<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>ångest &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/angest/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 17 Apr 2026 04:34:25 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>ångest &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Studie: Lagom med kaffe är bäst för måendet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/studie-lagom-med-kaffe-ar-bast-for-maendet/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 17 Apr 2026 04:34:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[ångest]]></category>
		<category><![CDATA[depression]]></category>
		<category><![CDATA[kaffe]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk hälsa]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=227784</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Två till tre koppar kaffe om dagen kan vara bäst för den psykiska hälsan. Det visar en ny studie där både för lite och för mycket kaffe kopplades till högre risk för psykiska besvär.</strong>

I studien, som <a href="https://dx.doi.org/10.1016/j.jad.2025.120992" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i tidskriften <em>Journal of Affective Disorders</em>, har forskare vid Soochow University i Kina analyserat uppgifter från omkring 460 000 personer i den brittiska databasen UK Biobank.

Resultatet visar ett så kallat J-format samband: personer som drack två till tre koppar kaffe om dagen hade lägst risk för bland annat depression, ångest och stressrelaterade besvär. Vid fem koppar eller mer om dagen steg riskerna igen.

Sambandet sågs främst hos dem som drack koffeinhaltigt kaffe, medan koffeinfritt kaffe inte verkade ge samma effekt.

Forskarna betonar samtidigt att studien visar ett samband, inte att kaffe i sig orsakar bättre psykisk hälsa. Bilden som träder fram är ändå att måttligt kaffedrickande kan vara mest gynnsamt.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Stora brister i vården – tusentals nekas psykologisk behandling</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/stora-brister-i-varden-tusentals-nekas-psykologisk-behandling/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 05 Oct 2025 06:06:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[ångest]]></category>
		<category><![CDATA[depression]]></category>
		<category><![CDATA[Socialstyrelsen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=214287</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nio av tio vuxna patienter med depression får inte den psykologiska behandling som Socialstyrelsen rekommenderar. Inom barn- och ungdomspsykiatrin är situationen lika allvarlig – där får endast knappt var femte ung person med depression rätt vård.</strong>

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska minst 60 procent av personer med depression och 70 procent av personer med ångest erbjudas psykologisk behandling som exempelvis kognitiv beteendeterapi. Organisationen Mind, som arbetar aktivt med psykisk hälsa och bland annat driver Självmordslinjen, har analyserat statistik från Patientregistret, där man kan konstatera att regionerna brister allvarligt i sitt ansvar eftersom riktlinjerna inte följs.

Inom vuxenpsykiatrin får endast nio till tio procent av patienter med depression den behandling som rekommenderas. När det gäller ångestsyndrom får 22 till 25 procent rekommenderad behandling.

Hos barn- och ungdomspsykiatrin får endast 14,8 procent av killar och 19,5 procent av tjejer med depression psykologisk behandling i enlighet med riktlinjerna. För unga med ångestsyndrom ligger andelen på 33 till 36 procent. Inom BUP beskrivs problemen bero på bristen på psykologer.

— <em>På många BUP-mottagningar har psykologbristen exempelvis varit akut i flera år. Dålig arbetsmiljö och små möjligheter att påverka arbetssituationen gör att verksamheterna har svårt att rekrytera och behålla personal</em>, säger Kristina Taylor på Psykologförbundet, i ett <a href="https://mind.se/nyhet/tusentals-patienter-nekas-psykologisk-behandling/" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.
<h3>"Vår tids största folkhälsoutmaningar"</h3>
Patientregistret har dock stora brister. Insatser från primärvården syns inte alls, och det saknas en systematisk nationell uppföljning av den psykologiska vård som ges. Dessutom brister inrapporteringen från flera regioner. Trots att tillgänglig data måste tolkas försiktigt visar den att målnivåerna inte nås.

Psykologförbundet och Mind menar att det krävs att regionerna gör stora förändringar så att Socialstyrelsens riktlinjer ska kunna följas ordentligt.

—<em> Psykisk ohälsa är en av vår tids största folkhälsoutmaningar. Det är dags att gå från riktlinjernas ord till regionernas handling</em>, säger Rickard Bracken, generalsekreterare på Mind.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Vid 75 kommer hälften ha psykisk sjukdom</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/vid-75-kommer-halften-ha-psykisk-sjukdom/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/vid-75-kommer-halften-ha-psykisk-sjukdom/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 28 Nov 2023 12:12:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[ångest]]></category>
		<category><![CDATA[depression]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk ohälsa]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=156672</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Vid 75 år kommer hälften av alla människor att ha utvecklat en psykisk sjukdom, visar ny studie. Vanligast förekommande var ångest eller depression, men hos män var alkoholmissbruk allra mest riskabelt.</strong>

I en ny studie från University of Queensland och Harvard Medical School, som <a href="https://www.thelancet.com/journals/lanpsy/article/PIIS2215-0366(23)00193-1/fulltext" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i The Lancet Psychiatry, har man analyserat data från fler än 156 331 vuxna från 29 länder mellan åren 2001 och 2022. Analysen skedde genom 32 olika undersökningar där 54 procent var kvinnor och 45 procent män. Tolv av länderna var låg eller medelinkomstländer och 17 var höginkomstländer.

