<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Amnesty &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/amnesty/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sat, 09 Sep 2023 13:32:01 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Amnesty &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Lobbygrupper mobiliserar mot anmälningsplikt av illegala invandrare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/lobbygrupper-mobiliserar-mot-anmalningsplikt-av-illegala-invandrare/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/lobbygrupper-mobiliserar-mot-anmalningsplikt-av-illegala-invandrare/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 09 Sep 2023 07:02:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Amnesty]]></category>
		<category><![CDATA[illegala invandrare]]></category>
		<category><![CDATA[RFSL]]></category>
		<category><![CDATA[Tillsammansskapet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=159288</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ett antal fackförbund har tillsammans med hbtq-rörelsen och flera lobbygrupper gått samman för att demonstrera mot regeringens förslag att anställda i offentlig sektor ska tvingas rapportera illegala invandrare till polis och myndigheter.</strong>

<strong>Bland arrangörerna syns bland annat RFSL, Flyktinggruppernas riksråd, Tillsammansskapet med anknytning till den vänsterextrema underrättelsegruppen Expo, Amnesty International och Fackförbundet Sveriges Lärare.</strong>

Enligt branschtidningen ”Vi Lärare” arrangerar Sveriges Lärare tillsammans med ”en rad andra fackförbund och organisationer” en manifestation mot anmälningsplikten i Stockholm under söndagen.

<em>– Idén strider mot våra yrkesetiska principer</em>, menar Hanna Garberg på Sveriges Lärare.

<em>– Enligt läroplanen ska vi stå upp för barnkonventionen och mänskliga rättigheter, och idén strider mot våra yrkesetiska principer. Och inte bara våra</em>, hävdar hon vidare.

Samtliga fackförbund anslutna till SACO motsätter sig anmälningsplikten – och Garberg menar vidare att denna ”inte är förenligt med vårt demokratiuppdrag”.

<em>– Vi ska inte lägga oss i migrationspolitiken, men det är heller inte vår uppgift att genomföra den</em>, argumenterar hon.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="sv">På söndag talar Sacos ordförande <a href="https://twitter.com/goranarrius?ref_src=twsrc%5Etfw">@goranarrius</a> på demonstrationen mot förslaget om <a href="https://twitter.com/hashtag/anm%C3%A4lningsplikt?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#anmälningsplikt</a>.</p>
Tillsammans med våra 21 förbund har Saco tagit ställning emot förslaget då det strider mot flera professioners yrkesetiska regler vars arbete bygger på tillit och förtroende. <a href="https://t.co/5CTY2XmRkj">pic.twitter.com/5CTY2XmRkj</a>

— Saco (@Akademikerna) <a href="https://twitter.com/Akademikerna/status/1700064577025671578?ref_src=twsrc%5Etfw">September 8, 2023</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

<strong>Även hbtq-rörelsens flaggskepp</strong> i form av RFSU och RFSL är med och arrangerar protesterna. Deltar som arrangörer gör även invandringslobbygrupperna Flyktinggruppernas riksråd, Föreningen Hjärta, Nätverket Nu är det nog, Nätverket håll ihop Sverige för en human migrationspolitik och Nätverket #inteimittnamn. Även Förbundet Tillsammanskapet står listad som officiella arrangörer – en grupp som grundades tillsammans med den vänsterextrema underrättelsegruppen Expo och som tidigare bland annat arrangerat ”antirasistiska utbildningar” på uppdrag av dessa.

Listade bland arrangörerna finns även Amnesty International och Civil Rights Defenders – organisationer som officiellt arbetar för mänskliga rättigheter men som ofta kritiseras för att i praktiken ägna sig åt vänsterpolitiskt betonad aktivism.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/lobbygrupper-mobiliserar-mot-anmalningsplikt-av-illegala-invandrare/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Här är de ukrainska krigsbrotten som fördöms av Amnesty</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/har-ar-de-ukrainska-krigsbrotten-som-fordoms-av-amnesty/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/har-ar-de-ukrainska-krigsbrotten-som-fordoms-av-amnesty/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 12 Aug 2022 07:05:13 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Amnesty]]></category>
		<category><![CDATA[krigsbrott]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=128824</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Människorättsorganisationen Amnesty International anklagar ukrainsk militär för att systematiskt riskera sin egen civilbefolknings liv genom att upprätta militärbaser i skolor, sjukhus och flerfamiljshus. Denna taktik bryter mot internationell krigslag och det har även konstaterats att de efterföljande ryska beskjutningarna dödat civila.
</strong>

<strong>Här är några utdrag från det graverande innehållet i Amnestys omtalade rapport.</strong>

Amnestys forskare publicerade nyligen en <a href="https://www.amnesty.org/en/latest/news/2022/08/ukraine-ukrainian-fighting-tactics-endanger-civilians/" target="_blank" rel="noopener">rapport</a> där man presenterar entydiga bevis på att ukrainsk militär ”utfört attacker från bebodda bostadsområden och upprättat baser i civila byggnader i 19 städer och byar”.

