https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 01 Mar 2023 14:34:35 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg https://nyadagbladet.se 32 32 https://nyadagbladet.se/kultur/erik-enby-forkastad-och-hyllad/ https://nyadagbladet.se/kultur/erik-enby-forkastad-och-hyllad/#comments Sat, 23 Apr 2022 11:30:35 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=121678 Den 30 mars i år gick den omtyckte och kontroversielle Dr. Erik Enby ur tiden. Hyllad av många för sitt arbete inom komplementär medicin och för sin banbrytande forskning kring sjukdomars orsak som gjorde honom så impopulär inom konventionella läkarkretsar att han förlorade sin läkarlegitimation. Genom åren har många människor också vittnat om hur de med Enbys hjälp botats från kroniska sjukdomar. Erik Enby är den kontroversielle läkaren som gick sin egen väg och tidigt visade att han inte tänkte följa narrativet som det skolmedicinska paradigmet förespråkar, utan ville istället gräva djupare och finna den egentliga orsaken till sjukdom – och bota de som blivit stämplade som kroniskt sjuka. Läkarens studier och forskning, som skilde sig markant från skolmedicin och västerländsk sjukvård, avfärdades i Sverige som kvacksalveri och Enbys arbete avfärdades som bluff och båg i mainstreammedia, ofta uppbackat av andra läkare och forskare. Trots att Enbys forskningsresultat fick stor uppmärksamhet och uppskattning utomlands, med artiklar i vetenskapliga tidskrifter och framträdanden vid konferenser världen över, fortsatte han i Sverige att hånas för sitt enastående arbete. Bakgrund Erik Enby föddes den 12 maj 1937 i Karlskrona, med en far som var sjökapten och en mor som arbetade som musikdirektör. Han började studera medicin 1962 i Heidelberg, Tyskland, men återvände sedan till Sverige 1967 och tog medicinsk examen vid Göteborgs universitet 1973 då han även fick sin läkarlegitimation. Karriären inom medicin fortsatte och 1980 blev Enby specialistläkare i allmänmedicin och geriatrik, samt utsågs även till avdelningsläkare vid Vasa sjukhus i Göteborg samt inom området för geriatrik vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Samma år startade han företaget Göteborgs Medicinkonsult HB där han forskade i sjukdomsbegreppet och utvärderade olika former av komplementära behandlingsmetoder, främst med inriktning på analys av blod i mörkfälts-, ljusfälts- och interferens-kontrastmikroskop. Detta för att närmare kunna studera och beskriva den mikrobiella situationen i blod och kroppsvätskor vid olika typer av sjukdomstillstånd. Forskning och arbete Erik Enbys forskning och arbete har lett till revolutionerande upptäckter genom åren och vidare till eget, helt nytt, medicinskt ämnesområde där han förklarar hur en frisk kropp med ett gott hälsotillstånd kan övergå till en sjuk och infekterad kropp. Detta nya ämnesområde benämner Enby som somatisk ekologi och menar att kroppen är som en biotop på jorden och om den infekteras av oönskade organismer riskerar den att försämras.  Enby kämpade under alla år för att hitta vad han menade var den hemliga nyckeln till att bota kroniskt sjuka och forskade i hur en varierande och tämligen okänd partikelvärld i de kroniskt sjukas kroppsvätskor och vävnader kunde ha ett samband med sjukdomsprocesserna. Han ägnade större delen av sitt yrkesverksamma liv åt fenomenet ”kronisk sjukdom” för att förstå ursprung och orsak, och vidare tillhandahålla bästa möjliga terapi. Enbys forskning och resultat är både intressant och kontroversiellt, hans arbete har upprört många inom det medicinska etablissemanget trots att flera personer gått ut offentligt med att de blivit botade från allt från psoriasis till cancer. Enby hade också ett nära samarbete med filmaren Börje Peratt som gett eftervärlden dokumentation om Enby som unik forskare och framgångsrik läkare i filmer som fått flera internationella utmärkelser. Behandling Under sina verksamma år behandlade Enby alla typer av kroniska sjukdomar. Utgångspunkten i all behandling var den forskning som visar att mikrobiologisk växt (infektion) orsakar sjukdom, och därför låg fokus inte på själva symptombilden utan på den mikrobiologiska växten – alltså sjukdomsorsaken. Läkarens behandlingar syftade till att bekämpa symptomens orsak och på så vis undvika att på ytan kamouflera symptombilden. Erik Enby menade att en behandling sker i tre steg; upplösning, konservering och utsöndring. Genom sin forskning hade Enby kommit fram till att blodet vid kroniska sjukdomar oftast är trögflytande, och till stor del klumpat i och med den mikrobiologiska växten, och därför är det första steget i en behandling att lösa upp blodklumpningen för att hjälpa blodet att bli mer lättflytande, vilket gynnar cirkulationen i hela kroppen. Nästa steg i Enbys behandlingar var att hämma eller stoppa den mikrobiologiska växten. Konserverande substanser tillförs därför med hjälp av vatten, som via mag- och tarmkanalen transporterar dessa till kroppens alla delar. Om konserveringsterapin är framgångsrik, kan man räkna med att kroppens utsöndringsmekanismer successivt minskar infektionsmängden, menade Enby, och den mikrobiologiska växten/sjukdomsorsaken minimeras vilket vidare gör att även symptomen avtar. Enby hävdade att detta förklarar varför behandlingen, till skillnad från de konventionella metoderna, inte måste fokusera på symptomen. Indragen läkarlegitimation 2007 drogs Enbys läkarlegitimation in då Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) ansåg att hans utövande av läkaryrket saknade stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet. 2014 medverkade Enby i Sveriges Radios P1 i programmet Kropp och själ efter vilket Inspektionen för vård och omsorg (IVO) lämnade in en åtalsanmälan mot honom. Åtal väcktes dock inte och förundersökningen lades ner 2015 i brist på bevis.  Litteratur Erik Enby har även släppt två böcker; Läkaren som vägrar låta sig tystas – min livsresa och sökandet efter nya svar på sjukdomars uppkomst (2021), Blod, mod och envishet – på spaning efter sjukdomars väsen (2012), och han är medförfattare till den tyska Die revolutionären medizinischen Entdeckungen von Professor Dr. Günther Enderlein (1998).  I förordet till boken Läkaren som vägrar låta sig tystas skriver redaktörerna Siv Wernborg och Ulla Premmert att de hoppas att boken kommer att bidra till ett medicinskt paradigmskifte.  Privat 1964 gifte sig Enby med Gunnel, född Andersson, och tillsammans fick de sonen Henrik. Gunnel Enby var författare, översättare och barnboksrecensent, filosofie kandidat vid Göteborgs Universitet och arbetade som fri skribent från 1967. Gunnel var även ansvarig för barnkultur på Göteborgs-Posten, konferensansvarig på Bok- & Biblioteksmässan i Göteborg och utnämndes 2001 till medicine hedersdoktor vid Göteborgs Universitet. Gunnel avled 2016. Erik Enby gick bort den 30 mars 2022, han blev 84 år gammal.]]> https://nyadagbladet.se/kultur/erik-enby-forkastad-och-hyllad/feed/ 2 https://nyadagbladet.se/kronikor/skolmedicinens-propaganda-ar-en-stor-skam/ https://nyadagbladet.se/kronikor/skolmedicinens-propaganda-ar-en-stor-skam/#comments Tue, 16 Feb 2021 16:21:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=95545 Jag har fått frågan hur jag definierar skolmedicinen kontra alternativmedicinen. Grunden för det jag kallar skolmedicin lades av den så kallade Flexner-rapporten som överlämnades till den amerikanska kongressen 1910 från Carnegie- och Rockefellerstiftelserna. Rapporten omsattes nästan bokstavligen till lag och var ett tidigt exempel på hur oligarkin styr amerikansk politik. De beställda lagarna reglerade standarder för läkarutbildning, medicinsk forskning och godkännande av läkemedel på ett sätt som influerat hela västvärlden. I kölvattnet efter de nya strikta lagarna på det medicinska området har det därefter vuxit upp ett stort globalt medicinindustriellt komplex som idag har en förlamande kontroll över hela det medicinska området i vår del av världen. Jag har i i min bok Den Metabola Pandemin analyserat de ytterst negativa konsekvenser detta fått för människors hälsa. Det är detta som är det jag kallar skolmedicinen. Någon har tyckt att man istället borde kalla det industrimedicinen. Jag väljer dock att behålla min benämning. Skolmedicinen desinformerar En vän till mig sände nyligen fyra frågor till en av den svenska skolmedicinens ledande byråkrater. Frågor som han tyckte hittills ej besvarats tillfredsställande från skolmedicinens håll i behandlingen av Coronasjuka. Svaren som min vän fick var så pass anmärkningsvärda att jag återger dem här med mina kommentarer. Den första fråga var: Varför använder man inte malariamedicinen hydroxiklorokin (HCQ) som i våras beskrevs som både effektiv och billlig? Skolmedicinarens svar: Angående malariamedicinen (klorokin) så gjordes flera studier som inte kunde påvisa någon