<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>amning &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/amning/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sat, 26 Oct 2024 14:27:32 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>amning &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Amning kan ge bättre kognitiva färdigheter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/amning-kan-ge-battre-kognitiva-fardigheter/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/amning-kan-ge-battre-kognitiva-fardigheter/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 26 Oct 2024 14:18:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[amning]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[Spanien]]></category>
		<category><![CDATA[studie]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=190713</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En spansk studie visar att fyra- och femåringar som ammats som spädbarn uppvisar bättre kognitiva förmågor jämfört med jämnåriga som inte ammats. Dessa barn har bland annat högre IQ och starkare icke verbala färdigheter.</strong>

I studien har Susana Vargas-Pérez, forskare vid universitetet Rovira i Virgili i Tarragona, analyserat data från två tidigare studier, ECLIPSES och EPINED. Dessa studier följde 613 barn, födda 2013 och 2014, från födseln upp till 4-5 års ålder och samlade in information om både amningsvanor och barnens kognitiva förmågor vid fyra års ålder.

Resultaten, som <a href="https://link.springer.com/article/10.1007/s13158-024-00396-z" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerades</a> i <em>International Journal of Early Childhood</em>, visade att barn som ammats mellan en och åtta månader presterade något bättre i kognitiva tester än barn som inte ammats. Dessa barn uppvisade högre total IQ, förbättrat arbetsminne och starkare icke verbala färdigheter.

Barn som ammats i mer än åtta månader uppvisade förbättringar i icke verbalt tänkande och bearbetningshastighet, men presterade inte alltid bättre än de som ammats i en till åtta månader. Detta antyder att de största kognitiva fördelarna kan uppnås under de första åtta månaderna, även om längre amning också ger vissa fördelar.

"<em>Vår studie visar på de många fördelarna med amning och understryker vikten av att spädbarn ammas inom hälso- och sjukvården. Att förespråka amning under de första sex levnadsmånaderna är avgörande för att förbättra barns livslånga välbefinnande och kognitiva utveckling</em>", skriver studieförfattarna.

Studien inkluderade både exklusiv amning och blandkost (kombination av amning och flaskmatning), vilket gör det svårt att fastställa om exklusiv amning ger större kognitiva fördelar. En annan begränsning är att studien endast omfattade barn från en region i Spanien, vilket kan påverka hur resultaten kan tillämpas på andra populationer.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/amning-kan-ge-battre-kognitiva-fardigheter/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Brittisk vårdgivare: ”Transkvinnors och biologiska kvinnors bröstmjölk lika bra för spädbarn”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/brittisk-vardgivare-transkvinnors-och-biologiska-kvinnors-brostmjolk-lika-bra-for-spadbarn/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/brittisk-vardgivare-transkvinnors-och-biologiska-kvinnors-brostmjolk-lika-bra-for-spadbarn/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 20 Feb 2024 16:09:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[amning]]></category>
		<category><![CDATA[bröstmjölk]]></category>
		<category><![CDATA[transsexualitet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=173318</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Vårdgivaren University of Sussex Hospitals NHS Trust, som ingår i det skattefinansierade och offentliga brittiska sjukvårdssystemet, hävdar att bröstmjölk som producerats av transkvinnor är lika bra för spädbarn som den som produceras av biologiska kvinnor som faktiskt fött barn.</strong>

I ett brev till en grupp aktivister skriver ansvariga att transkvinnors mjölk, efter att de tagit en kombination av olika läkemedel, är ”<em>jämförbar med den mjölk som produceras efter att en baby fötts</em>”.

Sjukvårdsenheten, som bland annat driver Royal Sussex County Hospital, Worthing Hospital och Royal Alexandra Children's Hospital, var också den första i Storbritannien att använda termen "bröstmatning" istället för amning, eftersom denna term av transaktivister anses vara mer inkluderande.

Sjukhuset <a href="https://www.msn.com/en-us/health/other/trans-women-s-milk-as-good-as-breast-milk-says-nhs-trust/ar-BB1islTj" target="_blank" rel="nofollow noopener">skapade</a> 2021 vad man kallade Storbritanniens "första kliniska och språkliga riktlinjer som stödjer transpersoner och icke binära personer som föder barn".

I riktlinjerna fanns även påståenden om transkvinnors förmågor att producera mjölk till spädbarn – dessa blev föremål för klagomål som fördes fram av organisationen Children of Transitioners – en organisation som grundades av en kvinna vars far genomgått en könsmanipulerande behandling.
<h3>Hormoner och läkemedel</h3>
I sitt svar från augusti 2023 försvarade sjukhuset sina påståenden och hänvisade till fem artiklar från 1977 och pekade på Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer och påstått "överväldigande bevis" för att "bröstmjölk" är bättre för spädbarn än modersmjölksersättning.