”<em>Denna typ av taktik bryter mot internationell humanitär lag och försätter civila i fara när de förvandlar civila objekt till militära mål. De efterföljande ryska beskjutningarna i befolkade områden har dödat civila och förstört civil infrastruktur</em>”, konstaterar man.

Amnesty menar vidare att den ukrainska militära strategin är satt i system och att man dokumenterat ett flertal fall där ukrainska styrkor opererat från tätbefolkade områden.

<em>– Att vara i en defensiv position ger inte den ukrainska militären rätt att göra undantag från internationella humanitära lagar</em>, säger Agnés Callamard, generalsekreterare för Amnesty International.

<strong>Mellan april och juli</strong> utredde forskare från Amnesty under flera veckor ryska raketbeskjutningar i regionerna Charkiv, Donbass och Mykolaiv. Man intervjuade även överlevande, vittnen och släktingar till människor som dött i attackerna – samtidigt som man genomförde vapenanalyser och andra tester.

I samband med dessa utredningar fann forskarna bevis för att ukrainsk militär beskjutit ryska mål med missiler från tätbefolkade bostadsområden och även upprättat militärbaser i civila byggnader i 19 städer och byar. Satellitbilder som tagits fram stärker också forskarnas övertygelse om att förfarandet är satt i system.

”<em>De flesta bostadsområden där soldater stationerade sig var kilometer från frontlinjerna. Det fanns genomförbara alternativ i närheten som inte satte civila i fara – exempelvis militärbaser, tätbevuxna områden eller andra byggnader längre bort från bostadsområdena. I de fall som finns dokumenterade känner Amnesty International inte till att de ukrainska militärer som stationerade sig i civila byggnader i bostadsområden frågade eller hjälpte civilbefolkningen att evakuera närliggande byggnader – ett misslyckande när det kommer till att ta till alla tänkbara försiktighetsåtgärder för att skydda civila</em>”, skriver man vidare.

[caption id="attachment_121941" align="alignnone" width="640"]<img class="size-medium wp-image-121941" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/04/Ukrainska-soldater3-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /> Ukrainska soldater anklagas för att strunta i att evakuera civila. Foto: Ukrainas försvarsministerium/CC BY-SA 2.0[/caption]
<h3>Strategin riskerar oskyldigas liv</h3>
Överlevare och vittnen berättar också att ukrainsk militär börjat operera i närheten av deras hem samtidigt som ryska mål beskjutits med missiler – varpå civilbefolkningen sedan utsattes för mycket stor fara när ryska styrkor besvarade beskjutningen. Denna typ av taktik ska ha använts på många olika platser och får obönhörlig kritik i rapporten:

”<em>Internationell humanitär lag avkräver alla parter i en konflikt att i största möjliga omfattning undvika att stationera militära mål i eller i närheten av tätbefolkade områden. Övriga skyldigheter innefattar att skydda civila från effekterna av attacker samt att avlägsna civila från närheten av militära mål och ge effektiva varningar inför attacker som kan påverka civilbefolkningen</em>”.

Mamman till en 50-årig man som dog i ett raketanfall berättar i rapporten att sonens bortgång föregicks av att ukrainsk militär stationerat sig i ett hus bredvid deras eget. Även familjens hem förstördes i attacken. Mykola från Lysychansk i Donbass ger ett liknande vittnesmål och berättar att ukrainska styrkor besköt sina ryska fiender inifrån befolkade bostadsområden och att en äldre granne dog när Ryssland besvarade elden.

<em>– Jag förstår inte varför vår militär skjuter från städerna och inte från fälten</em>, säger han.

<em>– Det pågår definitivt militära aktiviteter i det här området</em>, vittnar en annan man som även slår fast att när den ukrainska armén påbörjat beskjutningar från bostadsområdet har Ryssland i regel besvarat elden mycket snabbt med egna beskjutningar.

Enligt Amnesty har ukrainska soldater också upprättat en militärbas endast 20 meter från ingången till ett skyddsrum som används av stadens civilbefolkning. Det var även där som en äldre man dödades. I en annan stad i Donbass ska Ryssland ha använt klusterbomber över ett bostadsområde där ukrainsk militär satt upp sitt artilleri.