effekt. Däremot drabbades flera patienter av svåra biverkningar. De studier som sannolikt menas orkestrerades av WHO och som av läkare i vården, vilka med stor framgång använt HCQ för att bota Covid-19, anklagats för att ha haft ett försöksupplägg med (medvetet?) allt för höga doser (därav biverkningarna) och som sattes in för sent. De menar att all erfarenhet visar att HCQ måste sättas in på ett tidigt stadium av sjukdomen och att det bör kombineras med zinktillskott vilket inte gjordes. Studierna utfördes under UK Recovery trial och WHO Solidarity trials. Båda försöken var sponsrade av Bill & Melinda Gates Foundation som även har mycket stora intressen i de vacciner som lanseras. Redan 2005 publicerades en studie från bland annat CDC som visade att HCQ effektivt förhindrar spridning av SARS.CoV-virus i cellkulturer. Det fungerade både profylaktiskt och som behandling efter infektion. Under Covid-19 epidemin har kliniker runt om i världen rapporterat mycket framgångsrik behandling med medicinen. Dessa rapporter har systematiskt censurerats av skolmedicinens handgångna medier och internetplattformar. Man måste söka sig till alternativmedier för att hitta rapporterna. Senare har likaledes den gamla billiga medicinen Ivermectin rapporterats ge positiva behandlingsutfall. Ivermectin är känt för att ha effekt mot en rad patogener. Däremot har det svindyra preparatet Remdesivir som skolmedicinen rekommenderat visat sig vara i stort sett värdelöst. I fallen med HCQ och Ivermectin rör det sig om billiga välbeprövade mediciner där alla patent gått ut, varför industrin inte tjänar pengar på dem. I fallet med det nästan verkningslösa Remdesivir rör det sig om ett patenterat medel där man drar in över 20 000 kronor för en behandling, de övriga två behandlingarna kostar några tior. Den andra frågan var: Varför propagerar man inte brett för att människorna skall stärka sitt immunförsvar? Skolmedicinarens svar: Det finns inte något vedertaget sätt att stärka immunsvaret mer än att hålla sig frisk och i god kondition. Svaret är fullständigt otroligt för att komma från en medicinskt bildad person med stort ansvar för svensk hälsovård. Att stärka immunförsvaret handlar ju just om det ”att hålla sig frisk och i god kondition.” Det borde enkelt kunna ges tydliga besked om hur detta kan ske. Det märkligaste är att han inte nämner vacciner som skolmedicinen ju propagerar för att människor skall ta, menar han att inte heller det stärker immunförsvaret? Svaret är helt falskt. Det finns dokumenterat hundratusentals studier som visar hur vi på olika sätt själva kan stärka vårt immunförsvar. Det är bara att söka på PubMed så hittar man dessa. Inte minst har vår kost en mycket stor betydelse för vårt immunförsvar, vilket jag berört i min bok om Den Metabola Pandemin. Nu efter utbrottet av Covid-19 har även den berömde brittiske kardiologen Aseem Malhotra publicerat boken Bättre Immunförsvar på 21 Dagar. Han pekar på hur man på bara tre veckor kan bli både metabolt friskare och öka sin motståndskraft mot infektioner som Covid-19 med en enkel kostförändring. Det är dessvärre helt tydligt att skolmedicinen med hjälp av Public Service och MSM nu sjösatt en propagandakampanj med falska påståenden att människor inget kan göra för att stärka sitt immunförsvar, allt för att sälja maximalt antal vaccindoser. Den nu pågående vaccinkampanjen handlar om hundratals miljarder i inkomster för det medicinindustriella komplexet. Skolmedicinens kampanj är djupt omoralisk med tanke på att en bättre kostregim och vissa tillskott av vitaminer och mineraler stärker hela immunförsvaret mot flertalet av de tusentals patogener som hotar oss, medan ett vaccin i bästa fall bara verkar mot en enda bestämd patogen, samtidigt som man ofta riskerar allvarliga biverkningar. Den tredje frågan var: Varför sägs ingenting om vitaminers och mineralers betydelse i detta sammanhang? Skolmedicinarens svar: Finns vad jag vet inga säkra vetenskapliga bevis för att vitaminer eller mineraler har effekt. Återigen ett fullständigt otroligt okunnigt uttalande för att komma från en medicinskt bildad person med stort ansvar för svensk hälsovård. Om han söker på PubMed på ”Vitamin C Covid-19” får han 126 träffar, på ”Vitamin D C-19” får han 390 träffar, på ”zinc C-19” får han 187 träffar, på ”selen C-19” får han 50 träffar och på ”quercetin C-19” får han 81 träffar. På detta sätt kan man fortsätta och hitta hundratusentals andra studier som visar hur vitaminer och mineraler stärker vårt immunförsvar mot patogener och hur brist på dem kraftigt ökar risken att bli allvarligt sjuk. I en artikel med titeln Over 200 Scientists & Doctors Call For Increased Vitamin D Use To Combat COVID-19 kan ni hitta hur mycket D3-vitamin som över 200 ledande medicinska forskare själva tar. Deras dagliga intag spänner från 1.000 IE till 17.000 IE. Svensk skolmedicin rekommenderar en helt otillräcklig pytteliten dos på 400 IE. Tror någon att dessa fackmänniskor tar så höga tillskott samtidigt som det inte finns ”säkra vetenskapliga bevis för att vitaminer eller mineraler har effekt” som den svenska skolmedicinaren påstår i sin propaganda? I Spanien har man kunnat minska dödligheten i Covid-19 med 82 procent genom att ge riskgrupper rejäla D-vitamindoser. Förhållandet är detsamma i skolmedicinens propaganda mot det minst lika viktiga C-vitaminet. Där rekommenderar man ett löjligt lågt intag på 0,075 gram per dygn, när det optimala sannolikt är uppemot hundra gånger den dosen utspritt över dygnet. Det är den nivå som andra jämförbara däggdjur som producerar sitt eget C-vitamin ligger på. Skolmedicinens löjliga rekommendation ligger på den miniminivå som krävs för att inte insjukna och dö i skörbjugg. Skolmedicinens propaganda mot människors strävan att ”att hålla sig frisk och i god kondition” med rätt kost och lämpliga tillskott av vitaminer och mineraler, är en stor skam. Att på detta sätt försöka frånta människor deras frihet att välja, hur de skall stärka sitt immunförsvar, är typiskt för dagens svenska skolmedicin. Det innebär att vi alltid måste vara på vår vakt om vi blir sjuka och hamnar i händerna på dagens sjukvård. Risken att vi inte får bästa kända behandling är uppenbar, om denna inte ligger i läkemedelsindustrins intresse. Den fjärde frågan var: Kan verkligen massvaccinering vara en lösning mot muterande virus? Skolmedicinarens svar: Vaccineffekten hos muterade stammar kommer man ha ögonen på och ev kan man så småningom behöva justera vaccinerna. För närvarande är vaccination vägen ut ur den mycket allvarliga situation världen befinner sig i. I sin bok Vacciner tar professor Peter Grötzsche upp frågan om man bör vaccinera mot muterande influensavirus. Han argumenterar starkt för vaccination mot ett antal allvarliga sjukdomar, men underkänner helt idén att vacciner mot muterande influensavirus. Det betraktar han som ett rent geschäft från läkemedelsindustrins sida. Det finns även studier som visar att dessa årliga influensavacciner ökar risken att smittas av andra patogener, genom att de skadar det naturliga immunförsvaret. Vi har haft vaccin mot tidigare influensavirus i över 50 år, men har ändå inte blivit av med de besvärliga säsongsinfluensorna. Vi kommer inte att bli av med coronavirusstammarna heller, de kommer att fortsätta leva i vår miljö. Således borde strategin för att bekämpa influensasjukligheten vara att tillämpa sätt att stärka immunförsvaret och att forska efter medel som botar de sjuka i stil med de gamla biverkningsfria (om de används rätt) HCQ och Ivermectin preparaten. Strategin har den fördelen att man undviker alla de oundvikliga svåra biverkningar som många som fått vaccinerna drabbas av, och ju fler doser man måste fortsätta ge ju värre blir dessa biverkningar. Problemet med den föreslagna strategin är att den bara inbringar en liten bråkdel av de intäkter industrin kan kamma hem på vacciner. Därför ägnar sig vår skolmedicin som helt går det medicinindustriella komplexets ärenden, åt att med sin propaganda undertryck och censurera alla uppgifter om vilka alternativ människor har till vaccinerna. Skolmedicinaren hävdar även att vaccinationskampanjen skulle kunna vara vägen ut ur den mycket allvarliga situation världen befinner sig i. Detta faller på det faktum att mutationer väldigt snart gör att man måste ta fram nya vacciner och att det demonstrerat att de nya vaccinerna inte hindrar smittspridningen som man hoppats. Det visar sig nämligen att vaccinerna inte hindrar sjuklighet utan bara lindrar den. Det visar sig även att de vaccinerade kan återsmittas och således fortsätta sprida smittan. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de svar som den ledande representanten för vår skolmedicin gav min frågande vän, var både felaktiga, vilseledande och helt styrda av industriintressen. En otäck berättigad fråga infinner sig, vågar man längre söka vård hos denna skolmedicin, styrd av andra intressen än patienternas bästa, när man blir sjuk?   