Där fann forskarna att 50 procent av befolkningen kommer att utveckla minst en psykisk sjukdom vid 75 års ålder. Vanligaste medianåldern för debut av psykisk sjukdom var 19 år för män och 20 år för kvinnor. I studien tittade man på 13 olika sjukdomar.

– <em>De vanligaste var humörsjukdomar såsom svår depression eller ångest</em>, <a href="https://www.sciencedaily.com/releases/2023/07/230731110734.htm" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Professor John McGrath vid University of Queensland.
<h3>Skillnader mellan könen</h3>
Risken för insjuknande skiljde sig också mellan könen. Kvinnor hade större risk att i första hand utveckla depression följt av specifik fobi och sedan PTSD. Män hade störst risk att utveckla alkoholmissbruk följt av depression och sedan specifik fobi.

Studien understryker ytterligare att det behövs mer investeringar i den psykiatriska vården och särskilt att fånga upp unga människor, menar Professor Ronald Kessler vid Harvard Medical School.

– <em>Vården måste kunna upptäcka och behandla vanliga psykiska störningar snabbt, och optimeras för att passa patienter under dessa kritiska delar av deras liv</em>, säger Kessler.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/vid-75-kommer-halften-ha-psykisk-sjukdom/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Träning mer effektiv än mediciner vid depression</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/traning-mer-effektiv-an-mediciner-vid-depression/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/traning-mer-effektiv-an-mediciner-vid-depression/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 12 Mar 2023 07:21:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[ångest]]></category>
		<category><![CDATA[depression]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[träning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=144747</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I en större studie har forskare undersökt vilka effekter träning har på mental hälsa. De kunde se att all form av träning är fördelaktig vid psykiska problem samt att träning även är 1,5 gånger mer effektivt än terapi och mediciner. Forskarna hoppas nu att detta kommer att understryka behovet av att införa fysisk aktivitet som huvudmetod för behandling av bland annat depression.
</strong>

En ny <a href="https://bjsm.bmj.com/content/early/2023/03/02/bjsports-2022-106195" target="_blank" rel="noopener">studie</a> vid University of South Australia, som publicerats i British Journal of Sports Medicine, har granskat tidigare data gällande effekten av fysisk aktivitet för att motverka symptom på bland annat depression och ångest hos vuxna. I granskningen har man tittat på sammanlagt 1039 studier där 128 119 personer deltagit.

Personerna som deltog i studien innefattar individer med psykiska besvär, kroniska sjukdomar samt även fullt hälsosamma människor.

Sammanfattningsvis kunde man se att fysisk aktivitet är väldigt fördelaktig för att förbättra symptom rörande både depression och ångest. Det visade sig till och med vara 1,5 gånger mer effektivt med träning än terapi och mediciner.

– <em>Fysisk aktivitet är känd för att bidra till att förbättra den mentala hälsan. Men trots bevisen har den inte antagits i stor utsträckning som ett förstahandsval för behandling</em>, <a href="https://www.unisa.edu.au/media-centre/Releases/2023/exercise-more-effective-than-medicines-to-manage-mental-health" target="_blank" rel="noopener">säger</a> forskaren Dr Ben Singh.

<strong>Störst effekt sågs hos</strong> personer som led av depression, gravida och kvinnor med postpartum-depression, personer diagnostiserade med HIV eller njursjukdomar, samt även hos friska personer.

– <em>Vi konstaterade också att alla typer av fysisk aktivitet och träning var fördelaktiga, inklusive promenader, styrketräning, pilates och yoga</em>, säger han. <em>Det som är viktigt är att forskningen visar att det inte krävs särskilt mycket för att träning ske ge en positiv förändring av din mentala hälsa.</em>

Professor Carol Maher, ledande forskare i studien, säger att granskningen är den första i sitt slag som utvärderar effekterna av alla typer av fysisk aktivitet mot depression, ångest och andra psykologiska problem i alla vuxna populationer.

– <em>Vi hoppas att den här granskningen kommer att understryka behovet av fysisk aktivitet, inklusive strukturerade träningsinterventioner, som en huvudmetod för att hantera depression och ångest, </em>säger hon.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/traning-mer-effektiv-an-mediciner-vid-depression/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tetris kan hjälpa mot PTSD</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/tetris-kan-hjalpa-mot-ptsd/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/tetris-kan-hjalpa-mot-ptsd/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 01 Apr 2017 15:46:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[ångest]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk ohälsa]]></category>
		<category><![CDATA[PTSD]]></category>
		<category><![CDATA[spel]]></category>
		<category><![CDATA[Tetris]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=35291</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Det klassiska spelet Tetris är inte bara stimulerande för hjärnan. Enligt en ny studie visar det sig att akutpatienter som spelar Tetris minskar risken för att utveckla p<span class="st">osttraumatiskt stressyndrom</span> (PTSD).</strong>

För människor som råkat ut för allvarliga trauman finns det en stor risk att drabbas av p<span class="st">osttraumatiskt stressyndrom</span> (PTSD).