<em>– Splitter flög igenom dörren. Jag var inne. Det ukrainska artilleriet vara nära mitt fält… Soldaterna var bakom fältet bakom huset. Jag har sett dem komma in och ut sedan kriget startade. Min mamma är paralyserad så jag kunde inte fly,</em> berättar 70-åriga Anna.

[caption id="attachment_118431" align="alignnone" width="640"]<img class="size-medium wp-image-118431" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/02/Ukraina-flyktingar13-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /> Bombningarna har drivit många civila på flykt. Foto: faksimil/Youtube[/caption]
<h3>Militärbaser vid flerfamiljshus</h3>
I början av juli skadades en lantbruksarbetare när rysk militär besköt ett varuhus i Mykolaiv-området. Några timmar efter attacken kunde Amnestys forskare själva bevittna hur ukrainsk militärpersonal befann sig i varuhuset och vittnen bekräftade också att militären använt det beskjutna varuhuset under en längre tid – detta trots att civila levde och bodde alldeles i närheten.

Amnestys forskarlag kunde vid flera tillfällen under sina fältundersökningar själva höra hur ukrainska styrkor som var stationerade i närheten av bostadshus och offentliga byggnader besköt ryska mål. Vittnen i staden Bakhmut har enligt rapporten berättat att den ukrainska armén förskansat sig bara 20 meter från ett höghus fyllt av civila. Den 18 maj besköts ingången till byggnaden av ryska missiler och fem lägenheter blev delvis förstörda.

<em>– Jag förstår inte vad som hände. Det var krossade fönster och en massa damm i mitt hem… Jag stannade kvar för att min mamma inte ville lämna. Hon har problem med hälsan</em>, berättar Kateryna, en boende i huset.

Tre vittnen bekräftar att ukrainska militärfordon stod parkerade bara några meter därifrån innan den ryska raketbeskjutningen inleddes och Amnestys forskare hittade även bevis för militär närvaro inuti byggnaden.

<em>– Vi har ingen talan i vad militären gör – men det är vi som betalar priset</em>, berättar en boende i området vars hem skadades i attacken.
<h3>Raketbeskjutning från sjukhusområden</h3>
Forskarna kunde också själva bevittna hur ukrainska soldater använde sjukhus som militärbaser på minst fem olika platser. I ett av fallen kunde man konstatera att soldaterna besköt ryska mål från sjukhusområdet. Att använda sjukhus som militärbaser är ett tydligt brott mot krigets lagar.

På samma sätt har den ukrainska militären rutinmässigt anlagt militärbaser i skolor i Donbass och Mykolaiv. Skolorna har förvisso varit stängda sedan kriget inleddes – men ligger i de flesta fall mitt inne i civila bostadsområden. Av de 29 skolor som Amnestys forskare besökte noterades pågående, eller bevis för tidigare, militära aktiviteter i 22 av dessa. Man påträffade bland annat bortslängd ammunition och militärfordon. Enligt Amnesty har Ryssland svarat på beskjutningar från flera av dessa skolor – varpå de ukrainska styrkorna snabbt omgrupperat och stationerat sig i andra skolor i närheten.

I en liten stad öster om Odessa noterade forskarlaget att den ukrainska armén som regel använde civila bostadsområden för att inhysa soldater. Militärfordon stod parkerade på gatorna och två skolor användes också för militära ändamål. Mellan april och juni dödades också ett flertal civila, inklusive barn i området i ryska beskjutningar – liknande incidenter har bevittnats i flera ukrainska städer.

[caption id="attachment_121208" align="alignnone" width="640"]<img class="size-medium wp-image-121208" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/04/Ukrainsk-soldat-stad-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /> När rysk militär besvarar beskjutningarna drabbas civilbefolkningen. Foto: faksimil/Youtube[/caption]
<h3>"Ukraina måste evakuera"</h3>
”<em>Internationella humanitära lagar förbjuder inte specifikt parter i en konflikt att stationera sig i skolor som är stängda. Militären är dock skyldig att undvika att använda skolor som är nära hus eller lägenhetsbyggnader fulla av civila och försätta dessas liv i fara om det inte finns ett skriande militärt behov. Om de gör så bör de varna civila och om nödvändigt hjälpa dem att evakuera. Så verkar inte ha skett i de fall som undersökts av Amnesty International</em>”.

Avslutningsvis konstaterar människorättsorganisationen att Ukrainas vana att stationera militära mål i tätbefolkade områden förvisso inte rättfärdigar de ryska attackerna – men man fördömer ändå Ukrainas strategi och uppmanar Ukraina att omedelbart sluta bedriva krigföring från områden där civila bor och rör sig.

