Alzheimers – Nya Dagbladet

Drew Struzan är död – mästaren bakom ikoniska filmaffischer

Jan Sundstedt — Wed, 15 Oct 2025 07:48:42 +0000

Drew Struzan, den amerikanske affischillustratören som skapade några av filmvärldens mest omisskännliga motiv, har avlidit vid 78 års ålder efter en tids kamp mot Alzheimers sjukdom. Nyheten offentliggjordes via hans officiella Instagram-konto, där familjen uttryckte sorgen över att ha förlorat en konstnär som levde och andades filmkonst. "Det är med tungt hjärta som vi måste berätta att Drew Struzan gick bort igår, den 13 oktober". I samma inlägg betonades hur ofta han talade om hur mycket hans fans uppskattade hans konst — en glädje han ofta delade med dem. "Vi tycker att det är viktigt att ni alla får veta hur många gånger han uttryckte sin glädje över att ni uppskattade hans konst." Efter Struzans bortgång har hyllningarna strömmat in från filmvärldens tyngsta namn. Kända regissörer, producenter och kollegor har talat om hur hans konst inte bara marknadsförde filmer — den berikade dem känslomässigt och skapade starkare band till publiken.

George Lucas on Drew Struzan's passing:
“Drew was an artist of the highest order. His illustrations fully captured the excitement, tone and spirit of each of my films his artwork represented. His creativity, through a single illustrated image, opened up a world full of life in… pic.twitter.com/rHIj7OXQex — Culture Crave (@CultureCrave) October 15, 2025

Ett konstnärskap som satte en ny standard

Drew Struzans karriär sträckte sig över decennier och omfattade över 150 affischer. Redan tidigt i sin bana arbetade han med skivomslag åt stora artister som Alice Cooper och The Beach Boys, innan han övergick till filmens värld under 1970-talet.

Hans genombrott inom filmaffischer kom ofta kopplat till samarbeten med George Lucas och Steven Spielberg, där Struzan fick möjlighet att visualisera filmernas känslostämningar snarare än att bara återge handling.

Hans signum blev den fotorealistiska, mjuka stilen – ofta med airbrush-teknik – som frammanade en slags drömsk nostalgi. Under sin aktiva period skapade han inte bara affischer utan även bokomslag, samlarutgåvor och konstverk, ofta med motiv som blev ikoniska för hela generationer.

— Jag var tvungen att göra något annorlunda, och jag tror att problemet med många tidiga filmaffischer är att de liknade klassiska illustrationer för mycket, vilket ger intrycket att de berättar hela historien, uttryckte Struzan i en intervju år 2021.

if you grew up with Drew Struzan's posters you know how striking they always were, literally revolutionising the movie poster with his stunning hand-painted work where posters have never really had that magic again. And in this digital world, they never will. RIP to an icon pic.twitter.com/tz0kK0GYiz
— samosasaurus (@samosasaurus) October 14, 2025

Hyllningar och arv

Struzan gick officiellt i pension 2008, men återkom vid flera tillfällen för utvalda projekt, bland annat för Star Wars: The Force Awakens.

Hans sena år präglades av hälsoproblem, och i mars 2025 avslöjade hustrun Dylan att han länge levt med Alzheimers sjukdom.

Med sin pensel och sitt formspråk har Struzan lämnat ett bestående avtryck i filmhistorien. Hans affischer kommer dock att fortsätta pryda samlarutgåvor, utställningar och människors minnen — som portaler till filmens magi, snarare än bara marknadsföring.

För den som önskar ta del av Drew Struzans verk rekommenderas denna bok.

Forskare kopplar covid-vaccin till Alzheimers

Markus Andersson — Mon, 01 Jul 2024 15:14:05 +0000

I en studie från sydkoreanska Seoul noterar forskarna en högre förekomst av Alzheimers sjukdom och lindrig kognitiv störning hos personer som vaccinerade sig mot covid-19.

”Preliminära bevis tyder på en potentiell koppling mellan covid-19-vaccination, särskilt mRNA-vacciner, och ökad förekomst av AD och MCI", skriver man.

En grupp sydkoreanska forskare konstaterar att det funnits många frågetecken och utmaningar i samband med covid-19 – och att detta inte minst innefattar en utbredd oro för allvarliga vaccinskador och biverkningar relaterade till de experimentella mRNA-vaccinen – inklusive möjliga kopplingar till neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom.

I en studie där man analyserat data från drygt 558 000 individer i huvudstaden Seoul har man försökt undersöka sambandet mellan covid-vaccinationer och uppkomsten av Alzheimers sjukdom och lindrig kognitiv störning (MCI).

Den data man gått igenom kommit från den nationella sjukförsäkringstjänsten i landet och deltagarna delades in i vaccinerade och ovaccinerade grupper och man fokuserade på förekomsten av Alzheimers och MCI efter vaccinering.

