<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Amazonas &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/amazonas/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 06 Feb 2026 11:29:20 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Amazonas &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Bin får juridiska rättigheter i Peru</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/bin-far-juridiska-rattigheter-i-peru/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 06 Feb 2026 11:29:20 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Amazonas]]></category>
		<category><![CDATA[bin]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Peru]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=220871</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I ett historiskt beslut har Peru valt att ge bin lagligt skydd. Det är första gången i världen som en insekt får juridisk status.</strong>

I de peruanska regionerna Satipo och Nauta har myndigheterna tagit ett banbrytande beslut att erkänna bin som rättighetsbärare. Lagstiftningen slår fast att bina måste kunna fortsätta att existera, att deras antal ska hållas på sunda nivåer och att deras livsmiljö ska vara giftfri. Vid hot mot deras överlevnad kan bina nu få juridisk hjälp.

— <em>Denna förordning markerar en vändpunkt i hur vi förstår och lagstiftar om vårt förhållande till naturen,</em> säger Constanza Prieto vid Earth Law Center i ett <a href="https://www.earthlawcenter.org/elc-in-the-news/2025/11/satipo-approves-historic-ordinance-in-world-first-an-insect-is-granted-legal-rights" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Beslutet är frukten av ett mångårigt arbete där flera organisationer, bland annat Earth Law Center och Amazon Research Internacional, samverkat med lokala samhällen, forskare och naturvårdsaktivister.
<h3>Livsviktig funktion i skogen</h3>
Dessa bin saknar förmågan att sticka och spelar en avgörande roll när växter i tropiska skogar ska reproducera sig. Bland de skyddade arterna finns Melipona eburnea, Tetragonisca angustula, Melipona illota och Melipona grandis.

Enligt forskare är fyra femtedelar av all vegetation beroende av att bina sprider pollen. Bland de växter som gynnas finns kaffeplantor, kakaobuskar, avokado och blåbärsplantor.

Bina möter hot från avverkning, jordbrukets kemikalier och bin från andra kontinenter. Detta påverkar hela skogsekosystemet och minskar möjligheterna för lokalbefolkningen att leva på naturens resurser.

En global <a href="https://secure.avaaz.org/campaign/en/stingless_bee_loc/" target="_blank" rel="nofollow noopener">namninsamling</a> från organisationen Avaaz som uppmanar Peru att införa lagen i hela landet har redan samlat in mer än 389 000 underskrifter, och ett stort intresse har också visats från grupper i Bolivia, Nederländerna och USA som vill följa kommunernas exempel som grund för att försvara sina egna vilda bin.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Isolerad urinvånare dök upp i by &#8211; ville göra upp eld</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/isolerad-urinvanare-dok-upp-i-by-ville-gora-upp-eld/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 18 Feb 2025 08:01:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Amazonas]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=200505</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ensam urinvånare dök oväntat upp i en befolkad by djupt inne i Amazonas. Den unge mannen, som bar på två vedträn, verkade gestikulera efter eld.</strong>

Under onsdagskvällen i Bela Rosa, ett samhälle vid Purusfloden i sydvästra Amazonas, dök en ung man i höftskynke upp bland lokalbefolkningen. Barfota och med två vedträn i händerna verkade han försöka fånga deras uppmärksamhet, rapporterar <a href="https://apnews.com/article/brazil-amazon-indigenous-rainforest-tribe-33b466dd83bf7387979d66b178672e33" target="_blank" rel="nofollow noopener">AP News</a>.

Mannen verkade vara vid god hälsa och visade ingen rädsla för lokalbefolkningen. Händelsen fångades på film, där invånare försökte lära honom att använda en tändare – utan framgång.
<h3>Isolerade folkgrupper i området</h3>
År 2021 bekräftade Funai (Fundação Nacional dos Povos Indígenas), Brasiliens nationella myndighet för urfolkens rättigheter, att det fanns isolerade grupper av ursprungsbefolkningar i området efter att ha hittat övergivna läger och andra tecken på mänsklig aktivitet, men inga individer hade observerats vid den tiden.