<em>– Den ukrainska regeringen bör omedelbart säkerställa att man flyttar sina trupper bort från befolkade områden eller evakuerar civila från de områden där militären opererar. Militären bör aldrig använda sjukhus för att bedriva krigföring och bör endast använda skolor eller civila hem som en sista utväg när det inte finns några andra alternativ</em>, påpekar Agnés Callamard.
<h3>Rapporten väcker ilska</h3>
Från ukrainskt håll är man mycket upprörd över människorättsorganisationens rapport. Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov kallar rapporten för en ”perversion” och menar att Amnesty i och med detta ifrågasätter Ukrainas rätt att försvara sig. President Zelenskyjs rådgivare Mychajlo Podoljak går så långt att han på Twitter anklagar Amnesty för att delta i en rysk kampanj med syfte att <a href="https://omni.se/ukrainsk-vrede-mot-rapport-av-amnesty-perversion/a/V9KzEV" target="_blank" rel="noopener">misskreditera</a> Ukraina.

”<em>Det är en skam att en organisation som Amnesty deltar i denna kampanj av desinformation och propaganda</em>”.

[caption id="attachment_129068" align="alignnone" width="640"]<img class="size-medium wp-image-129068" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/08/Podoljak-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /> Mychajlo Podoljak hävdar att Amnesty sprider "desinformation." Foto: Ukrainas regering/CC BY 4.0[/caption]

I såväl svenska som internationella medier har det gjorts ansatser för att släta över anklagelserna om krigsbrott – bland annat i Bonniertidningen <a href="https://www.expressen.se/nyheter/amnesty-anklagar-ukraina-for-krigsforbrytelser/" target="_blank" rel="noopener">Expressen,</a> där folkrättsforskaren Ove Bring menar att Amnestys kritik är ”kategorisk” och ”överdriven”. Han medger dock att användandet av mänskliga sköldar alltid är att betrakta som ett folkrättsbrott.

<em>– Har det inträffat så är det naturligtvis ett folkrättsbrott som är lika allvarligt som de ryska folkrättsbrotten som sker dagligen, där man inte gör någon skillnad på militära mål och civila.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/har-ar-de-ukrainska-krigsbrotten-som-fordoms-av-amnesty/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>7</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Amnesty: Säkerheten måste förbättras för albinos i södra Afrika</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/amnesty-sakerheten-maste-forbattras-for-albinos-i-sodra-afrika/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/amnesty-sakerheten-maste-forbattras-for-albinos-i-sodra-afrika/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Per Nordin]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 22 Aug 2019 13:38:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Amnesty]]></category>
		<category><![CDATA[Malawi]]></category>
		<category><![CDATA[Southern African Development Community]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=64468</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Southern African Development Community (SADC) måste anstränga sig för att säkerställa säkerheten för personer med albinism, inklusive att ta tag i den utbredda straffriheten, enligt <a href="https://www.amnesty.org/en/latest/news/2019/08/sadc-leaders-must-ramp-up-efforts-to-protect-the-security-of-persons-with-albinism/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Amnesty International</a>.</strong>

Ungefär 150 personer med albinism har blivit mördade i området omkring Malawi, Tanzania, Moçambique och Kongo-Kinshasa sedan 2014. I enbart Tanzania har 76 albinos mördats under samma period. De mördas vanligtvis för sina kroppsdelar, som sägs ha magiska egenskaper.

<em>– I hela SADC-regionen fortsätter personer med albinism att leva i rädsla för att dödas eller bortföras för sina kroppsdelar. Dessa vågor av våldsamma attacker drivs av den falska och farliga myten om att kroppsdelar av personer med albinism kan göra någon rik,</em> säger Deprose Muchena, Amnesty Internationals regiondirektör för södra Afrika.

<strong>Hundratals personer</strong> med albinism har utsatts för attacker, som bland annat innefattar stympningar och kidnappningar, under de senaste åren. Våld mot albinos är utbrett över hela SADC-regionen. I vassa fall har offer från Malawi hittats i Moçambique. Albinos i södra Afrika är även utsatta är stigmatisering och diskriminering.

Det finns tiotusentals personer med albinism i SADC-regionen.

Amnesty International uppmanar SADC-ledare att anta en regional handlingsplan för att säkerställa säkerheten för personer med albinism i södra Afrika.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/amnesty-sakerheten-maste-forbattras-for-albinos-i-sodra-afrika/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>”Ingen upprättelse för Natos offer i Afghanistan”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/ingen-upprattelse-for-natos-offer-i-afghanistan/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/ingen-upprattelse-for-natos-offer-i-afghanistan/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 12 Aug 2014 18:07:17 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Afghanistan]]></category>
		<category><![CDATA[Amnesty]]></category>
		<category><![CDATA[ISAF]]></category>
		<category><![CDATA[Nato]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=19482</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: 14pt;"><strong>De krigsbrott som begås mot civila av Nato och USA i Afghanistan förblir ostraffade. Det menar människorättsorganisationen Amnesty International i en ny rapport.</strong></span>

I Amnestys omfattande rapport kallad ”Left in the dark” handlar om oförmågan hos USA och Nato att kunna straffa de soldater som uför de många övergreppen som civila i Afghanistan fått utstå.