Behövs ytterligare forskning

Resultaten visade en ökad förekomst av både MCI och Alzheimers hos vaccinerade individer – och särskilt hos de som injicerats med mRNA-vaccin, inom tre månader efter vaccinationen. Gruppen som fick mRNA-vaccinen uppvisade en signifikant högre incidens av Alzheimers och lindrig kognitiv störning jämfört med den ovaccinerade gruppen, medan inget tydligt samband mellan vaccinen och vaskulär demens eller Parkinsons sjukdom noterades.

”Preliminära bevis tyder på en potentiell koppling mellan covid-19-vaccination, särskilt mRNA-vacciner, och ökad förekomst av AD och MCI”, konstaterar forskarna.

Man betonar att ytterligare forskning behövs ”för att klargöra förhållandet mellan vaccinindicerade immunförsvar och neurodegenerativa processer” och att det är mycket viktigt att ”vaccinens långsiktiga neurologiska effekter” övervakas och undersöks.

Forskare: Kan snart finnas behandling mot Alzheimers

Sofie — Wed, 12 Apr 2023 08:27:06 +0000

Forskningen inom Alzheimers går i rekordfart och forskare i Storbritannien tror att det kommer att finnas flera effektiva behandlingar mot sjukdomen inom tjugo år. När professor Julie Williams forskningsteam vid Cardiff University påbörjade sin forskning om Alzheimers under 2009 kände man till tre gener som ökar risken för sjukdomen. Nu har forskningsgruppen kunnat identifiera 92 gener som kan innebära ökad risk att få den hittills obotliga sjukdomen. Under senare år har forskningen ökat markant och Williams menar att hon lärt sig mer om sjukdomen de senaste sju åren än de tidigare tjugo åren. Hon menar att det är genterapi tillsammans med flera internationella studier inom ämnet som gör att man har en starkare överblick idag, samt att testerna är mycket billigare att göra än de miljontals kronor de kunde kosta tidigare. – När du vet var du ska börja leta kan du studera vilka effekter generna har på specifik hjärnaktivitet, säger Williams till BBC. Till exempel vet vi nu att defekta gener som förändrar hur immunceller, som kallas mikroglia, fungerar. Studierna visar också att Alzheimers inte orsakas av en enskild orsak, utan att det likt exempelvis hjärtsjukdomar kan bero på åtskilliga faktorer samt att även ett antal olika terapier kan hjälpa att förebygga eller försena sjukdomen. Inom fem års tid kommer exempelvis troligtvis en medicin att ha börjat användas i kliniska prövningar. – År 2040 tror jag att vi kommer att kunna erbjuda en rad olika behandlingar och vi kanske inte vet exakt varför, men en behandling kommer att kunna påverka de många olika orsakerna.

Sömnbrist kan vara skadligt för hjärnan

Sofie — Mon, 27 Jan 2020 10:52:15 +0000

Långvarig sömnbrist kan leda till sämre hjärnhälsa, visar en studie gjord på Uppsala Universitet. Studien, som publicerats i tidskriften Neurology, visade att bara efter en sömnlös natt hade försöksdeltagarna förhöjda nivåer av proteinet tau som är en markör för Alzheimers sjukdom. – Många av oss upplever akut eller kronisk sömnbrist någon gång i livet, till exempel på grund av resande, för stort koffeinintag, skiftarbete eller oregelbundna arbetstider. Vår studie tyder på att akut sömnbrist kan öka nivåer av tau i blod även hos unga, friska individer. Detta kan tyda på att allt för ofta återkommande sömnbrist på lång sikt skulle kunna ha negativa effekter på hjärnhälsan, säger Jonathan Cedernaes, läkare och forskare vid institutionen för neurovetenskap och institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, som lett studien. 15 fullt friska män med en medelålder på 22 år deltog i studien. Alla hade angett att de normalt sett sov sju till nio timmar med kvalitetssömn varje natt. Detta verifierade forskare innan studien. Studien omfattade sedan två delar. I varje del observerades deltagarna under två dygn, med strikta matscheman samt aktiviteter. Blodprover togs på kvällen och sedan igen på morgonen. Deltagarna fick i varje del av studien först sova en normal natts sömn. I ena delen hölls de sedan vakna en hel natt, för att sedan i studiens andra del återigen få sova som vanligt. Man fann att nivåerna av tau efter en sömnlös natt ökade med 17 procent, samtidigt som nivåerna steg med endast runt 2 procent när de sov som vanligt. Tau är ett protein som finns i nervceller och kan bilda klumpar. Hos individer med Alzheimers sjukdom ansamlas de i ofta i hjärnan flera årtionden innan symptomen bryter ut. – Det är viktigt att poängtera att en tydlig ansamling av tau i hjärnan brukar anses vara skadligt, men att vi idag inte vet vad högre nivåer av tau i blodet efter sömnbrist innebär. Tau utsöndras från nervceller när de är aktiva och djurmodeller tyder på att kronisk sådan aktivitet kan leda till en skadlig ansamling av tau i hjärnan. Högre nivåer av tau i blodet skulle kunna innebära att tau från nervceller renas bort mer effektivt från hjärnan, eller så kan det återspegla generellt högre nivåer av tau i hjärnan. Fler studier behövs för att kunna klargöra och särskilja sådana mekanismer, säger Jonathan Cedernaes. Behöver vi då vara oroliga om vi har tillfällig sömnbrist? Nej, vi kan vara lugna, säger Cedernaes kollega Christian Benedict som understryker att en natt inte avgör hjärnans hälsa på lång sikt. Jonathan Cedernaes efterlyser därtill fler studier för att kunna forska vidare på området. Den främsta begränsningen med denna studie var storleken och att man använde unga män för att få en så likartad grupp som möjligt. Resultaten kanske därmed inte ser likadana ut på barn, kvinnor eller äldre. Därför hoppas Cedernaes på att kunna göra fler studier i framtiden.