Lars Bern Artikeln har tidigare publicerats på Antropocene]]> https://nyadagbladet.se/kronikor/skolmedicinens-propaganda-ar-en-stor-skam/feed/ 3 https://nyadagbladet.se/halsa/ayahuasca-studie-kan-ge-hopp-till-deprimerade/ https://nyadagbladet.se/halsa/ayahuasca-studie-kan-ge-hopp-till-deprimerade/#comments Sun, 30 Aug 2020 08:15:47 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=83249 Ett team av brasilianska forskare har utfört det första slumpmässiga, placebo-kontrollerade kliniska testet på ayahuasca – en psykedelisk drink gjord av växter från Amazonas. Resultaten, som publicerats i tidningsjournalen Psychological Medicine, antyder att ayahuasca kan fungera mot svår depression. Ayahuasca, ett ord som kommer från det inhemska språket Quechua, betyder ”andarnas vinranka”. Urinvånare från Amazonasregionen i Brasilien, Peru, Colombia och Ecuador har använt drycken för terapeutiska och spirituella syften i århundraden, och troligen även betydligt längre tillbaka än så. Den medicinska drycken utgörs av två plantor. Banisteriopsis caapi, en vinranka som tvinnar sig uppför trädtoppar och över floder, kokas ihop med psychotria viridis, en buske vars löv innehåller den psykoaktiva molekylen DMT. Sedan början av 1930-talet har det dokumenterats hur brasilianska religioner började formas runt användningen av ayahuasca som ett sakrament. På 1980-talet hade ayahuasca-ritualer spridit sig till det övriga Brasilien och även till andra delar av världen. Ayahuasca blev inte lagligt att använda för religiösa skäl i Brasilien förrän 1987, efter att landets federala medicinska myndighet erkänt det faktum att ”religiösa gruppmedlemmar” hade upplevt enastående fördelar med att ta det. Vissa människor som drack ayahuasca beskrev det som att de fann frid med sig själva. I studien, som gjordes på Brasiliens Federala Universitet i Rio Grande do Norte, har forskare använt sig av 218 människor med depression. 29 av dem blev valda eftersom deras depression inte kunde behandlas. Ingen hade någon historik av psykotiska störningar, som schizofreni - något som ayahuasca rapporteras kunna försvåra. De 29 personerna valdes slumpmässigt till att få en behandlingssession där de antingen fick en ayahuasca-dryck eller en placebo-dryck. Placebo-drycken var en brun dryck som smakade bittert och surt, gjord på vatten, jäst, citronsyra och karamellfärg. Zink-sulfat imiterade två välkända biverkningar av ayahuasca, illamående och kräkningar. Behandlingarna gjordes på sjukhus, men rummet var utformat som ett tyst och bekvämt vardagsrum. De starka effekterna av ayahuasca – som inkluderar drömlika visioner, kräkningar och intensiv introspektion – brukar pågå i omkring 4 timmar. Under den här perioden fick deltagarna lyssna på två olika spellistor, en med instrumentell musik och en annan med portugisiska sånger. Patienterna var övervakade av två medhjälpare som fanns där till stöd om någon skulle känna sig ångestfylld under den intensiva, känslosamma psykiska upplevelsen. En dag efter behandlingen observerades en stor förbättring på 50 procent hos alla patienter, vilket inkluderade minskad ångest och bättre humör. En vecka senare kände 64 procent av de som fått ayahuasca att deras depression hade blivit bättre. 27 procent av placebo-gruppen kände samma sak. Studien stödjer tidigare forskning gjord i Brasilien 2015, där man testade om ayahuasca kunde fungera som antidepressiv medicin. Den studien, som Dr. Jaime Hallak ledde på Universitetet i São Paulo, visade också att endast en session av ayahuasca hade antidepressiv effekt. Alla 17 medverkande rapporterade att deras depressiva symptom hade minskat under de första timmarna efter att de tagit ayahuasca. Effekten varade 21 dagar. Studien fick mycket uppmärksamhet från forskare, samtidigt som de lovande resultaten då var begränsade eftersom man inte hade någon kontrollgrupp på placebo. Dr. Hallak och de andra forskarna vid Universitetet i São Paulo var delaktiga även i denna studie. I kliniska försök om depression kan upp till 45 procent av patienter som tar placebo rapportera stora fördelar. Placeboeffekten för depression är så stark att vissa forskare har ifrågasatt om antidepressiv medicin verkligen fungerar. Tilläggas bör att den traditionella synen på ayahuasca betonar vikten av att en erfaren och kunnig övervakare behöver närvara för att finnas som stöd till deltagare under en behandlingssession - det som i folkmun kallas för en "shaman". Detta framförallt mot bakgrund av dryckens starka psykoaktiva egenskaper och att risken för allvarliga bieffekter vid vårdslöst bruk annars uppges vara betydande.]]> https://nyadagbladet.se/halsa/ayahuasca-studie-kan-ge-hopp-till-deprimerade/feed/ 1 https://nyadagbladet.se/it-overvakning/google-skarper-censuren-av-halsoinriktade-webbsidor/ https://nyadagbladet.se/it-overvakning/google-skarper-censuren-av-halsoinriktade-webbsidor/#comments Fri, 30 Aug 2019 05:02:50 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=64699 Googles censur mot hemsidor som inriktar sig mot alternativ medicin blir allt hårdare. Inbyggda algoritmer gör att sidor som IT-jätten anser problematiska inte längre hamnar på förstasidan i sökresultaten och därför får betydligt mindre trafik. Den hälsoinriktade bloggen SelfHacked skriver att Google utan undantag gått in för att censurera alla alternativa hälsosidor som fått större uppmärksamhet och att man inte bryr sig om vad användarna vill se eller respekterar vad de söker efter. Istället har Google tagit på sig rollen att bestämma vilken hälsoinformation som användarna tillåts se och ändrar deras sökresultat utan att berätta det för dem. ”Nu när jag säger censurerar så menar jag att Google medvetet har placerat en systematisk bestraffning på den stora majoriteten av hälsosidor för att se till att de inte kommer synas på den första sidan av sökresultat. SelfHacked och Examine är bara två av sidorna som hamnat på Googles senaste svarta lista – men de är långt ifrån de enda”, skriver Joe Cohen, vd för SelfHacked. Cohen uppmanar skeptiska användare att själva ta reda på sanningen genom att söka på Google och se att du måste lägga till ”SelfHacked.com” i söktermen för att få fram resultat från sidan. Det är en procedur som inte behövs för att hitta stora godkända företag, och detta trots att SelfHacked har mycket trafik och sökningar relaterade till hälsa. ”Den här förändringen påverkar inte bara leverantörer av tjänster som oss, förändringarna kommer också starkt påverka alla människors möjlighet att hitta korrekt, vetenskaplig och användbar information om hälsa på nätet.” Han tar vidare upp exempel på hur Google agerar tankepolis, hur man röstade ner ett förslag om att inte censurera information på nätet och hur hundratals populära hemsidor straffats av de algoritmer som Google infört och som medvetet leder bort trafik från dem samtidigt som storföretaget tydligt favoriserar vissa företag och hemsidor. Hela inlägget finns att läsa här. ]]> https://nyadagbladet.se/it-overvakning/google-skarper-censuren-av-halsoinriktade-webbsidor/feed/ 3 https://nyadagbladet.se/kronikor/skolmedicinen-vill-censurera-sina-kritiker/ https://nyadagbladet.se/kronikor/skolmedicinen-vill-censurera-sina-kritiker/#comments Mon, 18 Feb 2019 11:43:04 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=58626 Fyra forskare vid skolmedicinens Mecka Karolinska Institutet och en kemiprofessor från Linköping har i söndagens DN publicerat en debattartikel under rubriken ”Allvarliga fel i många böcker med råd om kost och hälsa” som är ytterst intressant. Slutsatsen bakom deras text blir att man efterlyser censur av den till skolmedicinen kritiska litteraturen från alternativrörelsen inom kost och hälsa. Kritiken av skolmedicinen börjar helt enkelt bli besvärande för detta etablissemang i deras elfenbenstorn. Bakgrunden är den att kostråd och rekommendationer från det medicinska etablissemanget under snart ett halvsekel har utlöst en skenande pandemi av metabol sjuklighet över nästan hela världen som jag analyserat i boken Den Metabola Pandemin. Pandemin har redan drabbat över 2 miljarder människor och den orsakar 40 miljoner förtida dödsfall varje år. Sjukligheten började skena efter att amerikanska myndigheter 1977 gick ut med kostrekommendationer till det amerikanska folket som var baserade på de råd som man fått av skolmedicinen. Varningar för mättade animaliska fetter i kosten var det bärande temat. Det senare en varning som en av artikelförfattarna Maria Ahlsén upprepade i en intervju i TV4 under söndagskvällen. Alternativrörelsen har visat att skolmedicinens skrämselkampanj mot mättade fetter saknar vetenskaplig grund. Den är grundad på ett av historien allvarligaste forskningsfusk