I december 2024 förklarades området Mamoriá Grande  som förbjudet för icke inhemska personer för att skydda de isolerade grupperna från yttre påverkan.

https://www.youtube.com/watch?v=oudVKM5OJmI
<h3>Medicinsk undersökning</h3>
Funai anlände snart till platsen och förde mannen till en närliggande anläggning. Där genomgick han en medicinsk undersökning för att säkerställa att han inte exponerats för sjukdomar som isolerade urfolksstammar saknar immunitet mot. Under torsdagen återvände han till skogen.

Myndigheten har infört extra övervakning för att förhindra att utomstående försöker ta sig till de isolerade stammarna. Amazonas regnskog har världens största antal okontaktade folkgrupper, däribland Zuruahã, Himarimã, Jamamadi, Apurinã, Banawá och Kulina.

Brasilien har som regel att inte aktivt söka kontakt med isolerade folkgrupper, utan istället skapa skyddade och övervakade områden. Det är dock oklart vilken stam den unge mannen tillhörde.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Skogsarbetare dödade av isolerad indianstam</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/skogsarbetare-dodade-av-isolerad-indianstam/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/skogsarbetare-dodade-av-isolerad-indianstam/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 06 Sep 2024 07:55:26 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Amazonas]]></category>
		<category><![CDATA[indianer]]></category>
		<category><![CDATA[Peru]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=188212</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Minst två skogshuggare har dödats med pil och båge – sannolikt efter att ha inkräktat på den "okontaktade" ursprungsbefolkningen Mashco Piros mark djupt inne i Perus Amazonas, uppger organisationen FENAMAD, som arbetar för att försvara rättigheterna för Perus ursprungsbefolkningar.</strong>

Organisationen menar vidare att spänningarna mellan skogsarbetare och ursprungsbefolkningar ökar och att det behövs fler brådskande skyddsåtgärder från regeringens sida, <a href="https://apnews.com/article/peru-logging-indigenous-attack-mashco-piro-amazon-09ae1dafd38656b6c33ec4df9b094093" target="_blank" rel="nofollow noopener">skriver</a> AP. Enligt FENAMAD saknas två andra timmermän som deltog i attacken och ytterligare en är skadad.

Gruppen, som representerar 39 ursprungsfolkssamhällen i Cusco- och Madre de Dios-regionerna i sydöstra Peru, uppgav att händelsen av allt att döma ägde rum den 29 augusti i Pariamanu-flodens avrinningsområde när timmerhuggare utökade sina passager in i skogen och kom i kontakt med den tillbakadragna och mycket territoriella stammen.

”<em>Den peruanska staten har inte vidtagit några förebyggande och skyddande åtgärder för att säkerställa liv och integritet för de arbetare som har drabbats allvarligt</em>”, kommenterade gruppen i ett uttalande på tisdagen och tillade då att myndigheterna ännu inte har anlänt till området sedan incidenten.

https://youtu.be/GuGllX9b7I4?si=Trf8PFcTC-wqoxmW
<h3>"Spänningarna ökar varje dag"</h3>
FENAMAD konstaterade vidare att attacken inträffat bara 25 kilometer från den plats där andra skogshuggare attackerades av stammen i juli och att Perus regering, trots att man blivit informerade om riskerna för en upptrappning av våldet, valt att inte agera.

<em>– Det är en hätsk och spänd situation. Utan tvekan ökar spänningarna för varje dag mellan isolerade ursprungsbefolkningar och de olika aktiviteter som sker inom det territorium som de traditionellt passerar</em>, säger Cesar Ipenza, en advokat som är specialiserad på miljörätt i Peru.

Konflikten mellan skogsarbetare och indianstammar är ingenting nytt i landet. 2022 skedde exempelvis ett dödsfall efter en incident där två män sköts med pilar i samband med att de fiskade varpå en avled.

Så sent som i januari lättade Perus regering på restriktionerna för avskogning – även i områden nära där okontaktade stammar bor. Forskare har varnat för åtgärderna och pekat på att de kommer att leda till en ökning av illegal avverkning och gruvdrift.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/skogsarbetare-dodade-av-isolerad-indianstam/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ökat skydd för Bolivias regnskog</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/okat-skydd-for-bolivias-regnskog/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/okat-skydd-for-bolivias-regnskog/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 21 Feb 2024 06:03:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Amazonas]]></category>
		<category><![CDATA[Bolivia]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=173383</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I regionen Pando i Bolivia har man skapat ett nytt naturskyddsområde på 452 639 hektar regnskog. Det innebär att hela 26 procent av områdets regnskog nu klassas som skyddat.</strong>

Bolivia upplever en av de högsta nivåerna av avskogning per capita i världen, med en avverkningstakt i regnskogen som är fyra gånger snabbare än i Brasilien, sett till befolkningens storlek.