Förhöjda magnetfält ökar risken för Alzheimers, ALS och missfall

Osignerad — Fri, 09 Mar 2018 12:18:15 +0000

Två nya analyser av den samlade epidemiologiska forskningen visar att exponering av förhöjda nivåer av lågfrekventa magnetfält i arbetet ökar risken för ALS och Alzheimers. En ny stor amerikansk undersökning visar dessutom att förhöjda magnetfält ökar risken för missfall. Gällande gränsvärde i Sverige är 800 gånger högre än de nivåer vid vilka missfallsrisk observerats. ALS En ny analys (så kallad metastudie) av all epidemiologisk forskning (20 studier) om risk för ALS på grund av förhöjda lågfrekventa magnetfält i arbetet publicerades i januari 2018. Studiens huvudförfattare är Anke Huss, som också är medlem i Strålsäkerhetsmyndighetens expertgrupp. Risken för ALS på grund av förhöjda magnetfält på arbetsplatsen är +14%. För de som är verksamma inom elektriska yrken är risken förhöjd med 41%. Högsta risken sågs i de studier som tagit hänsyn till den sammanlagda totala exponeringen för lågfrekventa magnetfält (+89%). Alzheimers Nya analyser om risken för Alzheimers på grund av exponering för magnetfält i arbetet publicerades i december 2017. Sammantaget visar de 20 studierna att exponering förhöjda lågfrekventa magnetfält i arbetet ökar risken för Alzheimers med 63%. En av medförfattarna till studien är Martin Röösli, medlem i Strålsäkerhetsmyndighetens expertgrupp. Missfall Amerikanska forskare publicerade i december 2017 resultatet av en studie om risk för missfall på grund av exponering för förhöjda nivåer av lågfrekventa magnetfält. 913 gravida kvinnor ingick i studien. Exponeringen kartlades för varje kvinna som fick bära personliga mätare. Resultatet visade att kvinnor med förhöjd exponering (mer än 0,25 mikroTesla) hade 2,7 gånger ökad risk att få missfall, jämfört med de kvinnor som hade lägre exponering (mindre än 0,25 mikroTesla). Sambandet sågs genomgående oavsett vilken källa som var orsaken till den förhöjda exponeringen för magnetfält. Forskarna noterar att resultatet även stöds av fyra andra studier publicerade under de senaste 15 åren som också redovisar ökad risk för missfall pga förhöjd exponering för magnetfält. De konstaterar också att styrkan med deras undersökning är faktiska mätningar. De studier som baserats på avstånd eller skattningar av exponering får generellt sett ett resultat som undervärderar risken. Risk för missfall 800 gånger under gränsvärdet Att exponering över 0,25 mikroTesla leder till ökad missfallsrisk visar ännu en gång att gällande gränsvärde eller ”referensvärdet” är otillräckligt. Referensvärdet är rekommenderat av Strålsäkerhetsmyndigheten och Arbetsmiljöverket och utgår från en bedömning av den tyska organisationen ICNIRP. ”Referensvärdet” är 800 gånger högre, 200 mikroTesla. Gränsvärdet skyddar endast mot omedelbara effekter i form av nervretningar eller elektriska strömmar i kroppen. Det omfattar inte effekter av längre tids exponering, exempelvis cancerrisker eller risk för ALS, Alzheimers, missfall. Referenser: 1. Occupational exposure to extremely low-frequency magnetic fields and the risk of ALS: A systematic review and meta-analysis; Huss et al. 2018 2. Occupational exposure to extremely low frequency magnetic fields and risk of Alzheimer disease: A systematic review and meta-analysis; Jalilian et al. 2017 3. Exposure to Magnetic Field Non-Ionizing Radiation and the Risk of Miscarriage: A Prospective Cohort Study; De Kun-Li et al. 2017