från en ledande skolmedicinare. Bland annat tog Ahlsén upp kokosfett som hon menade var ”farligare än smör” något som miljontals människor haft som basföda i årtusenden utan att bli sjuka. Eftersom en färsk kardiologisk studie med namnet PURE nyligen visat att smör var nyttigt, är sannolikt även kokosfett mycket nyttigt. Det senare bekräftas av att det varit basföda för människor i kanske över en miljon år och att naturfolk utan tillstymmelse till hjärtkärlsjuklighet haft det som basföda. I Indien är kokosnötter basföda för miljontals människor och där är förekomsten av kardiovaskulära sjukdomar betydligt lägre än hos oss. Man fortsätter med att ”risken finns att läsaren väljer alternativa vägar baserade på råd från självutnämnda hälsoexperter i stället för att följa de generella rekommendationerna som finns.” Dessa generella rekommendationer från skolmedicinen är de som ligger bakom den skenande sjukligheten i metabola (ämnesomsättnings) sjukdomar, så jag har svårt att se hur det man kallar råd från självutnämnda hälsoexperter skulle kunna bli värre. I en ekointervju under söndagskvällen invände Ahlsén till exempel mot en ofta framförd uppfattning i alternativlitteraturen att olämplig kost skulle kunna försura kroppen vilket skulle gynna cancerutveckling. Det senare är ett påstående som för övrigt är hämtat från Nobelpristagaren Otto Warburg. På det svarade hon att en frisk människa får inte en försurad kropp – godag yxskaft. Nej det var ju så att man tror sig bli sjuk och försurad av dålig mat. Författarna menar även att alla olika kosttillskott som rekommenderas i olika böcker om kost är helt bortkastade eftersom man hävdar att maten i livsmedelsbutikerna inte är så näringsfattig att den behöver kompletteras med tillskott av vitaminer och mineraler. Där pratar man helt i nattmössan eftersom t.ex. grönsaker mellan 1940 och 1991 förlorat mineraler motsvarande 24 procent magnesium, 46 procent kalcium, 27 procent järn och 76 procent koppar. Morötter förlorade 75 procent magnesium, 48 procent kalcium, 46 procent järn, 75 procent koppar. Potatis förlorade 30 procent magnesium, 35 procent kalcium, 45 procent järn, 47 procent koppar. Tomater förlorade 90 procent kopparmineral. Frukt har förlorat 16 procent magnesium och kalcium, 27 procent zink, 24 procent järn, 20 procent koppar samtidigt som man odlat fram frukter som innehåller mycket mer socker än förr. Köttet från köttfabrikernas kraftfoderuppfödda köttdjur förlorade 54 procent av sina järnmineraler och 24 procent kopparmineral. Industrimaten innehåller allt mindre av vitaminer som C och B2. Allt detta enligt Storbritanniens jordbruksministeriums The Composition of Foods redan 1991, och det har inte blivit bättre efter det, snarare tvärt om. Att en sådan utveckling till slut leder till ett växande behov av kosttillskott kan ju ett barn räkna ut, men inte KI:s forskare. Författarnas attack på den alternativa kostlitteraturen utmynnar i en önskan att det införs en ”oberoende” granskning av den vetenskapliga grunden bakom olika rekommendationer i olika hälsa och kostrelaterade böcker. Man vill helt enkelt att alla som skriver om kost och hälsa skall censureras. Kritiken av skolmedicinens stora misslyckande på kost/hälsoområdet har blivit så besvärande så att kritikerna måste tystas. ”Vissa böcker innehåller så många, och så allvarliga, felaktigheter att det kan påverka människors beteende och hälsa negativt”, menar dessa författare som representerar den skolmedicin vars kostråd och syntetiska mediciner är orsak till miljontals förtida dödsfall. Den här debattartikeln från KI går i samma kusliga anda som skolmedicinens demonisering av all naturmedicin för att utan konkurrens kunna sälja sina kemiska preparat, vars biverkningar är den tredje vanligaste orsaken till förtida död. Detta sagt så finns det givetvis både dåliga och bra kostråd i alternativlitteraturen på kostområdet, men jag tror vi hamnar ur askan i elden om skolmedicinen skall på något sätt granska det som skrivs. Eftersom t.ex. en stor del av det medicinska etablissemanget envetet hänger sig fast i hypoteser om mättat fett och kolesterol som vid upprepade tillfällen motbevisats av andra forskare. Jag har i en rad tidigare krönikor berört detta problem. Skolmedicinen kan helt enkelt för lite om relationen mellan kost och hälsa eftersom man inte beforskar det. Min erfarenhet är att många av de ”självutnämnda” kostexperterna oftast kan långt mer i ämnet än skolmedicinens experter. När jag för många år sedan som huvudman i en av skolmedicinens bastioner – Hjärtlungfonden föreslog en insamlingskampanj för att få pengar till forskning om sambanden mellan kost och hälsa, då fick jag sparken som huvudman med motivet att sådan forskning skulle ”skada fondens anseende”! Så det här utspelet handlar bara om att tysta den växande folkliga rörelse som likt mig själv ifrågasätter dagens skolmedicin på detta område.   Lars Bern   Krönikan har tidigare publicerats på Anthropocene.]]> https://nyadagbladet.se/kronikor/skolmedicinen-vill-censurera-sina-kritiker/feed/ 2 https://nyadagbladet.se/kultur/dokumentaren-kampen-om-halsoparadigmet-vacker-intressanta-fragor/ https://nyadagbladet.se/kultur/dokumentaren-kampen-om-halsoparadigmet-vacker-intressanta-fragor/#respond Mon, 11 Dec 2017 09:17:38 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=45229 Nyligen släpptes dokumentärfilmen Kampen om hälsoparadigmet för allmän beskådning. I dokumentären granskas skolmedicinen kontra alternativmedicinen, men även skeptikerrörelsen i Sverige. I dokumentären, som handlar om just det namnet antyder, det innevarande hälsoparadigmet, medverkar flera personer med lång bakgrund som professorer, forskare och läkare. Den svenska skeptikerrörelsens främsta organisation, Föreningen Vetenskap och Folkbildning (VoF) granskas i filmen. Den för NyD-poddenlyssnare bekante Torbjörn Sassersson från NewsVoice medverkar också i filmen och berättar om skeptikerrörelsens historia och vilka metoder Föreningen Vetenskap och Folkbildning använder för att infiltrera etablissemangsmedia. ]]> https://nyadagbladet.se/kultur/dokumentaren-kampen-om-halsoparadigmet-vacker-intressanta-fragor/feed/ 0 https://nyadagbladet.se/kronikor/pa-vems-sida-star-skolmedicinen-del-6/ https://nyadagbladet.se/kronikor/pa-vems-sida-star-skolmedicinen-del-6/#respond Thu, 14 Sep 2017 09:58:16 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=41257 första avsnittet av krönikan upplyste jag om hur Rockefellers redan 1927 allierade sig med tyska IG-Farben. Företaget hade under kriget fabriker i anslutning till förintelseläger där man bl.a. bedrev experiment med olika kemiska substanser på människa under ledning av den ökände Dr Mengele. Bland de kemiska ämnen som utprovades, varav flera patenterades, fanns sådana som hade potential att sänka blodtrycket, blodsockret och kolesterolet. Ralf Sundberg har skrivit om detta i sin senaste bok om forskningsfusket inom skolmedicinen. De listiga amerikanerna såg till att segrarmakterna ogiltigförklarade alla tyska patent, varefter det var fritt fram för västs läkemedelsbolag att lägga beslag på substanserna för att själva patentera dem. Därefter började man analysera vad det kunde finnas för marknad för dem, eller hur man skulle kunna skapa en sådan marknad? På den tiden betraktades inte högt blodtryck, nedsatt glukostolerans (då kallad mild diabetes) och högt kolesterol som sjukdomstillstånd. Eftersom man nu hade patent på en rad kemiska ämnen som var verksamma mot dessa tillstånd, gällde det att sätta gränsvärden som motiverade medicinbehandling och skapade en marknad. Man brydde sig inte om några strikta vetenskapliga analyser eller korrekta studier. Ändamålen fick helga medlen. I sin iver att få fram nya storsäljande läkemedel var det frestande att förbise motsägelser. En sådan rörde den livsviktiga molekylen kolesterol som man vid krigsslutet kunde mycket lite om. Man visste att ryssen Anitschkow (1885-1964) tidigare funnit att kolesterolmatade kaniner (som är rena växtätare) fick inlagringar i sina kärl som påminde om åderförkalkning. Av det drog man den långsökta slutsatsen att kemiska ämnen som sänker blodets kolesterolhalt kanske skulle kunna minska åderförkalkningen hos allätande människor. Observationen som man missade var att människor med låga kolesterolvärden inte har mindre åderförkalkning, och att de generellt sett är sjukligare och lever ett kortare liv än de som har höga halter av kolesterol i blodet. En annan motsägelse rörde sjukligt högt blodsocker, det som på den här tiden logiskt kallades för sockersjuka. Det är en sjukdom som man främst får av för mycket socker och andra lättspjälkade kolhydrater i födan, därav namnet. Läkemedel som sänker blodsockret behövs inte om man minimerar eller helt undviker dessa födoämnen. Motsägelsen kan förstås kringgås, om man