Man hänvisade också till en studie från 2022, som fann att "testosteronkoncentrationerna i mjölken" var under en procent och att "inga observerbara biverkningar" kunde ses hos spädbarnen. Studien pågick i fem månader och inga långsiktiga data erhölls.

För att män ska kunna amma måste de utveckla mjölkproducerande körtlar genom att ta hormonet progestin. Ett läkemedel krävs också för att laktera, exempelvis domperidon, som ofta ordineras till kvinnor som kämpar för att amma, och hjälper till att stimulera produktionen av prolaktin - ett separat hormon som talar om för kroppen att producera mjölk, noterar The Telegraph.
<h3>"Män kan inte amma"</h3>
Lottie Moore från den konservativa tankesmedjan Policy Exchange, och som nyligen offentliggjorde brevet till allmänheten, säger att vårdgivarna "<em>är obalanserade och naiva i att påstå att de sekret som produceras av en man på hormoner kan ge ett spädbarn näring på samma sätt som en mors bröstmjölk kan</em>".

Vårdgivaren har nu tagit bort webbsidan där vägledningen publicerades, men länkar nu istället till en extern webbplats, La Leche League, som uppger att den "<em>stöder alla som vill amma eller bröstmjölka i att nå sina mål</em>".

<em>– Att en VD och medicinsk chef för en NHS-trust prioriterar transidentiteter över vad som är bäst för mödrar och deras barn är djupt oroande</em>, kommenterar Maya Forstater, chef för kampanjgruppen Sex Matters.

<em>– Manliga personer, oavsett hur de identifierar eller beskriver sig själva, kan inte amma</em>, påpekar Milli Hill, kampanjarbetare för kvinnors rättigheter vid förlossning.

Vårdgivaren står dock fast vid sina kommentarer och menar att de baseras på ”fakta”.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/brittisk-vardgivare-transkvinnors-och-biologiska-kvinnors-brostmjolk-lika-bra-for-spadbarn/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Region Värmland hånas för politiskt korrekt amningskampanj</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/region-varmland-hanas-for-politiskt-korrekt-amningskampanj/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/region-varmland-hanas-for-politiskt-korrekt-amningskampanj/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 24 Oct 2022 12:56:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[amning]]></category>
		<category><![CDATA[bröstmjölk]]></category>
		<category><![CDATA[HBTQ]]></category>
		<category><![CDATA[transsexuella]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=135336</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I ett Instagram-inlägg som illustreras av en ammande svart kvinna, en svart man med bröst från vilka det skall antas komma ut mjölk med hjälp av en bröstpump, samt en vårdanställd med slöja, deklarerar Region Värmland att även män och transpersoner minsann kan amma sina barn.</strong>

<strong>Regionens politiskt korrekta tilltag hånas och häcklas nu på sociala medier där många menar att ansvariga för kampanjen visar omdömeslöshet.</strong>

”<em>Det finns starka normer kring amning, och därför vill vi påminna om att: Du kan välja att amma oavsett om du är cis- eller transperson och oavsett om du fött barnet eller inte. Förutsättningarna för att få igång en mjölkproduktion varierar dock, bland annat beroende på vilka hormonnivåer du har i kroppen</em>”, skriver regionen bland annat i det uppmärksammade inlägget.

På illustrationen till regionens information syns en sjukhusanställd klädd i slöja som frågar om det är den svarte mannen som pumpar mjölk med hjälp av en bröstpump eller den svarta kvinnan som har barnet vid sitt bröst som ska amma barnet – och båda ler och sträcker glatt upp händerna.
<blockquote class="instagram-media" style="background: #FFF; border: 0; border-radius: 3px; box-shadow: 0 0 1px 0 rgba(0,0,0,0.5),0 1px 10px 0 rgba(0,0,0,0.15); margin: 1px; max-width: 540px; min-width: 326px; padding: 0; width: calc(100% - 2px);" data-instgrm-captioned="" data-instgrm-permalink="https://www.instagram.com/p/CkDNypYjn1u/?utm_source=ig_embed&#38;utm_campaign=loading" data-instgrm-version="14">
<div style="padding: 16px;">