– <em>Tusentals afghaner har dödats eller skadats av amerikanska styrkor sedan invasionen, men offren och deras familjer har princip inte några chanser till rättvisa och upprättelse. Det amerikanska militära rättssystemet klarar i princip aldrig av att hålla sina soldater ansvariga för olagligt dödande eller andra övergrepp</em>, säger Richard Bennett, Amnesty Internationals Asienchef, i ett <a href="http://www.amnesty.se/nyheter/nyheter/89984/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">pressmeddelande</a>.

<em>– Inget av de fall vi tittat på, som inbegriper över 140 civila dödsfall, ledde till att någon åtalades. Uppgifter om krigsbrott och olagligt dödande har till synes ignorerats</em>.

Genom att noggrant studera flera incidenter som skedde mellan 2009 och 2013 visar Amnesty hur gravida kvinnor och barn fallit offer för trupperna. I vissa fall rör det sig till och med om tortyr av personer som man fångat. Qandi Agha, en före detta fånge hos amerikanska specialstyrkor 2012, berättade om den dagliga tortyr han var tvungen att utstå.

<em>– Fyra personer slog mig med kablar. De band mina ben och slog på mina fotsulor med en träpinne. De slog mig i ansiktet och sparkade mig. De dunkade mitt huvud i golvet</em>, säger Agha i rapporten.

Qandi Agha berättade även om hur de amerikanska trupperna stoppade hans huvud i en vattentunna och gav honom elchocker.

I ett <a href="http://www.isaf.nato.int/article/isaf-news/isaf-reviews-amnesty-international-report.html" target="_blank" rel="noopener noreferrer">uttalande på sin hemsida</a> slår Natostyrkan Isaf, där bland annat Sverige ingår, att man undersökt de trovärdiga anklagelserna men att man samtidigt jobbar med att vidta åtgärder för att fastställa omständigheterna i varje enskilt fall.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/ingen-upprattelse-for-natos-offer-i-afghanistan/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nu ska Vita huset mörka drönarstatistik</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/nu-ska-vita-huset-morka-dronarstatistik/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/nu-ska-vita-huset-morka-dronarstatistik/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 23 Feb 2014 19:49:58 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Amnesty]]></category>
		<category><![CDATA[drönare]]></category>
		<category><![CDATA[FN]]></category>
		<category><![CDATA[Jay Carney]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[Vita huset]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=16685</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Statistik på hur många liv USA:s drönarattacker kräver kommer nu att hemlighållas. Det beskedet gav Vita husets presstalesperson Jay Carney vid en presskonferens på torsdagen.</strong></span>

I torsdags offentliggjorde Obamaadministrationen att man inte kommer släppa någon mer information om användningen av drönare ”för att döda amerikanska medborgare”, skriver nättidningen The Daily Caller.

Nedan följer ett utdrag av Jay Carneys tal på torsdagens presskonferens från Vita huset.

<em>”Det här är ingen öppen process... Vi har diskuterat dessa frågor på högsta regeringsnivå för jag tar det för givet att dessa frågor om hur vi ska förhålla oss i krig och hur presidenten i USA balanserar den konstitutionella skyldigheten att skydda Amerika och dess medborgare.”</em>

<em>”Vi talar om mycket känsliga frågor här. Informationen om sådana här saker klassificeras av mycket legitima skäl för vår nations säkerhetsintresse.”</em>

&#160;

<strong>USA:s användning av drönare</strong> i främst Mellanöstern och Asien har både kritiserats och ifrågasatts från flera håll. Bland annat av <a href="http://nyadagbladet.se/utrikes/fn-civila-dodsoffer-ifran-usas-dronare-okar/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">FN</a> och människorättsorganisationen <a href="http://nyadagbladet.se/utrikes/usas-dronarattacker-i-pakistan-folkrattsbrott/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Amnesty International</a>.

<em>”Löftet om ökad transparens kring drönarattacker, understruket av ett tal som president Barack Obama höll i maj 2013, har ännu inte blivit verklighet och USA vägrar fortfarande att avslöja såväl grundläggande fakta som rättslig grund för attackerna”, </em>skrev Amnesty i ett pressmeddelande från oktober i fjol.