rekommenderar personer med anlag för sockersjuka att äta mer av den mat som höjer blodsockret och samtidigt avleder associationen till socker genom att ändra namnet på sjukdomen till diabetses-2. På så sätt öppnas möjligheten att skapa en livstids marknad för sådana läkemedel. Blodtryck En tredje motsägelse rör blodtryck. Blodtrycket är högt när vi motionerar eller har sex. Sådana aktiviteter vet vi främjar ett långt liv. Likaså vet vi att patienter som söker till akutmottagningar med bröstsmärtor och som har högt blodtryck, har bättre överlevnad än de med lågt. Högt blodtryck brukar räknas upp bland orsakerna bakom åderförfettning. Här är det dock på sin plats att fundera över vad som är hönan och vad som är ägget. Mycket talar för att det nog oftast är så att åderförkalkning orsakar just högt blodtryck. Det senare är kroppens reaktion på att blodflödet bromsas upp av förfettade blodkärl. Det torde dock inte råda någon tveksamhet om att högt blodtryck ökar risken för brustna blodkärl. När det inträffar i hjärnan uppkommer en hjärnblödning, vilket är ett akut livshotande tillstånd. Permanent mycket förhöjt blodtryck kan även ha en rad andra skadliga effekter i kroppen och bör därför behandlas. Skolmedicinen har stämplat förhöjning av blodtrycket som ett sjukdomstillstånd – hypertoni. I nära samarbete med läkemedelsindustrin har man därefter utarbetat gränsvärden för när behandling mot högt blodtryck skall sättas in. Dessa gränsvärden är idag satta på en sådan nivå att en mycket stor del av en annars frisk befolkning ordineras blodtryckssänkande kemiska preparat. Idag anser skolmedicinen att ett systoliskt/diastoliskt blodtryck över 140/90 mmHg skall behandlas, vilket innebär att ca. 26% av jordens befolkning anses lida av hypertoni. Tidigare var hypertoni-gränsen för det systoliska blodtrycket mer rimliga 160 mmHg. Medicinska preparat som på olika sätt sänker blodtrycket är idag en av de absolut största marknaderna för läkemedelsindustrin – värd hundratals miljarder. Industrin har m.a.o. ett starkt intresse av att skolmedicinen tillämpar så låga gränsvärden som möjligt. Skolmedicinen behandlar symptomen inte orsaken På samma sätt som skolmedicinen på område efter område fokuserar på symptombehandling, gör man det även när det gäller hypertoni. Intressegemenskapen med industrin gör att man sällan går till botten med orsakerna till att en patient lider av hypertoni. Standardbehandlingen vid diagnos är att sätta in kemiska preparat som vidgar igensatta blodkärl, minskar vätskemängden i blodet och bromsar upp hjärtverksamheten plus några andra kemiska interventioner, som får ner blodtrycket. Vad som är orsaken till att patienten drabbats av hypertoni utreds ytterst sällan. Jag talar av egen erfarenhet. I samband med att jag för 27 år sedan diagnosticerades med cancer upptäcktes även att jag led av hypertoni. Mitt blodtryck låg långt över gränsen. Min läkare började ordinera det ena preparatet efter det andra och först när jag stod på fyra olika blodtryckssänkande piller fick jag ner mitt tryck under den magiska 140/90 mmHg gränsen. Ingen utredning av den bakomliggande orsaken till hypertonin gjordes. Mitt nyvaknade intresse för den medicinska vetenskapen som mitt hälsotillstånd lett till, gjorde dock att jag började försöka utreda saken på egen hand. Jag inhandlade en blodtrycksmätare för att själv kunna kolla hur trycket varierade i olika situationer. Min första upptäckt var att mitt tryck påverkades lätt av olika yttre situationer. Bl.a. fann jag att jag alltid hade högt blodtryck hos doktorn, vilket är ett ganska vanligt fenomen. Samma sak inträffade om jag såg en spännande film. Som jag skrev om i avsnitt 3 upptäckte jag att jag led av ett förstadium av diabetes, vilket fick mig att radikalt lägga om min kost. Jag kunde även konstatera att i litteraturen fanns redogörelser för hur diabetes bidrog till förhöjt blodtryck. Efter några månader på LCHF-kost hade jag inte bara blivit kvitt mitt förstadium till diabetes, utan mitt blodtryck blev också sakta men säkert normalt och blodtryckspreparaten kunde sättas ut det ena efter det andra. Ett annat problem var en svit efter mina canceroperationer. Jag drabbas regelbundet av tarmvred om jag äter något svårsmält. Det är en vanlig komplikation efter stora bukoperationer. I samband med dessa tarmvred stiger blodtrycket kraftigt. Orsaken till den hypertonin är givetvis ett stopp i systemet som får kroppen att reagera med att höja blodtrycket. Jag har även vid några tillfällen drabbats av stopp i urinvägarna med liknande effekter på blodtrycket. En ytterligare komplikation som orsakats av mina canceroperationer är en njurskada som har lett till att jag regelbundet drabbas av giktinflammationer. Även det ger ett klart utslag på mitt blodtryck som blir högre än normalt. Vid ett tillfälle när jag hade en akut giktinflammation ordinerades jag en värkmedicin av en skolmedicinare som gav mig akuta problem med hjärtklappning och arytmi, varvid jag fick mycket högt blodtryck. Jag redogör för detta för att läsaren skall förstå att aldrig bara acceptera en hypertonidiagnos och sedan enbart angripa den med en massa symptomdämpande piller med olik obehagliga biverkningar. Om man får en diagnos skall man alltid kräva en djupare utredning om bakomliggande orsaker, innan man börjar medicinera livslångt. Förvänta er aldrig att en skolmedicinare tar ett sådant initiativ. Skolmedicinen feldiagnostiserar ofta hypertoni Fenomenet med att få högt blodtryck när man är hos doktorn är säkert väldigt vanligt. Jag har hos doktorn kunnat ha ett blodtryck på långt över gränsvärdet, för att senare på kvällen i hemmets lugn ha ett fullständigt normalt tryck långt under gränsvärdet. När doktorn mäter upp ett högt blodtryck föreslås ofta att man skall sätta på sig en 24-timmarsmätare för att kolla hur blodtrycket varierar över dygnet. Min erfarenhet av det är, att den typen av mätning alltid ger mig höga värden. Jag går hela dygnet på spänn och väntar på att pumpen skall gå igång och den håller mig vaken hela natten. Det är alltså ett typexempel på hur skolmedicinen sätter sin tilltro till en mätmetod som kraftigt påverkar mätobjektet – ur vetenskaplig synvinkel helt förkastligt. Jag är övertygad om att en massa patienter som inte normalt har för högt blodtryck, av olika skäl diagnostiseras med hypertoni. I Sverige drabbas t.ex. cirka 17 000 äldre per år av höftfrakturer och minst 1 500 dör till följd av sådana fallolyckor. Jag är helt övertygad om att en stor del av dessa olyckor hade undvikits om inte personerna fått en felaktig hypertonidiagnos och ställts på blodtryckssänkande medicinering. När patienten sedan kommer hem i lugn och ro och blodtrycket sjunker, så gör medicinen att trycket blir för lågt och vederbörande svimmar och faller. Jag vet av egen erfarenhet. Vad värre är, många gamla går av detta skäl runt långa perioder med för lågt blodtryck och är ständigt yra p.g.a. dålig blodförsörjning till hjärnan. De löper därför långt större risk att utveckla demenssjukdomar. Den som får en diagnos skall alltid skaffa sig en egen blodtrycksmätare och under en period i lugn och ro kolla trycket hemma. Det är först om den kontrollen visar på regelbundna höga värden som man skall diskutera utredning av bakomliggande orsaker och medicinering med sin doktor. Man bör även fundera över om man kan ändra sin kost, sina motionsvanor och gå ner i vikt innan man stoppar i sig en massa piller resten av livet. Samhällets kostnader för fallolyckor bland äldre uppskattas till ungefär 14 miljarder kronor per år. Samhällets totala kostnader för fallolyckor beräknades 2017 till omkring 25 miljarder kronor varje år. Det var den olyckstyp som orsakade flest akuta sjukhusbesök, sjukhusvård och dödsfall. Både för samhälle och för individ är det av stor betydelse om fallolyckor kan förhindras. Bättre och mer tillförlitliga diagnosmetoder vid högt blodtryck kan säkert bidra till att få ner dessa siffror betydligt. Frågan är bara om det ligger i skolmedicinens intresse eller om man bara drivs av Big Pharmas intressen av att sälja sina piller?     