Med sina nära sex miljoner hektar regnskog har Pando den största andelen välbevarad Amazonasskog i landet. I regionen står 90 procent av skogarna kvar där man på en kommunal nivå till stor del skapat skyddade områden. Bland framgångarna finns ett hållbart förvaltande av paranötsskogar som också utgör en viktig ekonomisk resurs för många lokalsamhällen. Trots detta hotas Pando ständigt av utbredningen av jordbruk och gruvverksamhet.

Nu har ett nytt naturskyddsområde etablerats i Pando, <a href="https://www.conservation.org/press-releases/2024/02/01/conservation-international-celebrates-new-protected-area-in-northern-bolivia" target="_blank" rel="nofollow noopener">enligt</a> organisationen Conservation International, som varit delaktig i projektet. Området, känt som Gran Manupare, omfattar åtta procent av hela regnskogsområdet i regionen. Det innebär att regionens sammanlagda naturskyddstäckning uppgår till 26 procent.
<h3>Hem för utrotningshotade arter</h3>
– <em>Som kommun, jordbrukare och ursprungsbefolkning anser vi att det är viktigt att bevara våra skogar för framtida generationer, skydda vårt territorium och bidra till hållbarheten i våra projekt. Det är viktigt att bevara Pando</em>, säger Jaime Aguirre, borgmästare i Sena kommun i Pando.

Precis som övriga delar av Amazonas är även Gran Manupare mycket rikt på arter och huserar bland annat utrotningshotade arter som jätteuttern (Pteronura brasiliensis) och storbladig mahogny (Switenia macrophila) lever. Även jaguar (Panthera onca), låglandstapir (Tapirus terrestris) och blåhuvad ara (Primolius couloni) finns i området.

Projektet gjordes även med hjälp av kommunen i Sena, samt organisationen CIPCA med finansiellt stöd av projektet Our Future Forest - Vital Reserves, Bezos Earth Found, Andes Amazon Fund och även den svenska ambassaden.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/okat-skydd-for-bolivias-regnskog/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Avskogningstakten halverades i Amazonas</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/avskogningstakten-halverades-i-amazonas/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/avskogningstakten-halverades-i-amazonas/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 19 Jan 2024 13:14:12 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Amazonas]]></category>
		<category><![CDATA[avskogning]]></category>
		<category><![CDATA[Brasilien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=170607</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Avskogningstakten i Brasiliens del av Amazonas har halverats under 2023 jämfört med året innan vilket är den lägst registrerade avskogningstakten under de senaste fem åren.</strong>

Regnskogen i Amazonas kallas ofta "planetens lungor" på grund av dess viktiga roll i planetens syre- och koldioxidcykler. Regnskogen sträcker sig över nio länder i Sydamerika där omkring 60 procent finns i Brasilien. Den täcker cirka 3,6 procent av jordens landyta och är den mest artrika skogen där 10 procent av alla planetens djurarter lever. Där finns också uppskattningsvis mellan 19 000 till 25 000 trädarter, medan Sverige jämförelsevis endast har 20, och nästan varannan dag påträffas en ny art i regnskogen.

Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva lovade att stoppa avverkningen av regnskogen i landet till år 2030 när han tillträdde för ett år sedan. Han har också lovat att återställa det som redan är skadat.

Enligt preliminära siffror från rymdforskningsmyndigheten Instituto Nacional de Pesquisas Espaciais i Brasilien avverkades 5 153 kvadratkilometer av Amazonas under förra året. Under 2022 avverkade man 10 278 kvadratkilometer, <a href="https://www.bbc.com/news/world-latin-america-67962297" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterar</a> brittiska statskanalen BBC.