Det har tidigare uppdagats att <a href="http://nyadagbladet.se/utrikes/var-femte-som-dodas-av-dronare-ar-civil/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">vart femte dödsoffer</a> från de amerikanska drönarattackerna är civilt.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/nu-ska-vita-huset-morka-dronarstatistik/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>400 nepalesiska gästarbetare döda i Qatar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/400-nepalisiska-gastarbetare-doda-i-qatar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/400-nepalisiska-gastarbetare-doda-i-qatar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 17 Feb 2014 14:24:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Amnesty]]></category>
		<category><![CDATA[FIFA]]></category>
		<category><![CDATA[fotboll]]></category>
		<category><![CDATA[Nepal]]></category>
		<category><![CDATA[Qatar]]></category>
		<category><![CDATA[VM]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=16393</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Inför bygget av arenorna och infrastrukturen till fotbolls-VM som hålls i Qatar 2018 har arbetarnas dåliga förhållanden hamnat i fokus. Enligt en människorättsorganisation har 400 gästarbetare från Nepal omkommit under byggandet.</strong></span>

Det är den nepalesiska människorättsorganisationen The Pravasi Nepali Coordination Committee, PNCC, som slår larm om arbetsförhållandena.

Om inget görs nu befarar PNCC att dödssiffran kan stiga till 4 000 tills 2018 då fotbolls-vm ska spelas i Qatar, rapporterar <a href="http://presstv.com/detail/2014/02/16/350913/400-nepalese-workers-die-in-qatar/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">PressTV</a>.

En av de mest inflytelserika människorättsorganisationerna, Amnesty International, har också oroats över det som sker i Qatar. Enligt Amnesty blir arbetare <a href="http://nyadagbladet.se/utrikes/larm-om-missforhallanden-i-qatar/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">systematiskt utsatta</a> för övergrepp av sina arbetsgivare.

FIFA, som är fotbollens internationella organ, har kritiserats från flera håll för att undvika frågan om byggarbetarna i Qatar eller att inte ta den på största möjliga allvar.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/400-nepalisiska-gastarbetare-doda-i-qatar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Larm om missförhållanden i Qatar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/larm-om-missforhallanden-i-qatar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/larm-om-missforhallanden-i-qatar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 18 Nov 2013 16:12:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Amnesty]]></category>
		<category><![CDATA[FIFA]]></category>
		<category><![CDATA[fotbolls-vm]]></category>
		<category><![CDATA[Qatar]]></category>
		<category><![CDATA[Sepp Blatter]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=13069</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Inför det kommande fotbolls-VM:et som hålls i Qatar 2022 slår människorättsorganisationen Amnesty International larm om hur de som arbetar med att bygga upp infrastrukturen utsätts för övergrepp av arbetsgivare.</strong></span>

Det är i en ny rapport som tagits fram av Amnesty som arbetsgivarnas metoder och tillvägagångssätt synas. Amnesty menar att det internationella fotbollsorganet FIFA nu måste ta sitt ansvar för att komma till rätta med de horribla arbetsvillkoren i Qatar.

<em>– De uppgifter som framkommit tyder på en skrämmande nivå av exploatering inom den qatariska byggnadssektorn. FIFA har en skyldighet att göra det fullständigt klart att inga människorättskränkningar i samband med det förberedande arbetet inför Fotbolls-VM tolereras</em>, säger generalsekreteraren Salil Shetty i ett pressmeddelande.

<span style="font-size: medium;"><strong>4 000 kan mista livet</strong></span>
Det är invandrande byggarbetare från låginkomstländer som blir utsatta, främst från länder såsom Bangladesh, Sri Lanka, Filippinerna, Nepal och Pakistan. Qatar är inget undantag när det kommer till utländsk arbetskraft i Arabvärlden, totalt utgör den utländska arbetskraften 94 procent av Qatars jobbsektor.

Fackförbund som tidningen The Guardian citerar uppger att det finns risk att så många som 4 000 migrantarbetare kan omkomma till följd av missförhållandena. Enligt Amnesty är det vanligt att arbetarna bor i smutsiga läger med trånga utrymmen och utan luftkonditionering.

<em>"Rapporten identifierar ett antal fall av kränkningar så allvarliga att de kan utgöra tvångsarbete. Några av de arbetare som intervjuades levde i rädsla för att förlora allt - de hotades med böter och utvisning om de inte dök upp till jobbet, trots att de inte fick betalt för arbetet"</em>, skriver Amnesty International.

<span style="font-size: medium;"><strong>FIFA vill "undvika kritiken"</strong></span>
Amnesty International uppmanar nu FIFA till samarbete med qatariska myndigheter och VM-organisatörer för att förhindra fortsatta övergrepp mot migrantarbetare.