Lars Bern   Krönikan har tidigare publicerats på Anthropocene]]> https://nyadagbladet.se/kronikor/pa-vems-sida-star-skolmedicinen-del-6/feed/ 0 https://nyadagbladet.se/kronikor/pa-vems-sida-star-skolmedicinen-del-5/ https://nyadagbladet.se/kronikor/pa-vems-sida-star-skolmedicinen-del-5/#comments Tue, 12 Sep 2017 06:44:35 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=41114 Båda dessa framgångsrika insamlingsfonder är sedan ett halvt århundrade stabila bastioner för en skolmedicin som av allt att döma hamnat på en del villovägar. Cancerforskarna sitter fast i den rådande hypotesen om att cancer är en genetisk sjukdom, en hypotes benämnd den somatiska mutationsteorin (SMT). Man menar att cancer uppstår från en enskild cell som ackumulerat ett antal mutationer i sitt DNA, mutationer som styr celldelning och tillväxt. Hjärt-Lungfonden sitter på ett liknande fast i hypotesen om att högt kolesterol orsakat av mättade fetter i kosten, är grundorsaken bakom åderförfettning och hjärt-kärlsjuklighet. Allt detta har kraftigt bromsat upp framstegen inom den medicinska forskningen på dessa områden. Eftersom sviterna efter min cancersjukdom blev besvärande kunde jag inte fortsätta mitt tidigare jobb som företagsledare. Jag började därför bl.a. att lägga en stor del av den tid jag plötsligt fick över åt studier av delar av den medicinska vetenskapen som intresserade mig. Som alla kan konstatera så har dessa studier satt sitt avtryck på mina ämnesval här på bloggen. Mat vid cancer Till min stora bestörtning kom jag sakta men säkert till insikt om att skolmedicinen satt fast i hypoteser som blivit allt mer ifrågasatta av senare tids forskning. En första väckarklocka kom när Cancerfonden skulle fira sina första 50 år och vi skulle ordna ett jubileumsprogram. I styrelsen lanserade vi då tanken att fonden skulle ta fram kostråd till allmänheten för att minska risken att drabbas av cancer. Skolmedicinens forskare som ledde fondens forskningsnämnd avrådde från detta, med motivet att det saknades evidens för samband mellan viss kost och cancer. Mina studier av vetenskapen omkring cancer ledde senare till att jag insåg att vi i fondens styrelse blivit förda bakom ljuset av forskarna. Redan i början av 1900-talet hade nämligen nobelpristagaren Otto Warburg visat på mycket starka samband mellan blodsockerhöjande kost och cancer. Det fanns även forskning som tydde på att inflammationsdrivande kost kunde ligga bakom olika cancerformer. Problemet var att skolmedicinarna satt fast i sin somatiska mutationsteori och därför inte erkände betydelsen av andra miljöfaktorer än möjligen rökning, strålning och asbest. Orsaken till att cancer gynnas kraftigt av högt blodsocker är att cancerceller främst får sin näring via fermentation av sockerarter som glukos och fruktos. Det beror i sin tur på att cellernas små kraftverk – mitokondrierna är skadade. Friska celler däremot kan klara sig bra utan socker genom att istället förbränna fett i form av ketonkroppar. Den förmågan saknar cancercellerna, vilket Warburg alltså visat redan för nästan ett århundrade sedan. Dessa mekanismer är sannolikt förklaringen till att diabetiker löper en tre ggr större riska att dö i en cancersjukdom än personer med en normal blodsocker- och insulinnivå. På liknande sätt fann jag under mina studier att skolmedicinens hypoteser rörande sambanden mellan kosten och kardiovaskulära sjukdomar var helt fel. När jag som huvudman föreslog att Hjärt-Lungfonden skulle göra en riktad insamling, för att beforska sambanden mellan kosten och hjärt-kärlsjukdomarna, så avslogs det med motiveringen att en sådan studie skulle skada fondens anseende. Därefter fick jag sparken som huvudman. PURE-studien som jag tidigare skrivit om är ett klart bevis för att jag hade rätt och fondens ledning hade fel. Det beklämmande är att skolmedicinen representerad av Cancerfondens forskare fortfarande sitter helt fast i en förlegad inställning till kostens betydelse. Man är ensidigt fokuserad vid rädslan för att cancerpatienterna skall svälta ihjäl. Det finns en risk att cancerpatienten tappar aptiten och därför får i sig för lite näring. Den rädslan har lett till kostrekommendationer som riskerar att kraftigt förvärra cancerns utveckling och tillväxt. Fonden menar att det inte finns någon forskning som visar att någon speciell diet botar en cancersjukdom. Man förtiger att det visst finns forskning som visar att en ketogen kost som minimerar blodsockret och tillväxthormoner som insulin och IGF1, hämmar cancerutvecklingen även om den inte säkert botar cancern. Sådan kost i kombination med dagens cancerterapier ökar dock sannolikheten för bot påtagligt. Cancerfonden skriver i sina kostrekommendationer till cancersjuka att de flesta skulle må bra av att:

• Äta mer frukt och grönt, gärna 500 gram per dag, vilket motsvarar tre frukter och två rejäla nävar grönsaker (frukt innehåller ofta mycket socker).
• Välja nyckelhålsmärkta livsmedel äta mer fisk, gärna tre gånger i veckan (i många nyckelhålsmärkta produkter har man tagit bort fett och ersatt det med socker).
• Använda flytande margarin eller olja i matlagningen (vegetabiliska oljor är ofta inflammatoriska och därför helt olämpliga, man borde istället rekommendera smör, oliv- och kokosolja).
• Inta hälften så mycket läsk, godis, glass, snacks och bakverk (man skall helt exkludera sådana livsmedel).
• Tallriksmodellen är ett bra hjälpmedel för att få rätt proportioner på maten (denna modell är idag starkt ifrågasatt eftersom den höjer blodsockret).
• Välj mat som ger dig mycket energi i en liten portion. Feta och söta livsmedel innehåller mest energi (att rekommendera söta livsmedel till en cancersjuk är på gränsen till kriminellt).
• Undvik lättprodukter som lättmargarin, lättmjölk och mager ost. Berika istället maten med grädde, majonnäs, olja, margarinklickar och så vidare (allt utom grädden är baserat på olämpliga vegetabiliska oljor).
• Fiberrik mat tar stor plats i magen. Blir du snabbt mätt, bör du därför inte sätta till extra fibrer i maten, till exempel vetekli eller extragrovt bröd.
• Avsluta gärna måltiderna med en efterrätt (Efterrätter är ofta mycket sockerrika och är därför helt olämpliga. Man kan däremot avsluta måltiden med en fet ost).
• Nötter och mandlar är både energi- och proteinrika och kan passa bra som mellanmål, gärna tillsammans med torkad frukt som är energirikt (torkad frukt är för sockerrik).

  Som synes är skolmedicinens kostråd till de cancersjuka på flera punkter helt kontraproduktiva. De kommer att gynna sjukdomens fortsatta utveckling om patienten följer dem. Det mest upprörande är att denna typ av sötad mat fri från nyttiga och energirika fetter är det som serveras på våra sjukhus. Den massproducerade och uppvärmda maten är därtill ofta helt osmaklig. När sjukdomen gör det svårt att äta och behålla mat sätter vården in glukosdropp, som ju är en ren sockerlösning. Självklart borde man försöka hitta en lämpligare (gärna ketogen) näring att tillföra de cancersjuka. Fasta Enligt ny forskning kan rätt diet eller ingen alls bidra till att kroppen angriper cancerceller. Redan 2012 kunde forskaren professor Valter Longos se i djurförsök att fasta i kombination med cellgifter fick tumörer att krympa betydligt mer än om bara cellgifter användes. Fastan gjorde nämligen så att de växande cancercellerna berövades viktig näring. Professors dietplan innebär att du under 25 dagar äter normalt och 5 dagar fastar du. Under dessa fem dagar får patienten – exempelvis – enbart äta 2 avokados, en på morgonen och en på kvällen samt 4 matskedar upplöst grönt pulver som innehåller bland annat alger och spenat. Dieten får vissa cancerceller som vanligtvis är motståndskraftiga mot kroppens immunsystem, som bröstcancerceller, att bli känsliga. Dieten har redan anammats vid behandling av människor. Trots att Valter Longo och hans team enbart tittat på bröst– och hudcancerceller, är det troligt att samma principer gäller för andra cancerformer. Även andra forskare har funnit att några dagars fasta före en kemoterapi och någon dag efter ökar effektiviteten i terapin. Fasta har även en klart positiv effekt på vårt immunförsvar. Jag tror att grundorsaken bakom skolmedicinens ovilja att släppa sina överspelade hypoteser är jakten efter patenterbara läkemedel. Forskarna vet att de stora pengarna och framgångsrika karriärerna finns inom läkemedelsindustrin och då blir det mindre intressant med forskning som rör kostens betydelse för behandlingen och förebyggandet av såväl cancer som kärlsjuklighet. Detta sagt, vill jag dock deklarera min stora beundran för alla de läkare som håller sig till hantverket när det gäller bekämpandet av dessa besvärliga sjukdomar bl.a. med kirurgi och andra tekniker. De skulle behöva ett bättre stöd från en skolmedicin fri från korruption av Big Pharma. Om du vill stödja forskning på detta område är Kostfonden ett bättre alternativ än Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden som hamnat på villovägar och inte längre för vetenskapen framåt särskilt mycket.   