Landets miljömyndigheter ser detta som ett första steg mot målet om noll avskogning och understryker regeringens engagemang i kampen mot olaglig skogsskövling i Amazonas.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/avskogningstakten-halverades-i-amazonas/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Skövlingen av Amazonas minskar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/skovlingen-av-amazonas-minskar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/skovlingen-av-amazonas-minskar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 08 Sep 2023 08:17:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Amazonas]]></category>
		<category><![CDATA[Brasilien]]></category>
		<category><![CDATA[Luiz Inacio Lula da Silva]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=159161</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Enligt satellitdata har avverkningen av Brasiliens Amazonasregnskog minskat med drygt 66 procent i augusti jämfört med samma månad förra året.</strong>

Det är rymdforskningsinstitutet Inpe som noterar att 563 kvadratkilometer regnskog avverkades under augusti 2023 – att jämföra med hela 1661 kvadratkilometer under augusti 2022.

Forskarna gläds särskilt åt trenden eftersom augusti vanligtvis är en av de månader då det avverkas mest skog.

Brasiliens vänsterregering under Luiz Inácio Lula da Silva tar på sig äran för den minskade skogsskövlingen och miljöminister Marina Silva hävdar att ”<em>dessa resultat visar att Lula-administrationen är fast besluten att bryta den cykel av övergivande och tillbakagång som den förra regeringen stod för</em>".

<strong>Den förre presidenten</strong> Jair Bolsonaro fick under sin ämbetsperiod hård kritik och anklagades för att driva en politik som var skadlig för såväl regnskogen som de indianstammar som bor där. Han öppnade bland annat upp för gruvdrift i Amazonas och minskade de statliga medlen till den byrå som har i uppgift att skydda regnskogen, rapporterar den brittiska statskanalen <a href="https://www.bbc.com/news/world-latin-america-66706056" target="_blank" rel="nofollow noopener">BBC</a>.

Lulas regering har däremot lovat att stoppa skövlingen av Amazonas helt innan 2030 och i augusti stod presidenten som värd för ett toppmöte med ledare för de åtta länder som delar på Amazonasbäckenet.

Deltagarna enades om att skapa en allians i syfte att bekämpa skogsavverkningen, men man misslyckades att förhandla fram tydliga gemensamma mål och strategier.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/skovlingen-av-amazonas-minskar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Dolda städer hittas i Amazonas &#8211; med hjälp av laser</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/dolda-stader-hittas-i-amazonas-med-hjalp-av-laser/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/dolda-stader-hittas-i-amazonas-med-hjalp-av-laser/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 10 Jun 2022 12:20:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[Amazonas]]></category>
		<category><![CDATA[arkeologi]]></category>
		<category><![CDATA[laser]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=125763</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Med hjälp av laserteknik har forskare funnit bosättningar i Amazonas regnskogar som varit dolda i tusentals år. Flera städer har hittats gömda i den täta vegetationen och visar nu ytterligare bevis för en urbanisering i området som är långt mer omfattande än vad man tidigare trott.</strong>

Legender har länge berättats om försvunna befolkningar i Amazonas regnskogar. Exempelvis letade många efter guldstaden El Dorado där ett flertal utforskare försvunnit i den täta vegetationen. På senare år har forskare upptäckt att det faktiskt funnits tidiga städer i regnskogarna. Tidigare har man trott att regionerna kring Amazonas regnskog historiskt främst varit bebodda av befolkningar som varit jägare och samlare eftersom regnskogen är relativt svårbebodd. Däremot har man i Llanos de Mojos i Bolivia hittat exempelvis markarbeten, gångvägar, kanaler och andra tecken på större städer under senare år.

Nu har brittiska och tyska forskare använt en ny teknik, som kallas lidarlaser, för att upptäcka mer av bosättningarna i Mojos-regionen. Det har man gjort genom att att kartlägga terrängen med en laserskanner kopplad till en helikopter, ett litet flygplan eller en drönare som sänder runt 1,5 miljoner laserpulser per sekund. Sedan kan man med hjälp av tekniken ”plocka bort” vegetationen och se vad som döljer sig bakom. Tekniken har nu avslöjat två gigantiska antika platser, varav en på 363 tunnland och en på 778 tunnland.

– <em>Vi misstänkte länge att de mest komplexa förcolumbianska samhällena utvecklades i den här delen av det bolivianska Amazonas, men bevisen har varit gömda under skogens tak och svåra att besöka</em>, säger en av forskarna, professor José Iriarte vid University of Exeter till brittiska <a href="https://www.dailymail.co.uk/sciencetech/article-10856381/Lost-cities-Amazon-discovered-hidden-tree-canopies-centuries.html" target="_blank" rel="noopener">Daily Mail</a>.