&#160;
<div style="display: flex; flex-direction: row; align-items: center;">
<div style="background-color: #f4f4f4; border-radius: 50%; flex-grow: 0; height: 40px; margin-right: 14px; width: 40px;"></div>
<div style="display: flex; flex-direction: column; flex-grow: 1; justify-content: center;">
<div style="background-color: #f4f4f4; border-radius: 4px; flex-grow: 0; height: 14px; margin-bottom: 6px; width: 100px;"></div>
<div style="background-color: #f4f4f4; border-radius: 4px; flex-grow: 0; height: 14px; width: 60px;"></div>
</div>
</div>
<div style="padding: 19% 0;"></div>
<div style="display: block; height: 50px; margin: 0 auto 12px; width: 50px;"></div>
<div style="padding-top: 8px;">
<div style="color: #3897f0; font-family: Arial,sans-serif; font-size: 14px; font-style: normal; font-weight: 550; line-height: 18px;">Visa detta inlägg på Instagram</div>
</div>
<div style="padding: 12.5% 0;"></div>
<div style="display: flex; flex-direction: row; margin-bottom: 14px; align-items: center;">
<div>
<div style="background-color: #f4f4f4; border-radius: 50%; height: 12.5px; width: 12.5px; transform: translateX(0px) translateY(7px);"></div>
<div style="background-color: #f4f4f4; height: 12.5px; transform: rotate(-45deg) translateX(3px) translateY(1px); width: 12.5px; flex-grow: 0; margin-right: 14px; margin-left: 2px;"></div>
<div style="background-color: #f4f4f4; border-radius: 50%; height: 12.5px; width: 12.5px; transform: translateX(9px) translateY(-18px);"></div>
</div>
<div style="margin-left: 8px;">
<div style="background-color: #f4f4f4; border-radius: 50%; flex-grow: 0; height: 20px; width: 20px;"></div>
<div style="width: 0; height: 0; border-top: 2px solid transparent; border-left: 6px solid #f4f4f4; border-bottom: 2px solid transparent; transform: translateX(16px) translateY(-4px) rotate(30deg);"></div>
</div>
<div style="margin-left: auto;">
<div style="width: 0px; border-top: 8px solid #F4F4F4; border-right: 8px solid transparent; transform: translateY(16px);"></div>
<div style="background-color: #f4f4f4; flex-grow: 0; height: 12px; width: 16px; transform: translateY(-4px);"></div>
<div style="width: 0; height: 0; border-top: 8px solid #F4F4F4; border-left: 8px solid transparent; transform: translateY(-4px) translateX(8px);"></div>
</div>
</div>
<div style="display: flex; flex-direction: column; flex-grow: 1; justify-content: center; margin-bottom: 24px;">
<div style="background-color: #f4f4f4; border-radius: 4px; flex-grow: 0; height: 14px; margin-bottom: 6px; width: 224px;"></div>
<div style="background-color: #f4f4f4; border-radius: 4px; flex-grow: 0; height: 14px; width: 144px;"></div>
</div>
&#160;
<p style="color: #c9c8cd; font-family: Arial,sans-serif; font-size: 14px; line-height: 17px; margin-bottom: 0; margin-top: 8px; overflow: hidden; padding: 8px 0 7px; text-align: center; text-overflow: ellipsis; white-space: nowrap;"><a style="color: #c9c8cd; font-family: Arial,sans-serif; font-size: 14px; font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 17px; text-decoration: none;" href="https://www.instagram.com/p/CkDNypYjn1u/?utm_source=ig_embed&#38;utm_campaign=loading" target="_blank" rel="noopener">Ett inlägg delat av Region Värmland (@regionvarmland)</a></p>

</div></blockquote>
<script async src="//www.instagram.com/embed.js"></script>

Alla håller dock inte med Region Värmland om att det är naturligt för män att amma barn och många tycks anse att kampanjen är både märklig och osmaklig.

”<em>Värmland, hur fasiken mår ni? Män kan inte amma!</em>”, skriver Henrik Brodin.

”<em>Är detta en seriös sida?</em>” undrar Lazo84.

”<em>Dårar</em>”, kommenterar isakjosuawendesten.

Att män ska kunna föda barn, amma och göra andra saker som traditionellt ansetts vara exklusiva för kvinnor – och vice versa, har länge varit en mycket viktig fråga för hbtq-rörelsen. Huruvida det är lobbyverksamhet från denna som fått Region Värmland att lansera sin amningskampanj för män – eller om ansvariga själva kommit på idén framgår dock inte.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/region-varmland-hanas-for-politiskt-korrekt-amningskampanj/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ammande spädbarn dog – efter att mamman vaccinerats</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/ammande-spadbarn-dog-efter-att-mamman-vaccinerats/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/ammande-spadbarn-dog-efter-att-mamman-vaccinerats/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 04 Nov 2021 05:45:13 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[amning]]></category>
		<category><![CDATA[spädbarn]]></category>
		<category><![CDATA[vaccinskador]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=107119</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En sex veckor gammal bebis blev oförklarligt sjuk med hög feber efter att mamman vaccinerat sig mot covid-19. Efter några veckor avled spädbarnet av blodproppar i sina svårt inflammerade artärer, visar en vaccinskaderapport.</strong>

Den 36-åriga mamman från New Mexico berättar att hon tog den första dosen av Pfizers coronavaccin den 4 juni i år – samtidigt som hon ammade sin sex veckor gamla son. Barnet avled sedan den 17 juli, står det att läsa i <a href="https://medalerts.org/vaersdb/findfield.php?IDNUMBER=1532154&#38;WAYBACKHISTORY=ON" target="_blank" rel="noopener">rapporten</a>.