Fortsättning följer   Lars Bern   Krönikan har tidigare publicerats på Anthropocene]]> https://nyadagbladet.se/kronikor/pa-vems-sida-star-skolmedicinen-del-5/feed/ 1 https://nyadagbladet.se/kronikor/pa-vems-sida-star-skolmedicinen-del-2/ https://nyadagbladet.se/kronikor/pa-vems-sida-star-skolmedicinen-del-2/#comments Sat, 02 Sep 2017 14:07:59 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=40883 Evidensbaserad vård Själva fundamentet som hela skolmedicinen vilar på är den s.k. evidensbaserade vården. Den åberopas alltid av skolmedicinens försvarare inom forskar- och läkarkåren, när någon vågar ifrågasätta skolsjukvården. Jag skrev om en skriftväxling på Facebook med en av dessa försvarare. Vad det handlar om är att man inte skall få använda vårdmetoder och medicinska preparat vars effekt inte är vetenskapligt bevisad. Det låter ju väldigt bra och betryggande, men hur fungerar det i den bistra verkligheten? Det första problemet med att visa evidens, är att det ofta är ytterst komplicerat att otvetydigt kartlägga effekten av ett preparat eller en vårdmetod. Människokroppen och den miljö den lever i är ett ytterst komplext system med stora individuella variationer, som kan reagera på många olika sätt på en medicinsk intervention. Därför måste man göra mycket omfattande studier för att få fram statistiskt relevanta resultat och det kostar väldigt mycket pengar. Följden av de stora kostnaderna för att fastställa evidens är att bara den som har mycket stora ekonomiska resurser kan finansiera denna typ av studier. Det får till konsekvens att i stort sett bara stora läkemedelsföretag som kan vältra över kostnaderna på vårdtagarna via höga priser på patenterade preparat, kan finansiera dessa omfattande studier. I vissa fall kan studier även finansieras via offentliga anslag, men den vägen är i allmänhet starkt begränsad. Forskarna är mycket medvetna om att de stora forskningspengarna, för att ta fram och studera evidensen hos olika preparat och vårdmetoder, finns inom industrin. Det får till följd att man ofta är angelägen om att samarbeta med industrin, så att man får dem som finansiärer eller medfinansiärer i sina forskningsprojekt. Det hjälper inte att man får anslag från offentliga finansiärer eller från insamlingsfonder, man är oftast ändå beroende av industrins pengar – och man biter inte den hand som föder en. Slutsatsen är trivial, skolmedicinens fastställande av evidens ligger i stort sett helt i händerna på industrin, exakt det som var avsikten när Rockefeller och Co drog upp strategin för dagens skolmedicin. Inom alternativmedicinen finns inte de finansiella resurserna för att kunna visa evidens. Man kan ju t.ex. inte patentera gurkmeja. Det innebär att potenta naturpreparat och alternativa regimer för att behandla och förhindra sjukdomstillstånd, i stort sett aldrig kan evidensbevisas och därför kan stämplas som kvacksalveri av skolmedicinens försvarare. Hur tillförlitlig är då skolmedicinens evidens? Svaret på den rubricerade frågan är tyvärr – inte alls! Den framstående och mycket trovärdige Cochraneprofessorn Peter C. Götzsche har i sina prisbelönade böcker Dödliga Mediciner och Organiserad Brottslighet samt Dödlig Psykiatri och Organiserad Förnekelse visat att industrins studier för att visa evidens, regelmässigt är från missvisande till rena bedrägerierna. Götzsche är inte ensam om sina vittnesmål, det finns en rad visselblåsare som under åren skrivit böcker och artiklar på samma tema. Ett annat exempel är den svenska kirurgen docent Ralf Sundberg i hans bok Forskningsfusket bara fortsätter. Sundberg är ordförande i den nybildade Riksföreningen för Metabol Hälsa. Det hjälper inte ens att läkemedelsföretagens fusk med evidensen och mörkande av biverkningar avslöjas och leder till mångmiljardböter. Avanserna inom industrin är så stora att dessa böter räknas som normala rörelseomkostnader och ansvariga chefer inom industrin har alltid sett till att friskriva sig själva. De som borde sättas bakom lås och bom går fria och kan obekymrat fortsätta sin verksamhet. Det finns med andra ord en förkrossande evidens, för att den s.k. evidens som en stor del av skolmedicinen vilar på är i stort sett värdelös. Väldigt många av de preparat som marknadsförs av Big Pharma och som massförskrivs av skolmedicinens läkarkår, kvalificerar för beteckningen kvacksalveri. Låt oss titta på det preparat som är världens mest sålda räknat i pengar. Statiner En helt central del av industrins strategi för att marknadsföra olika preparat, är att medverka till att skolmedicinen sätter sjukdomsdiagnoser på i princip friska människor. På så sätt kan man motivera livstida massförskrivningar. Det handlar om att först skapa en föreställning, om att vissa uppmätta medicinska analysdata är en indikator på överhängande hälsorisker, för att sedan livslångt ordinera ett preparat som sägs minska dessa risker. Den medicinska analys som fått mest uppmärksamhet under det senaste halvseklet, är analysen av kolesterolhalten i blodet. Den underliggande hypotesen är att högt kolesterol ger upphov till åderförfettning och därmed är orsaken bakom hjärt-kärlsjukligheten som är den vanligaste dödsorsaken i dagens samhälle. Den står för vart tredje dödsfall. Bakgrunden till hypotesen är att analyser av åderförfettningar visar att dessa består av uppbyggnad av förträngningar i kärlväggarna fyllda med kolesterol. Därifrån har skolmedicinen dragit slutsatsen att orsaken till förträngningarna är kolesterolet och då främst det s.k. onda LDL-kolesterolet. Baserat på denna, som det senare visat sig förhastade slutsats, har industrin tagit fram ett preparat kallat statiner som sänker den naturliga kolesterolhalten i blodet. Sedan slutet av 1990-talet har skolsjukvården massförskrivit statiner till såväl riskgrupper som helt friska som en prevention mot åderförfettning. Idag står hundratals miljoner människor på denna medicinering och den mest sålda medicinen i historien är statinen Lipitor från Pfizer. Den hade, när patentet gick ut för fyra år sedan, sålts för 141.000.000.000 USD. Statiner rör sig alltså om en produktgrupp värd hundratals miljarder dollar för Big Pharma. Senare tids forskning har visat att skolmedicinen tagit fel på hönan och ägget – orsaken till åderförfettningen är inte kolesterol utan inflammationer i blodkärlen som ger ärrbildningar. Dessa försöker kroppen läka med just kolesterol. Så att skylla åderförfettningen på kolesterolet är som att skylla eldsvådor på brandsoldater. Orsakerna bakom inflammationerna kan vara många, men mest framträdande är rökning, stress, miljögifter och olämplig kost som socker och industrioljor. Eftersom kolesterol är en av de viktigaste byggstenarna i vår kropp, utgör inte en hög kolesterolhalt något hälsoproblem (med undantag av ärftliga sjukliga förändringar), så länge som vi inte utsätter kroppen för det som orsakar inflammationer. En lång rad forskningsrapporter visar f.ö. att personer med höga kolesterolhalter är friskast och lever längst. Senast publicerade en rad forskare, med svensken Uffe Ravnskov som förstanamn, en metastudie som visade just detta. Trots helt övertygande evidens har inte skolmedicinen tagit till sig detta faktum. Man fortsätter att skrämma patienter med höga kolesterolvärden in i ett bruk av statiner som har en lång rad ytterst allvarliga biverkningar, där muskelvärk och påskyndat åldrande är de vanligaste. Jag har i min nära omgivning exempel på en bekant som fått allvarliga leverskador och en 94 år gammal kvinna som höll på att dö akut efter att en skolmedicinare ordinerat statinbehandling. Det senare givetvis fullständigt vansinne. Till stöd för fortsatt statinbehandling anför skolmedicinen studier som visar på en ytterst liten effekt på risken för död i hjärtinfarkt. Vad man nogsamt inte mäter är den totala dödligheten för dem som behandlas med statiner i jämförelse med de som är obehandlade. Skulle man ta den totala dödligheten så talar det mesta för att den lilla fördelen med statiner försvinner helt. Biverkningarna leder till anda hälsoproblem som blandas samman med vanliga ålderskrämpor och som leder till en tidigare död. Om man spekulerar i orsaken bakom den lilla positiva effekten av statinbehandling så är min gissning att det har mycket lite att göra med en lägre kolesterolhalt, utan främst beror på statinernas svaga antiinflammatoriska egenskaper. Samma effekt skulle därför kunna uppnås med intag av lite acetylsalicylsyra (aspirin) eller en daglig promenad på någon halvtimme. Med de enorma ekonomiska intressen som är inblandade i bruket av statiner måste vi räkna med att industrin investerar stora ekonomiska resurser i att upprätthålla den falska kolesterolhypotesen. Avanserna är allt för stora för att industrin skall dra tillbaka dessa preparat. Det gäller att till varje pris få skolmedicinens läkarkår att fortsätta förskrivningen av de i princip mestadels värdelösa och farliga statinerna. Kåranda och trycket från skolmedicinens opinionsbildare innebär att flertalet läkare som insett att statiner är farliga och verkningslösa inte vågar avvika, utan fortsätter ordinera. De riktigt allvarliga hälsoeffekterna av en långvarig massförskrivning av statiner har vi sannolikt ännu inte kunnat se.   