Platserna tros vara byggda kring 500-1400 f.Kr. och visar att samhällena var mer omfattande än man tidigare trott. Arkitekturen i städerna består av trappstegsplattformar toppade av U-formade strukturer och rektangulära plattformshögar. Även terrasser i flera våningar samt även 20 meter höga pyramider fanns på platserna. Gångvägar och kanaler kopplade samman områdena, men det är ännu oklart hur många människor som bodde där även om forskarna bedömer att det var en tät population.

– <em>Ändringar som gjorts, exempelvis utbyggnader, tyder också på en ökad population</em>, säger Dr. Heiko Prümers, forskare bakom studien från det tyska arkeologiska institutet.

Forskarna fann också att befolkningen inte bara skötte skogslandskap, utan också skapade stadslandskap som satt ihop med varandra. Detta visar på framgångsrika, hållbara försörjningsstrategier men också ett tidigare oupptäckt kulturellt-ekologiskt arv. Städerna är uppbyggda i samklang med naturen, menar forskarna, och inte i strid med den.

– <em>Denna region var en av de tidigaste bebodda av människor i Amazonas, där människor började domesticera grödor av global betydelse som maniok och ris</em>, menar professor Iriarte.

Dr. Prümers tror att man inom kort kommer att upptäcka ännu fler städer och bosättningar i regnskogen.

– <em>Jag är säker på att vi under de kommande 10 eller 20 åren kommer att få se många av dessa städer, och några som är större än de vi presenterar idag</em>, säger han.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/dolda-stader-hittas-i-amazonas-med-hjalp-av-laser/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Guldgrävare terroriserar indianer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/guldgravare-terroriserar-indianer/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/guldgravare-terroriserar-indianer/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 03 Jul 2021 12:15:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Amazonas]]></category>
		<category><![CDATA[Brasilien]]></category>
		<category><![CDATA[indianer]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=103461</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ledare för Yanomami-stammen i Amazonas anklagar illegala guldgrävare i regionen för att systematiskt terrorisera och angripa indianerna i syfte att driva bort dem från deras land.</strong>

En av de mest allvarliga <a href="https://www.bbc.com/news/world-latin-america-57157017" target="_blank" rel="noopener">incidenterna</a> ska ha ägt rum den 11 maj i år då guldgrävarna ska ha anlänt i sju motorbåtar beväpnade med automatgevär och skjutit vilt omkring sig vid byn där omkring 1000 indianer bor.

Även om syftet denna gång tros ha varit att skrämma stammedlemmarna snarare än att döda dem så rispades en av stammedlemmarna i huvudet av en kula och en indianledare vid namn Dario Kopenawa menar att det rörde sig om en attack för att få bort stammen.

<em>– De attackerade oss. De dödade oss nästan</em>, förklarade en av indianerna.

De angripna indianerna gömde sig bakom träd och började skjuta tillbaka med hagelgevär och pilbågar och ska ha skadat fyra av angripna varpå de övriga åkte iväg i sina båtar men lovade att återkomma för hämnd.

<strong>I den kaotiska situationen</strong> ska också två små barn ha drunknat och många indianer flydde in i regnskogen för att söka skydd.

Området Palimiú där indianerna bor är Brasiliens största reservat och bebos av 27000 indianer. Det är olagligt att gräva efter guld här men prospekterare har ändå hittat vägar att komma åt den ädla metallen, enligt BBC.

Antalet angrepp på indianreservatet ska ha ökat kraftigt under president Jair Bolsonaros styre och denne har även deklarerat att delar av området ska öppnas upp för gruvdrift och jordbruk. Enligt människorättsgrupper i Brasilien är de illegala guldgrävarna väl medvetna om att presidenten inte på allvar är intresserad av att stoppa attackerna mot indianerna – och att de därför vågar fortsätta med sina angrepp.

<em>– Vårt land behandlas respektlöst och ingen hör vår vädjan efter hjälp</em>, förklarar Kopenawa.

<strong>Vidare förväntas brasilianska makthavare</strong> snart rösta igenom ett lagförslag som gör det möjligt för privata intressen att köpa upp stora områden statligt ägd mark – något som förväntas slå hårt mot indianerna i Amazonas.