Mamman berättar att spädbarnet blev mycket sjukt med hög feber den 21 juni och behandlades med intravenös antibiotika i två veckor på sjukhus – eftersom man förmodade att det var en bakteriell infektion.

<strong>Enligt rapporten hittade</strong> läkarna dock ingen specifik bakterie. Efter två veckor testades bebisen positivt för rhinovirus som bland annat kan orsaka förkylning och infektioner i luftvägarna och skickades sedan hem.

Väl hemma så utvecklade barnet dock fler <a href="https://www.lifesitenews.com/news/nursing-baby-died-with-blood-clots-inflamed-arteries-following-mothers-pfizer-shot-vaers-report-says/" target="_blank" rel="noopener">symptom</a> under den följande veckan – inklusive svullna ögonlock, konstiga utslag och kräkningar. Mamman återvände till sjukhuset med barnet den 15 juli och denna gång fick pojken diagnosen ”atypisk Kawasakisjuka” – en ovanlig vaskulitsjukdom som bland annat kännetecknas av inflammerade blodkärl.

Sjukdomen är vanligtvis behandlingsbar och de flesta barn återhämtar sig utan allvarliga komplikationer, men det gjorde dock inte detta barn. Han avled kort därefter av blodproppar i sina svårt inflammerade artärer, enligt rapporten.

<strong>Få andra detaljer</strong> kring fallet finns tillgängliga, men i vaccinskaderapporten undrar modern vilken roll coronavaccinet spelat för hennes sons död.

”<em>Jag är nyfiken på om spikproteinet kan ha gått igenom bröstmjölken och orsakat en inflammatorisk respons i mitt barn</em>”, står det bland annat att läsa och mamman pekar på att de symptom som kopplats ihop med Kawasakis sjukdom är snarlika de som man kan se hos människor som har haft covid-19.

”<em>Om de vet att antikropparna följer med bröstmjölken som någonting positivt, varför kan inte spikproteinet också följa med bröstmjölken och potentiellt orsaka skada?</em>” frågar hon sig.

Den kanadensiske vaccinforskaren och immunologen Byram Bridle <a href="https://www.lifesitenews.com/news/vaccine-researcher-admits-big-mistake-says-spike-protein-is-dangerous-toxin/" target="_blank" rel="noopener">varnade</a> i maj i år just för att ammande mammor som vaccinerats riskerar att föra över spikproteinerna till sina barn via bröstmjölken och att ”ingredienserna” i vaccinet inte stannar i armmuskeln där de injicerats, utan sprids vidare ut i kroppens organ.

<em>– Alla proteiner som finns i blodet kommer att koncentreras i bröstmjölken … vi har hittat belägg för att ammande spädbarn upplever blödningsstörningar i mag- och tarmkanalen.</em>

<strong>En annan vaccinskaderapport</strong> <a href="https://medalerts.org/vaersdb/findfield.php?IDNUMBER=1166062" target="_blank" rel="noopener">beskriver</a> hur ett fem månader gammalt barn utvecklade utslag, feber och blev otröstlig dagen efter att modern vaccinerat sig. Barnet lades sedan in på sjukhus och diagnosticerades med en ovanlig blodsjukdom och avled kort därefter.

Även ett flertal andra vaccinskaderapporter beskriver hur fullt friska barn plötsligt insjuknat i olika svåra och ovanliga sjukdomar kort efter att deras mödrar vaccinerat sig – flera av barnen har sedan också avlidit.

Vita husets ökände medicinske rådgivare Anthony Fauci har samtidigt hållit fast vid att gravida kvinnor kan fortsätta att amma efter att de tagit vaccinen.

”Det är inte bara säkert utan också en god idé. Du ska veta att du gör någonting positivt för att skydda barnet”, har Fauci fört fram.

Några långtidsstudier på hur ammande barn påverkas av sina mödrars injektioner av de experimentella covidvaccinerna finns av naturliga skäl ännu inte att tillgå. En studie från i våras vittnar dock om att vaccinerade mammors bröstmjölk innehåller de potentiellt farliga spikproteinerna och att dessa sannolikt förs över till barnet.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/ammande-spadbarn-dog-efter-att-mamman-vaccinerats/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>5</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