Fortsättning följer   Lars Bern   Krönikan har tidigare publicerats på Anthropocene]]> https://nyadagbladet.se/kronikor/pa-vems-sida-star-skolmedicinen-del-2/feed/ 1 https://nyadagbladet.se/kronikor/ar-verkligen-skolmedicinen-battre-ar-alternativmedicinen/ https://nyadagbladet.se/kronikor/ar-verkligen-skolmedicinen-battre-ar-alternativmedicinen/#respond Sun, 20 Aug 2017 11:48:55 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=40101 Min FB-vän Gunnar Juliusson som är professor i hematologi inom stamcellscentrum vid Skånes universitetssjukhus i Lund, lade häromdagen ut en länk på Facebook till en färsk studie från amerikanska skolmedicinska etablissemangets National Cancer Institute. Studien som behandlar överlevnaden hus cancerpatienter som stått på traditionell cancerbehandling i jämförelse med patienter som valt alternativa behandlingsmetoder, är givetvis främst ett försvarstal för den etablerade skolsjukvårdens sätt att behandla cancersjuka. Juliusson sammanfattade studien på sin Facebook-sida med att överlevnaden för 281 patienter med icke metastaserad bröst-, prostata-, lung- eller kolorektalcancer som valt alternativmedicinsk behandling jämfördes med en kontrollgrupp på 580 patienter som valt konventionell behandling (cellgiftsbehandling, strålning, kirurgi och/eller hormonbehandling). Risken att dö (sannolikt s.k. femårsöverlevnad) under uppföljningsperioden var 2,5 gånger högre för gruppen som valt alternativmedicinsk behandling jämfört med kontrollgruppen. Jag reagerar på studiens grovt förenklade slutsatser och vill hävda att de är missvisande, vilket jag återkommer till. Jag har förståelse för att den etablerade skolsjukvården känner sig oroad över det breda spektrum av olika alternativa behandlingsmetoder mot cancer som florerar i litteraturen och på nätet. Problemet med alla som tror sig ha funnit en bot mot cancer, är att man ofta bortser från att cancer inte är en sjukdom, utan en grupp sjukdomar, där nästan varje fall är unikt. En alternativ behandling som fungerar på en cancerpatient, kanske är helt verkningslöst på en annan. Lika lite som ingen alternativ behandling botar alla med cancer, så har inte heller skolmedicinen, trots ett halvsekels krig mot cancer och hundratals miljarder dollar investerade i forskning, lyckats hitta en bot. När det gäller vissa enskilda cancerformer har man med lite större precision hittat bra behandlingsmetoder, men för det mesta står man och stampar. Fortfarande dör i grova drag varannan cancerpatient av sin sjukdom, om än lite senare än tidigare. Cancerforskningens misslyckande har resulterat i att vården fastnat i behandlingsmetoder som mest kan liknas vid att jaga mygg med hagelbössa. Det senare gäller speciellt den vanliga behandlingen med cellgifter (kemoterapi) och strålning. Dessa behandlingar slår inte bara mot cancercellerna utan även mot kroppens friska vävnader och bryter därför ner patientens egen motståndskraft som är minst lika viktig för att klara sig genom sjukdomen. Eftersom cellgifterna ofta är kraftigt cancerogena i sig, kan behandlingen i sig även orsaka sekundär cancer. Kirurgi som innebär att man opererar bort den angripna vävnaden, var före kriget mot cancern den vanligaste behandlingsformen och den spelar fortfarande en viktig roll för att bota cancersjuka. Jag tillhör själv den kategorin och har på nära håll upplevt betydligt fler som botats från sin cancer med kirurgi än med cellgifter och strålning. De framgångar som skolsjukvården gärna redovisar för kemoterapi och strålning handlar mest om att man lyckats förlänga livstiden något efter diagnos, den s.k. femårsöverlevnaden har ökat. Någon bot handlar det dock mer sällan om. Jag har i min ålder tyvärr haft möjlighet att följa en lång rad vänner, medarbetare och närstående som stått på skolsjukvårdens cancerbehandling. Sannolikt har man förlängt deras liv något eller några år, men till ett högt pris. Livskvalitén för den som står på gift- och strålbehandling är ofta väldigt försämrad. En fråga jag även ställer mig med anledning av den aktuella studien är vilken typ av överlevnad man räknat med? Principiell skillnad mellan alternativvård och skolsjukvård Det som gör den aktuella studien mest missvisande är att man försöker jämföra alternativmedicin med skolmedicin. Det rör sig om två helt olika sätt att förhålla sig till sjuklighet som överhuvudtaget inte går att jämföra. Skolsjukvården är något som mobiliseras när en patient fått en diagnos och redan blivit sjuk, medan den alternativa vården handlar mest om att ingripa innan man hunnit bli sjuk. Ta vilken bok eller artikel som helst inom alternativmedicinen så handlar det nästan uteslutande om hur man skall leva och förhålla sig för att inte bli sjuk. När någon som levt efter alla alternativmedicinens regler ändå får en cancer, vilket givetvis inträffar eftersom canceruppkomst är mycket slumpartad, så har man ju ofta redan tillämpat de kostråd och annat som rekommenderas. Bevisligen har det då inte fungerat för att hindra uppkomsten och utvecklingen av cancern och kommer då inte heller att kunna bota den. Min erfarenhet är även att de som får en cancer och som söker alternativ terapi gör det efter att skolmedicinens terapi misslyckats och då är det oftast för sent. Jag frågar mig hur många av de alternativbehandlade i den aktuella studien som tillhörde den gruppen? Det framgår typiskt nog inte. Och hur många av de lyckade behandlingarna enligt skolsjukvården i studien tog i hemlighet även alternativ terapi, frågar jag mig? Studiens jämförelse handlar således om att jämföra äpplen och päron, vilket självklart blir helt missvisande. Detta har forskarna inte brytt sig om, eftersom studien av allt att döma kommit till för att försöka visa att skolsjukvården är överlägsen alternativa metoder. Den är ju utförd av det skolmedicinska etablissemanget själva. Låt mig ta ett konkret exempel för att illustrera min syn på problemet. Redan för hundra år sedan konstaterade Nobelpristagaren Otto Warburg att cancerceller för sin utveckling och tillväxt var stark sockerberoende. Han hade mätt upp att en cancercell förbrukade 5-35 ggr så mycket glukos som en frisk cell. Detta beroende på att cancercellens mitokondrier skadats så att dessa inte klarar av att förbränna glukosen till koldioxid och vatten, utan är hänvisad till en långt ineffektivare fermentation som därtill ger giftiga restprodukter. En slutsats som alternativmedicinen till skillnad från skolmedicinen dragit av Warburgs iakttagelser, är att en kost som minimerar sockerhalten i blodet (glocos + fruktos) rimligen skapar en mer ogynnsam miljö för cancerceller att utvecklas och växa. Inom skolsjukvården ger man patienterna glucosdropp och blodsockerhöjande kost. En ketogen kost får till effekt att cancerceller svälter och i bästa fall dör av brist på socker. Senare tids forskning har även visat att höga blodsockerhalter även leder till förhöjda nivåer i blodet att hormoner som insulin och IGF1. Dessa hormoner är bl.a. tillväxtstimulerande och gynnar därför tillväxten av cancertumörer. Juliusson redovisar i sin Facebooklänk en artikel skriven av Big Pharmas kanske mest ökände lobbyist David H. Gorski där värdet av en ketogen diet mot cancer nedvärderas. Han har givetvis helt fel. Ett ytterst starkt bevis för att en ketogen kost som normaliserar blodsockret kan ha en förebyggande effekt, är att diabetes-2 patienter som har höga blodsocker-, insulin- och IGF1-nivåer löper en ca. tre gånger högre risk att insjukna i cancer. För vissa cancerformer är risken sex gånger högre. Detta är exakt vad alternativmedicinen handlar om, att få människor att t.ex. ha en kosthållning som sänker blodsockret. De som följer alternativmedicinens kostråd löper då en mindre risk att utveckla cancer och kommer därför aldrig att dyka upp i sådana studier som den aktuella. Min slutsats är mycket tydlig, man kan inte som National Cancer Institute gör jämföra alternativmedicinen med skolmedicinen. Alternativmedicinen handlar i första hand om att hjälpa människor att hålla sig friska, medan skolmedicinen bara ser människor som redan är sjuka. Det är detta som är grundorsaken till att skolmedicinen är på väg att tappa kontrollen över sjukligheten i det moderna samhället. Med all modern sjukvård borde vi ju bli friskare inte sjukare. Skolmedicinen måste tänka om helt och likt alternativmedicinen börja fundera på hur man hjälper människor att inte bli sjuka. Problemet är att de som bestämmer ofta är korrumperade av Big Pharma som för död och pina inte vill se en frisk befolkning. Då får man ju inte sälja sina piller och giftterapier. Och är människor inte sjuka så hittar man på diagnoser som t.ex. högt kolesterol m.m. för att sälja sina piller och vaccindoser. Skolmedicinen måste gå tillbaka till sina ideal som de en gång formulerades av Hippokrates.     Lars Bern   Krönikan har tidigare publicerats på Anthropocene]]> https://nyadagbladet.se/kronikor/ar-verkligen-skolmedicinen-battre-ar-alternativmedicinen/feed/ 0