnerhet partiledaren Anna Kinberg Batra. Enligt uppgifter i media finns det ett internt missnöje inom partiet mot Kinberg Batra och även planer på att avsätta henne inför riksdagsvalet nästa år. Christian Gustavsson, ordförande för Moderaterna i Östergötland och ledamot av partistyrelsen, blev i veckan den förste moderaten att öppet kräva Kinberg Batras avgång. Under torsdagen presenterade SCB sin stora partisympatiundersökning, vilken publiceras två gånger om året. Enligt undersökningen skulle Moderaterna bli tredje största parti med 18,1 procent. Största parti blir Socialdemokraterna med 31,1 procent, en ökning med 0,1 procentenheter sedan valet 2014 följt av Sverigedemokraterna med 18,4 procent, som ökat med 5,5 procent sedan valet, mest av alla riksdagspartier. Samtliga partiers resultat - inom parentes är förändringen sedan valet 2014: Centerpartiet 11,3 procent (+5,2) Liberalerna 5,0 procent (-0,4) Moderaterna: 18,1 procent (-5,2) Kristdemokraterna 3,2 procent (-1,4) Socialdemokraterna: 31,1 procent (+0,1) Vänsterpartiet: 6,3 procent (+0,6) Miljöpartiet 4,5 procent (-2,4) Sverigedemokraterna: 18,4 procent (+5,5) Övriga: 2,2 procent (-1,9)

SD: Vi stödjer inte Kinberg Batra utan förhandlingar

Osignerad — Mon, 29 May 2017 05:11:51 +0000

Sverigedemokraterna tänker rösta emot en Moderatbudget efter nästa riksdagsval om Moderaterna inte vill förhandla med partiet. Efter riksdagsvalet 2014 valde Sverigedemokraterna, med vikarierade partiledaren Mattias Karlsson, att fälla den rödgröna regeringens budget genom att rösta för Alliansens budget. Detta ledde till att statsminister Stefan Löfven först utlyste nyval för att senare komma fram till Decemberöverrenskommelsen, DÖ, som omfattade alla riksdagspartier utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Inför riksdagsvalet 2018 kräver Sverigedemokraterna, som nästan fördubblat sitt stöd i opinionen jämfört med valet 2014, inflytande. Därför hotar man nu Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra med att rösta ner en Moderatbudget om hon skulle bli statsminister. – För vår del så är det orimligt att släppa fram en statsministerkandidat fullt ut om vi till och med är det större partiet utan några som helst förhandlingar. Om vi inte har någon som helst förhandlingar, någon som helst insyn i vilken slags regering hon tänker bilda då är det orimligt för oss att stödja henne som statsminister, säger Paula Bieler, SD:s integrationspolitiska talesperson, i en intervju med SVT. Anna Kinberg Batra uppmärksammades tidigare i år när hon uttryckte sig positivt om att diskutera särskilda frågor med Sverigedemokraterna, vilket ledde till stor kritik från Allianskollegorna Centerpartiet och Liberalerna.