Men en ny studie visar att någonting så enkelt som att spela Tetris kan förebygga PTSD. Studien omfattade 71 patienter som varit med om en motorolycka. Sex timmar efter olyckan fick hälften av patienterna spela Tetris, medan den andra hälften fick utföra en annan uppgift.

<strong>Resultatet var att de</strong> patienter som spelade Tetris fick färre påträngande minnen från olyckan än de som inte spelade.

–<em> Vår hypotes var att de påträngande minnesbilderna skulle bli färre till antalet om de drabbade fick spela Tetris som en del av en beteendepsykologisk intervention medan de väntade på akuten. Eftersom spelet är visuellt krävande ville vi se om det kunde förhindra att de traumatiska minnesbilderna befästes,</em> säger Emily Holmes, professor i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, i ett <a href="http://ki.se/nyheter/tetris-pa-akuten-kan-forebygga-symtom-vid-posttraumatisk-stress" target="_blank">pressmeddelande</a>.

<strong>Nu hoppas forskarna</strong> bakom studien att man ska utöka användningen av Tetris på andra grupper, exempelvis flyktingar som varit med om traumatiska händelser.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/tetris-kan-hjalpa-mot-ptsd/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Så kan du lindra din ångest</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/sa-kan-du-lindra-din-angest/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/sa-kan-du-lindra-din-angest/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 04 Jul 2016 17:11:51 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[ångest]]></category>
		<category><![CDATA[B-vitamin]]></category>
		<category><![CDATA[depression]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk ohälsa]]></category>
		<category><![CDATA[sömn]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=29960</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Många svenskar lider av psykisk ohälsa i form av depressioner och ångest. Allt vanligast är den psykiska ohälsan bland unga. Nya Dagbladet har sammanställt några av läkarnas främsta råd till hur man lindrar sin ångest.</strong>

Bara de senaste 20 åren har antalet unga som drabbats av psykisk ohälsa ökat kraftigt. Hos tjejer mellan 16-24 år lider hela 30 procent av oro och ångest. Motsvarande siffra för män i den åldersgruppen är 10 procent. Det är också tre gånger så vanligt bland självmordsförsök hos tjejer som hos killar, enligt Vårdguiden.

Det är därför inte så konstigt att allt fler svenskar äter antidepressiva mediciner, som kan ge allvarliga biverkningar.

<strong>Det finns däremot andra knep</strong> att ta till för att förebygga eller bekämpa ångest, visar forskning. Forskning visar att kosten kan påverka hur vi mår och känner.

B-vitamin är en av de viktigaste vitaminerna som kroppen behöver. Den kan bland annat lindra ångest, visar forskning. B-vitaminer påverkar nämligen produktionen av vissa signalsubstanser som är viktiga för att reglera humör och andra hjärnfunktioner. Bland mat som är rik på b-vitaminer finns bland annat potatis, avokado, bönor, linser, broccoli, spenat och andra bladgrönsaker. Även fisk, främst lax, och skaldjur är rika på b-vitaminer.

<strong>Läkare och forskare rekommenderar</strong> att personer med ångest ska undvika eller dra ner på konsumtionen av raffinerat socker, friterad mat och kolhydrater med ett högt glykemiskt index.

Att sova bra motverkar både stress och sårbarhet för ångest. Enligt Vårdguiden kan det vara bra att försöka ta små vilopauser om man har svårt att sova på kvällen.

<strong>Ett annat bra sätt</strong> att lindra ångesten är att motionera, och det krävs inte floder av svett för att du ska märka skillnaden. Oftast räcker det med snabba promenader för att ångesten ska lindras.

–<em> Jag tycker definitivt inte att vi ska slänga alla piller och strunta i psykologer och läkare och få alla att sticka ut och springa, men vi ska se motion och träning som ett mycket bra komplement till traditionell behandling. Ju bättre man blir desto mer kan man kanske trappa ned på medicineringen och trappa upp med motionen,</em> säger Magnus Lindwall, forskare vid psykologiska institutionen på Göteborgs universitet, till Vårdguidens hemsida.

&#160;

<strong>För mer information om ångest</strong> och var du kan vända dig om du behöver hjälp kan du besöka <a href="http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Angest/" target="_blank">Vårdguidens hemsida</a>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/sa-kan-du-lindra-din-angest/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