<em>– Vita män som har pengar vill ha mer. De vill förstöra mer. Det är deras tradition, de har inga gränser</em>, menar Kopenawa vidare och pekar på hur motsvarande 500 fotbollsplaner av Yanomamistammens land förstördes bara under förra året av illegala guldgrävare och att ännu mer land förväntas förstöras i år.

<em>– Det är ingen hemlighet vilka de är, varför avlägsnas de inte? Det är uppenbart att det inte finns någon politisk vilja. Det finns några mäktiga personer som är involverade i den illegala gruvdriften och som kan begränsa eller förhindra alla åtgärder,</em> säger en tidigare anställd på regeringens skyddsmyndighet för indianers intressen och kultur.

<strong>Enligt kommunikation från WhatsApp</strong> som kommit polisen till del är det troligt att de beväpnade män som angrep indianerna tillhör facção – ett av Brasiliens största kriminella gäng, kända för sina mord och kidnappningar.

Man misstänker nu att gruvbolagen anställer grovt kriminella gängmedlemmar för att ”skydda” deras verksamhet och för att driva bort indianerna.

Bara några dagar efter den första attacken mot Palimiú så attackerades indianbyn igen. Flera båtar anlände nattetid och började återigen skjuta vilt omkring sig och angripa indianerna med tårgas. Även denna gång tvingades byborna fly in i djungeln mitt i natten.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/guldgravare-terroriserar-indianer/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Missionär riskerar att åtalas för folkmord – kontaktade isolerad folkstam</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/missionar-riskerar-att-atalas-for-folkmord-kontaktade-isolerad-folkstam/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/missionar-riskerar-att-atalas-for-folkmord-kontaktade-isolerad-folkstam/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 25 Jan 2019 15:47:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Amazonas]]></category>
		<category><![CDATA[folkmord]]></category>
		<category><![CDATA[ursprungsfolkningar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=57995</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En kristen missionär från USA riskerar att åtalas för folkmord efter att han besökt en isolerad stam i Amazonas.</strong>

Den stam som missionären hade kontakt med är en av få stammar i Brasilien som inte haft någon kontakt med omvärlden.

Enligt den brasilianska regeringen utsatte missionären folkstammen för dödliga sjukdomar när han tog kontakt med dem, skriver <a href="https://www.mirror.co.uk/news/world-news/missionary-may-charged-genocide-after-13903907" rel="noopener" target="_blank">Daily Mirror</a>.

<em>– Även om det inte förekommit någon direktkontakt är det sannolikt att sjukdomar har överförts till stammen,</em> säger en talesperson för den brasilianska regeringen.

Enligt Survival International, en organisation som fokuserar på ursprungsbefolkningars rättigheter, kan den amerikanske missionären riskera att åtalas och dömas för folkmord av den brasilianska regeringen.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/missionar-riskerar-att-atalas-for-folkmord-kontaktade-isolerad-folkstam/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Colombias domstol beordrar regeringen att skydda Amazonas</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/colombias-domstol-beordrar-regeringen-att-skydda-amazonas/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/colombias-domstol-beordrar-regeringen-att-skydda-amazonas/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 17 Apr 2018 18:15:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Amazonas]]></category>
		<category><![CDATA[avskogning]]></category>
		<category><![CDATA[Colombia]]></category>
		<category><![CDATA[regnskog]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=49406</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Högsta domstolen i Colombia beordrade nyligen landets regering att vidta åtgärder för att skydda regnskogen Amazonas från ytterligare avskogning.</strong>

Cirka en tiondel av Amazonas totala yta finns i Colombia. För att kunna skydda regnskogen krävs det enligt Colombias högsta domstol "brådskande åtgärder".

"<em>Det är uppenbart, trots många internationella åtaganden och regler... att den colombianska staten inte har tagit upp problemet med avskogning i Amazonas på ett effektivt sätt",</em> heter det i ett uttalande från högsta domstolen.

<strong>Den colombianska </strong>högsta domstolen har bland annat gett Amazonas samma status och rättigheter som en människa, vilket stärker skyddet mot avskogning och annan förstöring av regnskogen, skriver The Independent.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/colombias-domstol-beordrar-regeringen-att-skydda-amazonas/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