FIFA:s president Sepp Blatter sade i förra veckan att det skett framsteg när det kommer till arbetsförhållandena inom byggsektorn i Qatar. Han också anklagats för att inte ta frågan på fullt allvar.

– <em>Jag vill undvika den här kritiken om arbetarnas rättigheter, men det är ett annat problem</em>, sade Sepp Blatter under en presskonferens i början av November enligt ESPN.

&#160;

<strong>Läs hela <a href="http://a1.mndcdn.com/image/upload/oc0rdhkrm8ganl1hiqa0.pdf" target="_blank" rel="noopener noreferrer">rapporten</a></strong>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/larm-om-missforhallanden-i-qatar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Amnesty: Shell ljög om oljeutsläpp i Nigeria</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/amnesty-shell-ljog-om-oljeutslapp-i-nigeria/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/amnesty-shell-ljog-om-oljeutslapp-i-nigeria/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 11 Nov 2013 12:53:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Afrika]]></category>
		<category><![CDATA[Amnesty]]></category>
		<category><![CDATA[Nigeria]]></category>
		<category><![CDATA[olja]]></category>
		<category><![CDATA[Shell]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=12907</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Det multinationella oljebolaget Shell får svidande kritik av människorättsorganisationen Amnesty International. Amnesty påstår i en ny rapport att Shell medvetet gett falska uppgifter kring bolagets utsläpp av olja i Nigerdeltat.</strong></span>

Det handlar bland annat om att Shell manipulerat utredningar. Genom videobevis kunde man se att Shell ljugit om mängden olja som läckte ut i Bodo 2008. Shells rapport hävdar att bara 1640 fat olja läckte ut - men andra bevis pekar på att den egentliga mängden är minst 60 gånger högre.

<span style="font-size: medium;"><strong>”Säger inte sanningen”</strong></span>
Amnesty menar att oljejättens påståenden om orsakerna till oljeföroreningarna i regionen är tvivelaktiga och ofta falska. Bland annat har Amnesty låtit experter titta på bilder som enligt Shell bevisar att oljeutsläppen orsakades av ”sabotage”. Experterna tyckte dock att oljeutsläppen mer berodde på de åldrande rörledningarna.

– <em>Shell säger inte sanningen om den förödelse som orsakats av företagets verksamhet i Nigerdeltat. Nya bevis visar att Shells påståenden om oljeutsläppen inte är trovärdiga,</em> <a href="http://www.amnesty.se/nyheter/nyheter/70224/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">säger</a> Audrey Gaughran, chef för Amnesty Internationals avdelning för globala frågor.

Det ska även finnas smyginspelat videomaterial som visar hur de nigerianska myndigheterna tillsammans med Shell försökt att undanröja bevis. Detta genom att övertala medlemmar i den lokala utredningsgruppen att inte ange utrustningsfel som orsak för läckorna.

<span style="font-size: medium;"><strong>Myndigheterna tandlösa mot jättarna</strong></span>
Enligt Amnestys Audrey Gaughran bevisar det hur systemet i landet har fallerat. Myndigheterna står ofta tandlösa mot oljebolagen.

– <em>Systemet är vidöppet för missbruk. Det finns ingen som kan utmana oljebolagen eller avgöra tillförlitligheten i deras uppgifter.</em>

Amnesty vill att Nigerias regering stärker kapaciteten till de olika tillsynsmyndigheterna i landet genom ökad budget. Samtidigt uppmanar Amnesty att de inblandade oljebolagen offentliggör alla rapporter kring utredningar, tillsammans med bilder och videoinspelningar.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/amnesty-shell-ljog-om-oljeutslapp-i-nigeria/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>”USA:s drönarattacker i Pakistan är folkrättsbrott”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/usas-dronarattacker-i-pakistan-folkrattsbrott/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/usas-dronarattacker-i-pakistan-folkrattsbrott/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 22 Oct 2013 11:01:35 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Amnesty]]></category>
		<category><![CDATA[drönare]]></category>
		<category><![CDATA[Pakistan]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=12203</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Rapporten, <i>Will I be next? US drone strikes in Pakistan</i>, beskrivs av Amnesty som en av mest omfattande studierna som hittills gjorts av USA:s drönarprogram ur ett människorättsperspektiv. Alla 45 kända attacker som inträffat i norra Waziristan i nordvästra Pakistan mellan januari 2012 och augusti 2013 har granskats i rapporten.</strong>

<strong>Amnestys huvudpoäng är det</strong> växande behovet av öppenhet och ansvar - någonting som USA hittills varit ovilliga att erbjuda.

<em>”Löftet om ökad transparens kring drönarattacker, understruket av ett tal som president Barack Obama höll i maj 2013, har ännu inte blivit verklighet och USA vägrar fortfarande att avslöja såväl grundläggande fakta som rättslig grund för attackerna<em>”</em></em>, skriver Amnesty International i ett <a href="http://www.amnesty.se/nyheter/nyheter/68929/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">pressmeddelande</a> och fortsätter:

<em>”USA fortsätter att stödja sig på doktrinen om det 'globala kriget' i ett försök att rättfärdiga det gränslösa kriget som utkämpas mot al-Qaida, talibanerna och dem som uppfattas som deras allierade.”</em>

<strong>Ett fall som uppmärksammas</strong> särskilt i rapporten är en 68-årig mormor som dödades av en drönare när hon skördade grönsaker tillsammans med sina barnbarn på familjens åker i Waziristan oktober 2012.

<em>– Det är dock svårt att tro att en grupp arbetare, eller en äldre kvinna omgiven av sina barnbarn, skulle utgöra ett hot överhuvudtaget - allra minst mot USA</em>, säger Mustafa Qadri, Amnesty Internationals Pakistanexpert.

Många av invånarna i norra Waziristan kände också rädsla inför att tala med Amnesty International om drönarattackerna - några av dem som gjorde det hotades senare. Amnesty kräver även att de ansvariga för de rättsstridiga drönarattackerna ställs inför rätta och offren och deras familjer måste få tillgång till rättvisa och kompensation.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/usas-dronarattacker-i-pakistan-folkrattsbrott/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Egyptiska säkerhetsstyrkor skyddar inte kristna</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/egyptiska-sakerhetsstyrkor-skyddar-inte-kristna/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/egyptiska-sakerhetsstyrkor-skyddar-inte-kristna/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 12 Oct 2013 12:25:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Amnesty]]></category>
		<category><![CDATA[Egypten]]></category>
		<category><![CDATA[Muslimska brödraskapet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=11897</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Rapporten "How long are we going to live in this injustice?" kartlägger händelserna under vågen av sekteristiskt våld som kom efter att ett protestläger med Mursi-anhängare stormades i Kairo den 14 augusti.</strong>

<span style="font-size: medium;"><strong>Kritik mot säkerhetsstyrkorna
</strong></span>Den detaljerade <a href="http://www.amnesty.se/nyheter/nyheter/68110/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">rapporten</a> kring attackerna mot koptiska kristna i augusti avslöjar de egyptiska säkerhetsstyrkornas underlåtenhet att skydda minoritetsgruppen, enligt Hassiba Hadj Sahraoui, chef för Amnesty Internationals Mellanöstern- och Nordafrikaavdelning.

<em>– Det är djupt oroväckande att den kristna befolkningen runt om i Egypten valts ut som måltavlor för hämndattacker efter händelserna i Kairo. Dessa attacker borde kunnat förutses, men säkerhetsstyrkorna har inte gjort något för att ingripa eller förhindra våldet</em>.

<span style="font-size: medium;"><strong>"Gör det för att få svar"
</strong></span>Nya Dagbladet har <a href="http://nyadagbladet.se/utrikes/over-30-kyrkor-nerbranda-i-egypten/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">tidigare rapporterat </a>om den religiösa fanatismen i Egypten som riktar in sig på kristna och som bland annat innefattar kyrkbränningar.

–<em> Det handlar inte bara om att bränna kyrkor. Det handlar snarare om att man bränner kyrkor för att få ett svar som sprider sig och bidrar till mer våld</em>, sade biskopen Angaelos till CNN.

Det är främst anhängare till det radikala Muslimska brödraskapet och ex-presidenten Mursi som utpekats som de som står bakom de religiösa attackerna.

&#160;

<strong>Läs även:</strong>
<a href="http://nyadagbladet.se/utrikes/demonstranter-skots-ner-i-egypten/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Demonstranter sköts ner i Egypten</a>
<a href="http://nyadagbladet.se/utrikes/muslimska-brodraskapet-forbjuds-i-egypten/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Muslimska brödraskapet förbjuds</a>
<a href="http://nyadagbladet.se/utrikes/dodliga-sammandrabbningar-i-egypten/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Dödliga sammandrabbningar i Egypten</a>
<a href="http://nyadagbladet.se/utrikes/bombattentat-mot-egyptens-inrikesminister/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Bombattentat mot Egyptens inrikesminister</a>
<a href="http://nyadagbladet.se/utrikes/undantagstillstand-utlyst-i-egypten/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Undantagstillstånd utlyst i Egypten</a>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/egyptiska-sakerhetsstyrkor-skyddar-inte-kristna/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
